Kvalitetsrapport Grundskola 2017 Ärende 12 BN 2017/168

Kvalitetsrapport 2017 Ärende 12 BN 2017/168 Sida 122 av 205

Tjänsteskrivelse 1(1) 2017-08-16 Dnr: BN 2017/168 Bildningsnämnden Rapportering av Kvalitetsrapport: Förslag till beslut Bildningsnämndens beslut Bildningsnämnden beslutar att godkänna rapporten och lägga denne till handlingarna. Ärendebeskrivning Kvalitetsrapporten för grundskola är en del av bildningsnämndens kvalitetsrapporter för läsåret 2016/2017. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse: Kvalitetsrapport Kvalitetsrapport 2017 Bildning Jonny Norrby Verksamhetschef Kultur & Fritid Jimmie Brander Kvalitetsstrateg Beslutet ska skickas till För kännedom Bildningskansli Bildningsnämnden Barbro Börjesson Barbro.Borjesson@kavlinge.se Kävlinge kommun 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Sida 123 av 205

Kvalitetsrapport 2017 Kvalitetsstyrning grundskola För uppdraget Barbro Börjesson Sida 124 av 205

Innehåll 1....2 1.1 Resultat...4 Tabell 1. Andel elever åk 9 som nått kunskapskraven i alla ämnen...4 Tabell 2. Andel elever åk 9 som nått kunskapskraven i alla ämnen inkl. och exkl. nyanlända...4 Tabell 3. Matematik andel godkända åk 9...5 Tabell 4. Meritvärde åk 9...6 Tabell 5. Meritvärde över tid åk 9. Lägeskommun...6 Tabell 6. Meritvärde åk 9 inkl. och exkl. nyanlända...7 Tabell 7. Andel elever i åk 9 med gymnasiebehörighet...8 Tabell 8. Andel elever i åk 9 med gymnasiebehörighet inkl. och exkl. nyanlända...8 Tabell 9. Betyg åk 6...9 1.2 Fortsatt utvecklingsarbete... 10 1.3 Enkäter... 12 Tabell 10. Nöjdhet med skolan - elever... 12 Tabell 11. Nöjdhet med skolan - föräldrar... 12 1.4 Anmälda händelser av diskriminering och kränkande behandling... 14 2. Förskoleklass... 15 3. Fritidshem... 16 Tabell 12. Trivsel - enkät fritidshem... 16 4. Grundsärskola... 18 5. Särskilt stöd... 20 6. Förutsättningar nyckeltal... 22 Tabell 13. Antal elever per lärare... 22 Tabell 14. Sjukfrånvaro... 23 7. Vad lyfts till målstyrningen?... 24 1 Sida 125 av 205

1. Under läsåret 16/17 har Framtidens skola övergått från ett projekt som pågick under en femårsperiod 2011-2016, till att fortsättningsvis bli ett permanent kvalitets- och skolutvecklingsarbete benämnt Framtidens skola 2.0. Att fortsättningsvis säkerställa det förbättrings-och utvecklingsarbete som är pågående i Kävlinge kommun är av stor betydelse för att nå så långt som möjligt avseende elevernas måluppfyllese. Den arbetsmetodik som har varit gällande under projektperioden har visat sig vara framgångsrik och effektfull. Det har inneburit processer med gemensamma fokusområden för att tydliggöra de områden som bedöms vara i behov av ett fördjupat samarbete, samt att säkerställa en så likvärdig skola som möjligt. Det sker bland annat genom följande; skolchef i samråd med rektorer fastställer de fokusområden som gäller över en period utifrån en behovsanalys, allt från ett läsår till längre perioder beroende på fokusområde. Framgången i det arbetet har varit och är att det utvecklas en likvärdighet kontinuerligt i våra grundskolor, där rektorer oavsett skola och nuläge på respektive enhet har fokus på gemensamma, viktiga områden. Det innebär bland annat att skolorna exempelvis gör gemensamma kompetensutvecklingsinsatser för både stora och mindre grupper inom grundskolan som helhet. Det område som är i fokus under aktuell treårsperiod med start från ht-16 är Att säkerställa undervisningens kvalitet. Det gemensamma dokumentet för det arbetet är Skolinspektions underlag för klassrumsbesök, som på ett tydligt sätt beskriver hur rektor kan observera och analysera den undervisning som är pågående. Det är viktigt att betona att dels ska berörd lärare ha tagit del av underlaget i god tid, dels ska det ske någon form av feedback utifrån rektors bedömning av undervisningen i nära anslutning till observationen. Som rektor är det inte enbart ett eller två besök i ett klassrum som ger den kompletta bilden av vilken undervisning som är pågående. Vikten av nära verksamhetsstyrning har stor betydelse i sammanhanget, samtidigt blir det även en viktig del i samtalet med berörd lärare kring undervisningen och dess kvalitet kopplat till den måluppfyllelse som nås för aktuell klass. Genom våra digitala system kan rektor och huvudman gå ner på klassrumsnivå för att få en tydlig bild av det resultat en 2 Sida 126 av 205

specifik lärare uppnår med respektive klass och för aktuell elev. Det i sin tur är ett viktigt underlag för samtal angående måluppfyllelsen i sin helhet på respektive skola. Från huvudmannen begärs vid två tillfällen under året, april oktober, en analys av det samlade resultatet för eleverna med tonvikt på de elever som riskerar att inte nå målen. Som en följd av den analysen är det viktigt att sätta in tydliga åtgärder för just den grupp som ligger i riskzonen, där inte minst det specialpedagogiska stödet är en mycket viktig faktor för att kunna förändra elevernas möjlighet att nå målen. 3 Sida 127 av 205

1.1 Resultat Alla betygsresultat för 2017 är preliminära. Tabell 1. Andel elever åk 9 som nått kunskapskraven i alla ämnen Andel nått kunskapskraven i alla ämnen 100 90,1 91,1 88,4 90 82,4 80 85,1 70 80,1 79,7 73,5 60 50 40 30 20 10 0 2014 2015 2016 2017 Källa: Extens 170629 Korsbacka Tolvåker Tabell 2. Andel elever åk 9 som nått kunskapskraven i alla ämnen inkl. och exkl. nyanlända 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andel elever åk 9 som nått kunskapskraven i alla ämnen - inkl. och exkl. nyanlända 73,5 Korsbacka 80,5 Korsbacka exkl. nyanlända 88,4 89 Tolvåker Tolvåker exkl. nyanlända Källa: Extens 170629 4 Sida 128 av 205

Bildningskansliet Analys av måluppfyllelse Faktorer som både Korsbackaskolan och Tolvåkerskolan lyfter fram som påverkar ett resultat är dels enstaka elevers relativt höga frånvaro, dels elever i stort behov av extra stöd. Här pågår olika insatser för att möta den problematiken, men den varierar mellan olika klasser och från år till år. Skolorna behöver intensifiera arbetet ytterligare med att dels tidigt identifiera elever med svårigheter i sin kunskapsinhämtning, ofta är det tal om generella svårigheter, dels göra mer riktade insatser för att verkligen arbeta med elevernas förståelse för vad som krävs för att nå målen inom aktuellt kunskapskrav och mål. Här kommer vårt fortsatta utvecklingsarbete med lärande matriser vara till en god hjälp för både elever och lärare. Det fördjupade arbetet startar inför kommande läsår. Resultat matematik årskurs 9 Tabell 3. Matematik andel godkända åk 9 Matematik. Andel godkända. Termin 2015/ 2016 2016/2017 Korsbacka 92,5% 88,9% Tolvåker 99,3% 93,6% Källa: Hypergene 170802 Analys Det finns en fortsatt utmaning i ämnet matematik trots en mängd insatser, såsom Mattelyft, 7-9 satsning med inriktning på matematik, och riktade kompetensutvecklingsinsatser etcetera. Det innebär att arbetet kommer att fortsätta med att utveckla och till viss del förändra undervisningen. Matematik är inte bara att räkna i en bok utan det handlar om förståelse av olika begrepp såsom tala matematik, de fyra räknesätten, förmåga till en rimlighetsbedömning, logiskt tänkande och förmåga att dra slutsatser. 5 Sida 129 av 205

Tabell 4. Meritvärde åk 9 Meritvärde Åk 9 270,0 250,0 230,0 254,1 236,2 230,0 226,3 225,6 219,4 236,6 220,1 210,0 190,0 Korsbacka Tolvåker 170,0 150,0 2014 2015 2016 2017 Källa: Extens 170616 Tabell 5. Meritvärde över tid åk 9. Lägeskommun 1 300 250 217 223,3 Meritvärde över tid Lägeskommun 241,1 231 200 150 100 50 0 2014 2015 2016 2017 Källa: Skolverket 170629. Meritvärde 2017 är en preliminär beräkning. Analys av måluppfyllelse Kommunens 7-9 skolor har ett något lägre utfall på meritvärdet för innevarande läsår än föregående läsår (241 för lå 15/16, 231 för lå 16/17). Det är givet en fortsatt utmaning för skolorna att fortsätta arbetet med att utveckla undervisningen och arbetssätt så att så många elever som möjligt når målen, inte minst att säkerställa vilket stöd som anses behövas. I det sammanhanget är specialpedagoger-/lärare i samarbete med ordinarie 1 Alla skolor i Kävlinge kommun inbegripet fristående skolor 6 Sida 130 av 205

lärares undervisning av stor betydelse för att verkligen erbjuda optimalt stöd för eleven. Det är även angeläget att säkerställa att de elever som kräver ytterligare utmaningar erbjuds denna möjlighet för att inte tappa sin studiemotivation. Meritvärdet för lägeskommun år 2017 är en preliminär beräkning. Från 2014 till 2017 ser vi en viss fluktuation över tid men det är fortfarande en förhållandevis god måluppfyllelse. Tabell 6. Meritvärde åk 9 inkl. och exkl. nyanlända 240,0 235,0 Meritvärde åk 9 2017 - inkl. och exkl. nyanlända 238 236,6 234,1 230,0 225,0 220,0 220,1 215,0 210,0 Korsbacka Korsbacka exkl. nyanlända Tolvåker Tolvåker exkl. nyanlända Källa: Extens 170616 Analys av måluppfyllelse Nyanlända elevers kunskaper, är även det en mycket viktig faktor för utfallet av det slutgiltiga meritvärdet för årets resultat, vilket framförallt är påtagligt på Korsbackaskolan där majoriteten av de nyanlända eleverna har sin skolgång. Bakgrunden för de nyanlända ser väldigt olika ut, då eleven räkas som nyanländ under en fyraårsperiod, och en hel del av de ungdomar som kommer till skolorna har en väldigt sporadisk skolbakgrund vilket såklart påverkar deras möjligheter att nå aktuella mål och kunskapskrav. När det gäller nyanländas kunskaper är det viktigt att vi fortsättningsvis arbetar för att ytterligare se över både tillgång till stöd, samt tillgång till studiehandledning som är i linje med den ordinarie undervisningen i klassen. Här finns mer att utveckla. 7 Sida 131 av 205

Tabell 7. Andel elever i åk 9 med gymnasiebehörighet 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Andel elever i åk 9 med gymnasiebehörighet 93,4 93,5 93,6 93,7 89,4 85,3 97,0 93,8 90,5 93,6 88,7 83,8 2014 2015 2016 2017 Korsbacka Tolvåker Genomsnitt Källa: Extens 170616 Tabell 8. Andel elever i åk 9 med gymnasiebehörighet inkl. och exkl. nyanlända 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andel elever i åk 9 med gymnasiebehörighet - inkl. och exkl. nyanlända 83,8 Korsbacka 91,9 93,6 94,1 Korsbacka exkl. nyanlända Tolvåker Tolvåker exkl. nyanlända Källa: Extens 170629 8 Sida 132 av 205

Analys av måluppfyllelse De två 7-9 grundskolorna har en relativt hög andel elever som är behöriga till gymnasieskolan, exklusive nyanlända elever. En tioårig skolgång i relation till en mer sporadisk eller obefintlig, kortare skolgång som oftast är aktuellt för våra nyanlända elever, gör att måluppfyllelsen inte är helt jämförbar. Inte minst Skolverket lyfter fram dessa faktorer i sina Allmänna råd kring våra nyanlända elever och vikten av att skolan uppmärksammar de utmaningar som finns för de eleverna i svensk grundskola. Här finns ett fortsatt utvecklingsområde för skolan, framförallt att säkerställa studiehandledningen. På Korsbackaskolan går de flesta nyanlända eleverna i Kävlinge kommun. Att skolan då får en lägre andel med gymnasiebehörighet när de eleverna inkluderas i resultaten ter sig föga förvånande. De flesta av dessa elever ska på ett par år delvis förväntas hinna i fatt en tioårig skolgång. Tabell 9. Betyg åk 6 300 Betygsutfall åk 6 250 200 150 100 50 2014/2015 2015/2016 2016/2017 0 Källa: Hypergene 170628 Analys av måluppfyllelse När det gäller betyget i årskurs 6 är det ett positivt utfall på våra F-6 skolor. Generellt för betygsutfallet efter analys kan det konstateras att flickorna som regel har högre betyg än 9 Sida 133 av 205

Bildningskansliet pojkarna, dock med ett par undantag främst när det gäller engelska och matematik. Det är med andra ord en fortsatt utmaning att beakta framöver och därmed arbeta mer medvetet med pojkarnas resultat, främst kopplat till studiemotivation och ansträngning för att nå förbättrade resultat. 1.2 Fortsatt utvecklingsarbete Skolorna i Kävlinge har under de senaste åren arbetat på flera olika plan och i många olika processer för att öka skolans kvalitet och måluppfyllelse. Målsättningen med det långsiktiga arbetet är att samtliga elever ska nå kunskapskraven i samtliga ämnen. De processer som pågår bör nu samlas ihop samtidigt som utvecklingen måste fortsätta för att nästa steg ska kunna tas. Med utgångspunkt från följande tre punkter är målsättningen att få Kävlinges skolor att ta ytterligare ett stort kliv. - Att grunda klassrumspraktiken på beprövad erfarenhet och i samklang med relevant forskning. Skolan skall vila på en vetenskaplig grund - men samtidigt visar forskning att lärare generellt är dåliga på att beforska vad det är som verkligen fungerar i klassrummet. - Att skapa en utmanande undervisningsmiljö för eleven. Att designa undervisning som utmanar eleven att våga testa och att faktiskt ge sig på uppgifter som på allvar utmanar eleven är en utmaning för pedagogen. I detta ligger det att få lärarna att bli trygga med Skolverkets styrdokument och med bedömning. Det finns ett behov av att skapa större förståelse för skolans mål hos såväl lärare och elever. Skolperspektivet behöver förskjutas från lärarfokus till elevfokus och från bedömningsfokus till lärandefokus. - I skolans styrdokument framgår att elever som ska ges ledning och stimulans för att kunna nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. På uppdrag av bildningsnämnden har en handlingsplan för särskilt begåvade elever och högpresterande elever tagits fram inför läsåret 17/18. Syftet är att ytterligare intensifiera skolornas arbete med dessa elevgrupper, då det kan vara utmanande för en pedagog att möta alla elevers behov. - Att vara i framkanten gällande digitaliserat lärande. Här vill man att samtliga elever skall kunna nyttja digitaliseringens alla möjligheter med allt från 10 Sida 134 av 205

individanpassat inkluderat lärande till kollaborativa undervisningsprocesser i ett allt mer globalt samhälle. - För att lyckas med ovanstående så blir det pedagogiska ledarskapet oerhört viktigt. Erfarenheten säger att framgångsrika skolor är skolor med en tydlig vision och en tydlig målbild för vad man faktiskt vill uppnå. Genom projekt Framtidens skola har en tydlig grund lagts för Kävlinge kommuns grundskolor som är angeläget att hålla fast vid. En ledarutbildning, med stöd av extern utbildare, genomförs för samtliga skolledare med start läsåret 17/18. Fokus kommer att vara att leda i förändring och en skolutveckling med synbar effekt i varje klassrum. Utbildningens utgångspunkt är de tecken på lärande som finns hos individ och i organisationen. Parallellt påbörjas en handledarutbildning för 25 utvalda lärare, representerande av samtliga skolor i kommunen. Utbildningen omfattar 10 heldagar fördelade på fyra träffar, utspridda över fem terminer. Vid en av dagarna närvarar samtliga rektorer för arbete kring processen med lärandematriser och målformulering på rektorsnivå. Under hela samarbetet får handledarna stöd av utbildaren med att leda det kontinuerliga utvecklingsarbetet på de enskilda skolorna, handleda kollegor och tillsammans med skolledare driva och utvärdera processen. Handlingsplanen för särskilt begåvade elever och högpresterande elever genomförs under läsåret 17/18. Målet med handlingsplanen är att: - öka kunskapen hos politiker, förvaltning, rektorer, pedagoger samt elevhälsan - upprätta metoder och rutiner som uppmärksammar och tillvaratar särskilt begåvade elevers och högpresterande elevers intressen och behov 11 Sida 135 av 205

1.3 Enkäter Tabell 10. Nöjdhet med skolan - elever Elevenkät. Nöjd med skolan 100 95,9 95,1 96,3 96,3 95 95 Andel 90 85 80 75 83,6 82,5 81,3 80,2 78,7 Åk F-2 Åk 3-9 70 2013 2014 2015 2016 2017 År Källa: Qualisenkät 2017 Analys Den totala nöjdheten med skolan visar på ett jämnt högt resultat över tid när det gäller förskoleklass till åk 2. Däremot när det gäller årets utfall för åk 3 till 9 är det en viss sänkning kring total nöjdhet med skolan. Det är visserligen en ögonblicksbild som eleverna svarar utifrån, men det är en viktig parameter att arbeta vidare med på respektive skola. Tabell 11. Nöjdhet med skolan - föräldrar Föräldraenkät. Nöjd med skolan 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2015 2016 2017 Källa: Qualisenkät 2017 Analys När det gäller utfallet angående nöjdhet med skolan, i föräldraenkäten, så påvisas en variation mellan skolorna över tid. Det viktiga är att rektor och lärare på respektive 12 Sida 136 av 205

enhet identifierar, vad föräldrar anser fungerar bra respektive mindre bra, och därefter tillsammans med föräldrarna arbetar vidare kring de frågeställningarna. En del av skolorna får synpunkter från föräldrarna avseende brist på information, och det är en viktig faktor att arbeta vidare med. 13 Sida 137 av 205

1.4 Anmälda händelser av diskriminering och kränkande behandling Under hösten 2016 introducerades två avstämningstillfällen gällande de anmälningar av möjliga kränkningar som skickas från skola till huvudman. Varje grundskolas rektor rapporterar fortsättningsvis i ett digitalt formulär utifrån uppgifter kring antalet anmälda kränkningstillbud till huvudman, samt uppgifter huruvida utredning har genomförts/avslutats, uppgifter om karaktär eller typ av kränkning samt vidtagna åtgärder. Därefter görs en sammanställning av enheternas rapporter av kommunens kvalitetsstrateg, vilken därefter går som ett ärende till bildningsnämnden. Hela ovan nämnda rutin kommer att digitaliseras i och med införandet av ett nytt digitalt verktyg vid terminsstart hösten 2017. Enligt upprättade rutiner, och utifrån den så kallade checklistan, reviderar varje enhet årligen sin plan mot diskriminering och kränkande behandling, (likabehandlingsplan). När en likabehandlingsplan reviderats, sänds den till kvalitetsstrateg vid bildningskansliet för en kommungemensam överblick av förändringarna i samtliga enheters likabehandlingsplaner. Vid vårterminens slut har i princip alla grundskolors likabehandlingsplaner reviderats i enlighet med alla punkter på checklistan. 14 Sida 138 av 205

Bildningskansliet 2. Förskoleklass Det pedagogiska arbetet för att förbättra övergångarna från förskola till förskoleklass är ständigt aktuellt. Det finns framtaget en generell handlingsplan i kommunen för övergångar mellan förskola/förskoleklass som ska ligga till grund för en tydlig övergång till grundskolan, som en garant för att den pedagogiska erfarenheten från förskolan gällande barnens kunskaper inte ska gå förlorad. Det behöver fortsättningsvis utvecklas ett utökat samarbete mellan förskola/förskoleklass för att säkerställa barnens/elevernas fortsatta kunskapsutveckling i grundskolan. Arbetet pågår; att samordna olika insatser i linje med det som pågår i våra olika kommundelar för att dra nytta av framgångsfaktorer. Det ska utmynna i en gemensam pedagogisk strategi för samverkan mellan förskola och förskoleklass. Även om förskoleklassen inte lyder under skollagen gällande formell skolplikt så kan det konstateras att i princip alla kommunens 6-åringar befinner sig i förskoleklass. Förskoleklassen har under innevarande läsår fått förtydligat målen, helt i linje med hur LGR -11 är uppbyggt gällande centralt innehåll för aktuell åldersgrupp. Rektorerna har identifierat att förskollärarna i förskoleklass behöver utveckla och fördjupa sina kunskaper i den tidiga läs- och skrivutvecklingens grundläggande teorier och metoder. De behöver också utveckla och stärka sina kunskaper om, samt sin beredskap för att möta varje barns individuella behov gällande läs- och skrivutveckling. Under läsåret 16/17 genomförs en utbildning inom tidig läs-och skrivutveckling, 7,5 hp, för 25 av kommunens förskollärare som är verksamma i förskoleklass. Kursen innehåller följande: - värdera, analysera och diskutera teorier och metoder gällande den tidiga läs- och skrivutvecklingen samt kunna göra metodval utifrån det enskilda barnets behov - praktisera och utvärdera teorier och metoder gällande tidig läs- och skriv inlärning - kunna praktisera och utvärdera bedömningsstöd för barn i förskoleklass 15 Sida 139 av 205

3. Fritidshem Tabell 12. Trivsel - enkät fritidshem 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 98 Åk F- 2 73 98 Åk Åk F- 3-6 2 88 Källa: Qualisenkät 2017 Elevenkät. Jag trivs på fritidshemmet Åk Åk F- 3-6 2 96 95 93 Åk Åk F- 3-6 2 79 96 Åk Åk F- 3-6 2 79 91 92 Åk Åk F- 3-6 2 99 Åk Åk F- 3-6 2 88 93 Åk Åk F- 3-6 2 86 97 Åk Åk F- 3-6 2 90 96 Åk Åk F- 3-6 2 Söderpark Ljungen Nyvång Olympia Rinnebäck Skönadal Annebro AnnelundLackalänga År 2107 70 Åk 3-6 Analys Resultaten från fritidshemsenkäten visar att eleverna generellt sett trivs på fritidshemmet. På en majoritet av grundskolorna svarar de yngre eleverna oftare att de trivs jämfört med de äldre eleverna. Bedömningen är att barnen i de åldrarna är mer motiverade för de olika aktiviteter som erbjuds. Tre av grundskolorna sticker ut med lägre resultat angående de äldre elevernas trivsel. Resultaten från föräldraenkäten, angående deras barns trivsel på fritidshemmet, visar även låga resultat på samma tre grundskolor. En fortsatt utmaning är elevernas trivsel och närvaro på fritidsklubben. De äldre eleverna har mer sporadisk närvaro, eftermiddagarna bryts ofta av olika träningstider, musikskolan med mera. Detta gör verksamheten mer svårplanerad jämfört med de yngre eleverna. Eleverna är mer kräsna och går hem om de inte tycker aktiviteten är rolig. Det gäller framförallt de äldre eleverna. 16 Sida 140 av 205

Fritidshemsverksamheten har kommit olika långt när det gäller tydlighet med vilka mål fritidshemmet arbetar efter, vilket blir synligt enkätresultatet. De yngre eleverna upplever generellt att de känner till fritidshemmets mål, vilket är ett resultat som borde vara tvärtom, med tanke på åldern. I detta fall, bedöms det handla om att eleverna tillbringar mer tid i organiserade aktiviteter på fritids än på klubben och i samband med en organiserad aktivitet presenteras mål och syfte på ett tydligare sätt. Under 2016 förtydligades uppdraget för fritidshemmet i läroplanen genom att syfte och centralt innehåll tillkom, likaså reviderades skrivningen i läroplanens avsnitt 2.5 om övergång och samverkan. Fritidshemmets uppdrag behöver fortsätta tydliggöras för de pedagoger som arbetar i denna verksamhet, så att skolorna helt lever upp till läroplanens intentioner. Under hösten kommer fritidsverksamheten att gå in i en gemensam fortbildningsinsats för att förtydliga uppdraget för den personal som arbetar på fritids. I dagsläget finns en hel del obehörig personal på fritids som saknar formell kompetens, dessutom finns en del behörig personal som också behöver få uppdraget förtydligat. Betydelsen av att kunna förmedla till elever och föräldrar vilka mål fritidshemmet arbetar mot är en viktig del i uppdraget. 17 Sida 141 av 205

4. Grundsärskola Kävlinge kommun har grundsärskoleverksamhet på tre av kommunens grundskolor, Söderparkskolan 1-6, Rinnebäcksskolan 1-6 och Tolvåkerskolan 7-9. Under läsåret har skolorna haft sammanlagt 18 elever i grundsärskoleverksamheten. Utöver det har kommunen haft tre elever individintegrerade på skolorna. Under våren 2017 genomfördes en enkät riktad till grundsärskoleeleverna. Resultatet av elevenkäten visar att eleverna i grundsärskolan är nöjda på samtliga områden. Till exempel så känner sig eleverna trygga och trivs i skolan, samt att de är nöjda med undervisningen och de känner sig delaktiga i sitt skolarbete. Det område där eleverna är mindre nöjda är gällande studieron. En sammanställning av resultaten åk 1-9 visar att alla elever, utom en elev på högstadiet, når sina ämnesmål utifrån grundsärskolans kunskapskrav. Generellt är måluppfyllelsen god och sju elever har även nått målen enligt grundskolans kursplan i enstaka ämnen. Det går inte att utläsa någon skillnad i måluppfyllelsen mellan pojkar och flickor. Tilläggas bör att det inte finns någon flicka i grundsärskoleverksamheten i åk 1-6. Elevernas sociala utveckling är generellt positiv. Elevernas integrering i grundskoleklasserna ses som den enskilt viktigaste faktorn gällande social utveckling. Fler elever läser mot grundskolans mål i enstaka ämnen, främst praktisk-estetiska ämnen. Integreringen i grundskoleklass gör att det både organisatoriskt och kvalitetsmässigt är fördelaktigt för grundsärskoleeleverna som läser ämnen enligt grundskolans kursplaner. I kommunens verksamhet har eleverna i stor utsträckning sin undervisning i en grundskoleklass och det ställer höga krav på pedagogerna att anpassa undervisningen efter elevernas behov av stöd. Grundsärskolan är en egen skolform och det krävs kunskap hos alla undervisande lärare om grundsärkolans kursplan och kunskapskrav. I det avseendet behöver kompetensen utvecklas och det krävs ett närmare samarbete mellan grundsärskolans och grundskolans pedagoger. Timplanerna i grundsärskolan och grundskolan är olika. Skolorna behöver på ett tydligare sätt säkerställa att eleverna i grundsärskolan får rätt antal timmar i samtliga 18 Sida 142 av 205

ämnen och särskilt bevaka att de elever som läser vissa ämnen enligt grundskolans kursplaner inte får mindre ämnestid. Några elever i grundsärskolan uttrycker oro och visar tecken på psykisk ohälsa. Det gäller främst elever i åk 7-9. Elevhälsan bör tydligare rikta och anpassa förebyggande arbete mot grundsärskolans elever. Elevhälsan ska anpassa allt förebyggande och hälsofrämjande arbete utifrån grundsärskolans målgrupp och utgå från att det måste se annorlunda ut än för grundskolans elever. Åtgärderna är påbörjade. 19 Sida 143 av 205

Bildningskansliet 5. Särskilt stöd Det fokus som har lagts på förebyggande och hälsofrämjande arbete bedöms ha gett resultat för samtliga yrkersgrupper inom centrala elevhälsan. Först och främst lyfter rektorerna i sitt elevhälsoarbete på varje enhet tydligare fram vikten av förebyggande och hälsofrämjande arbete, och att de ser elevhälsan som en viktig resurs i det arbetet. Behoven ser olika ut på enheterna och det har varit viktigt att kartlägga var fokus ska läggas på respektive enhet. Psykologerna har under flera år haft en lång utredningskö som har hindrat det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. En ny psykologtjänst samt tydligare samverkan mellan psykologerna har gjort att kön har drastiskt minskat och det har gjort att de haft möjlighet till fler handledande uppdrag. Verksamhetsåret inleddes med att återinskola elever som tidigare gått på Skolan i Hög. Återinskolningen tog olika lång tid för eleverna, men samtliga har full skolgång utan insats från Centrala Teamet. En ny ärendegång har genomförts för centrala resurser för att skapa tydlig samverkan mellan Centrala Teamet, Mobila Teamet och centrala specialpedagoger. Målet har varit att både snabbt och med bred kompetens kunna gå in i olika ärenden. Trots att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet har utvecklats så arbetar centrala elevhälsan fortfarande främst åtgärdande. En bidragande faktor bedöms vara behovet av en tydligare uppdragsbeskrivning samt tydliga uppdrag från skolorna, en annan faktor bedöms vara stor personalomsättning och rekryteringssvårigheter bland skolsköterskorna. Trots det Mobila teamets framgångar som visas genom en ökad skolnärvaro så brister det fortfarande med samverkan mellan olika instanser. Mobila Teamet efterfrågar ökat samarbete när det gäller de centrala insatserna för eleverna. Under läsåret 2017/2018 kommer verksamheten att ha fokus på: - Förtydligande av rutiner från och med nästa verksamhetsår. 20 Sida 144 av 205

- Skolsköterskorna täcker upp för varandra i uppstarten av nästa läsår. - Medicinskt ansvarig psykolog släpper ansvaret för en skola för att kunna avsätta tid för att utveckla ledningssystem och för att förbättra likvärdigheten mellan psykologernas arbete. - För en ökad samverkan kommer förste socialsekreterare på IFO, tillsammans med chef Särskilt stöd, leda Mobila Teamets arbete från och med augusti 2017. 21 Sida 145 av 205

6. Förutsättningar nyckeltal Tabell 13. Antal elever per lärare Antal elever per lärare Tolvåkerskolan Söderparksskolan Skönadalsskolan Rinnebäcksskolan Olympiaskolan Nyvångsskolan Ljungenskolan Lackalängaskolan Korsbackaskolan Dösjebroskolan Annelundsskolan Kävlinge, kommunal huvudman 13,8 12,8 12,8 11,8 12,0 12,7 13,1 11,7 12,8 12,8 15,4 12,8 2016/2017 2015/2016 2014/2015 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 Källa: Skolverket, Siris 170808 Analys En majoritet av skolorna har utökat lärartätheten under innevarande läsår i jämförelse med föregående år. En försiktig bedömning är att bland annat Lågstadiesatsningen har påverkat lärartätheten i positiv riktning. En annan faktor som kan påverka lärartätheten är svårigheten att rekrytera behöriga lärare, där rektor kortsiktigt får anställa outbildad personal vilket därmed inte syns i statistiken eftersom den enbart 22 Sida 146 av 205

visar utbildade lärare. Kävlinge kommun ligger något lägre i lärartäthet (12,8) i jämförelse med riket (12,0) som helhet. Tabell 14. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro 2017 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 7,8% 7,5% 6,8% 7,3% 6,8% 6,5% 6,9% 5,6% 5,4% 5,6% 6,1% 5,4% 5,5% 4,6% 4,7% 4,1% 4,3% 2,6% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Bildning Kävlinge kommun Källa: Hypergene 170810 Analys Det är låga siffror för grundskolan både i jämförelse med Bildning generellt, och ytterligare lägre om man jämför med kommunen i sin helhet. Positiva insatser på skolorna i form av tydligt värdegrundsarbete, aktivt arbete kring rehab åtgärder samt betydelsen av att lyfta arbetsmiljöfrågorna i olika fora för att säkerställa en god arbetsmiljö för alla medarbetare, påverkar gynnsamt i positiv riktning. 23 Sida 147 av 205

7. Vad lyfts till målstyrningen? Skolorna behöver intensifiera arbetet med att öka elevernas måluppfyllelse i alla ämnen, här har respektive rektor ett stort ansvar att organisera lärandet för eleverna på ett optimalt sätt. Erfarenheten påvisar att ett fåtal elever har en utmaning i att nå målen i alla ämnen, parallellt ligger den stora utmaningen i att även få de elever som saknar ett eller ett par ämnen för att nå målen att verkligen kämpa för att lyckas nå godkända resultat. Det innebär tidig identifikation på de ämnen eleven har svårighet i med bland annat hjälp av en målplan för att rikta stödet så optimalt som möjligt. Inte minst sommarskolan påvisar detta; att de elever som behöver hjälp i ett eller ett par ämnen koncentrerar sig på ett bättre sätt när antal ämnen minskar. I det sammanhanget är det viktigt att specialpedagogens/lärarens arbete i samverkan med ordinarie lärares undervisning har ett tydligt samband kopplat till målen. Rekryteringsläget gällande behöriga lärare är en fortsatt utmaning. Det är mycket stor brist på utbildade lärare samt en stor rörlighet i lärarkåren i hela Sverige. Det skapar ogynnsamma förutsättningar för eleverna, framförallt när det gäller kontinuitet i undervisningen. Det blir fortsättningsvis viktigt att ha en offensiv personalpolitik, både för att behålla befintliga medarbetare i organisationen, samt även för att locka till sig nya medarbetare till kommunen för att fortsättningsvis vara en attraktiv arbetsgivare. Framtidens skola 2.0 finns formulerat i målstyrningen för att fortsättningsvis hålla fokus på de olika framgångsfaktorer som har identifierats i de aktiviteter som genomförs på respektive enhet. 24 Sida 148 av 205