Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd



Relevanta dokument
Kunskap och verktyg för arbetet med försörjningsstöd (som tagits fram på enheten för kunskapsutveckling / IMS)

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten

Individbaserad systematisk uppföljning

Datorbaserade verktyg kan de stärka systematisk uppföljning i socialtjänsten?

Individbaserad systematisk uppföljning

Aktivering av socialbidragstagare om stöd och kontroll i socialtjänsten

FIA förutsättningar inför arbete. Intervju

FIA förutsättningar inför arbete. Intervju

FIA förutsättningar inför arbete. Manual till bedömningsmetoden

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning

Ett samlat IFO under samma tak. Härnösands kommun inv. 26,5 miljoner i Ekonomiskt bistånd miljoner? 2019

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Standardiserade bedömnings. mnings- metoder

FREDA. Standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer

BEDÖMNINGSINSTRUMENT

arbetet mot våld i nära relation - verktyg i en evidensbaserad praktik

Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården

Socialtjänstens insatser för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre

Delrapport Systematisk uppföljning UIV Dalarna

Evidensbaserad praktik

Systematisk uppföljning av stödinsatser för barn som anhöriga

DUR - ett instrument för utredning, bedömning och uppföljning inom socialpsykiatrin (2 bilagor)

Vikten av att ta fram kunskapsbaserade analyser av gruppen unga vuxna och en strategi för arbetet framåt

Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju. IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården)

#knutkonferens #kortombarnrätt

Anhörigstöd - en skyldighet

Erfarenhetsseminarie Västermodellen

Orsakskoder och vecka 40-uppföljning. Elisabeth Olinder, Systemförvaltare, Intraservice Lisa Ruuth, 1:e socialsekreterare, Östra Göteborg

Presentation av. Vägen från passiv bidragstagare till aktiv boråsare. Arbetslivsförvaltningen

Kartläggning av målgruppen arbetslösa på AFI. En presentation av resultat och analys

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Redovisning Öppna jämförelser - Missbruks- och beroendevården 2015

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Finjagården

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Program för stöd till anhöriga

Uppföljning av ungdomar med missbruksproblem vid Maria-mottagningarna

Riktlinjer för myndighetsutövning missbruk och socialpsykiatri

Måldokument. för utskottet för Arbete och Försörjning,

UTREDNING, BEDÖMNING OCH UPPFÖLJNING INOM SOCIALPSYKIATRIN SLUTRAPPORT

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Självbestämmande och inflytande

Ubåtsnytt nr 10: Att mäta problem med boende

Familje- och nätverksteam

BBIC och Socialstyrelsen 29 april 2013

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

BoendeDOK juni Brukarnas åsikter

Möjligheter och utmaningar med att använda Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI) lokalt

Fastställd av kommunstyrelsen

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman

UBU-VB. Lokal Uppföljning av insatser Barn och Unga i dygnetruntvård (HVB, Stödboende, Träningsboende och SiS)

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2018

LÖNNEN SILJA VASARAINEN WALLIN STÖDBOENDET LÖNNEN

Betydelsen av socialtjänstens organisering och ärendebelastning för kvaliteten i verksamheten vad visar befintliga studier?

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) socialtjänstens behandling av personuppgifter om etniskt ursprung

Individ och familjeomsorgen Hällefors kommun. Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen

standardiserade bedömningsmetoder

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården

Riktlinjer för myndighetsutövning biståndshandläggning

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

PM - Ärenden mellan stolarna

Riktlinjer för boendestöd i Gullspångs kommun enligt socialtjänstlagen SOL och lagen om särskilt stöd och service, LSS

Tjänsteutlåtande DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Kvalitetsgaranti - Enheten för vuxna

Supported employment. Erfarenheter från forskning och praktik

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

SOSFS 2009:22 (S) Allmänna råd. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld. Socialstyrelsens författningssamling

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Kvalitetsindex. Rapport Kulabodan. Standard

Följa upp placering. Detta ska uppföljningen omfatta

och omsorgsavdelningen / beställare N ORRMALMS S TADSDELSFÖRVALTNING

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Välkomna till basutbildningen i riskbruk, missbruk och beroende dag 3

Att sänka kostnaderna för ekonomisk hjälp med av socialtjänsten och budgeterade

FREDA-beskrivning. Råd för användning. Beskrivningen väcker starka känslor. Förbered exempel på olika slags våld

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Kartläggning av socialtjänstens arbete med ekonomiskt bistånd ur ett jämställdhetsperspektiv. Delredovisning av regeringsuppdrag

SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID OCH FAMILJ

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Öppna jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER

Har samhällets insatser för vuxna med missbruk effekt?

SKL:s utvecklingsprojekt!

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars Gunilla Cederström

Transkript:

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd Utveckling av uppföljningsmodell Siv Nyström 2015-12-10

Återblick utvecklingsarbete 2005 ASI prövades i ekonomiskt bistånd i fyra stadsdelar i Stockholm. Klienter med oklar problematik. DUR i Göteborg, Instrument X under utveckling. Norsk modell Utveckling av en bedömningsmetod (FIA) påbörjades. Studie av aktiveringsmetoder i Socialtjänsten. Det saknas metoder, arbetssätt och bedömningar som möjliggör jämförelser mellan grupper av socialbidragstagare 2015 utveckling av systematisk uppföljning i ekonomiskt bistånd SUE 2

Risk (1)- stereotypa insatsmönster Män får oftare aktivering jobbaktivering än kvinnor, mödrar får minst aktivering Sanktioner riktas främst till svenska män över 25 år Undantag riktas oftare till kvinnor och unga 2015-12-10 3

Risk (2) stereotypa bedömningar av behov Utrikes födda - bristande språkkunskaper och arbetserfarenhet sällan mjuka hinder svår uppväxt eller dåligt självförtroende Främst svenska män bedömdes ha missbruksproblem Endast ensamstående mödrar bedömdes ha familjerelaterade problem 2015-12-10 4

Risk (3) Kopplingen mellan behov/hinder och aktivering Aktivering riktas främst till långvariga biståndsmottagare Klienter som saknar utbildning och arbetserfarenhet får oftast jobbaktivering Unga klienter (under 25 år) får inte i aktivering än oftare äldre 2015-12-10 5

Forskningsresultat: Aktivering av resurser bättre än jobbaktivering och sanktion Biståndstagare vill ha, men får inte individuellt anpassat stöd för att få arbete Generellt små effekter av aktivering. Arbetspraktik på reguljär arbetsplats är lovande Sanktioner påskyndar övergång till arbete, men inte för alla grupper Sanktioner ges ibland till personer med störst hinder. Tät kontakt, hög personaltäthet, timing av aktivering tycks öka chansen att aktiveringen ger resultat Sanktioner fungerar om aktiveringsinsatsen är meningsfull 2015-12-10 6

FIA förutsättning för arbete Intervju, kartläggning och bedömning av behovet av insatser 2015-12-10 7

FIA bedömning av behov och hinder för arbete och försörjning på basis av relevant information Syfte: Insatser anpassade för klientens behov. Bedömningen bygga på relevant och enhetlig information Målgrupp: Biståndsmottagare med oklara behov som varit aktuella c:a 6 månader Mål: Förbättringar för klienten gällande arbete, försörjning och social situation Inriktning: Förändringsarbete i ekonomiskt bistånd, inte prövning av rätten till bistånd Användning: Frivillig att använda för verksamhet och för klienten 8

FIAett samtal med strukturerat formulär Kartläggning av social livssituation (13 områden) Samtal om arbete mål, arbetsmarknadsinsatser och krav Intervjuarens samlade bedömning av förutsättningar för arbete och krav på aktivering Sammanställning där klienten rangordnar behov av förändring inom olika områden Genomförandeplan med mål, delmål och tidpunkter för uppföljning.

FIA Förutsättningar inför arbete Den sociala livssituationen : Boende Situationen hemma Socialt nätverk Kroppslig och psykisk hälsa, Funktionsnedsättning Alkohol och droger Övriga beroendefrågor Övergrepp och tvång Utsatthet för brott Rättslig situation Skulder Närståendes problem Barnens situation (gäller föräldrar). Mål och arbete : Mål Utbildning och arbetserfarenheter 2015-12-10 10

Utvecklingen av FIA Forskning Forskning om försörjningshinder Sökning efter befintliga prövade instrument. Seminarium med forskare Professionellas erfarenhet - relevans Seminarier om upplägg och frågor (150 socialarbetare ) Test av användbarhet och acceptans Pilotstudie i en stadsdel i Stockholm Prövning i 2 faser i ca 25 kommuner = 200 genomföda FIA. Klient och handläggare besvarat enkät om FIA-intervjun efter att den genomförts Resultat på FIA och uppfattningar om FIA analyserats

Prövning av FIA detta undersöktes Är livsområdena relevanta? Saknas viktiga livsområden? Accepteras intervjun av klienter och handläggare? Kommer ny relevant information fram? Vilka problem dyker upp i samband med intervjuerna?

Slutsatser i prövningen av FIA Livsområden är relevanta Grupper med olika förutsättningar för arbete kan skiljas ut Ny information enligt både klient och handläggare Klienter och handläggare accepterar och uppskattar FIA Frågorna ibland svåra att förstå för klienterna Intervjuerna tar lång tid enligt socialarbetarna

Utmaningar Att använda FIA för klienter som metoden är utvecklad för klienter med oklara problem och behov Etiska frågor. Kan man fråga om insatser saknas? Viktigt att vara tydlig mot klienten om realistiska möjligheter till insatser. Kan socialtjänsten påverka resurser och utbud av insatser?

FIA just nu Införandeår har genomförts 107 kommuner har fått frågor om huruvida de prövat att använda FIA och hur det fungerat Manualen till FIA har reviderats utifrån erfarenheterna FIA-materialet publiceras och blir tillgängligt för nedladdning Uppföljningsmodell under utveckling.

SUE en träningsmiljö för systematisk uppföljning 2015-12-10 16

Systematisk uppföljning Ge klienterna bästa möjliga hjälp Dokumentera relevanta uppgifter om enskilda klienter före och efter insats Dokumentera insatser Beskriva enskilda klienters och grupper problem, behov Kunna mäta om klienternas situation förbättras Jämföra utgångsläget med situationen efter, jämföra med mål 2015-12-10 17

SUE ett regeringsuppdrag Uppgifter, relevanta för uppföljning Flexibel modell för uppföljning Datorstöd enkelt att använda Manual Uppföljningsmodul till FIA 2015-12-10 18

Om SU-modellen Uppgifter om enskilda klienter registreras Uppgifter kan registreras under ärendets gång med datorstöd Avidentifierade ärendenummer sparas krypterade i en databas Uppgifter kan sammanställas både för enskilt ärende och för samtliga klienter eller grupper av klienter 2015-12-10 19

Innehåll i SUE Bakgrunduppgifter Före insats Insatser Efter insats Brukaruppföljning Avslutning Återaktualisering 2015-12-10 20

Datorstödets gränssnitt samma som i SUV 2015-12-10 21

SU träningsmiljö för systematisk uppföljning Socialstyrelsen tillhandahåller programmet Läggs på ett gemensamt nätverk i verksamheten Varje verksamhet bestämmer själva vilka uppgifter som ska dokumenteras, vilken information som ska sammanställas Kräver planering och förberedelse 2015-12-10 22

SUE baseras på FIA En uppföljningsdel utvecklas Dokumentation om Genomförda insatser Uppföljningsfrågor om arbete och klientens sociala situation Manual under arbete Prövas under januari mars 2016 Rapporteras regeringen juni 2016 2015-12-10 23

Utveckling av Systematiskt uppföljning i ekonomiskt bistånd - SUE pågår 2015-12-10 24