Politiska inriktningsmål för vård och omsorg

Relevanta dokument
Politiska inriktningsmål för utbildning, kultur och fritid

Politiska inriktningsmål för integration

POLITISKA INRIKTNINGSMÅL FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG

POLITISKA INRIKTNINGSMÅL FÖR OMRÅDE FUNKTIONSHINDER

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

1 (2) Dnr 2013KS POLITISKA INRIKTNINGSMÅL FÖR ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPING, TOBAK OCH SPEL

Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med

Politiskt inriktningsmål för förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Program. för vård och omsorg

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Intern kvalitetsgranskning Ordinärt boende 2012

Extern kvalitetsgranskning

Intern kvalitetsgranskning Särskilt boende 2012

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Äldreomsorgsplan för Sandvikens Kommun

1 Parter. 2 Bakgrund. Värdigt liv i äldreomsorgen, Regeringens proposition 2009/10:116

Enhetsundersökning LSS

Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämnden. Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

Beskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Kvalitet inom äldreomsorgen

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/ , 2012.

Kvalitetsgranskning och verksamhetsuppföljning

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.

Kvalitetsrapport hemtja nst

Styrning, ledning och uppföljning

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

BARNS DELAKTIGHET OCH NYA FÖRESKRIFTER

Överenskommelse om samverkan mellan Region Västmanland och respektive kommun i Västmanland avseende äldre

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

KF Ärende 5. Revidering av Chefs-, Ledar- och medarbetarpolicy

PM Rev DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Cecilia Lövrup

Slutrapport Kvalitetsmål för sektorerna Arbetsliv och Stöd samt. Vård och Äldreomsorg (Dnr KS2010/1880)

Kontaktpersonalen har en central funktion i kvalitetssäkring för hyresgästens/kundens vård och omsorg.

Kvalitetsuppföljning av hemtjänst 2015

Äldrepolicy med fokusområden. Stenungsunds kommun

Ledningssystem för kvalitet vid avdelningen för social omsorg

Kvalitetsmål för äldreomsorgen i Tjörns kommun

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

Kriterierna gäller från

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer» Regler

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Överenskommelse om samverkan mellan Region Västmanland och kommunerna i Västmanlands län avseende äldre

Ledningssystem för god kvalitet

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

Policys. Vård och omsorg

Kvalitets och värdegrundsdeklaration

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Nämndsplan Socialnämnden

Hällefors kommuns inriktningsmål mandatperiod

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Policy för medborgardialog för Ängelholms kommun

Riktlinjer för social dokumentation

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

System för systematiskt kvalitetsarbete

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

Äldre Lättläst version

Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Kvalitetsmål för Äldreomsorgen

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER

Policy för ledning och organisation

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Reglemente för socialnämnden

Uppdragsplan 2017 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS UPPDRAG TILL VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Verksamhetsplan Målstyrning

Program Strategi Policy Riktlinje. Digitaliseringsstrategi

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Kvalitetsdeklaration Personlig Assistans

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum

Kommunfullmäktiges vision och mål Antagna den 26 november Habo den hållbara kommunen för hela livet

Stockholms stads Personalpolicy

Transkript:

Dnr 2017KS562 078 Politiska inriktningsmål för vård och omsorg Förord En helhetssyn med utgångspunkt från den enskildes behov och alla människors lika värde tillsammans med självbestämmande, trygghet och respekt, är grundläggande demokratiska principer för det sociala arbetet. Målet för vård och omsorg ska vara att ha så nöjda medborgare som möjligt och en högkvalitativ vård och omsorg. En åldrande befolkning där allt fler äldre är aktiva och friska, samtidigt som vårdbehovet ökar, ställer krav på kunskap och kompetens för att medborgarnas behov ska kunna tillgodoses. Mål Kommunen erbjuder vårdbehövande högkvalitativ, evidensbaserad vård och omsorg med en upplevd hög kontinuitet, i samarbete med andra aktörer. Politisk utvärdering Till de fasta beredningarnas uppgifter hör att fastställa politiska inriktningsmål och kontinuerligt följa upp dessa. Utifrån inriktningsmålen formulerar sektorerna verksamhetsmål som fastställs i kommunstyrelsen. För att mäta resultatet utformar sektorerna ett antal indikatorer som ska visa i riktning mot målen. Socialberedningen avser att utifrån kommande verksamhetsmål och indikatorer följa upp det ovan nämnda målet för vård och omsorg. Uppföljningen skall även innefatta samtal och möten med våra verksamheter och kommuninvånare. På så sätt ges ett helhetsperspektiv av kommunens möjligheter att bidra till ovanstående mål. Exempel på frågor som socialberedningen önskar få svar på vid framtida uppföljningar av målen: Hög kvalitet - Hur säkerställer kommunen att verksamheten håller hög kvalitet? - Vilka utmaningar står vi inför? HK1001, v1.0, 2016-03-09

2 (2) Evidensbaserad vård - Hur följer man forskning och utveckling (FoU) inom området? - Hur förmedlas denna kunskap till organisationen? - Vilka effekter/resultat har man fått av genomförda åtgärder? Hög kontinuitet - Hur ser utvecklingen av personalomsättningen ut? - På vilket sätt organiseras kommunens verksamhet för att vårdbehövande ska uppleva hög kontinuitet? Andra aktörer - Hur skapas goda förutsättningar för samarbete med Landstingssjukvården och andra utförare? - Hur utvärderas och jämförs olika utförare? - Hur underlättar vi individens möjlighet att välja utförare? Kompetensutveckling - Hur arbetar förvaltningen med kompetensutveckling? - Vilka områden och grupper prioriteras och varför? Socialberedningen avser att ta del av forskning samt nationella och lokala undersökningar. Beredningen kommer även löpande att studera omvärlden för att vid behov omformulera målet utifrån förändrade omständigheter. Antagna av kommunfullmäktige 2018-02-26, 25

Dnr 2017KS562 078 Kommentarer avseende politiska inriktningsmål för vård och omsorg Sammanfattning Socialberedningens förslag till politiskt inriktningsmål: Kommunen erbjuder vårdbehövande högkvalitativ, evidensbaserad vård och omsorg med en upplevd hög kontinuitet, i samarbete med andra aktörer. Socialberedningen anser att personalen, med sin kunskap och kompetens, har en avgörande roll för kvaliteten inom vård och omsorg. Det är därför viktigt att personalen ges möjligheter till kompetensutveckling. Den vårdbehövandes upplevelse av kontinuitet, trygghet och delaktighet samt personalens bemötande anser socialberedningen är grundläggande faktorer för kvalitet inom vård och omsorg. Ytterligare förutsättningar för kvalitet är att kommunenen har ett välfungerande samarbete med regionen och andra aktörer, så som andra utförare och andra samhällsorgan. Förslag till beslut Kommunfullmäktige upphäver tidigare politiska inriktningsmål för vård och omsorg, antagna av kommunfullmäktige i 43/2013. Kommunfullmäktige antar politiskt inriktningsmål för vård och omsorg enligt socialberedningens förslag. Fullmäktige överlämnar det politiska inriktningsmålet till kommunstyrelsen för upprättande av politiska verksamhetsmål. Ärendet Kommunfullmäktiges socialberedning har under år 2016 och 2017 arbetat fram förslag till politiska inriktningsmål för vård och omsorg. Arbetet har utgått från den modell och det arbetssätt kring målstyrning som har fastställts i fullmäktige. Målstyrningen avser lokalt antagna politiska mål som blir styrande för verksamheterna. Verksamheterna styrs också av lagar och förordningar. Fullmäktige avgör om det utifrån den strategiska planen finns behov av att arbeta fram eller omarbeta måldokument för något av kommunens verksamhetsområden.

2 (4) Politiska inriktningsmål är av övergripande karaktär och anger ett önskvärt framtida tillstånd. De skall vara formulerade så att de är lätta att förstå och så att de kan utgöra grund för upprättande av och beslut om politiska verksamhetsmål. De är inte direkt tidsbestämda eller direkt mätbara men inriktningsmålen skall kännas realistiska och de bör kunna nås inom en eller två mandatperioder. För att detta krav skall kunna infrias måste hänsyn tas till de resurser som kommunen har i sin budget för verksamheten. Fastställd budget är överordnad politiska inriktningsmål. Tidigare politiska inriktningsmål för vård och omsorg fastställdes av kommunfullmäktige i 43/2013. Beredningen har under 2016 och 2017 följt upp och utvärderat måluppfyllelsen för de tidigare målen. Under arbetet har beredningen haft löpande uppföljningar med företrädare för verksamheten samt tagit del av verksamhetsberättelsen. Utifrån uppföljningens och utvärderingens slutsatser har beredningen på eget initiativ tagit beslut om att revidera måldokumenten. Arbetssätt och samråd En arbetsgrupp inom kommunfullmäktiges socialberedning har arbetat fram förslag till politiskt inriktningsmål för vård och omsorg. Arbetsgruppen har genomfört studiebesök på särskilda boenden i kommunen och tagit del av erfarenheter från hemtjänsten. Arbetsgruppen har även tagit del av aktuell forskning samt socialstyrelsens rikstäckande enkätundersökning: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Arbetsgruppen har tagit del av kommunens brukarundersökningar och fört samtal med representant från demensförbundet. Därutöver har beredningen fått information om verksamheten från sektorschef för socialtjänsten, verksamhetschef för vård och omsorg samt verksamhetschef för hälsa och bistånd. Slutsatser utifrån uppföljningen och utvärderingen samt ovanstående informationsinhämtning har utgjort underlag till socialberedningens arbete med att revidera målen för vård och omsorg. Förslaget har behandlats av beredningen i sin helhet samt i de olika partigrupperna. Beredningens kommentarer och överväganden För att uppnå god kvalitet krävs att vården och omsorgen baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet, så kallad evidensbaserad praktik. Socialberedningen anser att personalen, med sin kunskap och kompetens, har en betydelsefull roll. Personalen ska ges förutsättningar att kunna väga samman sin expertis, med bästa tillgängliga kunskap och med den vårdbehövandes situation, erfarenheter och önskemål.

3 (4) En grundläggande faktor i sammanhanget är att förvaltningen har en tydlig kunskap om hur stort behovet är avseende vård och omsorg. Exempelvis hur många som behöver stöd, omfattningen på stödet och dess inriktning. Kvaliteten i verksamheten mäts med överenskomna kvalitetsindikatorer. Uppföljning, baserad på dessa indikatorer, sker regelbundet. I samband med uppföljningen är det viktigt att förvaltningen analyserar resultatet, identifierar utmaningar och vidtar relevanta åtgärder. Den evidensbaserade vården bygger på kunskap om forskning och utveckling inom detta område. Förvaltningen följer utvecklingen, ombesörjer att kunskapen kommer personalen till del och att den då blir en naturlig del i förbättringsarbetet av den dagliga verksamheten. Även här spelar uppföljningen en betydelsefull roll, att den genomförs regelbundet, dokumenteras och initierar nödvändiga förbättringsåtgärder. Socialberedningen vill understryka att personalens tillgång till kunskap och möjligheter till kontinuerlig kompetensutveckling inom gerontologi, geriatrik, demens, rehabilitering, habilitering och vård i livets slutskede är centrala utgångspunkter. Ändamålsenliga strukturer och tydliga chefer som stöttar personalen och vägleder dem i deras yrkesroll bidrar till goda förutsättningar för personalgruppen. Kvalitet och effektivitet skapas även genom välfungerande strukturer så som ändamålsenliga lokaler, personaltäthet och tekniska hjälpmedel. Nya tekniska lösningar utvecklas ständigt och kommunen behöver möta upp med organisatoriska lösningar som tar hänsyn till den enskildes självbestämmanderätt och integritet. En hög personalkontinuitet är en av de basala förutsättningarna för en effektiv och högkvalitativ verksamhet. Det är därför viktigt att personalomsättningen mäts regelbundet och att skälen till att de anställda slutar dokumenteras och att förslag till förbättringar tas fram och införs. Den vårdbehövandes uppfattning om omsorgsprocessen ger information om verksamhetens kvalitet. Den vårdbehövandes upplevelse av kontinuitet, trygghet och delaktighet samt personalens bemötande anser socialberedningen är grundläggande faktorer för en högkvalitativ vård och omsorg. Det är viktigt att den vårdbehövande så långt som möjligt får kontinuitet i sin vård, om det inte är möjligt ska den vårdbehövande få information om de ändrade förutsättningarna. Den vårdbehövande ska ha insyn i och vara delaktig i planering och genomförande av vården. Det är betydelsefullt att vården är individanpassad och att den vårdbehövande får

4 (4) behålla sin värdighet, blir respekterad som en kompetent individ och ges möjligheter till egna val. Individanpassad vård och omsorg innebär även att kommunikationen mellan personal och den enskilde präglas av ömsesidighet och förtroroende. Kvalitet formas i bemötandet och i relationen mellan den professionelle och den vårdbehövande. Ytterligare förutsättningar för en högkvalitativ vård och omsorg är att kommunenen har ett välfungerande samarbete med regionen och andra aktörer, så som andra utförare och andra samhällsorgan. För att den vårdbehövande ska få trygg och effektiv vård krävs god samverkan mellan huvudmännen, avseende utskrivningsklara patienter från Västra Götalandsregionens slutenvård. Den vårdbehövande ska så snabbt som möjligt ges fortsatt vård i det egna hemmet eller på särskilt boende i kommunen. Socialberedningen vill även lyfta fram vikten av att den vårdbehövande har goda möjligheter till ett såväl fysiskt som socialt aktivt och meningsfullt liv.