1 Upphandling av konsult eller entreprenör 7 Anbudsförfrågan 8 Anbud 28 Avtal 35

Innehåll Inledning 5 1 Upphandling av konsult eller entreprenör 7 Anbudsförfrågan 8 Anbud 28 Avtal 35 2 Genomförande av konsultuppdrag och utförande av entreprenad 39 Uppstart 41 Startmöte 46 Kartläggning av krav & önskemål 51 Inventering av befintlig anläggning 54 Systemval 61 Detaljprojektering 66 Granskning & utskick 72 Materialbeställning 75 Programmering 79 Apparatskåpstillverkning & apparatskåpsombyggnad 82 Installation 84 Driftsättning 89 Överlämnande och avslut av entreprenad 95 Avslut av konsultuppdrag 102 Ansvars- & garantitid 103 3 Övergripande systemuppbyggnad 107 Kommunikationslösning 108 Funktionalitet och signalutbyte 110 Manuell styrning 111 Datorenheter 112 Användargränssnitt 117 4 Apparatskåp och elinstallation 121 Placering och antal apparatskåp 121 Elinstallation 126 Apparatskåpets utformning 134 Styrning, skydd och övervakning av motorer 140 Larm för motorer 143 Apparater i apparatskåp 146 1 UPPHANDLING AV KONSULT ELLER ENTREPRENÖR 3

5 Funktioner i driftkort och teknisk beskrivning 157 Funktionens syfte 157 Filer och format 158 Driftkortets utformning 158 Beteckningsstandard 158 Driftkortets innehåll 159 Sidhuvud och sidfot 159 Flödesschema 160 Apparatlista 164 Funktionsbeskrivning 165 Styrning 167 Reglering 170 Mätning och indikering 172 Beräkning 173 Larm 177 Apparater i styr- och övervakningssystem 180 Apparater i rör- och luftbehandlingssystem 185 Källor 209 Sakord 211 4 FASTIGHETSAUTOMATION

Inledning Arbetet inom fastighetsautomation förknippas i stor utsträckning med regulatorer, kommunikation och tekniska lösningar, men i praktiken handlar det också mycket om juridik, ekonomi och projektledning. Fastighetsautomation är en disciplin som ofta utgår från traditionella funktioner och tekniska lösningar men som är i en snabb utveckling då högre krav ställs på t.ex. enkelt handhavande, låg energiförbrukning och ett ökat behov av att olika system ska fungera tillsammans. Med den utvecklingen ökar behovet av tekniska specialister men även att alla involverade har en förståelse för helheten, planering och vikten av ett gott samarbete med andra discipliner. Mitt syfte med denna bok är att på ett överskådligt sätt visa bredden av arbetet inom fastighetsautomation och hur de olika delarna hänger ihop, att ge en vägledning för arbetet med tekniska lösningar med fokus på samarbete och arbetsprocessen. Boken riktar sig till studenter, konsulter, entreprenörer och beställare inom disciplinen fastighetsautomation eller de som arbetar nära området, t.ex. VVS-konsulter, projektledare eller installationssamordnare. Den behandlar till största del fastighetsautomation för VVS-system inom fastighetsdrift i t.ex. bostäder, kontor, skolor och sjukhus. För de allra flesta lämpar sig boken som ett uppslagsverk för att ta reda på det som är intressant för stunden. I en utbildning kan boken dock med fördel läsas från pärm till pärm. Kapitel ett och två fungerar som grundläggande orientering och ger förståelse för arbetsgång och helhet. Kapitel tre till fem kan användas som utgångspunkt för diskussioner om teknik och tillämpning av olika dokument som nyttjas inom området. Kapitel ett och två behandlar arbetsprocessen vid upphandling av konsulter och entreprenörer, utförandet i entreprenadskedet och arbetet ända fram till en avslutad entreprenad. I dessa kapitel ges ett stort utrymme till förklaringar om hur arbetet bör ske och vikten av planering. Kapitel tre, övergripande systemuppbyggnad, ger en vägledning i vissa av de beslut som behöver göras i ett tidigt skede av uppdragen. Beslut om teknik och funktionalitet för användargränssnitt, datorenheter, signalutbyte och kommunikation. Kapitel fyra, apparatskåp och elinstallation, behandlar både övergripande delar, t.ex. apparatskåpens placering och antal, men också detaljerade val som apparatskåpens utformning, disposition och alternativ av apparater för önskad funktionalitet. Kapitel fem, funktioner i driftkort och teknisk beskrivning, behandlar hur funktioner kan beskrivas i text och bild för att utgöra ett konsekvent och entydigt underlag vid kalkylering, installation och inte minst som en del av de instruktioner för drift och underhåll som ska fin- INLEDNING 5

nas för att kunna sköta systemen i förvaltningsskedet. I boken presenteras många exempel på beskrivningstexter och mallar för olika skeden. Flera av dessa underlag går att ladda ner från dokumentbanken på Svensk Byggtjänsts hemsida. Min förhoppning är att med denna bok bidra till att underlätta för alla som arbetar med eller kommer i kontakt med fastighetsautomation och att samarbetet mellan olika discipliner blir enklare, tydligare och inte minst roligare. Tack till er leverantörer som bidragit med produktbilder: Belimo, Calectro, Malthe Winje Automation (Saia) och Schnieder Electric. Tack till Bengt Dahlgren, min arbetsgivare, för en överväldigande positiv inställning till denna bok och tack till alla er som hjälpt till med granskning: Anna Petersson, Anders Nilsson, Christer Wihlborg, Jan-Olov Josefsson, Leif Jansson, Martin Persson, Ove Argulander, Samuel Reinwalds och Joachim Holmquist. Jag vill även rikta ett stort tack till alla er andra fantastiska personer som jag lärt känna under min karriär, ni som delat er kunskap och alla er runt mig som inte svikit mig trots allt tjat om boken. Göteborg i november 2017 Markus Edmark 6 FASTIGHETSAUTOMATION

1 Upphandling av konsult eller entreprenör Upphandling av konsulter och entreprenörer sker i princip på samma sätt. Förenklat kan processen delas in i huvuduppgifterna anbudsförfrågan, anbud och avtal (figur 1:1). Dessa kan i sin tur förenklat delas in i ett antal deluppgifter. I kapitel ett redovisas exempel på hur olika krav kan formuleras och vad som bör tas hänsyn till i samband med respektive uppgift. Vid upphandling av konsult avses i denna bok att upphandling sker enligt ABK 09, allmänna bestämmelser som branschen vanligtvis förhåller sig till. Exempel på vanliga konsultuppdrag inom fastighetsautomation är rådgivning, utredning, besiktning och upprättande av tekniska beskrivningar. Vid upphandling av entreprenör avses i denna bok att upphandling sker enligt motsvarande allmänna bestämmelser, dvs. antingen ABT 06 för en totalentreprenad eller AB 04 för en utförandeentreprenad. I arbetet används dokument som t.ex. förfråg nings underlag, anbud och avtal (kontrakt, beställning och uppdragsbekräftelse) vilka sedan kommer att utgöra kontraktshandlingar mellan parterna. Upphandlingen initieras vanligen av en beställare som upprättar en anbudsförfrågan. Beställaren kan till exempel vara en fastighetsägare, byggherre, förvaltare eller entreprenör. Upphandlingen kan även initieras av att en konsult eller entreprenör säljer in ett behov. Beställaren sammanställer ett förfrågningsunderlag med tillhörande anbudsförfrågan till en eller flera anbudsgivare. Anbudsgivarna kalkylerar på arbetet enligt förfrågningsunderlaget och upprättar anbud som beställaren utvärderar. FIGUR 1:1. Huvudprocess upphandling av konsult eller entreprenör. 1 UPPHANDLING AV KONSULT ELLER ENTREPRENÖR 7

Beställaren ingår därefter avtal med den anbudsgivare som är mest lämpad att genomföra projektet. De dokument som ingår i avtalet kallas kontraktshandlingar och anger omfattningen av arbetet. I enklare projekt är det vanligt att anbudsförfrågan, anbud och avtal sker i samråd mellan parterna, ofta muntligt, utan att det finns några skriftliga kontraktshandlingar. För upphandling av konsult ställs i dessa fall krav i ABK 09 kapitel 1 1 att överenskommelsen ska dokumenteras i kontrakt, beställning eller uppdragsbekräftelse. Överenskommelser om entreprenader ska enligt AB 04 och ABT 06 alltid ske skriftligt. Anbudsförfrågan En anbudsförfrågan sker muntligt eller skriftligt med önskemål om att anbudsgivare ska återkomma med anbud eller att beställaren och anbudsgivare i samråd ska komma överens om arbetet. En skriftlig anbudsförfrågan, en inbjudan att lämna anbud, kan vara en del av det förfrågningsunderlag som också består av många andra dokument. Beställaren skickar anbudsförfrågan till anbudsgivare för att ge dem möjligheten att upprätta och återkomma med anbud. Förfrågningsunderlaget avser de dokument som ligger med i FIGUR 1:2. Process anbudsförfrågan. 8 FASTIGHETSAUTOMATION

anbudsförfrågan och som definierar uppdragets omfattning. Förfrågningsunderlaget för upphandling av en entreprenör är vanligen, men inte nödvändigtvis, mer omfattande än vid upphandling av en konsult. Förfrågningsunderlaget består ofta av inbjudan, anbudsformulär, administrativa föreskrifter, tidplan, organisationsplan, kvalitets- och miljöplan, projekteringsanvisningar, beskrivningar, ritningar och befintlig dokumentation. I förfrågningsunderlaget bör beställaren klargöra mål och krav för uppdragets omfattning, genomförande, organisation, tider, ansvar, ekonomi, rätten att nyttja uppdragsresultat och hur besiktning ska ske. Arbetsuppgifternas ordningsföljd är till stor del redovisat på detta sätt för att skapa en tydlig koppling till ABK 09, AB 04, ABT 06, AMA AF 12 och AF Konsult 10, som alla i huvudsak följer denna indelning. Planering För att optimera tidsåtgången för arbetet och undvika onödiga fel ska det finnas en plan för arbetet innan det påbörjas. Planering med att ta fram anbudsförfrågan avser att kartlägga hur arbetet ska ske på bästa sätt och att ta hänsyn till de förhållanden som kan påverkar processen. Planera vilka arbetsuppgifter som krävs, när de ska utföras och av vem. Planeringen avser i första hand att bestämma vilka arbetsuppgifter som krävs, när de kan utföras och vem som ska utföra arbetet. Planeringen bör ske med tanke på projektets omfattning, tidigare erfarenheter och kunskap. Bestäm om uppdraget ska preciseras i samråd eller i ett förfrågningsunderlag. Under planeringen bör även beslutas om beställaren ska upprätta ett förfrågningsunderlag att skicka ut till anbudsgivare med önskan om att de ska återkomma med anbud, eller att beställaren och anbudsgivaren tillsammans i en diskussion ska komma överens om arbetet. Utifrån beställarens kännedom om uppdragets ändamål och under vilka förutsättningar projektet ska upphandlas tas ett beslut om vilket av alternativen som är lämpligast. Detta val påverkar i stor utsträckning hur det fortsatta arbetet med att upprätta förfrågan ska planeras. Om ett förfrågningsunderlag ska upprättas bör varje deluppgift i detta avsnitt behandlas noggrant. Om uppdraget ska preciseras i samråd med anbudsgivaren räcker det med att boka in ett möte. Det är en stor fördel om beställaren inför mötet förberett sig för de frågeställningar som ska behandlas. Anledningar till att upprätta ett förfrågningsunderlag kan exempelvis vara att låta olika anbudsgivare lämna anbud och på det sättet konkurrensutsätta arbetet, att få kännedom om vilka anbudsgivare som är intresserade eller en önskan om att definiera kvalitet på ett visst sätt. Att definiera arbetet i ett förfrågningsunderlag kräver både goda kunskaper om det önskade resultatet och hur ett förfrågningsunderlag upprättas korrekt och entydigt. Att beställaren definierar arbetet i samråd med en anbudsgivare kan vara både enklare och mindre tidskrävande för beställaren men ställer samtidigt högre krav på anbudsgivaren, som då i större utsträckning måste ha kunskap om och kunna klargöra omfattning och kvalitet för arbetet. Anledningar till att definiera arbetet i samråd med en anbudsgivare kan till exempel vara att beställaren inte själv har kunskapen eller tiden som krävs, att beställaren vet vilket företag som önskas utföra arbetet eller att arbetet inte är så tidskrävande att det är rimligt att lägga ner tid på att upprätta ett förfrågningsunderlag. Beställaren kan även vara begränsad till en entreprenör eller konsult enligt ramavtal. Planera den kontroll som ska utföras. Planera den eventuella kontroll som ska utföras under arbetet med att upprätta underlag till anbudsförfrågan. Åtminstone bör en kontroll ske innan utskick av förfrågningsunderlag för att minska risken för fel. Kontrollen innan utskick 1 UPPHANDLING AV KONSULT ELLER ENTREPRENÖR 9

sker med fördel av en person som inte var med när förfrågan upprättades men som har tidigare erfarenhet av liknande förfrågningsunderlag. Skapa en lagringsplats för information. Ordna en lagringsplats för den information som ska hanteras i projektet. Omfattning För upphandling av konsult framgår i ABK 09 kapitel 1 2 att uppdragets omfattning bestäms av kontraktshandlingarna. För upphandling av entreprenör framgår i AB 04 respektive ABT 06 kapitel 1 1 att omfattningen av kontraktsarbetena bestäms av kontraktshandlingarna. I denna deluppgift ska beställaren formulera omfattningen av arbetet och ta beslut om vad förfrågningsunderlaget ska bestå av. Förfrågningsunderlaget kommer efter att avtal är slutet mellan parterna utgöra merparten av kontraktshandlingarna och således också definiera omfattningen av avtalet. Upprätta ett utkast till administrativa föreskrifter. Det är vanligen i första hand beställaren som upprättar de administrativa föreskrifterna. Genom att arbeta i en mall för administrativa föreskrifter och redan i början av arbetet med anbudsförfrågan föra in information i mallen, istället för att anteckna information på andra platser, kan arbetet förenklas. Mallen kan då fungera som vägledning och egenkontroll. Som hjälp vid utformning av administrativa föreskrifter ges i detta kapitel exempel på beskrivningstext med tillhörande förklaringar. Exemplen för upphandling av konsult bygger på att de administrativa föreskrifterna ansluter till AMA AF Konsult 10. Exemplen för upphandling av entreprenör bygger på att de administrativa föreskrifterna ansluter till AMA AF 12. Ange omfattning. Genom att kortfattat ange arbetets omfattning får anbudsgivare snabbt en förståelse för vad arbetet är begränsat till. Det finns ofta anledning att begränsa omfattningen till en viss kompetens och ett visst skede i projektet, t.ex. projektering, projektledning och besiktning. Exempel på formulering i upphandling av en konsult. AUC.1 Omfattning Uppdraget omfattar upprättande av handlingar för en utförandeentreprenad/totalentreprenad. Uppdraget omfattar projektledning av styrinstallationer i en utförandeentreprenad/totalentreprenad. Uppdraget omfattar besiktning av styrinstallationer i en utförandeentreprenad/totalentreprenad. Exempel på formulering i upphandling av en entreprenör enligt AB 04 respektive ABT 06. AFC.1/AFD.1 Omfattning Projektet omfattar styrinstallationer vid nybyggnad av ett flerbostadshus. Ange uppdragets ändamål vid upphandling av en konsult. Uppdragets ändamål bör definieras för att begränsa inom vilka ramar som konsultens arbete, uppdragsresultatet, ska och får nyttjas. Se även Rätt till uppdragsresultat, ABK 09 kapitel 7 1. En entreprenörs arbete sker vanligen på en bestämd plats men vid framtagande av en handling är det inte självklart vad den ska nyttjas i för uppdrag och det är därför viktigt att ange dess ändamål. I följande exempel på ändamål blir det en stor skillnad på vad handlingarna behöver ta hänsyn till. Uppdragets ändamål är användandet av uppdragsresultatet för ombyggnation av Riddarstensskolan i Lerum. Uppdragets ändamål är användandet av uppdragsresultatet för ombyggnation av skolor i Lerum. Uppdragets ändamål är användandet av uppdragsresultatet för ombyggnation av skolor i Sverige. 10 FASTIGHETSAUTOMATION

I det första fallet upprättas handlingarna för att nyttjas för endast ett objekt, Riddarstensskolan, i andra fallet för skolor i Lerum och i det sista fallet för skolor i Sverige. Beställaren har inte rätt att använda handlingarna i andra projekt än de som anges om inte annat avtalats. Men de olika fallen påverkar förstås också omfattningen av konsultens uppdrag, vad som ska tas hänsyn till, kostnad, osv. Det uppdrag som avser ett avgränsat objekt, Riddarstensskolan, är troligtvis betydligt enklare att genomföra än då hänsyn måste tas till att uppdragsresultatet kan komma att nyttjas vid ombyggnad i vilken skola som helst i Lerum eller i hela Sverige. Om ändamålet med ett konsultuppdrag är att konsulten ska utföra vissa arbetsuppgifter, exempelvis som rådgivare eller besiktningsman i ett projekt, kan uppdragets ändamål istället formuleras enligt följande exempel: Uppdragets ändamål är att använda konsulten som besiktningsman vid ombyggnation av Riddarstensskolan i Lerum. Ange upphandlingsform och entreprenadform Utan ambition att gå ner på djuptet avseende upphandlings- och entreprenadformer, men som ett underlag för diskussion, behandlas här ett par exempel på hur disciplinen styr- och övervakning kan vara organiserade i förhållande till andra discipliner i ett enklare och ett mer komplicerat projekt. I figur 1:3 redovisas ett exempel på hur discipliner kan vara organiserade i enklare projekt där styr utför en mindre ombyggnation i en befintlig anläggning. En fastighetsägare har avtal med de brukare som nyttjar lokalerna för att fånga upp deras behov och med en driftorganisation som sköter byggnaden för att få kännedom om installationernas status. Beställaren ingår ett avtal enligt ABK 09 med en konsult för att upprätta ett förfrågningsunderlag för upphandling av en entreprenör. FIGUR 1:3. Projektorganisation i ett enklare projekt. 1 UPPHANDLING AV KONSULT ELLER ENTREPRENÖR 11