FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN



Relevanta dokument
Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.

PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN , SAMMANFATTNING

KORT RAPPORT PROVFISKE FISK,

SPORTFISKET OCH FISKETURISMEN

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008

Stöd till fiskevården

Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén

DVVF Provfiske sammanfattning

Projektplan. Projektnamn: Projektägare: Dokumenthistorik 1(7) PA 1. Pike-reg Munksjön. Länsstyrelsen i Jönköpings län

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Röding. Röding. Vättern. Resursöversikt 2013

Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010.

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

Beskrivning av använda metoder

Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (

Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10. Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 ( Bakgrund

Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

FISKEPLAN. Rapport av utförda provfisken i Bielite Samt genomgång av äldre provfisken 1992, 2005

Fiskguiden Frågor & svar

Fisketurismkonferens. Sammanfattning av konferensen 29/ på Paradis Gård.

Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013

Fritidsfisket i Vättern 2015

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Hållbar förvaltning av signalkräfta i Vättern

Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO)

Låga fiskekortspriser

Sportfiskarnas policy för säl och skarv

Nora träsk. Nätprovfiske Huskvarna Ekologi. En rapport av:

Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?

Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten Johan Persson och Tomas Remén Loreth

Laxens värde som resurs för besöksnäringen

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

Är turistutvecklingen ett hot mot den biologiska mångfalden? Sassi Wemmer

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Översikt & grundläggande strategi

Fiske i 2014/15. Östersjön Boarumegöl Emån Försjön Hummeln Hägern Hällesjöarna Kvillen Marströmmen Mösjön Sjöhorvan Skiren Virån

Kräftprovfisket 2005

Redovisning av delprojekt: Trolling

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth

PLANER PÅ. Reduktionsfiske -Häckebergasjön -Sövdesjön -Vombsjön

Omfattning och utveckling av fisketurism i Gotlands län - redovisning av 2007 års regeringsuppdrag. Rapporter om natur och miljö nr 2008: 7

Kronobergsdistriktets specimencup Slutrapport Årets fisk Ål 2000 gr Fångad av Mona Widén

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag

Sportfiske. Catch and Release.

Nätprovfiske hösten 2014 i Molkomsjön

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Förvaltningsplan för Åbyälven, Västerbottensdelen

Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten

SP RTFISKE I STOCKHOLMS STRÖM

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014

STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

Fiskeplan. Siksjönäs FVO

Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. Kräftprovfiske i sjön Sången år 2010 Ronnie Hermansson

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Kronobergsdistriktets Specimencup Slutrapport 2009

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

Kursledare: Carl-Johan Månsson. FISKET SOM RESURS utveckling som gynnar alla!

Inventering, elfiske och provfiske i Mattasjösystemet

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:

Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism

Innehåll. Västerås 14/2 2013

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017

Undersökning att med not utföra reduktionsfiske i Växjösjöarna

Sommaren En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Lötsjön Sundbybergs stad. Inventeringsfiske Adoxa Naturvård

Kronobergsdistriktets Specimencup Slutrapport 2012

Fiskeplan Allmänningen 2016 SAMMANFATTNING

Undersö kningar pa ga dda pa Å land

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Fritidsnämnden Fiskeutvecklingsplan

Vätterns pelagiska fiskbestånd

Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning

Fiska i Hallsbergs kommun

1. Vilka tider på året passar dig för att utöva sportfiske? Jan feb mar apr x maj jun jul xxxx aug xx sep okt nov dec

Beräkning och värdering av permanent fiskeskada vid exploatering i Tullholmsviken, Karlstad kommun

Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén

Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge.

Angående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten Resurs- och Miljööversikt 2012

Fiske i Dellenbygden - en upplevelse!

Kräftseminarium 7 mars 2013

Transkript:

Pm FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN 2005-06-08 Mats Andersson

Bakgrund Eriksbergs säteri som förvaltas av Skogssällskapet utgör en unik anläggning ur många aspekter. Ett stort hägnat område med varierande miljöer, välbevarade kulturmiljöer, stora stammar av klövvilt, rikt fågelliv samt inte minst fina akvatiska miljöer. Skogssällskapet bedriver omfattande verksamhet på denna anläggning med utgångspunkt från en mångbruksfilosofi, vilket innebär ett klokt och långsiktigt hållbart nyttjande av de natur- och kulturresurser som finns tillhanda. Då området även utgör ett naturreservat är denna anläggning en bra förebild för hur bevarande och nyttjande kan gå hand i hand. Nyckeln till detta är en klok hushållning av de resurser som reservatet är syftat till att skydda. För att ytterligare utveckla anläggningen erhöll undertecknad Eriksbergspriset år 2004. Målsättningen med Stipendiet var att utarbeta en fisketuristisk utvecklingsplan med utgångspunkt från de akvatiska resurser som finns inom anläggningen. Naturgivna Förutsättningar Inom anläggningen finns fyra objekt som är intressanta ur fisketuristisk synvinkel: Norrsjön Mindre sjö med vildmarkskaraktär (nästan norrländsk) då den ligger vid sidan av ordinarie allmänturistiska körvägar. Innehåller idag signalkräftor, ett antal större regnbågar samt ett 10-15 tal större karpar (10kg +). Gårdsjön Större sjö i direkt anslutning till gårdsmiljön. Fiskbestånd utgörs av sutare, mört, ål men framförallt ett mycket stort karpbestånd. Beståndet utgörs till dominerande del av spegelkarp och medelvikten är relativt hög (2-3 kg). Sjön innehåller även signalkräftor. Norrsjön Gårdsjön 2

Färsksjön Uppdämd sjö med överdämda träd och buskar i vattenmiljön. Stort bestånd av röda näckrosor. Stort bestånd av fjällkarp men även sutare och troligtvis ål. Medelvikten på fjällkarpen är ca 1 kg. Skyddad relativt grund havsvik med en areal av ca 90 ha innanför hägnet. Viken utgör ett uppväxt- och reproduktionsområde för sik, ål och kanske framförallt för gädda. Vårfiske efter gädda indikerar en mycket stor invandring av lekfisk av gädda. Under sommarperioden lämnar vuxna gäddor området för att återkomma på näringsvandringar under senhöst. Färsksjön Infrastrukturella förutsättningar Anläggningen erbjuder idag en bra blandning av boende- och förtäringsmöjligheter. Det nya vandrarhemmet, Liljetorpet och Säteriet ger bra möjligheter till olika paketeringsmöjligheter beroende på kundgrupp. Vid Liljetorpet krävs dock vissa renoveringar för att öka kvalitén. Närheten till flygplatsen i Ronneby och de korta resvägarna till Centraleuropa ger även de bra möjligheter att skräddarsy olika fiskepaket mot olika utländska marknader. Vid fisketuristisk verksamhet utgör ofta rådighet över resursen en klämsko för utvecklingen. Entreprenören bör erhålla någon typ av kontroll över den produkt som den skall erbjuda. På Eriksberg erbjuds unika möjligheter till kontroll då hela området ligger under samma förvaltning. För utveckling på lite längre sikt finns ju även andra attraktiva fiskeprodukter i närområdet, t.ex. Mörrumsån, med vilka samarbeten bör knytas upp. Liljetorpet Säteriet 3

Fiskevårdsbehov Av de aktuella objekten utgör Gårdsjön det som uppvisar det största behovet av fiskevårdande insatser. Sjön får algblomningar under sommarperioden troligvis beroende på hög täthet av fisk som är bottenätande, i kombination av hög inlagring av näringsämnen i bottensedimentet. Vid bökandet i botten frigörs kontinuerligt näringsämnen som tas upp av algerna och blomningen uppstår. I detta vatten bör nog biomassan av fisk minskas via utfiskning i kombination av införande av rovfisk, förslagsvis gös. Mer omfattande provfisken bör genomföras för att säkerställa karpfiskets status. Tillgången på stor karp (10 kg+) styr utvecklingspotentialen. Karpspecialister bör anlitas för att erhålla en högkvalitativ utvärdering av vattnens potential. Eriksbergsrådet har som ambition att inom hägnet etablera, den för området, ursprungliga klövviltfaunan. Några ytterligare utsättningar av regnbåge i Norrsjön bör därför ej ske. Med den profilering som finns på anläggningen känns det inte som en nordamerikansk fiskart som regnbåge passar in. Paketering av produkter Med utgångspunkt från givna förutsättningar inom anläggningen finns några givna produkter som bör ha goda förutsättningar. Produkterna bör inriktas på båda nationell som internationell marknad. För huvudsakligen nationell marknad: 1. Kräftfiskearrangemang Arrangemang riktade mot företag och mindre grupper. Mat på anläggningen och kräftfiske i någon av sjöarna. Boende och mat på säteriet. Bör kunna gå att kombinera väl med jaktarrangemang. 2. Arrangemang kring mete efter Karp Riktas i första hand mot fiskeklubbar och ungdomar. Boende på vandrarhemmet. Söka samarbete med SFK för t.ex. meteläger. Kanske utbyte mot andra länder. Visar ytterligare provfisken på tillgång av riktigt stor karp kan internationell lansering bli aktuell. För huvudsakligen internationell marknad: 1. Gäddfiske i Kvalitén på gäddfisket håller mycket hög klass. Denna utgör anläggningens topprodukt. Fisket bör åtminstone initialt bedrivas som catch and release. Möjligheterna att kombinera med de tre olika typer av boende ger paketmöjligheter i olika prisnivåer. Tillgång till fiskeguider måste säkras. Paketen bör lanseras/marknadsföras i samarbete med incomingoperatör. 4

Forskningscentra för gädda och gäddfiske För att kunna genomföra en klok förvaltning av en naturresurs t.ex. ett fiskbestånd krävs goda kunskaper kring artens biologi men även vilken effekt olika former av påverkan får på beståndet. När det gäller bestånden av gädda längs Östersjökusten saknas det idag viktiga kunskaper samtidigt som det finns en utbredd oro kring beståndens utveckling. Frågeställningar kring hur de leker, lekframgång, påverkan av sportfiske, catch and release, leker en gädda som blivit fångad på spö etc. saknar idag bra svar med utgångspunkt från en vetenskaplig grund. Längs hela kuststräckan appliceras catch and release fiske på lekbestånd av gädda idag. Detta sker utan att den faktiska kunskapen kring hur vi påverkar dessa bestånd finns tillhanda. Bland dessa gäddbestånd är det mycket svårt att utföra relevant forskning i deras naturliga havsmiljö. Väl avgränsade undersökningsområden saknas och det finns ingen kontroll på fisket. På Eriksberg ges dock för detta ändamål helt unika möjligheter att genomföra mycket avancerad forskning på gädda. Eftersom fisket i stort sett är förbihållet förvaltaren finns exceptionella möjligheter att hålla total koll på fisket och fångsten. Via märkning och återutsättning finns möjlighet att följa upp hur gäddorna reagerar på fisket. Genom s speciella utseende med de smala sunden in i viken, bör det ges goda möjligheter att via märkning av gäddor följa, när och hur de vandrar in och ut i viken via ultraljudsmärken. Via en kombination av exklusivt sportfiske och avancerad forskning är det möjligt att erhålla unika kunskaper kring om och i så fall hur vi påverkar gäddbestånden via sportfisket. Kunskaper som kan utgöra avgörande betydelse för förvaltningen av gäddbestånd längs hela vår Östersjökust. 5