RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Relevanta dokument
RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Ra pp or t 3 av

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den tredje rapporten. Facklig aktivitet och fackligt arbete. kort om R apport 3 av

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Tabellbilaga. Facket i Stockholm 43

Röster om facket och jobbet 2011

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Röster om facket och jobbet

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den sjunde och sista rapporten. Sammanfattning och slutsatser. kort om Rapport 7 av

Andelen medlemmar i facket med utländsk bakgrund 2004

Röster om facket och jobbet

Ra pp or t 5 av

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet

Ra pp or t 2 av

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den sjätte rapporten. Facket i storstäderna. kort om Rapport 6 av

Kort om RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet

kort om Rapport 5 av Kort om: RappoRt 5 av Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten

Fler än tidigare saknar möjligheter att åka på semester

Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 2007

Kort om RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Röster om facket och jobbet

RA PP OR T 7 AV

Röster om facket och jobbet

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den första rapporten. Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter

Röster om facket och jobbet 2011

Sju av tio löntagare har tillgång till daglig tidning i bostaden

Fackliga aktiviteter

Internet, klass, kön och ålder

Röster om facket och jobbet 2011

Röster om facket och jobbet

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den fjärde rapporten. Friheter och förmåner i arbetet. kort om Rapport 4 av

LIKA VÄRDE LIKA RÄTT Kort om rapporten. Integration Fakta och kunskap. Kort om rapporten INTEGRATION

Kort om RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

DN/Ipsos specialmätning om Decemberöverenskommelsen 27 maj 2015

Röster om facket och jobbet

Anställningsformer år 2008

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den andra rapporten. Synen på lönesättning och löneskillnader. kort om Rapport 2 av

Röster om facket och jobbet

Allmänheten om kollektivavtal

TSL 2016:03 Färre äldre förblir arbetssökande

Dator, jämlikhet och könsroller

Datoranvändningen ökar men stora grupper står fortfarande helt utanför

Dator, jämlikhet och könsroller

Röster om facket och jobbet 2011

Röster om facket och jobbet

Anställningsformer och arbetstider 2005

Röster om facket och jobbet

Läsande av böcker, klass och kön

Röster om facket och jobbet

Anställningsformer år 2011

SEKO sett ur ett medlemsperspektiv. Rapport om SEKOs medlemsundersökningar

Vad tycker du? Valet är ditt! Nu har LO-förbundens medlemmar sagt vad de tycker!

Röster om facket och jobbet

Dator, klass, kön och ålder

Kvartalsrapport 2019:1 Starka resultat trots tecken på sämre arbetsmarknad

Röster om facket och jobbet

Rapport från SKOP om Betyg på regering och opposition, 30 juni kommentar av SKOP:s Birgitta Hultåker

Novus rapport: Politisk förväntan och framtidstro

Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning

Hur många kvinnor är intresserade av att starta eget företag? Projektnummer: S Datum:

Vem vinner på en bra arbetsmiljö?

Facklig anslutning år 2012

Anställningsformer år 2014

Anställningsformer och arbetstider 2017

Avtalsrörelsen Februari 2012

Aktieägandet i Sverige T Aktiefrämjandet: Therese Lundstedt Synovate: Arne Modig, Marika Lindgren Åsbrink Datum:

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Tror Du att den ekonomiska situationen i Sverige kommer att bli bättre, sämre eller vara oförändrad under det kommande året?

Kvartalsrapport 2018:4 Lika lågt inflöde som innan förra finanskrisen

Arbetsmarknadsläget i Norrbottens län maj månad 2015

Röster om facket och jobbet

Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter

Hindra avhoppen stärk relationen

Arbetstider år Heltids- och deltidsarbete, vanligen arbetad tid samt arbetstidens förläggning efter klass och kön år ARBETSMARKNAD

Rapport från SKOP om Betyg på regering och opposition, 6 november kommentar av SKOP:s Birgitta Hultåker

Intäktsredovisning 2013

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av september månad 2013

Facklig organisationsgrad bland utlandsfödda

Pensionsmyndigheten. Utvärdering av ÅB 2011 Det orange kuvertet till pensionssparare Claes Falck Kidist Hamrén TNS SIFO

Semester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän

Fackliga studier Hösten 2013

Synen på fackets roll

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

TSL 2016:11 Nätverk är vägen till jobb

Transkript:

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 4 av 5 Facklig aktivitet och fackligt arbete 2003 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1457 8 LO 03.05 100 satser

Fem rapporter Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Rapport 2 Synen på lönesättning och löneskillnader Rapport 3 Friheter och förmåner i arbetet Rapport 4 Facklig aktivitet och fackligt arbete Rapport 5 Sammanfattning och slutsatser

Frågor som behandlas i den fjärde rapporten Hur stor del av medlemmarna har fackliga förtroendeuppdrag och på vilket sätt är de fördelade? Vilka möjligheter finns att bredda basen för rekrytering av fackligt förtroendevalda? I vilken utsträckning deltar medlemmar i och är aktiva på fackliga möten? Vilka kontakter har medlemmarna med sina fackliga företrädare? Hur stort är det fackliga intresset? Hur mycket läser man i sin fackliga tidning? Vilken är synen på det facklig-politiska samarbetet? Hur upplevs den yrkesmässiga och klassmässiga tillhörigheten?

Hur undersökningen har genomförts Intervjuer med ett slumpmässigt urval av anställda 18 64 år Sammanlagt drygt 7 000 personer har intervjuats under våren 2002 Undersökningen har utförts av SCB Frågor har utformats i samarbete med SCB Intervjuerna har gjorts av SCBs väl utbildade och mycket erfarna intervjuare Jämförbarheten med tidigare undersökningar mycket viktig (1998, 1993 och 1988)

Viktiga kompletteringar i 2002 års undersökning Betydligt större urval än tidigare Fler fackförbund kan redovisas Uppdelningar också efter antal anställda på arbetsplatsen, utländsk bakgrund och region Vissa nya frågor till ej fackligt anslutna

E X T R A 2 Hur många har fackliga uppdrag? 12 procent av LO-medlemmarna har fackligt förtroendeuppdrag. De har tillsammans 205 000 uppdrag. De tre vanligaste uppdragen är: skyddsombud 29 % 60 000 uppdrag styrelseuppdrag 24 % 50 000 uppdrag kontaktombud, arbetsplatsombud 20 % 40 000 uppdrag

D I A G R A M 1 Har fackligt förtroendeuppdrag. LO-medlemmar. % 50 40 30 20 15 12 10 9 0 Båda könen Kvinnor Män

D I A G R A M 2 Har fackligt förtroendeuppdrag. LO-medlemmar.

D I A G R A M 3 Har fackligt förtroendeuppdrag. Hela LO 12 Industrifacket Livs Metall Pappers Skogsoch Trä Målarna Fastighets Handels Hotell- och Restaurang SEKO Kommunal 16 14 15 16 18 8 10 12 7 12 8 0 10 20 30 40 50 %

D I A G R A M 4 Har fackligt förtroendeuppdrag. LO-medlemmar.

D I A G R A M 5 Har fackligt förtroendeuppdrag eller kan tänka sig att ta sådant. LO-medlemmar. Kvinnor Män

D I A G R A M 6 A Har fackligt förtroendeuppdrag eller kan tänka sig att ta sådant. Kvinnliga LO-medlemmar. 18 29 år 30 49 år 50 64 år

D I A G R A M 7 A Har fackligt förtroendeuppdrag eller kan tänka sig att ta sådant. Kvinnliga LO-medlemmar. Födda i Sverige Födda i övriga Norden Födda utanför Norden

E X T R A 3 Två olika mått på kvinnornas representation inom facket. Procent inom LO. 1993 1998 2002 Andel av de fackligt förtroendevalda inom LO som är kvinnor 32 40 37 Andel av antalet förtroendeuppdrag inom LO som innehas av kvinnor 27 41 39

TA B L Å 7 Förändringar av andelen kvinnor och män inom LO med fackliga förtroendeuppdrag. Procent. 1993 1998 2002 Kvinnor 18 29 år 4 11 4 30 49 år 10 12 10 50 64 år 9 11 9 Alla kvinnor 8 12 9 Män 18 29 år 11 14 14 30 49 år 19 17 16 50 64 år 26 17 13 Alla män 19 16 15 LO totalt 14 14 12

TA B L Å 8 Förändringar av hur de fackliga förtroendeuppdragen är fördelade mellan kvinnor och män inom LO. Procent. 1993 1998 2002 Kvinnor 18 29 år 3 7 5 30 49 år 16 21 23 50 64 år 8 13 11 Alla kvinnor 27 41 39 Män 18 29 år 11 12 12 30 49 år 40 31 35 50 64 år 22 16 14 Alla män 73 59 61 LO totalt 100 100 100

E X T R A 4 Några olika mått på fackligt intresse och aktivitet 7 av 10 LO-medlemmar anser sig vara fackligt intresserade eller själva fackligt aktiva En viss minskning av andelen fackligt intresserade sedan 1988 (ungefär 5 procentenheter). Andelen fackligt intresserade är något högre bland födda utanför Norden än bland andra. Drygt tre av fyra LO-medlemmar 77 procent känner representant för den lokala fackliga organisationen på arbetsplatsen. År 1988 var andelen 85 procent. Sannolikt har ökningen av andelen tillfälligt anställda haft betydelse. 35 procent av LO-medlemmarna har deltagit i minst ett fackligt möte under de senaste tolv månaderna. Drygt hälften av dessa (19 procent) har också yttrat sig. 12 procent har gått på minst tre fackliga möten under året. I jämförelse med för femton år sedan har andelen som går på fackliga möten minskat en del. Andelen som yttrar sig är ungefär oförändrad. Så mycket som drygt sex av tio LO-medlemmar 63 procent har själva tagit kontakt med facklig representant under de senaste åren för att påverka eller för att få information. Denna andel har inte minskat utan är minst så hög som år 1988.

D I A G R A M 17 Egen bedömning av fackligt intresse. LO-medlemmar. Kvinnor Män

D I A G R A M 18 Egen bedömning av fackligt intresse. LO-medlemmar. Kvinnor Män

E X T R A 5 Läsning av fackliga tidningar Den fackliga tidningen är en viktig mötesplats för information och debatt. Var tredje LO-medlem läser större delen av sin fackliga tidning. En lika stor grupp läser en del av innehållet. Drygt var fjärde brukar bläddra i tidningen. Ganska få LO-medlemmar (endast drygt 5 procent) läser ingenting alls. Glädjande nog man kan konstatera att den tidigare nedgången vad gäller läsning av de fackliga tidningarna verkar ha brutits. Läsandet har ökat också bland de unga. Ganska små skillnader mellan medlemmar i olika fackförbund inom LO. Man kan dock se att de som mest läser sin fackliga tidning är medlemmarna i Kommunal, Hotell- och Restaurang och Målareförbundet. Intressant att så stor del av de fackligt ointresserade läser de fackliga tidningarna. Bland de LO-medlemmar som säger sig vara fackligt ointresserade är det nästan hälften som läser större delen eller en del av innehållet i den fackliga tidningen. Det visar sig att kvinnor födda i andra länder läser mer av den fackliga tidningen än de kvinnor som är födda i Sverige. Bland männen är skillnaderna små mellan födda i Sverige och födda utomlands.

D I A G R A M 19 Hur mycket man läser av den fackliga tidningen.

D I A G R A M 20 Hur mycket man läser av den fackliga tidningen. LO-medlemmar. Kvinnor Män

D I A G R A M 21 Hur mycket man läser av den fackliga tidningen. LO-medlemmar.

D I A G R A M 22 Hur mycket man läser av den fackliga tidningen. LO-medlemmar. Kvinnor Män

TA B L Å 19 Förändringar i läsning av de fackliga tidningarna. Kvinnor och män i olika åldersgrupper inom LO. Procent. Större delen eller en del av innehållet Större delen av innehållet 1988 1993 1998 2002 1988 1993 1998 2002 Kvinnor 18 29 år 65 59 52 58 28 28 23 26 30 49 år 83 72 70 71 41 37 46 38 50 64 år 81 77 73 81 46 40 49 48 Alla kvinnor 77 70 67 71 39 35 42 38 Män 18 29 år 58 51 44 49 20 19 23 24 30 49 år 70 69 56 61 31 30 26 27 50 64 år 81 83 71 73 46 45 45 39 Alla män 69 67 57 62 32 30 30 30

E X T R A 6 Synen på det fackligpolitiska samarbetet Av LOs medlemmar vill 43 procent att samarbetet mellan LO och socialdemokratiska partiet ska vara oförändrat eller öka, medan 21 procent anser att det bör minska eller upphöra. Så mycket som mer än var tredje LO-medlem 36 procent har svarat vet ej eller inte svarat alls. Det görs ofta gällande att ungdomar är mer negativa till det fackligt-politiska samarbetet än andra. Resultaten ger inte något stöd för det påståendet. Däremot är de unga osäkrare än de äldre i sina svar Den stora förändringen som har skett över tiden är att andelen osäkra har ökat kraftigt. Ökning från 16 till 36 procent sedan 1988.

TA B L Å 20 Vad man anser om samarbetet mellan LO och socialdemokratiska partiet. LO-medlemmar. Procent. Samarbetet bör: Öka 17 Vara oförändrat 26 Minska 8 Upphöra 13 Vet ej, ej svar 36 Summa 100

TA B L Å 21 Vad man anser om samarbetet mellan LO och socialdemokratiska partiet. LO-medlemmar. Procent. Bör öka Bör vara oförändrat Bör minska Bör upphöra Vet ej, ej svar Summa Kvinnor 18 29 år 10 22 1 3 64 100 30 49 år 16 23 6 9 46 100 50 64 år 26 23 8 12 31 100 Alla kvinnor 18 23 5 9 45 100 Män 18 29 år 14 27 4 6 49 100 30 49 år 17 26 13 21 23 100 50 64 år 20 34 11 21 14 100 Alla män 17 29 10 17 27 100

TA B L Å 23 Förändringar i synen på samarbetet mellan LO och socialdemokratiska partiet. LO-medlemmar. Procent. Samarbetet bör: 1988 1993 1998 2002 Öka 25 26 23 17 Vara oförändrat 36 32 29 26 Minska 10 14 11 8 Upphöra 13 15 17 13 Vet ej, ej svar 16 13 20 36 Summa 100 100 100 100

TA B L Å 28 Upplevd klasstillhörighet. Procent. LO TCO SACO Samtliga Arbetarklass 58 20 7 38 Lägre medelklass 27 44 29 33 Övre medelklass 8 23 50 19 Överklass 0 1 1 1 Vet ej, ej svar 7 12 13 9 Summa 100 100 100 100