Marknadsrapport mjölk och mejeriprodukter

Marknadsrapport mjölk och mejeriprodukter utvecklingen till och med 2018 Enheten för handel och marknad Författare: Arne Bergh

Innehåll 1. Den svenska marknaden... 2 1.1. Marknadsbalans mejeriprodukter... 2 1.2 Strukturutveckling i mjölkproduktionen... 3 1.3 Fördelning av mjölkkor per produktionssystem... 6 1.4 Svenska mejerier... 8 1.5 Invägning och beräknad produktion... 10 1.6 Förprövning av stallar för mjölkkor... 11 1.7 Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU... 13 1.8 Hushållens utgifter för mat och dryck... 14 1.9 Utveckling av andelen svenska produkter inom förbrukningen av kött, mejeri och ägg... 17 1.10 Import av mejeriprodukter... 18 1.11 Export av mejeriprodukter... 25 1.12 Avräkningspriser för mejeriprodukter... 30 1.13 Prisindexutveckling för mejeriprodukter... 31 1.14 Konsumentprisutveckling... 32 2. EU-marknaden för mjölk och mejeriprodukter... 33 2.1 Marknadsbalans och prognos... 34 2.2 Mjölkinvägning och produktivitet inom EU... 35 2.3 Handel med mjölk och mejeriprodukter... 36 2.3.1 EU:s handel med ost... 36 2.3.2 EU:s handel med smör och smörprodukter... 37 2.3.3 EU:s handel med skummjölkspulver... 38 2.3.4 EU:s handel med vassle... 40 3. Världsmarknaden för mjölk och mejeriprodukter... 41 3.1 Mjölkinvägning enligt OECD... 41 3.2 Global användning av mjölk... 41 3.2 Global förbrukning av mjölk... 42 3.3 Global handel med mjölk och mejeriprodukter... 44 1

1. Den svenska marknaden Produktionen av mjölk är den värdemässigt största sektorn i svenskt jordbruk, av de jordbruksvaror som produceras för vidare handel. De ekonomiska förutsättningarna har dock varierat mycket under de senaste decennierna för svenska mjölkproducenter. Perioderna med lågt pris har varit långa vilket påverkar producenterna som är känsliga för prisfluktueringar. Strukturutvecklingen går mot färre men större producenter, som genom stordriftsfördelar har möjligheter att anpassa utfodring och skötsel av djuren. Detta kapitel ger en övergripande beskrivning av den svenska marknaden för mjölk och mejeriprodukter. Statistiken baseras på uppgifter från Statistiska centralbyrån, Jordbruksverket, LRF Mjölk och Växa Sverige. Mer information om svensk mjölkproduktion och marknaden för mjölk och mejeriprodukter finns på jordbruksverkets hemsida (www.jordbruksverket.se). 1.1. Marknadsbalans mejeriprodukter Den svenska marknadsbalansen för mejeriprodukter visar utvecklingen på marknaden i grova drag och över en längre tidsperiod. Marknadsbalansen visar produktion, handel med andra länder, förbrukning och andel svenska produkter av förbrukningen. I den här rapporten visas balansen för de tio senaste åren, men det finns en serie från 1995 på Jordbruksverkets webbplats. Man kan uttrycka produktionen på två sätt. Det ena är via invägningen av mjölk från mjölkproducent till mejeri och det är också denna siffra som syns i marknadsbalansen. Det andra sättet är att räkna om produktionen av olika mejeriprodukter i Sverige till mjölkekvivalenter, det vill säga hur mycket mjölk som gått åt för att tillverka mejeriprodukterna. Detta görs med hjälp av fasta schablontal där kvantiteten ost multipliceras med tio, smör med 20, mjölkpulver med sex och grädde samt syrade mejeriprodukter med ett. En brist med denna beräkning är att en del mjölkråvara kan ha importerats för att producera mejeriprodukter och då visar inte den siffra man får fram enbart den svenska produktionen. I marknadsbalansen räknas även import och export av mejeriprodukter om till mjölkekvivalenter via samma schablontal. Förbrukningen beräknas på följande sätt: produktion + import export. Förbrukningen motsvarar det som i den officiella statistiken kallas för totalkonsumtionen. Den svenska andelen av förbrukningen kallas ofta för självförsörjningsgrad och är produktionen (i det här fallet invägningen) dividerat med förbrukningen. Marknadsbalansen visar att invägningen sjunkit med ungefär sex procent 2017 i jämförelse med 2008. Samtidigt har den beräknade förbrukningen uttryckt i mjölkråvara ökat med ungefär 19 procent. Importen har ökat stadigt de senaste tio åren, med hela 55 procent, samtidigt som exporten har minskat med 16 procent. Vi konsumerar sammanfattningsvis mer mejeriprodukter per person varav en ökad andel är import. Detta kan ses som ett tecken på att svenska mjölkproducenter och mejeriföretag har svårt att konkurrera med importen. Konkurrenskraften gentemot importerade varor försämras bl.a. av att kostnaden att producera mjölk är högre i Sverige än i många andra länder. Detta i kombination med att avräkningspriset till svenska producenter till stor del påverkas av internationella prisnivåer samt att mejerivaror har blivit en internationell handelsvara, gör importen konkurrenskraftig. Tabell 1: Marknadsbalans för mejeriprodukter. Värdena basera på produktion och handel med mjölk, grädde, mjölkpulver, syrade produkter, smör och ost. Produktionen motsvarar den invägda mjölken medan schablontal har använts för att beräkna import och export. Värden står angivna i 1 000 ton. 2

Tusen ton Andel svensk vara av förbrukningen Produktion (invägning) Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Förbrukning kg/capita Befolkning 2008 2 987 1 141 924,3 3 204 93,2% 347,5 9 219 637 2009 2 933 1 356 982,2 3 307 88,7% 355,6 9 298 515 2010 2 862 1 542 674,0 3 730 76,7% 397,7 9 378 126 2011 2 850 1 416 594,5 3 671 77,6% 388,5 9 449 213 2012 2 861 1 567 688,7 3 739 76,5% 392,8 9 519 374 2013 2 868 1 657 849,6 3 676 78,0% 382,8 9 603 323 2014 2 931 1 716 856,5 3 791 77,3% 390,8 9 699 726 2015 2 933 1 744 870,5 3 807 77,1% 388,3 9 802 721 2016 2 862 1 773 785,5 3 849 74,3% 387,8 9 927 004 2017 2 794 1 767 776,5 3 807 73,4% 378,3 10 064 238 Källa: Jordbruksverket, LRF Mjölk och Statistiska centralbyrån Figuren nedan visar utvecklingen av marknadsbalansen för mejeriprodukter från 2008-2017. Både invägningen och den schablonmässiga produktionen finns med och över tid har kurvorna haft en likartad utveckling, för att sammanstråla under senare år. Importen har varit större än exporten under perioden och trenden indikerar att denna utveckling fortsätter. Den sjunkande andelen svenska mejeriprodukter av förbrukningen är också uppenbar. 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 100% 80% 60% 40% 20% 0% Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Figur 1: Diagram över produktion, import, export, förbrukning samt svensk andel av förbrukning för mejeriprodukter de senaste tio åren. Källa: Jordbruksverket, LRF Mjölk och Statistiska centralbyrån 1.2 Strukturutveckling i mjölkproduktionen Under de senaste tio åren har det totala antalet nötkreatur minskat med ungefär fyra procent. Trenden med allt färre svenska nötkreatur har pågått under flera decennier. Kor för mjölkproduktion utgör idag cirka 21 procent av det totala antalet nötkreatur, vilket är lägre än 2007 då samma kategori utgjorde ungefär 23 procent. I figuren nedan redovisas antalet nötkreatur i olika kategorier jämfört med utvecklingen av företag med mjölkkor. Djurräkningen är baserad på uppgifter från centrala nötkreatursregistret (CDB). 3

Antal nötkreatur, tusen Antal mjölkföretag, tusen 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 kalvar, under 1 år 488 625 492 189 488 070 478 944 474 795 481 261 466 776 472 013 467 335 475 917 472 159 kvigor, tjurar och stutar 515 737 512 744 501 930 512 566 494 903 478 562 496 919 490 507 488 462 489 217 499 556 kor för uppfödning av kalvar 185 717 196 254 191 505 197 053 195 653 192 501 188 810 186 260 184 438 193 657 207 620 kor för mjölkproduktion 369 646 357 194 356 776 348 095 346 495 347 969 344 021 344 339 339 823 330 833 322 010 Företag med kor för mjölkproduktion 7 096 6 474 6 020 5 619 5 260 4 968 4 668 4 394 4 169 3 872 3 614 8 7 6 5 4 3 2 1 0 kor för mjölkproduktion kvigor, tjurar och stutar Företag med kor för mjölkproduktion kor för uppfödning av kalvar kalvar, under 1 år Figur 2: Fördelning av olika kategorier nötkreatur i jämförelse med antal företag som har kor för mjölkproduktion över tid. Källa: Jordbruksverket Av figuren framgår det att antalet mjölkproducenter blir färre och att de minskat snabbare än antalet mjölkkor. Genomsnittsbesättningen i Sverige under 2017 bestod av cirka 89 mjölkkor. Denna utveckling har pågått under en längre tid men är inte unik för Sverige. I samband med att mjölkkvoterna togs bort 2015 ökade mjölkproduktionen inom EU, vilket pressat ned prisnivåerna och gjort det ekonomiska klimatet tuffare. Under 2017 har dock den globala efterfrågan på mjölkfett (grädde, smör och ost) ökat kraftigt och fått avräkningspriserna att stiga. Att antalet mjölkkor minskat kompenseras till viss del av en ökning av övriga nötkreatur. I dagsläget råder bra priser för nötköttsproducenterna och mjölkpriserna har stigit. Det dröjer dock innan producenterna kan anpassa sig till ett ljusare marknadsläge, då det tar flera år att få fram nya mjölkkor samtidigt som det kan krävas stora ekonomiska investeringar. Den regionala fördelningen av mjölkkor inom Sverige för 2017 beskrivs i kartan nedan till vänster. Kartan är baserad på statistik från jordbruksverket och redovisas på länsnivå. Kartan till höger visar statistik om antalet företag som har mjölkkor. För både antalet mjölkkor och företag visar statistiken att störst koncentration finns i Västra Götaland och lägsta koncentration i Stockholms län. 4

Figur 3: Kartan till vänster beskriver för fördelningen mjölkkor i Sverige. Kartan till höger beskriver antalet företag med mjölkkor i Sverige. Uppgifterna avser 2017 och är redovisade på länsnivå. Källa: Jordbruksverket. Bild: kartorna har hämtats från SCB och har anpassats efter statistiken 5

Tabell 2: Fördelning av besättningsstorlek mellan olika län 2017. Det saknas uppgifter för besättningar större än 199 mjölkkor för Jämtlands län och därför saknas uppgifter för denna post. Företag med mjölkkor efter län och storlek. Företag med 1-24 mjölkkor Företag med 25-49 mjölkkor Företag med 50-74 mjölkkor Företag med 75-99 mjölkkor Företag med 100-199 mjölkkor Företag med över 199 mjölkkor Totalt Andel Stockholms län 9 14 12 4 4 3 46 1% Uppsala län 18 30 36 10 25 5 124 3% Södermanlands län 5 30 28 10 16 9 98 3% Östergötlands län 22 50 59 36 44 19 230 6% Jönköpings län 46 94 94 55 57 16 362 10% Kronobergs län 19 38 30 26 24 7 144 4% Kalmar län 22 75 73 37 92 46 345 10% Gotlands län 14 52 24 14 46 14 164 5% Blekinge län 12 24 4 7 4 4 55 2% Skåne län 15 66 58 30 97 47 313 9% Hallands län 12 46 33 25 50 31 197 5% Västra Götalands län 82 185 138 70 118 55 648 18% Värmlands län 19 18 13 9 21 4 84 2% Örebro län 5 19 18 6 12 6 66 2% Västmanlands län 4 9 4 3 14 4 38 1% Dalarnas län 22 16 15 4 16 4 77 2% Gävleborgs län 28 40 31 7 14 6 126 3% Västernorrlands län 27 23 15 14 18 3 100 3% Jämtlands län 18 43 32 7 19 119 3% Västerbottens län 39 61 53 23 25 5 206 6% Norrbottens län 14 19 15 7 14 3 72 2% Totalt 452 952 785 404 730 291 3614 100% Andel 13% 26% 22% 11% 20% 8% 100% Procentuell skillnad mot 2013-42% -34% -20% -16% -2% 21% -23% Källa: Jordbruksverket Från tabellen ovan framgår att de flesta besättningarna i Sverige består av 25 49 mjölkkor och att majoriteten av de svenska mjölkföretagen har 74 eller färre mjölkkor. Jämfört med 2013 är det företag med 74 eller mindre mjölkkor som har minskat mest i antal. Procentuellt sett är de företag med 1 24 mjölkkor som har minskat mest i jämförelse med 2013 och avtar sedan efter storleksordning. Detta visar på den trend som råder inom EU för mjölkproducenter där marknaden koncentreras kring färre men större producenter. 1.3 Fördelning av mjölkkor per produktionssystem Produktionens utformning har förändrats stort med åren. Över de senaste åren har allt fler mjölkkor flyttat från uppbundna system till lösdriftssystem med robotmjölkning, så kallad AMS 1. Denna utveckling har dels drivits på av lagförändringar samt av fördelar som moderna produktionssystem medför. Exempel på dessa är bättre djurhälsa samt bättre arbetsmiljö. 1 Automatiskt mjölkningssystem 6

Procentuell andel besättningar Procentuell andel mjölkkor 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Lösdrift kall Lösdrift varm Uppbundet kortbås Uppbundet Långbås 2014 2015 2016 2017 Figur 4: Procentuellfördelning av antalet kor per produktionssystem och år i Sverige Källa: Växa Sverige Majoriteten av Sveriges mjölkkor hålls i varm lösdrift följt av uppbundet kortbås, medan de flesta bestättningarna hålls i uppbundet kortbås följt av varm lösdrift. Detta tyder på att de större besättningarna i regel har korna i lösdrift medan flertalet mindre besättningar använder bås. Trenden tyder på att de uppbundna systemen kommer att minska och övergå till alltmer lösdrift på sikt. Intresset för AMS ökar långsamt och följer utvecklingen mot fler kor i lösdrift. 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Lösdrift kall Lösdrift varm Uppbundet kortbås Uppbundet Långbås 2014 2015 2016 2017 Figur 5: Procentuell fördelning av antalet besättningar per produktionssystem och år i Sverige Källa: Växa Sverige 7

Procentuell andel som ingår i ett AMS 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% 2014 2015 2016 2017 Antal kor Antal besättningar Figur 6: Procentuell fördelning av antalet kor samt besättningar som ingår i ett AMS. Källa: Växa Sverige 1.4 Svenska mejerier Under 2017 fanns det i Sverige 57 mejerier och 43 mejeriföretag enligt statistik från LRF mjölk. Dessa är koncentrerade till södra och mellersta Sverige där merparten av mjölkgårdarna finns. Av de 43 mejeriföretagen vägde de tre största in ungefär 90 procent av mjölken 2017. Dessa tre mejeriföretag hade tillsammans ungefär 35 procent av alla mejerier samma år. Fördelningen av invägd mjölk 2017 mellan svenska mejeriföretag finns redovisad i nedanstående figur, som visar andelen invägd mjölk för de fyra största mejeriföretagen samt en sammanräkning av resterande företag. 8

Antal mejerier Falköpings Mejeri; 5% Övriga; 6% Norrmejerier; 7% Skånemejerier; 16% Arla Foods Sverige; 66% Figur 7: Procentuell andel av den totala mjölkinvägningen per mejeriföretag 2017. Den sista (orangefärgade) delen motsvarar en sammanräkning för övriga mejeriföretag Källa: LRF Mjölk Ser man på mejeriernas produktionsinriktning producerar flest av ost och färskost följt av konsumtionsmjölk, grädde och syrade produkter. Endast ett fåtal mejerier producerar matfett, som smör och smörprodukter, eller mjölkpulver. Mejeriernas produktionsinriktningar finns presenterade i figuren nedan. 40 35 30 25 20 15 10 5 0 K-mjölk, syrat & Matfett tillverkning grädde tillverkning Ost & färskost tillverkning Produktionsområden Mjölkpulver tillverkning Figur 8: Antal mejerier fördelat på produktionsområden för 2017. 9

Produktion, tusen ton Invägning, tusen ton Källa: LRF Mjölk 1.5 Invägning och beräknad produktion I figuren nedan redovisas produktionen av olika mejeriprodukter över en tioårsperiod. Överlag har produktionen minskat de senaste tio åren, vilket innebär att vår ökade förbrukning täckts med importerade produkter. Det bör även nämnas att en del av den produktion som sker i Sverige använder mjölk med utländskt ursprung på grund av handel inom en global mjölkkoncern. Detta innebär även att en del importerade mjölk & mejeriprodukter kan åtminstone delvis baseras på råvara med ursprung från Sverige. Det finns inga exakta uppgifter om storleken på denna del men uppskattningen är att den är väldigt begränsad. Mjölken används till största del för produktion av konsumtionsmjölk. Produktionen av konsumtionsmjölk har dock minskat med 142 300 ton, vilket motsvarar en minskning med ungefär 16 procent sedan 2008. Procentuellt sett har ost minskat mest över perioden, med 24 procent, medan mjölkpulver är den kategori som har ökat mest med 39 procent. 1600,0 1400,0 1200,0 1000,0 800,0 600,0 400,0 200,0 0,0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Smör 21,0 23,7 18,6 17,3 17,6 17,0 16,9 16,5 16,5 16,3 Ost 114,2 107,6 103,1 103,3 101,2 90,0 87,7 90,2 87,3 87,2 Mjölkpulver 57,0 57,6 48,9 50,7 61,9 73,8 89,2 84,0 75,9 79,0 Grädde 96,5 103,9 109,7 109,9 112,7 103,8 105,2 112,4 112,7 109,0 Syrade produkter 272,0 264,0 264,0 262,0 254,0 249,0 246,9 245,7 242,1 240,7 K-mjölk 915,0 908,0 914,0 877,0 867,0 864,0 810,0 815,0 785,0 772,7 Invägning 2 987 2 933 2 862 2 850 2 861 2 868 2 931 2 933 2 862 2 817 3 500,0 3 000,0 2 500,0 2 000,0 1 500,0 1 000,0 500,0 0,0 Figur 9: Fördelning av den svenska produktionen mellan de olika produktslagen i produktvikt samt i relation till invägning. Siffrorna i tabellen är angivna i 1000 ton. Källa: LRF Mjölk och Statistiska centralbyrån Från och med 2009 finns statistik för ekologisk animalieproduktion. Statistiken visar att invägningen av ekologisk mjölk har ökat från åtta procent av den totala invägningen 2009 till 13 procent 2012, där den fortsatt ligga fram till 2017 då den ökade till 15 procent. 10

Invägd mjölk, tusen ton Andel ekologisk mjölk av total invägning 3 500,00 20% 3 000,00 2 500,00 2 000,00 1 500,00 1 000,00 500,00 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0,00 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 0% Kvantitet invägd ekologisk mjölk Kvantitet invägd mjölk Andel invägd ekologisk mjölk Figur 10: Ekologisk andel mjölk i jämförelse med total invägd mjölk per år Källa: Jordbruksverket 1.6 Förprövning av stallar för mjölkkor Stallar som tas i bruk för första gången eller byggs om ska förprövas hos länsstyrelsen. Förprövningsstatistiken sammanställs av Jordbruksverket i början av varje år utifrån uppgifter från landets länsstyrelser. Utvecklingen av antalet förprövade stallplatser och stallavdelningar är ett mått på investeringsviljan inom en sektor. Det kan dock hända att en del av de förprövade stallplatserna inte resulterar i en investering och investeringen kan också genomföras senare än det år då förprövningen gjordes. Figurerna nedan visar både det totala antalet stallplatser som berörs av en förprövning samt nettoökningen av antalet stallplatser. Skillnaden mellan dessa båda mått visar hur många befintliga stallplatser som kan komma att byggas om. Figuren visar även hur många stallavdelningar som berörs av en förprövning. Mellan 2008 och 2014 hade vi överlag en vikande investeringstrend för mjölkkor. Under de tre senaste åren har antalet förprövade stallavdelningar stabiliserats något men vid en betydligt lägre nivå än tidigare. Utvecklingen för nötköttsproduktionen ser liknande ut men skillnaden att de senaste tre åren har antalet förprövade stallplatser ökat. Denna utveckling kan vara en reaktion på den starka efterfrågan på svenskt nötkött inom den svenska marknaden. 11

Antal stallplatser, tusen Antal stallavdelningar Antal stallplatser, tusen Antal stallavdelningar 30 25 20 15 10 5 350 300 250 200 150 100 50 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Förprövade stallplatser 27 95421 22820 26922 21119 51610 511 8 794 7 613 7 675 7 815 Nettoökning stallpatser 14 89312 18811 10112 27912 194 7 138 6 117 4 728 5 251 5 775 Förprövade stallavd. 330 254 247 257 228 141 111 108 110 132 0 Figur 11: Antal förprövade stallplatser i relation till antalet förprövade stallavdelningar för mjölkkor. Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Förprövade stallplatser 11 793 9 806 7 731 7 273 7 039 5 390 5 702 8 730 16 233 16 744 Nettoökning stallpatser 6 286 4 678 4 056 3 727 4 422 2 900 4 453 7 660 14 337 10 338 Förprövade stallavd. 298 220 222 185 183 141 110 163 311 318 350 300 250 200 150 100 50 0 Figur 12: Antal förprövade stallplatser i relation till antalet förprövade stallavdelningar för dikor. Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen 12

Antal stallplatser, tusen Antal stallavdelningar 40 600 35 30 25 500 400 20 300 15 10 5 200 100 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Förprövade stallplatser 37 32129 30831 89730 91922 61622 94323 63824 39527 55331 903 Nettoökning stallpatser 21 47117 74221 27122 71615 91018 70218 30020 20823 94628 072 Förprövade stallavd. 537 399 449 437 363 311 319 354 407 505 0 Figur 13: Antal förprövade stallplatser i relation till antalet förprövade stallavdelningar för övriga nötkreatur. Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen 1.7 Användning av antibiotika till lantbrukets djur inom EU Antibiotika används i stor utsträckning globalt, vilket medför risker för att resistenta mikroorganismer, t.ex. bakterier, ska utvecklas. Denna resistens kommer att medföra svårigheter att bekämpa angrepp från dessa mikroorganismer i framtiden. Sverige arbetar för att minska användningen av antibiotika inom animalieproduktion och var först i världen med att förbjuda användning av antibiotika i syfte att öka tillväxten hos djur. Vidare var Sverige drivande i att detta förbjöds inom hela EU 2006. Antibiotikaresistens kan utvecklas hos mikroorganismer beroende på hygien, användning av antibiotika samt vilka sorters antibiotika som används. Antibiotika finns i olika kategorier där vissa sorter kan användas mot ett flertal typer av bakterier och andra sorter mot mer specificerade typer av bakterier. Antibiotika som har ett brett tillämpningsområde ger en högre risk för antibiotikaresistens än den mer specificerade antibiotikan. I flera EU-länder är så kallade tetracykliner, som är bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som säljs mest. I Sverige används främst penicillin, som är ett smalspektrigt antibiotikum. Av de 29 jämförda europeiska länderna 2015 minskade andelen såld antibiotika per uppskattad levandevikt till livsmedelsproducerande djur samt hästar i 22 länder, av de som funnits med i statistiken mer än ett år. Detta motsvarar en minskning med ungefär fem procent av den totala försäljningen i jämförelse med 2014. För Sveriges del ökad försäljningen med ungefär tre procent i jämförelse med föregående år men har fortfarande en av Europas lägsta nivåer. I Danmark, som har mer än tre gånger så hög försäljning som Sverige, minskade försäljningen med fem procent, medan den i Tyskland, som har 13

mg per kg skattad levandevikt Spanien Cypern Italien Portugal Ungern Belgien Tyskland Kroatien Polen Frankrike Bulgarien Tjeckien Nederl. Estland Slovakien Storbrit. Schweiz Österrike Irland Danmark Luxemburg Rumänien Lettland Litauen Slovenien Finland Sverige Island Norge åtta gånger så hög försäljning som Sverige, minskade med 34 procent. Länderna kring Medelhavet (Cypern, Spanien, Italien) toppar med högst försäljning 2015. Sverige har den lägsta försäljningen av antibiotika till lantbrukets djur i EU, men Norge och Island hade en ännu lägre försäljning. Det bör nämnas att statistiken baseras på den uppskattade totala levandevikten för livsmedelsproducerande djur inklusive hästar inom ett land. Uppgifterna ger ingen exakt bild av antibiotikaanvändningen och bör tolkas med viss försiktighet. 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2013 2014 2015 Figur 14: Försäljning av antibiotika till lantbrukets djur inom Europa 2013-2015. (Uppgifter för 2013 saknas för Kroatien, Schweiz samt Rumänien) Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten 1.8 Hushållens utgifter för mat och dryck Statistiken över hushållens utgifter ger information om hur mycket av vår disponibla inkomst vi lägger på olika former av konsumtion, bland annat kött. Av disponibel inkomst utgjorde utgifterna för livsmedel och alkoholfria drycker 18 procent 1980, 14 procent 1995 och 12 procent 2015. I denna siffra är inte restaurangbesök inräknade, en utgiftspost som, över tid, ökat i relation till totala utgifter. 14

0% 11% 6% 11% 12% 4% 5% Livsmedel, alkoholfria drycker Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor Bostad, el, gas, uppvärmning 3% 13% 4% 5% 26% Möbler, inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård Transporter, fordon Post, telekom Rekreation, kultur, varor, tjänster Figur 15: Fördelning av svenskarnas konsumtion 2015. Under året konsumerade svenska hushåll för 1 829,9 miljarder SEK varav 226,5 miljarder SEK utgjordes av mat & dryck (exklusive resturangbesök). Källa: SCB 0% 5% 10% 2% 9% 14% 5% 5% Livsmedel, alkoholfria drycker Alkoholhaltiga drycker, tobak Kläder, skor Bostad, el, gas, uppvärmning Möbler, inredning, förbrukningsvaror Hälso- och sjukvård 13% Transporter, fordon 2% 4% 31% Post, telekom Figur 16: Fördelning av svenskarnas konsumtion 1995. Under året konsumerade svenska hushåll för 869,7 miljarder SEK varav 123,0 miljarder SEK utgjorde mat & dryck (exklusive restaurangbesök) Källa: SCB 15

Kött har länge varit en av de största utgiftsposterna i svenskarnas livsmedelskonsumtion, och stod 2015 för 15 procent av våra utgifter för mat och dryck. Därefter kom kategorierna alkoholhaltiga drycker och på delad tredje plats kom mejeri & ägg samt bröd & spannmålsprodukter. Jämfört med 1995 har andelen för både kött samt ägg och mejeri ökat. 6% 3% 4% 9% 14% 13% Bröd, spannmålsprodukter Kött Fisk 15% Mjölk, ost, ägg Oljor, fetter Frukt Grönsaker 5% Godis, glass, sylt Salt, kryddor, såser, barnmat Kaffe, te, choklad 13% Läsk, juice, saft, mineralvatten 9% Alkoholhaltiga drycker 7% 2% Figur 17: Svenskarnas fördelning av konsumtion av livsmedel och dryck 2015. Under året konsumerade svenska hushåll mat & dryck för 263,7 miljarder SEK varav mjölk, ost och ägg utgjorde 34,5 miljarder SEK. Källa: SCB 4% 4% 5% 11% Figur 18: Svenskarnas fördelning av konsumtion av livsmedel och dryck 1995. Under året konsumerade svenska hushåll 146,3 miljarder SEK på mat & dryck varav mjölk, ost och ägg utgjorde 19,4 miljarder SEK. Källa: SCB 16% 8% 5% 3% 13% 14% 4% 13% Bröd, spannmålsprodukter Kött Fisk Mjölk, ost, ägg Oljor, fetter Frukt Grönsaker Godis, glass, sylt Salt, kryddor, såser, barnmat Kaffe, te, choklad Läsk, juice, saft, mineralvatten Alkoholhaltiga drycker 16

Andel svenskproduktion av föbrukningen 1.9 Utveckling av andelen svenska produkter inom förbrukningen av kött, mejeri och ägg Andelen svenska mejeriprodukter av vår förbrukning har sjunkit överlag sedan 1995, med undantag för konsumtionsmjölk där andelen varit ganska stabil och skummjölkspulver där vår nettoexport ökat rejält. I diagrammet nedan visas utvecklingen av mejeriprodukter exklusive mjölkpulver och smör då dessa har fluktuerat ordentligt över tid. 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Konsumtionsmjölk Grädde Syrade produkter Ost Figur 19: Andel svenska produkter av förbrukningen för konsumtionsmjölk, grädde, syrade produkter och ost. Källa: Jordbruksverket, Statistiska centralbyrån För smör och mjölkpulver har Sverige haft en hög andel svenska produkter i förhållande till förbrukningen de senaste åren. Denna utveckling beror på stora skillnader i efterfrågan för dessa två produkter. Det bör nämnas att smör och skummjölkspulver är kopplade till varandra eftersom vid produktion av smör skiljs mjölkfettet från mjölkproteinet. Proteinet som blir en restprodukt används då i huvudsak för att producera skummjölkspulver. Det blir därför svårt att anpassa dessa produkter gentemot marknaden när efterfrågan skiftar mellan dessa produkter, vilket får följden att priset för den ena produkten lätt minskar samtidigt som den andra ökar. Detta har varit tydligt under de senaste åren då utvecklingen har gått från låga till höga smörpriser med omvänd utveckling för skummjölkspulver. En följd av dessa omställningar är att den produkt med lågt pris lagerförs, vilket påverkar statistiken av självförsörjningsgraden. Jordbruksverket har valt att inte redovisa någon statistik för självförsörjningsgraden hos smör och skummjölkspulver då dessa värden påverkas av kraftigt av svängningar i efterfrågan och lagerhållning, vilket inte ger en tillförlitlig bild av den svenska produktionen. I figuren nedan finns uppgifter om den svenska andelen av förbrukningen för övriga animalieprodukter. Likt svenska mejeriprodukter har svenskt kött svårt att konkurrera med priset på många importerade alternativ. Det är istället med friska djur, beteskrav för nötkreatur och en låg antibiotikaanvändning som svenska animalieprodukter kan konkurrera om konsumenterna. Idag finns ett bredare sortiment i detaljhandeln med garantier om exempelvis ursprung och 17

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Andel svenskproduktion av föbrukningen produktionsformer. Således påverkas valet av produkter idag i större utsträckning av konsumenternas vilja att bidra till en hållbar livsmedelskonsumtion samt omsorg om den egna hälsan och djurens välmående. I jämförelse med mejeriprodukter framgår att andelen svenska produkter av förbrukningen generellt är i linje med utvecklingen för kött och ägg. 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Nötkött Griskött Lammkött Matfågel Ägg Figur 20: Andelen svenskt kött och svenska ägg av förbrukningen. Källa: Jordbruksverket, Statistiska centralbyrån 1.10 Import av mejeriprodukter Nedan följer ett antal tabeller och figurer över handeln med mejeriprodukter. Statistiken är baserad på material från Statistiska centralbyrån och den så kallade Kombinerade Nomenklaturen, där varje KN-nummer motsvarar en specifik produkt eller kategori av produkter. KN-numret kan bestå av två till åtta siffror där två siffror visar en aggregerad nivå och åtta siffror en produktspecifik nivå. Statistiken som följer är på olika KN-nummernivå beroende på hur det är lämpligt att gruppera mejeriprodukterna. Till skillnad från de handelssiffror som presenteras i den övergripande marknadsbalansen så visar nedanstående figurer handeln uttryckt i produkternas verkliga vikt. Handelsstatistiken visar det land produkten kommer ifrån till Sverige men detta behöver inte innebära att detta land är varans ursprung. Det bör också noteras att en del av handeln kan säljas vidare till andra länder. Detta innebär att delar av importen inte konsumeras i Sverige. Tyvärr är det svårt att bestämma omfattningen av denna handel. 18

Import, tusen ton 400 Mjölk & grädde Skummjölkspulver Syrade produkter Vassle Smör & Smörprodukter Ost 350 300 250 200 150 100 50 0 2013 2014 2015 2016 2017 Figur 21: Fördelning import av mejeriprodukter för de senaste fem åren Källa: Statistiska centralbyrån Tabell 3: Import angiven i ton för KN-nummer som rör mejeriprodukter de senaste fem åren Import 2013 2014 2015 2016 2017 17/16 0401 Mjölk & Grädde 43 945 55 255 46 197 49 186 40 871-17% 040210 Skummjölkspulver 5 597 6 368 7 132 8 809 6 615-25% 040221 Övrigt mjölkpulver 1 743 2 075 1 736 2 514 2 718 8% 040229 Övrigt mjölkpulver 1 044 963 1 327 1 237 1 203-3% 04031011 - Yoghurt, icke smaksatt 27 448 34 660 28 828 27 963 35 008 25% 04031039 04031051 - Yoghurt, smaksatt 62 424 62 584 62 329 56 308 46 108-18% 04031099 040390 Övriga filprodukter 7 605 9 233 11 621 9 908 7 943-20% 0404 Vassle, vasslepulver etc. 51 534 61 298 58 244 54 767 53 681-2% 040510 Smör och smörolja 8 449 8 550 10 699 10 665 10 434-2% 040590 Smör och smörolja 2 048 1 813 1 955 2 708 2 569-5% 040520 Bredbara blandprod. 108 203 224 202 426 111% 040610 Färskost 27 574 26 912 24 501 22 789 23 885 5% 040620 Riven/pulveriserad ost 7 620 8 132 7 909 7 055 6 952-1% 040630 Smältost 5 689 5 543 5 680 5 978 6 041 1% 040640 Blåmögelost 4 441 3 536 2 982 2 959 2 895-2% 040690 Övrig ost 74 853 81 457 83 788 86 805 86 337-1% Källa: Statistiska centralbyrån Nedan följer en sammanställning av de länder som Sverige importerar mest mejeriprodukter från. 19

1% 1% 1% 1% 1% 22% 19% 54% Danmark Finland Tyskland Österrike Belgien Frankrike Nederländerna Övriga Figur 22: Fördelning import av produkter inom KN-nummer 0401 (mjölk & grädde) från olika länder 2017 Källa: Statistiska centralbyrån Tabell 4: Import av produkter inom KN-nummer 0403 (mjölk & grädde) de senaste fem åren, ton 2013 2014 2015 2016 2017 Danmark 8 835 12 101 20 780 25 871 22 086 Finland 11 347 11 442 11 487 9 753 7 853 Tyskland 12 737 9 784 6 738 7 629 9 005 Österrike 6 847 6 540 5 432 4 505 515 Belgien 533 587 442 544 420 Frankrike 2 042 5 436 691 270 283 Nederländerna 1 443 8 732 430 266 540 Övriga 132 517 189 347 170 Totalt 43 916 55 139 46 189 49 185 40 872 Källa: Statistiska centralbyrån 20

0% 10% 3% 5% 12% 34% Finland Tyskland Danmark Polen Frankrike Slovenien Österrike Övriga 14% 22% Figur 23: Fördelning av import av produkter inom KN-nummer 0403 (syrade produkter) från olika länder 2017 Källa: Statistiska centralbyrån Tabell 5: Import av produkter inom KN-nummer 0403 (syrade produkter) de senaste fem åren, ton 2013 2014 2015 2016 2017 Finland 29 598 30 422 33 231 32 538 30 280 Tyskland 32 679 45 466 39 115 25 713 19 267 Danmark 12 556 9 360 13 026 13 621 12 070 Polen 5 762 6 948 6 417 8 076 4 733 Frankrike 5 246 3 634 885 3 582 3 055 Slovenien 0 0 0 2 461 10 924 Österrike 3 270 3 783 2 747 2 306 290 Övriga 8 199 6 850 7 355 5 883 8 438 Totalt 97 310 106 463 102 776 94 180 89 057 Källa: Statistiska centralbyrån 21

3% 2% 5% 12% Danmark 37% Finland Nederländer na Norge 41% Figur 24: Fördelning av import av produkter inom KN-nummer 0404 (vassle) från olika länder 2017 Källa: Statistiska centralbyrån Tabell 6: Import av produkter inom KN-nummer 0404 (vassle) de senaste fem åren, ton 2013 2014 2015 2016 2017 Danmark 20 312 29 418 27 258 23 773 20 178 Finland 19 239 21 234 22 519 21 835 21 950 Nederländerna 1 473 2 316 4 903 5 518 6 659 Norge 0 30 525 1 368 1 392 Tyskland 854 1 114 1 234 1 146 897 Övriga 9 615 7 076 1 764 1 130 2 604 Totalt 51 493 61 188 58 203 54 770 53 680 Källa: Statistiska centralbyrån 22

3% 2% 7% 5% 8% 16% 38% Danmark Nederländerna Tyskland Frankrike Italien Grekland Storbritannien och Nordirland Övriga Figur 25: Fördelning av import av produkter inom KN-nummer 0406 (ost) från olika länder 2017 Källa: Statistiska centralbyrån 21% Tabell 7: Import av produkter inom KN-nummer 0406 (ost) de senaste fem åren, ton 2013 2014 2015 2016 2017 Danmark 40 163 42 878 42 677 46 177 48 226 Nederländerna 25 918 27 608 30 120 27 942 26 649 Tyskland 25 264 25 879 23 381 19 961 19 629 Frankrike 10 422 9 936 8 573 9 571 9 541 Italien 4 818 4 979 5 134 6 627 6 364 Grekland 4 279 4 052 3 971 3 977 4 277 Storbritannien och Nordirland 2 766 2 932 2 970 2 583 2 478 Övriga 6 437 7 309 8 027 8 746 8 946 Totalt 120 067 125 573 124 853 125 584 126 110 Källa: Statistiska centralbyrån Tabellen nedan visar importen av mjölkpulver på sexsiffrig KN-nummernivå. Värdena är sorterade efter storleksordningen enligt år 2016. Det framgår att Nederländerna, Danmark, Finland och Tyskland är de största exportländerna av skummjölkspulver till Sverige. 23

Tabell 8: Import av mjölkpulver inom olika KN-nummernivå de fem senaste åren, ton KN-nummer ton produktvikt 2013 2014 2015 2016 2017 17/16 Mjölk och grädde i form av pulver eller granulat eller i annan fast form, med en fetthalt av <= 1,5 viktprocent Mjölk och grädde i form av pulver eller granulat eller i annan fast form, inte försatta med socker eller annat sötningmedel, med en fetthalt av > 1,5 viktprocent Mjölk och grädde i from av pulver eller granulat eller i annan fast form, försatta med socker eller annat sötningsmedel, med en fetthalt av > 1,5 viktprocent 040210 Finland 892 1 316 1 605 2 064 2 115 2% Nederländerna 100 206 1 132 2 924 2 013-31% Danmark 1 433 1 773 2 308 2 085 957-54% Tyskland 844 818 1 323 965 804-17% Frankrike 404 388 389 269 247-8% Österrike 334 318 301 246 224-9% Storbritannien och 1 462 1 423 52 3 100 3233% Nordirland Portugal 1 8 5 10 65 550% Tjeckien 0 2 0 124 16-87% Belgien 73 25 5 65 7-89% Egypten 0 0 0 51 0-100% Polen 0 0 13 1 0-100% 040221 Frankrike 373 527 490 682 1 034 52% Tyskland 796 898 691 1 093 761-30% Finland 0 0 0 368 526 43% Nederländerna 181 219 205 273 221-19% Danmark 367 229 259 51 132 159% Storbritannien och 13 30 27 32 27-16% Nordirland USA 0 1 5 11 18 64% Irland 11 12 10 5 0-100% 040229 Danmark 676 523 1 005 734 847 15% Källa: Statistiska centralbyrån Nederländerna 46 0 0 226 310 37% Tyskland 321 5 5 22 17-23% Belgien 2 1 0 2 3 50% Storbritannien och Nordirland 0 434 317 252 0-100% Totalt 8 329 9 156 10 147 12 558 10 444-17% 24

Export, tusen ton 1.11 Export av mejeriprodukter Den svenska exporten av mejeriprodukter minskade något mellan 2015 och 2016 uttryckt i produktvikt. Precis som för importen finns det en viss andel av exporten som inte har sitt ursprung i Sverige utan endast går via Sverige innan den når sin slutdestination. För övriga förklaringar till statistiken, se inledning till importavsnittet. 250 Mjölk & grädde Skummjölkspulver Syrade produkter Smör & Smörprodukter Ost Vassle 200 150 100 50 0 2013 2014 2015 2016 2017 Figur 26: Fördelning export av mejeriprodukter under de senaste fem åren Källa: Statistiska centralbyrån Tabell 9: Export av mejeriprodukter de senaste fem åren, ton Export 2013 2014 2015 2016 2017 17/16 0401 Mjölk & Grädde 72 971 43 936 38 544 24 029 16 661-31% 040210 Skummjölkspulver 27 321 32 932 35 559 42 862 50 753 18% 040221 Övrigt mjölkpulver 41 537 47 274 46 091 31 302 21 903-30% 040229 Övrigt mjölkpulver 29 16 43 137 97-29% 04031011 - Yoghurt, icke smaksatt 5 874 3 245 2 670 2 388 3 505 47% 04031039 04031051 - Yoghurt, smaksatt 3 103 5 550 5 738 5 525 6 142 11% 04031099 040390 Övriga filprodukter 4 372 5 525 5 408 5 110 5 710 12% 0404 Vassle, vasslepulver etc. 11 150 14 348 12 728 42 593 46 875 10% 040510 Smör och smörolja 3 266 1 340 611 585 1 145 96% 040590 Smör och smörolja 382 493 691 431 454 5% 040520 Bredbara blandprod. 0 1 6 5 215 4 200% 040610 Färskost 8 905 7 414 7 316 8 114 9 293 15% 040620 Riven/pulveriserad ost 371 345 428 555 363-35% 040630 Smältost 897 851 840 730 776 6% 040640 Blåmögelost 79 85 115 89 95 7% 040690 Övrig ost 9 618 7 770 7 924 7 103 7 770 9% Källa: Statistiska centralbyrån 25

2% 0% 1% 10% 22% 27% 11% Danmark Tyskland Belgien Finland Frankrike Storbritannien och Nordirland Nederländerna 27% Figur 27: Fördelning export av produkter inom KN-nummer 0401 (mjölk & grädde) på olika länder 2017 Källa: Statistiska centralbyrån Tabell 10: Export av produkter inom KN-nummer 0401 (mjölk & grädde) de senaste fem åren, ton 2013 2014 2015 2016 2017 Danmark 15 262 18 858 17 353 11 022 3 660 Tyskland 4 690 8 880 6 562 5 582 1 867 Belgien 0 0 2 3 393 4 521 Finland 51 409 14 843 13 448 2 056 4 452 Frankrike 1 462 1 154 855 1 320 1 642 Storbritannien och Nordirland 134 180 238 284 347 Nederländerna 0 0 50 230 16 Övriga 14 20 35 142 147 Totalt 72 971 43 935 38 543 24 029 16 652 Källa: Statistiska centralbyrån 26

11% 2% 22% 4% 5% 4% Norge Finland Danmark Storbritannien och Nordirland Tyskland Saudiarabien 27% Arabemiraten, Förenade 25% Figur 28: Fördelning export av produkter inom KN-nummer 0403 (syrade produkter) på olika länder 2017 Källa: Statistiska centralbyrån Tabell 11: Export av produkter inom KN-nummer 0403 (syrade produkter) de senaste fem åren, ton 2013 2014 2015 2016 2017 Norge 4 940 5 542 4 637 3 751 3 327 Finland 2 185 2 928 3 153 3 362 4 167 Danmark 3 239 2 789 3 165 3 022 3 782 Storbritannien och Nordirland 368 407 704 668 7 87 Tyskland 106 53 454 591 6 49 Saudiarabien 74 260 173 540 6 37 Förenade Arabemiraten 99 743 248 173 2 45 Övriga 2 077 1 260 1 093 914 1 761 Totalt 13 088 13 982 13 627 13 021 15 355 Källa: Statistiska centralbyrån 27

3% 0% 2% Danmark Nederländer na 95% Figur 29: Fördelning export av produkter inom KN-nummer 0404 (vassle) på olika länder 2017 Källa: Statistiska centralbyrån Tabell 12: Export av produkter inom KN-nummer 0404 (vassle) de senaste fem åren, ton 2013 2014 2015 2016 2017 Danmark 8 711 10 625 10 146 40 138 44 392 Nederländerna 1 392 2 068 2 046 2 145 1 620 Frankrike 24 0 267 157 119 Övriga 985 1 654 269 153 744 Totalt 11 112 14 347 12 728 42 593 46 875 Källa: Statistiska centralbyrån 28

6% 2% 2% 4% Danmark 48% Finland Norge Polen 38% Storbritannien och Nordirland Övriga Figur 30: Fördelning export av produkter inom KN-nummer 0406 (ost) på olika länder 2017 Källa: Statistiska centralbyrån Tabell 13: Export av produkter inom KN-nummer 0406 (ost) de senaste fem åren, ton 2013 2014 2015 2016 2017 Danmark 9 622 7 567 8 497 7 594 8 703 Finland 6 514 5 561 5 919 6 443 6 995 Norge 1 093 865 1 005 1 410 1 138 Polen 315 548 355 318 327 Storbritannien och Nordirland 431 272 314 295 389 Övriga 1 494 1 442 530 530 743 Totalt 19 469 16 255 16 620 16 590 18 295 Källa: Statistiska centralbyrån Tabellen nedan visar exporten av mjölkpulver på sexsiffrig KN-nummernivå. Värdena är sorterade efter storleksordning enligt år 2016. Det framgår att länderna i mellanöstern samt Nederländerna och Tyskland är viktiga mottagarländer för skummjölkspulver från Sverige. 29

Tabell 14: Export av mjölkpulver inom olika KN-nummernivå de fem senaste åren, ton KN-nummer ton produktivt 2013 2014 2015 2016 2017 17/16 Mjölk och grädde i form av pulver eller granulat eller i annan fast form, med en fetthalt av <= 1,5 viktprocent Mjölk och grädde i form av pulver eller granulat eller i annan fast form, inte försatta med socker eller annat sötningsmedel, med en fetthalt av > 1,5 viktprocent Mjölk och grädde i from av pulver eller granulat eller i annan fast form, försatta med socker eller annat sötningsmedel, med en fetthalt av > 1,5 viktprocent 040210 Nederländerna 1 491 8 465 7 344 9 187 7 938 25% Tyskland 7 170 4 398 2 660 6 049 7 444 127% Kina 4 136 2 001 2 838 3 560 6 918 25% Egypten 4 527 7 692 6 330 5 458 4 420-14% Spanien 725 942 1 709 2 926 3 871 71% Danmark 2 853 2 382 1 851 2 602 2 951 41% Algeriet 352 102 198 1 249 2 290 531% Libanon 227 500 1 203 1 498 1 198 25% Saudiarabien 537 607 807 1 587 865 97% Storbritannien 461 134 282 1 597 388 466% och Nordirland Österrike 0 598 2 446 1 267 273-48% Övriga 3 511 4 136 6 451 5 884 12 201-9% 040221 Oman 22 466 26 749 27 574 18 208 17 674-34% Nederländerna 4 162 4 849 4 253 5 149 2 143 21% Övriga 2 691 2 010 1 881 890 1 104-53% Egypten 2 506 1 512 2 765 2 280 735-18% Spanien 846 1 735 1 953 894 221-54% Saudiarabien 816 776 1 021 960 26-6% Nigeria 3 093 4 392 3 559 1 481 0-58% Arabemiraten, 263 1 433 1 387 719 0-48% Förenade Slovenien 948 855 725 395 0-46% Kina 1 955 2 184 176 327 0 86% 040229 Nederländerna 0 0 16 47 63 194% Källa: Statistiska centralbyrån Tyskland 0 0 1 21 19 2 000% Italien 10 3 5 8 8 60% Finland 0 1 3 10 3 233% Storbritannien 15 0 16 49 0 206% och Nordirland Hongkong 2 1 1 2 0 100% Totalt 65 763 78 457 79 455 74 304 72 753-2% 1.12 Avräkningspriser för mejeriprodukter Enligt EU:s regelverk ska medlemsstaterna rapportera avräkningspriser som är representativa för marknaden till EU-kommissionen varje månad. I Sverige rapporterar LRF Mjölk invägd mjölk och avräkningspris till Jordbruksverket. Det bör påpekas att det finns beräkningstekniska skäl till att de priser som Jordbruksverket samlar in och publicerar periodvis kan revideras i samband med att kompletterande uppgifter presenteras. Jordbruksverkets ambition är dock att alla priser som 30

2014/01 2014/03 2014/05 2014/07 2014/09 2014/11 2015/01 2015/03 2015/05 2015/07 2015/09 2015/11 2016/01 2016/03 2016/05 2016/07 2016/09 2016/11 2017/01 2017/03 2017/05 2017/07 2017/09 2017/11 2018/01 SEK / 100 kg mjölk rapporteras ska spegla de verkliga priserna som gäller för varje månad. I diagrammet nedan visas de svenska priserna i förhållande till de europeiska medelpriserna från 2014. Priserna för EU har räknats om till SEK enligt den valutakurs som gällde för respektive månad. På EU-kommissionens hemsida (https://ec.europa.eu/agriculture/index) går det att hitta priser för åren 1995-2017. EU Sverige 450,00 400,00 350,00 300,00 250,00 200,00 Figur 31: Avräkningspriser till producenter per månad för Sverige jämfört med EU:s genomsnitt, SEK/100 kg. Källa: EU-kommissionen Period Från februari 2014 och fram till juli 2016 sjönk de svenska avräkningspriserna från 378 SEK per 100 kg mjölk till 259 SEK per 100 kg mjölk, en minskning med ungefär 32 procent. De svenska priserna har överlag varit högre än medelpriserna för EU under perioden. Det högsta svenska priset under perioden uppmättes i november 2017 då 100 kg mjölk kostade 399 SEK medan det lägsta priset noterades i juli 2016 då priset var 258. Detta innebär en skillnad på 141 SEK. Under perioden hade Sverige varken det lägsta eller det högsta priset inom EU. 1.13 Prisindexutveckling för mejeriprodukter Prisindexserierna visar förändringar av absoluta priser jämfört med basåret 2005. Detta är officiell statistik som löpande uppdateras på Jordbruksverkets webbplats. A-index visar utvecklingen av priserna till producenterna, PPI-J visar utvecklingen av mejeriernas priser till nästa led och KPI-J visar hur de priser som slutkonsumenterna betalar utvecklats. Indexen är omräknade från en serie med 2010 som basår. A-index baseras på de priser som finns registrerade för mjölkproducenterna. För PPI och KPI index har ett medelvärde använts då uppgifter för vissa mejeriprodukter saknas. Således visar dessa index inte den exakta utvecklingen och bör därför tolkas med viss försiktighet. 31

Index, 2005 = 100 För samtliga dessa index framgår att priserna har ökat. Mejeriernas pris till mjölkproducenterna har varierat mer än priserna till grossister och konsumenter. Fram till 2014 var det producenternas priser som ökade mest, med undantag för 2009. Av indexet framgår det att producenternas priser fluktuerar i större utsträckning än konsumenternas och mejeriernas priser. 145 135 125 115 105 95 85 75 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 A-Index PPI-J KPI-J Figur 32: Utveckling av prisindex i livsmedelskedjan från 2005 (2005 = 100) Källa: Jordbruksverket 1.14 Konsumentprisutveckling Mjölk och ost är de produktgrupper som, av de som jämförts i figur 34, har haft den kraftigaste prisökningen under perioden 1994 till 2016. Mjölk och ost var ungefär 55 respektive 48 procent dyrare 2016 i aktuellt valutavärde jämfört med 1994. För övriga animalieprodukter har priserna på ägg och nötkött stigit mer än för livsmedel totalt, inflationen beaktad, medan kyckling och griskött är billigare att köpa idag. Uppgifter om konsumentpriser för olika livsmedel finns på Jordbruksverkets webbplats. I diagrammet nedan redovisas konsumentprisindex (KPI) för ett antal livsmedel samt KPI för den totala svenska konsumtion, vilket motsvarar inflationen, samt för livsmedel totalt. Basåret 1994 har valts eftersom det hände mycket med livsmedelspriserna i samband med EU-inträdet. 32

1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Utveckling av KPI enligt index, 1994=100 160 150 140 130 120 110 100 90 80 70 Figur 33: Konsumentprisindex för ett antal livsmedel (1994 = 100) Källa: Jordbruksverket Mjölk Ost Ägg Nötkött Griskött Kyckling KPI livsmedel KPI - TOTALT 2. EU-marknaden för mjölk och mejeriprodukter Marknaden för mjölk och mejeriprodukter är viktig för EU, som är en av de större aktörerna på världsmarknaden för dessa produkter. Den större delen av EU:s handel sker mellan EU-länderna samt de länder som finns i närområdet. EU är självförsörjande på de flesta mejeriprodukter. Detta kapitel ger en övergripande beskrivning av EU:s marknad för mjölk och mejeriprodukter. Statistiken baseras på uppgifter från EU-kommissionens hemsida och motsvarar endast en del av den statistik som finns tillgänglig. För den som är intresserad av ytterligare information om EU:s marknad för mjölk och mejeriprodukter rekommenderas EU-kommissionens Milk Market Observatory 2. 2 https://ec.europa.eu/agriculture/market-observatory/milk 33

2.1 Marknadsbalans och prognos EU är nettoexportör av mjölk och mejeriprodukter. Generellt sett exporterar EU bulkvaror som smör och mjölkpulver, med lång hållbarhet, till utvecklingsländer medan de mer förädlade produkterna exporteras till industriländer. Den import som kommer till EU är relativt liten och sker främst inom förmånsavtal med andra länder. Trots att marknaden för mjölk och mejeriprodukter har varit turbulent de senaste åren, med global mjölkkris och avvecklingen av mjölkkvoter, har branschen inom EU överlag utvecklats positivt. Enligt EU:s prognoser kommer både utbudet och efterfrågan på mejerivaror att öka fram till 2026 samtidigt som antalet mjölkkor kommer minska något. Detta sker under förutsättning att varje mjölkko producerar mer mjölk och att ny teknik bättre tar tillvara mjölken. Tabell 15:Utveckling av EU:s marknadsbalans för mjölk och mejeriprodukter de senaste tre åren samt prognos för 2018 samt 2027. 2015 2016 2017 2018 2027 Skillnad 2017-2027 2017-2027, % Antal mjölkkor (milj. djur) 23 23 23 23 22-1 -4,53% Mjölkproduktion per mjölkko 6 859 6 984 7 019 7 164 7 995 976 13,90% (kg/ko) Mjölk från mjölkkor (milj. ton) 160 161 162 164 176 14 8,73% Total mjölk från kor (milj. ton) 163 164 164 166 177 13 8,06% Mjölk levererad till mejerier 152 153 155 157 170 15 9,96% (milj. ton) Mjölk använd/såld på gård (milj. 11 11 9 9 7-2 -22,98% ton) Andel mjölk levererad till 93,43% 93,47% 94,27% 94,49% 95,93% 1,66% 1,76% mejerier (%) EU avräkningspris till 308 275 343 315 396 53 15,55% producenter (EUR/ton) Produktion av färska 46 941 46 710 46 076 45 865 44 617-1 459-3,17% mejeriprodukter (t. ton) konsumtion av färska mejeriprodukter (t. ton) 46 048 45 546 45 030 44 713 43 532-1 498-3,33% Konsumtion per capita (kg) 90 89 88 87 84-4 -4,18% Nettohandel (t. ton) 894 1 164 1 045 1 152 1 085 39 3,75% Ost produktion (t. ton) 9 893 9 996 10 256 10 568 11 447 1 191 11,61% Ost konsumtion (t. ton) 9 207 9 307 9 472 9 690 10 386 914 9,65% Ost konsumtion per capita (kg) 18 18 18 19 20 2 8,68% Ost import (t. ton) 61 74 50 50 60 10 20,64% Ost export (t. ton) 718 783 848 928 1 120 272 32,10% Smör produktion (t. ton) 2 358 2 429 2 317 2 394 2 560 243 10,49% Smör konsumtion (t. ton) 2 180 2 229 2 201 2 222 2 340 139 6,32% Smör konsumtion per capita (kg) 4 4 4 4 5 0 5,38% Smör import (t. ton) 3 4 6 12 14 8 146,34% Smör export (t. ton) 171 214 182 183 234 52 28,76% SMP produktion (t ton) 1 534 1 602 1 492 730 861-631 -42,28% SMP konsumtion (t ton) 739 775 797 363 449-348 -43,69% SMP import (t ton) 3 5 2 4 4 2 65,64% SMP export (t. ton) 690 621 793 371 416-377 -47,51% Vassle produktion (t. ton) 1 994 2 017 1 867 1 919 2 075 207 11,09% Vassle konsumtion (t. ton) 1 471 1 472 1 306 1 338 1 340 34 2,64% Vassle import (t. ton) 7 7 2 4 4 2 101,24% Vassle export (t. ton) 530 551 564 585 738 175 30,99% Källa: Europeiska kommissionen 34