Restaureringsåtgärder bra och dåliga exempel. Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

Relevanta dokument
VATTENDRAGSRESTAURERING

VATTENDRAGSRESTAURERING

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Restaurering av sjöar och vattendrag

Rimlighets- och expertedo mning av ekologisk status med sto d av hydromorfologi.

Restaurering av vattendrag

Hydromorfologi. Vad har EU inneburit för hydromorfologin? Johan Kling Havs- och vattenmiljöenheten

Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

Vattendrag processer, strukturer och åtgärder

EKOLIV. Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Miljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar

Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen

Användarmanual för Åtgärder i Vatten

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft

Hydromorfologi. Foto: Anders Larsson. Anders Larsson

MINNESANTECKNINGAR Kunskaps- och inspirationsdag: Vattnet i landskapet,

Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala Rune Hallgren LRF

NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER

Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar?

Bällstaån, hydromorfologi och påverkan på ekologiska värden

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Morfologiska typer I vattendrag. Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

SE SE

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten


Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Balansgång mellan olika värden - i praktiken

HYDROMORFOLOGISKA TYPER

Hur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten

Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder

FISKEVÅRD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

BIOTOPKARTERINGSMETODEN, VIKTIGASTE MOMENTEN

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

PM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Reflektioner: restaureringsprojekt och vattnet i det brukade landskapet

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Kunskapsunderlag för delområde

Användarmanual för Åtgärder i Vatten

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Sida 1 (18) Förvaltande Enhet /Upphandlingsnu mmer. Stora Projekt, Projekt Mälarbanan 2012/27198 Handläggare/upprättad av (projektör)

Samtliga inventerade vattendrag

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012

Grön infrastruktur i prövning och planering

Återkopplingsmöte. efter Samråd Umeälven vid Blåviksjön. Foto: ChriStina Strömberg

Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand

LOVA-ansökan Naturskyddsföreningen i Örebro län

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST. Resultat och erfarenheter

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn Sofia Perä

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Kunskapsunderlag för delområde

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009


SKRA BRO - NATURMILJÖANPASSNINGAR

Statusklassning av hydromorfologi i vattendrag. Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Foton; Creative Commons, Jacob Berggren, Naturforskarna. edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

Vattenförvaltning. Samverkansmöte om Vormbäcken Vormsele Hans-Erik Johansson Länsstyrelsen Västerbottens län

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

Miljöbalkens krav på fria vandringsvägar. Anders Skarstedt

Flottledsåterställning i Bureälven

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell

MILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1

Ekologi Så fungerar naturen

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Arv och utveckling Arvet

MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST

Restaurering Ramsan 2017

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015

Exploatering och påverkan på ålgräsängar

Projektplan för Den levande Nyköpingsån

Fiskvägar, omlöp och torrfåror konsekvenser och miljönytta

Transkript:

Restaureringsåtgärder bra och dåliga exempel Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs 070 999 69 40 jnk@dhigroup.com

Restaurering?

Vad menar vi med restaurering? Restaurering Återställning av vattendragets form och processer till ett tillstånd som motsvarar det naturliga referensförhållandet. Rehabilitering Återställning av de fysiska processerna i riktning mot ett naturligt tillstånd så att morfologin på sikt kan återgå till ett tillstånd motsvarande referensförhållandet. Habitatförstärkning Tillföra olika fysiska strukturer för att förbättra ett habitat eller förutsättningarna för en specifik art eller arter Stöttad återställning Förstärkning av vissa existerande processer för att uppnå ett fysiskt tillstånd

Hur ser det ut med restaurering i Sverige? Skapa lekbottnar, lekplatsförbättring Flottledsåterställning Övriga bitopvård Stenutläggning, skapa fors/forsnacke Beskuggning Tillförsel död ved Återskapa meandring, habitatvård 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Procent

Åtgärder för konnektivitet Fiskhiss Sprängd fiskväg trap&transport Överlöp fingrindar Utvandringsväg Slitsränna Denilränna Kammartrappa Omlöp Utrivning av damm Byte av trumma 0 100 200 300 400 500

Uppföljning av åtgärden 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Nej Ja-enstaka Ja löpande Uppföljning av åtgärder är helt avgörande för att bedöma funktionen av åtgärder

Vilken biologisk respons kan vi förvänta oss? Resultat från REFORM metaanalys, WP4 Biologin reagerar på åtgärderna men variabiliteten är mycket stor. Måste anpassa åtgärderna efter lokala förhållanden Olika organismer reagerar olika på restaurering: mår fisken bra mår resten bra stämmer inte. Ofta reagerar biologin snabbare på antal individer snarare än antal arter. Åtgärder i vatten kan ibland få bättre effekt på landekosystem Urban restaurering ger ofta sämre resultat än åtgärder i landsbygden Svårt att förutsäga den biologiska responsen Framgången beror delvis på vattendragets bredd, åtgärdens ålder och artificiell mark i närområde, avrinningsområdet.

REFORM metaanalys Projektets ålder Vattendragets bredd Andel åker Ekologisk status Vattendragstyp Organismgrupp Rinnsträcka Mätgrupp Relativ betydelse i %

Mer REFORM resultat Man måste alltid arbeta med både hydromorfologin och vattenkvalitén samtidigt Fokusera på habitatdiversitet, skapa inte ett enhetlig typ av habitat Satsa på storskaliga åtgärder snarare än många små åtgärder Följ upp både ekologin och hydromorfologin Följ upp fler organismgrupper, inte bara fisk eller vissa fiskarter!

Vanligaste orsaken till misslyckad restaurering Har inte beaktat orsaken till försämrat habitat (påverkansanalys) Inte beaktat spridningsvägar (inte bara fiskar) Inte fastställt ett referensförhållande Har inte stöd från allmänheten Ingen sekventiell strategi eller prioritering Bristfällig design som inte beaktar de fysiska processerna Användande av standardåtgärder utan lokal anpassning Fel parametrar i uppföljningen Dålig utvärdering av nyttan av åtgärden Inte utvärderat motstående intressen

Ta alltid reda på orsaken till varför det ser ut som det gör Åtgärd Drivkraft för tillståndet Påverkanstryck Fysisk påverkan, status Öppna upp kulverterat vattendrag Skydd mot översvämningar, förbättra odlingsmark för livsmedel, urbanisering Kulvertering Förlust av morfologisk diversitet och habitat, bristande konnektivitet Åtgärd som kan reducera negativ påverkan på ekosystemen Nuvarande vattenanvändning som leder till påverkanstryck Påverkanstryck som behöver åtgärdas för att det förändrar tillståndet negativt

Strategi för planera kostnadseffektiva åtgärder Använd de naturliga fysiska processerna som drivkraft för åtgärden Tänk på stepping stones i planeringen av lokala åtgärder Planera åtgärderna utifrån dess effektivitet för att nå målet med åtgärden. Beakta åtgärder som även gör nytta för andra behov, tex översvämningar. Beakta följande: Vem kommer få negativa ekonomiska följder av åtgärden Vilka positiva och negative effekter kan åtgärden få Kommer åtgärden påverka framtida behov? Hur stor är investeringskostnaden relativt nyttan? Behöver åtgärden fortlöpande underhåll?

Förslags till restaureringsstrategi Steg 1 Karaktärisering Steg 6 Uppföljning av resultat Steg 2 utveckling och påverkan Steg 5 Behov av åtgärder Steg 3 Framtida utveckling Steg 4 Fastställ målbilden

Restaureringsmål = målart?

NEJ:Restaureringsmål är inte samma sak som att definiera målart Målbilden bör innehålla det planerade tillståndet avseende hydromorfologi, vattenkvalite, biologi, framförallt avseende processer Målbilden bör vara förankrad bland berörda intressen och väl avvägd Målart är snarare en indikator bland flera.

Thur vattendrag Rehabilitering av processer Foto EAWAG

Urban resturering Arroyo Seco Confluence Los Angeles Vi har nästan inga restaureringsåtgärder i urban miljö!

Omlöp, Rolfsån

Dålig restaurering

Behövs en nationell restaureringsstrategi?

Tack! JOHAN KLING jnk@dhigroup.com