Handlingar. till möte med servicenämnden torsdag 28 april 2016

Handlingar till möte med servicenämnden torsdag 28 april 2016

1 (2) Föredragningslista Sammanträde med servicenämnden 28 april 2016 Plats: Södra Älvsborgs Sjukhus Borås, lokal Bertil Söderling, Brämhultsvägen 53 Tid: Kl. 09.15-15.00 Inledande formalia Rapporter Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Presidiet Kontaktpolitiker Servicedirektören Beslutsärenden 1. Yttrande över Miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter 2017-2020 Martina Persson, miljöstrateg Ärendenummer SN 2016-00306 2. Fortsatt införande av målbild för måltidsverksamheten i Västra Götalandsregionen Thomas Front servicedirektör Ärendenummer SN 2016-00141 3. Handlingsplan för en ekonomi i balans för café- och restaurangverksamheten 2017 Thomas Front servicedirektör Ärendenummer SN 2016-00535 4. Delårsrapport mars 2016 för Regionservice inklusive Hjälpmedelscentralen Thomas Front servicedirektör, Erik Hallberg kanslichef, Petra Bergman kommunikationschef, Martin Hultén ekonomichef Ärendenummer SN 2016-00416 5. Förtydligande av sjukreseverksamhetens uppdrag Erik Hallberg kanslichef Ärendenummer SN 2016-00536 6. Redovisning av anmälningsärenden Ärendenummer SN 2016-00087 Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: servicenamnden@vgregion.se

Föredragningslista för servicenämnden, 2016-04-28 2 (2) Informationsärenden Presentation av hyresmodellen/ Dan Bäckström fastighetscontroller Västfastigheter kl. 09.30 Södra Älvsborgs Sjukhus utveckling och framtiden/ Thomas Wallén sjukhusdirektör kl. 13.00 Övrigt Studiebesök T-huset/ Sven-Olof Ragneheim och Agneta Franzén från serviceteamet kl. 13.45 Peter Hermansson Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt www.vasttrafik.se.

Ärende 1

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2016-04-21 Ärendenummer SN 2016-00306 Västra Götalandsregionen Regionservice, ledningskansliet Handläggare: Martina Persson Telefon: 0707-96 84 21 E-post: martina.persson@vgregion.se Till servicenämnden Yttrande över Miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter 2017-2020 Förslag till beslut Servicenämnden beslutar 1. Yttrande över Miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter 2017-2020, lämnas enligt förslaget. 2. Servicenämnden påtalar vikten av att budgetmässigt omhänderta eventuellt ökade kostnader som möjlig konsekvens av miljöprogrammet. 3. Paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Servicenämnden har av miljönämnden beretts möjlighet att yttra sig över rubricerat förslag. Yttrandet inlämnas senast 2 maj 2016. Varje nämnd, styrelse eller bolag uppmanas att särskilt fokusera på de målområden där de har huvudansvar eller stödjande ansvar för åtgärderna och bedöma insatserna som krävs för att målen ska nås. Beredning Regionservice tillsammans med servicenämndens presidium har 21 april 2016 tagit fram ett förslag till yttrande. Regionservice Thomas Front Servicedirektör Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: servicenamnden@vgregion.se

Datum 2016-04-21 Ärendenummer SN 2016-00306 2 (2) Bilaga Förslag till yttrande daterat 2016-04-21 Beslutet skickas till miljo@vgregion.se martina.persson@vgregion.se

1 (4) Förslag till yttrande Datum 2016-04-21 Ärendenummer SN 2016-00306 Ert diarienummer MN 40-2015 miljo@vgregion.se Miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter 2017-2020 Sammanfattning Förslag till miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter 2017-2020 följer tidigare miljöprograms struktur men den behöver göras tydligare. Miljöprogram 2011-2013 innehöll långsiktiga mål till 2020. Programmet följdes av nuvarande miljöprogram 2014-2016. Remiss Miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter 2017-2020 är den tredje och sista delen för att nå 2020-målen. De långsiktiga målen är desamma som i tidigare program och beräknas kunna nås. Däremot saknas hur finansiering av målen ska ske. Miljöplanen föreslås innehålla 1. Västra Götalandsregionen bör fortsatt ställa kravet att förvaltningar och bolag ska följa ISO 14 001-standarden så som tidigare. En utredning bör också göras om det går att certifiera hela Västra Götalandsregionen 2020. 2. Sidan 7. Målområde Transporter: Mål 2020. För att andelen förnybart bränsle ska kunna jämföras med föregående och gällande miljöprogram från 2011-2016, bör det följas upp med andel fossiloberoende bränsle så som tidigare. Inte på detaljnivå som förslag till miljöplan redovisar. Uppföljning mål 2020. Fossila koldioxidutsläpp bör följas utifrån faktisk bränsleförbrukning. 3. Sidan 8. Målområde Transporter,: Uppföljning mål 2020, mål 1, åtgärd 2. I sista meningen saknas eller annat fossiloberoende alternativ. Meningen föreslås ändras till: Fordonsgas, laddhybrid- och elfordon eller annat fossiloberoende alternativ är prioriterade. 4. Sidan 11. Målområde Produkter och avfall. En tydligare koppling bör finnas till miljöpolicyns ambition om att ta hänsyn till hushållning och kretsloppsanpassning, sett ur ett livscykelperspektiv. Då bör inte fem av sju produktområden finnas med under både målområde Produkter och avfall och under målområde Kemikalier. Exempelvis föreslås produktområde Textilier endast finnas under målområde Produkter och avfall medan produktområde Livsmedel bör flyttas till målområde Livsmedel. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: servicenamnden@vgregion.se

Yttrande från servicenämnden, 2016-04-21 Ärendenummer SN 2016-00306 2 (4) 5. Sidan 13. Målområde Livsmedel: Alla miljömål som rör livsmedel föreslås samlas under detta målområde. Matsvinn bör flyttas hit från målområde Produkter och avfall, produktområde Livsmedel. Uppföljningsmål 2020. Målet att följa CO2 per kg inköpt livsmedel som står på sidan 13 och mål 7, åtgärd 2 bör strykas då det är omöjligt att följa.. Även åtgärden sidan 14 Systematiskt arbete för att minska antalet tillsatser i maten* (*utöver de som godkänns i Krav), föreslås strykas då det anses onödigt då Krav redan har högt ställda mål. Förslag till justeringar i miljöplanen Övergripande 1. Planen saknar tidigare krav på certifierbara förvaltningar enligt ISO 14 001 som har varit ett krav sedan 2011. Om inte varje förvaltning antar den ambitionen, kan det medföra att en revidering inte kan ske utifrån en standard. Miljöledningssystemet gör att varje förvaltning tar sitt relevanta fokus och följer sina frågor på ett systematiskt och pedagogiskt sätt. Den politiska styrningen behöver inte vara så detaljerad som föreslås i planen. 2. Bra med ökad fokus på miljöhänsyn vid upphandling av diverse varor och tjänster. Texten i planen om att bästa miljöval ska väljas av varje förvaltning behöver kompletteras med för att nå politiska mål. Målområde Transport 1. Det är för detaljerad nivå att i miljömålen gå in på nyckeltal för hur utsläpp ska mätas på enhetsnivå, CO2/tvättvagn eller CO2/km eller kwh/mil. a. Endast bränslemängden bör följas förvaltningsvis. Det är lätt och korrekt att följa och ger svar på om vi rör oss mot fossiloberoende. b. Redovisning bör ske med samma nyckeltal som tidigare eftersom detta är tredje delen av tre. c. Uppföljning av körsträckor föreslås strykas eftersom rapporteringen har stora brister. d. Uppföljning av effektivitet kwh/mil bör strykas. Detta styrs automatiskt av fordonstillverkare och besparingar av tid och pengar. 2. Åtgärder: Vid nyanskaffning: I planen står att fordonsgas-, laddhybrid- och elfordon är prioriterade. Texten bör kompletteras med eller annat fossiloberoende alternativ som stod med i tidigare plan. Detta är särskilt viktigt nu när flera nya förnybara drivmedel kommer in på marknaden. 3. Åtgärder: Redovisning av fordonsflottan är irrelevant då resultatet inte avspeglar vilka bränslen fordonen drivs med och inte heller utsläppen. 4. Åtgärder: Ställa och följa upp krav på fossiloberoende transporter. Här anges servicenämnden som stöd. Eftersom det gäller uppföljning av avtal bör texten ändras till regionstyrelsen som stöd eftersom inköpsverksamheten ligger under regionstyrelsens ansvar sedan 1 april 2015.

Yttrande från servicenämnden, 2016-04-21 Ärendenummer SN 2016-00306 3 (4) 5. Åtgärder: Regionalt utvecklingsarbete Här står att Regionservice har huvudansvaret. Föreslås ändras till koncernkontoret eller till regionstyrelsen eftersom det gäller övergripande regionalt arbete. Målområde Produkter och avfall 1. Tydligare fokus på målen utifrån policyns ambition om att hushållning med resurser och kretsloppsanpassning ska vara vägledande så att kemikalier kan hålla sig till kemiska substanser och ämnen. Produktområdena: inredning, elektronik och textil bör endast hamna under målområde Produkter och Avfall och inte som i förslaget även under målområde Kemikalier. Målområdet Kemikalier har övergått till att fånga in kemikalier i produkter, vilket gör båda dessa punkter mycket röriga med olika produktområden a till g. Det känns som ett orimligt krav i den digitala världen att minska behovet av elektronik eller öka användningen av förnybara råvaror i dessa produkter. Däremot behöver recirkulationen och kretsloppsanpassning öka. Mätbara mål och målnivåer saknas. 2. För matsvinn bör vården anges bland huvudansvariga då de kan styra överbeställningar och rätt mat till rätt patient till största delen. Detaljerade mål och målnivåer för orörda brickor saknas. Dessa frågor är mycket viktiga ur miljö-, ekonomi- och nutritionsperspektiv. 3. Uppföljning. Ta bort orden konventionell bomull. Ambitionen bör överensstämma med policyn Hushålla med resurser och kretsloppsanpassningen ska vara vägledande vid inköp. Sett ur ett livscykelperspektiv ska andelen förnybar och hållbar råvara, som har mindre miljöpåverkan än bomull öka.. Ett mål kan även vara att öka andelen ekologisk bomull av den andel bomull som inköps om priset för bomull ökar, stiger även ambitionen att öka andelen förnybar hållbar råvara. Målområde Livsmedel 1. Sedan 2011 har livsmedel haft ett eget mål för hantering av ekologiska livsmedel men som nu även har mål för klimatsmart mat medan matsvinn hamnat under målområde Produkter och avfall. Dessutom finns nu en åtgärd gällande tillsatser, som borde hamnat under målområde Kemikalier. Mat är i princip kopplat till alla miljömål och det ena går in i det andra, varför alla mål för livsmedel och matavfall bör samlas under målområde Livsmedel och kompletteras av mål kring insamling av matavfall. Därmed avlastas målområde Produkter och avfall som blivit omfattande. 2. Punkt 7 Stryk stödjande ansvar: Hälso- och sjukvårdsnämnder eftersom de inte kan styra valen. Redovisning av utbytta råvaror är ett överflödigt politiskt mål. Det är fullt tillräckligt att köken själva har kontrollen. 3. Punkt 7 andra delen i matrisen Stryk Systematisk arbeta för att minska antalet tillsatser i maten, utöver de tillsatser som är godkända enligt KRAV. KRAV är mycket restriktiva. Det måste anses ha låg prioritet att

Yttrande från servicenämnden, 2016-04-21 Ärendenummer SN 2016-00306 4 (4) köken ska arbeta för att vara hårdare än KRAV då de flesta är KRAVcertifierade. 4. Mål 8b bör strykas, eftersom det är omöjligt att följa upp mängd CO2 per kg inköpt livsmedel. Alternativt kan skrivas att de kök som inte har systemstöd för att följa CO2 per portion ska minska sin andel nötkött, ris och mejerivaror och följa detta på lämpligt sätt, exempelvis så som ekolivsmedel följs i andel av totalsumman. Servicenämnden Västra Götalandsregionen Peter Hermansson Ordförande Thomas Front Servicedirektör

1 (2) Remissbrev miljöplan 2017-2020 Datum 2016-02-17 Diarienummer MN 40-2015 Följande nämnder, styrelser och bolag önskas yttrande från: Servicenämnden Fastighetsnämnden Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Styrelsen för Skaraborgs sjukhus Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Styrelsen för NU-sjukvården Styrelsen för Alingsås lasarett Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus Styrelsen för Angereds Närsjukhus Primärvårdsstyrelsen Tandvårdsstyrelsen Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Östra hälso- och sjukvårdsnämnden Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Kollektivtrafiknämnden Styrelsen för Naturbruksgymnasierna Styrelserna för folkhögskolorna Styrelsen för Göteborgs Symfoniker AB Styrelsen för Göteborgsoperan AB Styrelsen för Västarvet Styrelsen för Västtrafik AB Övriga nämnder, styrelser och bolag: För kännedom med möjlighet att lämna yttrande om så önskas. Remiss: miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter 2017-2020 Västra Götalandsregionens miljöprogram 2014-2016, det andra miljöprogrammet i ordningen, antogs av regionfullmäktige i september 2013. Programmet innehåller kortsiktiga mål till 2016 samt långsiktiga mål till 2020. Miljöplanen 2017-2020 har tagits fram utifrån delmål, aktuella resultat och utvärdering av innehållet av miljöprogram 2014-2016. De långsiktiga målen till 2020 är oförändrade men har i miljöplanen 2017-2020 definierats i mätbara mål och åtgärder. Förslaget till miljöplan 2017-2020 utgår ifrån Västra Götalandsregionens fyra prioriterade miljöutmaningar; Låg klimatpåverkan, Giftfri miljö, Hållbar resursanvändning och Biologisk mångfald. Planen följer samma struktur som miljöprogrammet 2014-2016 med sju målområden. Varje målområde innehåller mål och åtgärder på motsvarande sätt som tidigare program. Ansvarsfördelningen Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

2016-02-17 2 (2) för respektive åtgärd har förtydligats med huvud- och stödjande ansvar. I miljöplanen 2017-2020 har de beskrivande texterna om de fyra utmaningarna lyfts ut ur planen för att fokusera planen till mål och åtgärder. Förslaget till miljöplan 2017-2020 har tagits fram i nära samarbete med nyckelaktörer inom Västragötalandsregionens olika verksamheter. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av miljönämndens presidium, en ledamot/ersättare från samtliga politiska partier samt miljöchefen. Samtliga miljösamordnare har bjudits in till workshops i samband med två miljösamordnarträffar där det har funnits möjlighet att komma med synpunkter på mål och åtgärder. Förslaget skickas nu på remiss till samtliga nämnder och styrelser. Varje nämnd, styrelse eller bolag bör särskilt fokusera på de målområden där de har huvudansvar eller stödjande ansvar för åtgärderna och bedöma insatserna som krävs för att målen nås. Yttrandet lämnas till miljo@vgregion.se senast 2 maj 2016. Frågor om förslaget besvaras av Lars Karlsson 070-082 45 81, lars.olov.karlsson@vgregion.se. Miljönämnden behandlar förslag till miljöplan 2017-2020 den 16 juni. Regionfullmäktige planeras hantera ärendet i oktober 2016. Enligt uppdrag Helena L Nilsson Miljöchef Bilaga Förslag till miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter 2017-2020, remissutgåva 2016-01-29.

Förslag till miljöplan 2017-2020 För Västra Götalandsregionens verksamheter 2017-2020 Remissutgåva 2016-01-29, MN 40-2015

Innehåll Inledning... 3 Hållbar utveckling och hälsofrämjande arbete... 4 Effektiv styrning och samverkan... 5 Transporter... 7 Energi... 9 Produkter och avfall... 11 Livsmedel... 13 Kemikalier... 15 Läkemedel... 17 Medicinska gaser... 19 Bilaga A... 21 2

Inledning Västra Götalandsregionen leds av visionen Det goda livet och ska bidra till ett gott liv för människorna i Västra Götaland. Det gör vi inom våra tre ansvarsområden: Hälso- och sjukvård, tillväxt och utveckling samt kollektivtrafik. Miljö och hälsa hänger starkt samman. Utgångspunkten för Västra Götalandsregionens miljöarbete är att genom förebyggande arbete undvika att fler människor blir sjuka. Miljöplanen syftar till att vara hälsofrämjande och bidra till en hållbar utveckling genom mål om låg klimatpåverkan, låg förekomst av miljö- och hälsofarliga ämnen samt en hållbar resursanvändning. Ett framgångsrikt miljöarbete i våra verksamheter visar att vi är föregångare och är en av förutsättningarna för att trovärdigt kunna driva en hållbar regional utveckling. Detta är Västra Götalandsregionens tredje miljöplan. Miljöprogrammet 2014-2016 som beslutades av regionfullmäktige den 26 november 2011 innehöll långsiktiga mål till 2020 (i ett fall 2030). Mål och åtgärder för perioden 2017-2020 har tagits fram utifrån delmål, aktuella resultat och utvärdering av programperioden 2014-2016. Miljöplanen är indelat i sju prioriterade miljöområden: Transporter, Energi, Produkter och avfall, Livsmedel, Kemikalier, Läkemedel samt Medicinska gaser. Under varje målområde listas de åtgärder som krävs för att målen ska uppnås samt de nämnder och styrelser som ansvar för att åtgärderna genomförs. Mål och åtgärder i miljöplanen följs årligen upp på koncernövergripande nivå i samband med årsredovisningen. Varje förvaltning och bolag ska rapportera resultatet av miljöarbetet dels utifrån sina egna miljömål, dels utifrån de mål och åtgärder i miljöplanen de berörs av. Miljöplanen omfattar alla Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolag samt verksamheter som arbetar på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Varje förvaltning och bolag ska i sitt ledningssystem eller separat miljöledningssystem ta hänsyn till miljöplanens mål. 3

Hållbar utveckling och hälsofrämjande arbete Övergripande för allt arbete inom Västra Götalandsregionen är Vision Västra Götaland Det Goda Livet, där hållbar utveckling med dess tre dimensioner, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, står i centrum. Ur Vision Västra Götaland Det Goda Livet: God hälsa och arbete är viktigt för ett gott liv liksom tillgång till utbildning, bra kommunikationer och kultur. Vattnet i hav och sjöar ska vara friskt och luften ren att andas. Västra Götalandsregionens uppdrag är att bidra till ett livskraftigt Västra Götaland där det är gott att leva, bo och verka. Det ska vara en bra plats för kommande generationer att växa upp på. Västra Götalandsregionens miljöpolicy 1 : Allt arbete inom Västra Götalandsregionens samtliga verksamheter ska vara hälsofrämjande och bidra till en hållbar utveckling, där hushållning med resurser och kretsloppsanpassning är vägledande. Vi åtar oss att följa lagar och andra förekommande krav. Genom ständiga förbättringar förebygger och minskar vi den negativa miljöpåverkan som beror på vår verksamhet. Vi ska vara föregångare i miljöarbetet, som ska bedrivas systematiskt och strukturerat. Västra Götalandsregionens uppgift är att erbjuda bra sjukvård och tandvård samt ge förutsättningar för god folkhälsa, ett rikt kulturliv, god miljö, arbete, forskning, utbildning och bra kommunikationer. Ett framgångsrikt miljöarbete inom Västra Götalandsregionens verksamheter bidrar till det hälsofrämjande arbetet i Västra Götaland. En ren miljö är nödvändigt för människors hälsa och välmående. Sambandet mellan miljön och människors hälsa är dock mycket komplext och svårt att utvärdera. I Europa är de främsta miljörelaterade hälsoriskerna luftföroreningar inom- och utomhus, dålig vattenkvalitet, dålig renhållning och farliga kemikalier. Bland hälsoeffekterna från detta märks luftvägsinfektioner, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, astma och allergier, reproduktionsstörningar och utvecklingsstörningar 2. Miljöarbetet bidrar i många fall till minskade kostnader för verksamheten och positiva samhällsekonomiska effekter på lång sikt. För att minska vår negativa miljöpåverkan har Västra Götalandsregionen primärt fyra utmaningar att möta. De första tre är låg klimatpåverkan, giftfri miljö och hållbar resursanvändning. Om dessa tre framgångsrikt möts kan vi också minska vår påverkan på den fjärde: biologisk mångfald. Dessa utmaningar är prioriterade på EU-nivå 3 och nationell nivå 4 samt av andra regioner och landsting. Utmaningarna möts i miljöplanen 2017-2020 genom mål och åtgärder i sju prioriterade målområden för Västra Götalandsregionens verksamheter. Ett framgångsrikt miljöarbete i Västra Götalandsregionens egna verksamheter är en av förutsättningarna för att trovärdigt kunna driva den regionala utvecklingen. Miljöplanens mål och åtgärder har en naturlig koppling till handlingsprogrammen för hållbara transporter, energi, livsmedel och gröna näringar samt handlingsplanen för resurseffektiva och giftfria produkter och tjänster. Handlingsprogrammen har till syfte att uppfylla målen i strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2020 (VG 2020) 1 Västra Götalandsregionens miljöpolicy antas av regionfullmäktige i samband med att miljöplanen antas 2 http://www.eea.europa.eu/sv/themes/human/about-environment-and-health 3 EUs miljöhandlingsprogram, http://www.europa.eu 4 Svenska miljökvalitetsmålen, http://www.regeringen.se/ 4

Effektiv styrning och samverkan Miljöplanen omfattar alla Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolag samt verksamheter som arbetar på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Planen ligger till grund för prioriteringar i budgetarbetet, både på central nivå och på förvaltnings- och bolagsnivå. Planens mål och åtgärder ska arbetas in i beställningsarbetet gentemot externa utförare samt vara underlag för upphandling och inköp. Organisation och ansvar för att genomföra miljöplanen Måluppfyllnaden av planen förutsätter att förvaltningar och bolag samverkar. Vissa nämnder och styrelser har ett huvudansvar att åtgärderna genomförs och följs upp. Nämnd eller styrelse med stödjande ansvar ska samverka med huvudansvarig för genomförandet av åtgärden. Ansvaret anges i anslutning till åtgärderna för respektive målområde. För en sammanfattning av Västra Götalandsregionens miljöorganisation och den övergripande ansvarsfördelningen för miljöarbetet se tabell i Bilaga A. Ledningssystem En viktig del för att nå målen i miljöplanen är att dessa bryts ned och integreras i förvaltningars och bolags ledningssystem, alternativt i ett separat miljöledningssystem. Detta säkerställer ledningens arbete kring målformulering, resurstillsättning, organisation samt uppföljning och redovisning. Verksamheter och bolag med mindre miljöpåverkan kan bli miljödiplomerade (mindre administrativa förvaltningar och bolag, vårdcentraler och tandvårdsmottagningar). Resepolicy Samtliga medarbetare och förtroendevalda ska tillämpa Västra Götalandsregionens resepolicy 5 framförallt för att minska resandet med bil och flyg. Inköp/upphandling En stor del av Västra Götalandsregionens miljöpåverkan sker genom konsumtion av varor och tjänster. Denna påverkan kan minska genom att miljöplanen utgör en del av underlaget när Västra Götalandsregionens behov inför upphandling definieras, att tydliga miljökrav sedan ställs vid upphandling och att dessa följs upp under avtalsperioden. Vissa upphandlingar är av stor betydelse för att målen i miljöplanen ska kunna nås. I projektgrupperna som genomför dessa upphandlingar ska miljökompetens säkerställas. I de fall det finns en valmöjlighet mellan en miljöanpassad produkt och en konventionell produkt är det varje förvaltning och bolags ansvar att efterfråga bästa miljöval ur sortimentet vid beställning/inköp. Regionstyrelsen ansvarar för att tydliggöra vad som är bästa miljöval i beställningsverktyget 6. Finansiella placeringar Västra Götalandsregionens placeringar sker enligt de av regionfullmäktige beslutade finansiella riktlinjerna 7. Dessa innehåller skrivningar om ansvarfulla placeringar där urvalet av placeringar bland annat ska tas utifrån kriterierna miljö, etik och att placeringar i företag var huvudverksamhet är utvinning av fossila bränslen ska undvikas. Kommunikation För att främja ett transparent och effektivt miljöarbete är det av stor vikt att kommunikationen inom Västra Götalandsregionen fungerar väl. Alla verksamheter har ett ansvar att kommunicera 5 Diarienummer RSK 784-2007 6 I nuläget används Marknadsplatsen 7 Diarienummer RS 2731-2015 5

miljöarbetet i den egna verksamheten samt att delta i erfarenhetsutbyte med andra verksamheter. Koncernkontoret har ett särskilt ansvar att kommunicera de resultat som framkommer i det centralt koordinerade arbetet. Kompetens Varje nämnd och styrelse har ansvar för att anställda och förtroendevalda har kunskap om hur miljöarbetet inom förvaltningen bedrivs. Koncernkontoret tillhandahåller en grundläggande webbaserad miljöutbildning för anställda och förtroendevalda. Varje förvaltning och bolag har också ansvar för att de anställda med arbetsuppgifter som har stor miljöpåverkan får adekvat utbildning. Uppföljning och redovisning Mål och åtgärder i miljöplanen följs årligen upp på koncernövergripande nivå i samband med årsredovisningen. Koncernkontoret skickar ut anvisningar för inrapporteringen och ansvarar för sammanställningen av resultatet. Varje förvaltning och bolag ska rapportera resultatet av miljöarbetet dels utifrån verksamhetens egna miljömål, dels utifrån de mål och åtgärder i miljöplanen som de berörs av. Miljönämnden ansvarar för uppföljningen av miljöplanen i samband med årsredovisningen och ger förslag på eventuella korrigerande åtgärder till regionstyrelsen. 6

Transporter Inledning Cirka 80 procent av Västra Götalandsregionens koldioxidutsläpp 8 kommer från transporter, inklusive kollektivtrafiken. Till år 2050 ska Sverige bli ett land utan nettoutsläpp av växthusgaser. Sveriges fordonsflotta ska vara fossiloberoende till år 2030 9 och därmed släppa ut 80 procent mindre koldioxid från basåret 1990 10. Detsamma gäller i Klimatstrategin för fossiloberoende Västra Götaland 2030. Västra Götalandsregionens transporter ska vara oberoende av fossil energi till år 2020 och ha minskat sina koldioxidutsläpp med 80 procent från basåret 2006. För att nå 80 procent minskade utsläpp behöver transporterna gå över till förnybara biodrivmedel med hög klimatprestanda samt el. Västra Götalandsregionens mål att vara fossiloberoende inkluderar transporter som organisationen har styrning över i form av helt ägande (eller leasing) eller stor påverkan via upphandling (allmän kollektivtrafik, godstransporter, hjälpmedel, material och textilier samt ambulanser och sjuktransportfordon). Utöver transporterna som omfattas av målet inkluderar klimatpåverkan även transporter som Västra Götalandsregionen inte har full styrning över, men där organisationen är en kravställare (till exempel övriga transportavtal, anropsstyrd trafik och transporter kopplat till en tjänst 11 ). Därtill omfattar organisationens klimatpåverkan även tjänsteresor och anställdas resor till och från arbetet. Långsiktig målsättning Västra Götalandsregionens transporter är fossilfria och energieffektiva Mål 2020 1. Västra Götalandsregionens person- och varutransporter 12 ska vara oberoende av fossil energi genom att minska koldioxidutsläppen med 80 procent från år 2006 2. Västra Götalandsregionens person- och varutransporter 13 ska bedrivas energieffektivt Uppföljning mål 2020 Målen följs upp genom nyckeltalen: 1. Kollektivtrafik: g CO 2/personkm, Godstransporter hjälpmedel: kg CO 2/aktivitet, Godstransporter material och textilier: kg CO 2/vagn, Personbilar & lätta lastbilar: kg CO 2/km, Ambulanser: kg CO 2/km, 2. Kollektivtrafik: kwh/personkm, Godstransporter hjälpmedel: kwh/aktivitet, Godstransporter material och textilier: kwh/vagn Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stöd Redovisning 1. Allmän kollektivtrafik ska Västtrafiks styrelse Kollektivtrafiknämnden Årsvis: g CO 2/ personkm 8 Bortsett från klimatpåverkan från produktion och efterbehandling av inköpta varor 9 Uppdrag färdplan: Sverige utan klimatutsläpp år 2050, Naturvårdsverket, 2012 10 I enlighet med utredningen Fossiloberoende fordonsflotta på väg 11 Såsom livsmedelsinköp 12 Allmän kollektivtrafik, godstransporter hjälpmedel, godstransporter material och textilier, personbilar (leasade och egna), lätta lastbilar (leasade och egna), ambulanser och sjuktransportfordon på land. Vid en eventuell förändring i ägarförhållanden av några av transportslagen ska de fortsatt inkluderas i målet. 13 Allmän kollektivtrafik och godstransporter hjälpmedel och godstransporter material och textilier 7

minska koldioxidutsläppen Vid nyanskaffning av person- och lätta lastbilar ska fordon som går på förnybar energi väljas. Fordonsgas-, laddhybrid- och elfordon är prioriterade 14 Ambulanser och sjuktransporter på land ska minska koldioxidutsläppen Ställa och följa upp krav på fossiloberoende transporter 15 Tydligare använda egna transporter 16 i regionalt utvecklingsarbete, t.ex. test- och demoprojekt 2. Allmän kollektivtrafiks energianvändning ska minska Ställa och följa upp krav på minskad energianvändning vid upphandling av transporter 17 Långsiktig målsättning Ställa krav på förnybara bränslen i samtliga transportupphandlingar Samtliga nämnder och styrelser Servicenämnden, Regionstyrelsen Regionstyrelsen Årsvis: Lista över fordonsflottan, uppdelad på bränsletyper (Sammanställs av Regionservice) Årsvis: Redovisa aktiviteter Regionstyrelsen Servicenämnden Årsvis: Resultat av kravställande, uppföljning och aktiviteter under analys- och avtalsvårdsfas Sjukhusstyrelserna Sjukhusstyrelserna, Västtrafiks styrelse, Regionservice Västtrafiks styrelse Miljönämnden, Regionutvecklingsnämnden, Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiknämnden Årsvis: Redovisa aktiviteter Årsvis: kwh/personkm Regionstyrelsen Servicenämnden Årsvis: Resultat av kravställande, uppföljning och aktiviteter under analys- och avtalsvårdsfas Regionstyrelsen och Västtrafiks styrelse Servicenämnden Årsvis: Resultat av kravställande, uppföljning och aktiviteter under analys- och avtalsvårdsfas 14 Beroende på verksamheternas geografiska placering kan dispens från inriktningen beviljas av servicedirektören 15 Upphandling av godstransporter för hjälpmedel, material och textilier 16 I synnerhet ambulanser, kollektivtrafikens färjor och dieseldrivna tåg 17 Upphandling av godstransporter för hjälpmedel, material och textilier 8

Energi Inledning Fastighetsenergin står för cirka 10 procent av Västra Götalandsregionens koldioxidutsläpp 18. Vid sidan av transporter utgör värme, kyla och el de tre stora beståndsdelarna av Västra Götalandsregionens totala energianvändning. Fastighetsbeståndet som förvaltas av Västfastigheter uppgår till 1,6 miljoner kvadratmeter. Västra Götalandsregionen i sin helhet förbrukar runt 330 000 MWh 19 under ett år, vilket motsvarar den årliga energiförbrukningen för cirka 13 000 genomsnittliga villor/radhus 20. För att ställa om till ett mer hållbart energisystem krävs inte bara bättre förnybara energikällor utan också en effektivare energianvändning. Västra Götalandsregionens arbete syftar i första hand till att minimera energibehovet. Detta görs dels genom att bygga energieffektiva byggnader och energieffektivisera i befintliga byggnader, dels genom att planera och utreda verksamhetens behov samt använda smart och energisnål utrustning. Den energi som används ska ställas om och vara förnybara källor. Västra Götalandsregionens mål att vara fossiloberoende omfattar egna fastigheter. Den totala klimatpåverkan inkluderar dock även verksamheters energianvändning i förhyrda lokaler. Här är påverkansmöjligheten mindre, men Västra Götalandsregionen ska arbeta med att skriva bättre avtal för minskad energianvändning. Långsiktig målsättning Västra Götalandsregionens energianvändning är energieffektiv och fossilfri Mål 2030 Västra Götalandsregionen ska halvera sin energianvändning i egna lokaler till 2030 jämfört med 1995 Mål 2020 3. Den totala energianvändningen i egna fastigheter 21 är högst 170 kwh/m 2 BRA 4. Västra Götalandsregionen 22 ska vara oberoende av fossil energi och bränsle till 2020 genom att minska koldioxidutsläppen med 80 procent från år 2006 5. Västra Götalandsregionen ska verka för att energianvändningen ska bli avsevärt effektivare i hyrda lokaler Uppföljning mål 2020 Målen följs upp genom nyckeltalen: 3. Total energianvändning uttrycks i kwh/m 2 BRA i normalkorrigerade värden 4. Kg CO 2/m 2 BRA i icke normalkorrigerade värden 5. Andel av nytecknade gröna avtal i procent 18 Inkluderar inte klimatpåverkan från produktion och efterbehandling av inköpta varor 19 Fastigheter som förvaltas av Västfastigheter, Tvätteriet i Alingsås och Västtrafik 20 http://www.energiradgivaren.se/2011/09/elforbrukning-i-en-genomsnittlig-villa-respektive-lagenhet/ 21 Västfastigheters egna fastighetsbestånd 22 Västfastigheters egna fastighetsbestånd och lokaler ägda av Västtrafik 9

Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stöd Redovisning 3. Arbete i enlighet med handlingsplanen för att minska energianvändningen i egna lokaler 23 Fastighetsnämnden - Årsvis: Energianvändning i kwh/m 2 BRA Arbeta för att minska den verksamhetsrelaterade elanvändningen 4. Arbeta för att minska koldioxidutsläppen från levererad fjärrvärme till egna fastigheter i enlighet med handlingsplan Tydligare använda egna fastigheter i regionalt utvecklingsarbete, i synnerhet med solel. Den praktiskt genomförbara potentialen för solenergiproduktion (kwh) ska utredas. Samtliga nämnder och styrelser 24 Fastighetsnämnden Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser Fastighetsnämnden - Årsvis: kg CO 2/m 2 BRA Fastighetsnämnden och Västtrafiks styrelse Miljönämnden och regionutvecklingsnämnden Årsvis: Redovisa aktiviteter 5. Definiera gröna avtal och utreda konsekvenserna av att teckna sådana avtal Fastighetsnämnden - Årsvis: Andel gröna avtal 23 Ta fram relevant energinyckeltal som är relaterad till verksamhetens energianvändning snarare än ytan. 24 Varje förvaltning ska utse en energiansvarig i verksamheten som kan representera verksamheten i ett forum för energifrågor i Västra Götalandsregionen. 10

Produkter och avfall Inledning Västra Götalandsregionen köper produkter och verksamhetsanknutna tjänster för cirka 8 miljarder kronor per år. Den totala mängden avfall per år från sjukhusen uppgår till cirka 10 000 ton. Ungefär 700 ton matavfall slängs varje år, vilket motsvarar cirka 7 procent av den totala avfallsmängden. Nästan 60 procent av det totala avfallet går till förbränning. Olika typer av vårdprocesser genererar avfall som till stor del går till förbränning. Till en genomsnittlig höftprotesoperation behövs till exempel cirka 5,7 kg förbrukningsprodukter. För att nå en hållbar resursanvändning har Västra Götalandsregionen precis som på nationell nivå inriktningen att förebygga uppkomsten av avfall genom att i första hand minska behov av material och öka återanvändningen samt materialåtervinningen. Fokus inom målområde Produkter och avfall är att hushålla med gemensamma resurser och på så sätt minska vår avfallsmängd, vår miljöpåverkan och våra kostnader. Långsiktig målsättning Resursanvändningen inom Västra Götalandsregionen stödjer en hållbar utveckling. Det avfall som uppkommer inom Västra Götalandsregionen tas omhand på ett sådant sätt att det stödjer en hållbar utveckling. Mål 2020 6. Samtliga prioriterade produktområden ska stödja en hållbar utveckling. Prioriterade produktområden är: a) Byggvaror b) Förbrukningsprodukter c) Elektronik d) Inredning e) Livsmedel f) Textilier g) Avfall som VGR genererar Uppföljning mål 2020 6. Målet följs upp genom nyckeltal och kvalitativa bedömningsmetoder inom: a) Byggvaror: Minska mängden byggavfall vid ny/ombyggnation b) Förbrukningsprodukter: Minska behovet av material. Öka andelen förnybar 25 och hållbar råvara c) Elektronik: Minska behovet av material. Elektriska och elektroniska produkter får ökad livslängd och består i ökande utsträckning av förnybar och hållbar råvara d) Inredning: Inredning får ökad livslängd. Vid flytt eller nyetableringar ska en så stor andel som möjligt av inredningen vara återanvänd eller re:designad. Inredning som ska avyttras hittar i ökande utsträckning ny ägare via Tage eller lokal möbelhantering, alternativt går till re:design via etablerade kanaler e) Livsmedel: Matsvinnet ska minska (mätt i gram per portion) och allt matavfall samlas in för produktion av biogas och biogödsel 25 Med förnybar menas att råvaran utgörs av återvunnet material och/eller kommer från luft, hav/vatten, skogs- eller jordbruk. Produktion, användning och efterbehandling av produkter ska vara hållbar från social, miljömässig och ekonomisk synpunkt. 11

f) Textilier: Minska användningen av konventionell bomull och öka andelen förnybar och hållbar råvara med mindre miljöpåverkan än bomull sett ur ett livscykelperspektiv g) Avfall som VGR genererar: Mängden avfall till förbränning ska minska. Avfall som källsorteras håller en kvalitet som maximerar den faktiska återvinningsgraden Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stöd Redovisning 6a Minska mängden byggavfall 26 Fastighetsnämnden - Årsvis: Exempel på förbättringar och 6b, c, d, f, g 6d 6e 6g Ställa och följa upp krav i inköpsprocessen Öka användningstiden för inredning, välja re:designad/ återanvänd inredning i stället för nyinköp, verka för att inredning som ska avyttras hittar ny ägare via Tage och/eller lokal möbelhantering alternativt går till re:design via etablerade kanaler Minska matsvinnet från produktionskök och restauranger Minska matsvinnet från egna verksamheter och sortera ut matavfall Förebygga uppkomst av avfall 27 och öka kvaliteten på källsorterat avfall Regionstyrelsen Samtliga styrelser och nämnder Servicenämnd, Styrelserna för Folkhögskolorna och Naturbruksgymnasierna, GöteborgsOperan, Göteborgs Symfoniker Samtliga styrelser och nämnder Samtliga styrelser och nämnder Samtliga styrelser och nämnder avvikelser Årsvis: Resultat av kravställande, uppföljning och aktiviteter under analys- och avtalsvårdsfas - Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser - g/portion Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser - Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser - Halvårsvis: Avfall från sjukhusen (Sammanställs av Västfastigheter) Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser 26 Bland annat genom att sammanställa en nulägesanalys av byggavfallet, ta fram nyckeltal för uppföljning samt ta fram handlingsplan för att minska byggavfall 27 Till exempel genom att reparera produkter och använda produkter i flergångsutförande 12

Livsmedel Inledning Inom sjukvården i Västra Götalandsregionen serveras cirka 4 600 000 måltider per år. Jordbruk, förädling, distribution, förpackningar och avfallshantering innebär klimatpåverkan från livsmedelsproduktion genom utsläpp av metan, lustgas och koldioxid. Ytterligare miljöpåverkan är övergödning av sjöar och vattendrag samt användning av miljö- och hälsofarliga bekämpningsmedel. Genom att välja ekologiska livsmedel undviker man användning av miljö- och hälsofarliga bekämpningsmedel och genmodifierade organismer (GMO). Särskilda krav ställs också på djurhållningen, bland annat på användningen av läkemedel. Livsmedelsförädling ska ske med hjälp av utvalda processer som är skonsamma mot såväl naturen som produkterna, med ett minimum av tillsatser så att användning av naturfrämmande ämnen undviks. Genom säsongsanpassning, nationella kostråd, klimatanpassade val av livsmedelsråvaror och reducering av matsvinn minskar både miljöpåverkan och kostnader. Långsiktig målsättning Västra Götalandsregionen ska minska miljöpåverkan från inköp av livsmedel Mål 2020 7. Andelen ekologiskt livsmedel ska år 2020 vara 50 procent 28 av den totala livsmedelsbudgeten 8. Minska klimatpåverkan av verksamhetens måltidsservering 29 Uppföljning mål 2020 Målen följs upp genom nyckeltalen: 7. Andel av totala inköpskostnaden för livsmedel som är ekologisk, procent 8a Klimatpåverkan per portion för sjukhusköken, kg CO 2 ekvivalenter 30 /portion 8b Klimatpåverkan per år för de totala mängden inköpta livsmedel, kg CO 2 ekvivalenter/kg inköpt livsmedel 31 Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stödjande ansvar Redovisning 7. Byta konventionella råvaror mot ekologiska där man åstadkommer så stor miljönytta och så liten merkostnad som möjligt Samtliga nämnder och styrelser med egen måltidsproduktion och/eller servering Hälso- och sjukvårdsnämnder Halvårsvis: Redovisa summan (kr) av totala livsmedels- inköpen samt summan av de ekologiska livsmedlen samt redogöra för utbytta råvaror 28 Ekomatcentrum har antagit ett nytt mål för ekologisk mat: 50 % ekologiskt i offentlig sektor år 2020. 29 Inkluderar alla verksamheter med eget produktionskök 30 Koldioxidekvivalent är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning. 31 Inkluderar alla verksamheter med eget produktionskök 13

Systematiskt arbete för att minska antalet tillsatser 32 i maten 8. Välja livsmedel med en lägre klimatpåverkan Servicenämnden - Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser Samtliga nämnder och styrelser med måltidsproduktion Miljönämnden Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser 32 Utöver de som godkänns i KRAV 14

Kemikalier Inledning En mängd ämnen ingår i de varor 33 och kemiska produkter som Västra Götalandsregionen använder. Vissa ämnen kan påverka miljö och hälsa negativt, enskilt eller i kombination. Tillverkning och efterbehandling kan också innebära att människor och miljö exponeras för miljö- och hälsofarliga ämnen. Utbyte av miljö- och hälsofarliga ämnen är därför av stor betydelse för att kunna bedriva en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Det är en fråga om folkhälsa, förbättrad arbetsmiljö, ökad patientsäkerhet och skydd av den yttre miljön. Målområde kemikalier har ökat fokus på att undvika och minska förekomsten av miljö- och hälsofarliga tillsatser i varor. Långsiktig målsättning Västra Götalandsregionen ska leva upp till det nationella målet om en giftfri miljö Mål 2020 9. Samtliga prioriterade produktområden bidrar till en giftfri miljö. Prioriterade produktområden är: a) Byggvaror b) Förbrukningsprodukter c) Elektronik d) Inredning e) Textilier f) Lek/pedagogiskt material g) Kemiska produkter och enskilda kemikalier Uppföljning mål 2020 9. Målet följs upp genom nyckeltal och kvalitativa bedömningsmetoder inom: a) Byggvaror: Vid ny/ombyggnation öka andelen byggvaror som är godkända och bedömda som rekommenderas eller accepteras enligt Byggvarubedömningens 34 kriterier b) Förbrukningsprodukter: Öka andelen förbrukningsprodukter med säkerställt 35 höga kemikaliekrav c) Elektronik: Öka andelen elektriska och elektroniska produkter med säkerställt höga kemikaliekrav d) Inredning: Öka andelen inredning med säkerställt höga kemikaliekrav. Avropen från Gröna listan för kontorsmöbler är 100 % och för miljömöbler 36 minst 40 % av den totala inköpsvolymen i kronor e) Textilier: Öka andelen textilier med säkerställt höga kemikaliekrav f) Lek/pedagogiskt material: Öka andelen lek/pedagogiskt material med säkerställt höga kemikaliekrav 33 En vara definieras i kemikalielagstiftningen som ett föremål vars form, yta eller design i större utsträckning än dess kemiska innehåll bestämmer dess funktion. Man skiljer i regeltexter på varor och kemiska produkter (ämnen och blandningar). Till exempel är en stol en vara medan målarfärg är en kemisk produkt 34 https://www.byggvarubedomningen.se/. Samma inriktning ska eftersträvas i förhyrda lokaler 35 Säkerställt krav definieras på tre nivåer: 1: Att andelen produkter inom aktuellt sortiment som uppfyller kravet ökar. 2: Att kravet har ställts för samtliga produkter (i vissa fall med undantag) inom aktuellt sortiment i samband med upphandling. 3: Att kravet har följts upp 36 Till exempel stolar, pallar, bänkar, fåtöljer, soffor 15

g) Kemiska produkter och enskilda kemikalier: Minska användningen av kemiska produkter och enskilda kemikalier som innehåller eller utgörs av miljö- och hälsofarliga ämnen, i andra hand minska exponeringen Kemikaliekrav sammanställs i dokumentet Kemikaliekrav VGR 37, som uppdateras allteftersom lagstiftningen skärps och ny kunskap och nya krav kommer. Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stöd Redovisning 9a Vid ny/ombyggnation 38 öka andelen byggvaror som är godkända och bedömda som rekommenderas eller accepteras enligt Byggvarubedömningens kriterier Fastighetsnämnden Styrelser och nämnder där ny/ombyggnationsprojekt sker Årsvis: Resultat för byggvaror som registrerats i Byggvarubedömningen 9b, c, d, e, f, g 9d 9b, c, d, e, f, g Ställa och följa upp krav i inköpsprocessen Välja re:designad/återbrukad inredning i stället för nyinköp. Vid nyinköp prioriteras val från Gröna listan Minska behov och användning av varor och kemiska produkter som innehåller miljöoch hälsofarliga ämnen 39 Regionstyrelsen Samtliga styrelser och nämnder Samtliga styrelser och nämnder Samtliga styrelser och nämnder Årsvis: Resultat av kravställande, uppföljning och aktiviteter under analys- och avtalsvårdsfas - Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser - Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser 37 www.vgregion.se/... 38 Samma inriktning ska eftersträvas i förhyrda lokaler 39 Till exempel genom ändrade metoder eller övergång till bästa möjliga teknik. I andra hand ska exponeringen (arbetsmiljö och yttre miljö) minska. För vägledning se dokument på vgregion.se 16

Läkemedel Inledning Varje år används cirka 890 000 000 40 definierade dygnsdoser 41 av läkemedelssubstanser i Västra Götaland. Läkemedel är oumbärliga för att förebygga, lindra och bota sjukdomar. Forskning visar att vissa läkemedelssubstanser ger skadliga effekter när de hamnar i naturen. Läkemedelsrester kan nå naturen både vid tillverkning och användning. Produktionskedjan för läkemedel är ofta lång och omfattar en rad olika steg där flera företag i olika länder kan vara inblandade. Det finns således flera steg i kedjan där läkemedelssubstanser riskerar att nå miljön i höga koncentrationer. Mycket höga koncentrationer av läkemedel har identifierats i avloppsvatten från läkemedelsproducenter på flera platser i till exempel Indien och Kina 42 och allt fler studier tyder på att betydande utsläpp även förekommer vid vissa industrier i västvärlden 43. Läkemedelssubstanser som inte bryts ner i kroppen eller i våra reningsverk hamnar förr eller senare i våra vattendrag. Den allmänna kunskapen om hur läkemedel påverkar miljön är idag begränsad och det är av stor vikt att öka medvetenheten för att kunna minska miljöbelastningen. Vår konsumtion av antibiotika har lett till att en del infektioner inte längre är möjliga att behandla. Att bakterier utvecklar resistens mot antibiotika är ett av vår tids största folkhälsoproblem. Genom kravställande i upphandling av läkemedel och systematisk uppföljning av kraven kan Västra Götalandsregionen minska riskerna för att läkemedelsrester når miljön i produktionskedjan. Att verka för en rationell antibiotikaanvändning bidrar både till en minskad mängd av antibiotika och en användning av rätt sorts antibiotika. Långsiktig målsättning Västra Götalandsregionen ska minska miljöbelastningen av läkemedel utan att påverka patientnyttan negativt Mål 2020 10. Minska miljöbelastningen vid produktion och användning av läkemedel Uppföljning mål 2020 Målet följs upp genom nyckeltalen: 10a Andel av leverantörer med avtal där miljökrav 44 ställts (måltal 100%) och utvärdering har genomförts (måltal öka) 10b Antal antibiotikarecept/1000 invånare (måltal 250) 40 Inkluderar både användning i slutenvården och receptförskrivning inom VGR 41 Definierad dygnsdos (DDD) är ett volymmått som kan användas för att t.ex. jämföra olika substanser med varandra. DDD för en substans fastställs av WHO och motsvarar den förmodade medeldosen till vuxna vid underhållsbehandling vid läkemedlets huvudindikation. 42 Li D, Yang M, Hu J, Ren L, Zhang Y, Li K. Determination and fate of oxytetracycline and related compounds in oxytetracycline production wastewater and the receiving river Environ Toxicol Chem. 2008;27:80 6 43 Larsson DGJ. Utsläpp från läkemedelsindustri påverkar miljön. Antibiotikautsläpp riskerar också vår egen hälsa. Läkartidningen. 2012;109:750 3 44 http://www.upphandlingsmyndigheten.se/hallbarhet/stall-hallbarhetskrav/ 17

Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stöd Redovisning 10. Ställa och följa upp krav i inköpsprocessen Regionstyrelsen - Årsvis: Resultat av kravställande, uppföljning och aktiviteter under analys- och Utveckla kravställandet och uppföljningen av läkemedelsupphandlingar genom samverkan externt och nationellt Verka för rationell användning av antibiotika Minska ordination av identifierade miljöbelastande preparat 45 Minska kassationen av läkemedel 46 Öka kunskapen om läkemedels miljöpåverkan 47 avtalsvårdsfas Regionstyrelsen Miljönämnden Årsvis: Redovisa aktiviteter Primärvårdsstyrelsen, tandvårdsstyrelsen, sjukhusstyrelserna Sjukhusstyrelserna, Primärvårdsstyrelsen Regionstyrelsen sjukhusstyrelserna, Primärvårdsstyrelsen Sjukhusstyrelserna, Primärvårdsstyrelsen Regionstyrelsen Årsvis: Redovisa aktiviteter Regionstyrelsen Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser - Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser Regionstyrelsen Årsvis: Redovisa aktiviteter 45 Fokus på kinoloner och diklofenak till en början, men även tillsätta en utredning för att identifiera läkemedel med dokumenterad stor miljöpåverkan och där fullgoda alternativ med mindre miljöpåverkan finns tillgängliga i syfte att ta fram en prioriterad lista för minskning/substitution (i samråd med Läkemedelskommittén). 46 Till exempel genom systematiskt arbete med sortiment, förpackningsstorlekar och följsamheten av ordinerade läkemedel. 47 Information och utbildning till allmänheten, patienter, medarbetare och beslutsfattare. 18

Medicinska gaser Inledning Västra Götalandsregionens utsläpp av medicinska gaser står för cirka 8 procent av organisationens totala klimatpåverkan. Koldioxid är den främsta växthusgasen, men en rad andra gaser påverkar också klimatet, såsom lustgas, sevofluran, isofluran och desfluran. Lustgas är cirka 300 gånger starkare än koldioxid som växthusgas och sevofluran, isofluran och desfluran har ännu högre koldioxidekvivalenter. Lustgasen i vården står för knappt en procent av lustgasutsläppen i Sverige 48. Omfattningen är inte stor, men utsläppen av medicinska gaser utgör nästan lika stor andel av Västra Götalandsregionens koldioxidutsläpp som utsläppen från energianvändningen. Långvarig exponering för lustgas kan medföra ohälsa för medarbetare inom vården. Tandvården använder lustgas i sin verksamhet, men majoriteten av utsläppen sker vid regionens sjukhus i samband med förlossningsvård och anestesi. Varje år hanteras cirka 19 000 förlossningar av Västra Götalandsregionens verksamheter. Utsläppsminskningarna ska ske utan att patienternas välbefinnande åsidosätts. Det innebär att åtgärder för att minska utsläppen i huvudsak handlar om att dels minska onödig användning av medicinska gaser och att destruera den lustgas som är nödvändig att använda. Långsiktig målsättning Västra Götalandsregionen ska minska miljöbelastningen från klimatpåverkande medicinska gaser. Mål 2020 11. Vårdens 49 utsläpp av lustgas ska minska med 75 procent jämfört med 2009 Uppföljning mål 2020 Målet följs upp genom nyckeltalet: 11. Utsläppt mängd lustgas uttryckt i kg koldioxidekvivalenter 50 Åtgärder Mål Åtgärd Huvudansvar Stöd Redovisning 11. Insamling av lustgas till destruktion effektiviseras 51 Sjukhusstyrelserna Fastighetsnämnden Årsvis: Exempel på förbättringar och Tillförsel av centralt distribuerad lustgas till verksamheter som har en icke frekvent användning av lustgas stängs av Läckor eftersöks i rörledningar och avvikelser Sjukhusstyrelserna Fastighetsnämnden Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser Fastighetsnämnden Sjukhusstyrelserna Årsvis: 48 Enligt Naturvårdsverket är den enskilt största lustgaskällan jordbruket, varifrån 76 procent av de totala utsläppen kommer 49 Utsläppt lustgas från sjukhusen och folktandvården 50 Baserat på inköpt mängd 51 Till exempel genom korrekt handhavande av utrustning, information till patienter och utbildning av medarbetare 19

kopplingar 52 samt att eventuella brister åtgärdas Läckor i tak- och väggmonterade enheter kontrolleras kontinuerligt och åtgärdas Minimera användningen av lustgas och se över möjligheten att använda mobila destruktionsanläggningar Utreda åtgärder för att minska utsläppen av övriga klimatpåverkande medicinska gaser 53 Exempel på förbättringar och avvikelser Sjukhusstyrelserna Fastighetsnämnden Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser Tandvårdsstyrelsen - Årsvis: Exempel på förbättringar och avvikelser Sjukhusstyrelserna Miljönämnden Årsvis: Redovisning av aktiviteter 52 Som tillhör det fasta nätet. 53 sevofluran, isofluran och desfluran 20

Bilaga A Organisation och ansvar inom Västra Götalandsregionen Organisation Politisk organisation Regionfullmäktige Regionstyrelsen Styrelser för utförarverksamheter Beställarnämnder Miljönämnden Tjänstemannaorganisation Regiondirektören Förvaltnings- och bolagschefer Linjechefer Miljöorganisation Miljöchef, miljöstrateg, miljösamordnare eller motsvarande Miljöombud Kemikalieombud Ansvar Högsta beslutande organ och fastställer miljöplanen Har uppsiktsplikt över övriga nämnder och styrelser och vakar över att Västra Götalandsregionen fullgör sina åligganden inom olika verksamheter utifrån regionfullmäktiges beslut Har ansvar för att miljöplanen och de egna miljömålen följs rapportera resultatet till Koncernkontoret Har ansvar för att miljöplanen och de egna miljömålen följs miljökrav utifrån miljömålen inkluderas i avtalen med externa utförare Miljönämnden har strategiskt och samordnande ansvar för Västra Götalandsregionens interna miljöarbete. Det innebär att nämnden har ansvar för att föreslå miljömål samt att ta andra miljöstrategiska initiativ. Miljönämnden ansvarar för uppföljningen av miljöplanen i samband med årsredovisningen och ger förslag på eventuella korrigerande åtgärder för att målen ska nås inom perioden. Har ansvar för att politiska beslut genomförs och följs upp miljöfrågorna hålls aktuella gällande miljölagstiftning följs Har ansvar för att miljöarbetet genomförs enligt beslutade styrdokument miljöarbetet rapporteras till den egna styrelsen eller nämnden miljölagstiftning och andra krav följs Eventuellt delegerat ansvar för miljöfrågorna Är stöd och resurs för förvaltnings- eller bolagsledningen. Typiska arbetsuppgifter är att leda arbetet med att införa och underhålla verksamhetens miljöledningssystem sammanställa underlag till miljöredovisning säkerställa genomförande av miljöutbildning för förvaltningen vara kontaktperson gentemot miljöavdelningen och miljömyndigheter Är stöd och resurs i miljöarbetet och finns i linjen där ansvarig chef utser miljöombudet Är stöd och resurs i kemikaliearbetet, finns i linjen där ansvarig chef utser kemikalieombudet 21

Organisation Miljöorganisation forts. Miljöavdelningen på Koncernkontoret Ansvar Ansvara för att stödja och samordna det interna miljöarbetet inom följande områden Miljöredovisning: Ta fram anvisningar, sammanställa resultatet av miljöarbetet, analysera resultatet och lämna förslag till korrigerande åtgärder Miljöledning: Stödja förvaltningar och bolag i arbetet med miljöledning kopplat till miljöredovisning och miljöplanens mål Upphandling/inköp: Stödja inköpsorganisationen i arbetet med att integrera miljöplanens mål och åtgärder i inköpsprocessen Kompetens: Tillhandahålla webbaserad miljöutbildning och genomföra utbildning för nya miljöombud Nätverkande: Genomföra två nätverksträffar för miljösamordnare per år Genomförande av målen i miljöplanen: 1. Koordinera arbetet med att minska förekomst av miljö- och hälsofarliga ämnen 2. Koordinera arbetet med övergripande åtgärder för målområde Produkter och avfall 3. Kommunicera resultat av miljöarbetet i stort och sprida goda exempel 4. Överföra kompetens från det externa utvecklingsarbetet till miljöarbetet i våra egna verksamheter inom transporter, energi, livsmedel och hållbar resursanvändning. 22

Ärende 2

1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2016-04-21 Ärendenummer SN 2016-00141 Västra Götalandsregionen Regionservice, ledningskansliet Handläggare: Erik Hallberg Telefon: 0708-40 18 57 E-post: erik.hallberg@vgregion.se Till servicenämnden Fortsatt införande av målbild för måltidsverksamheten i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut 1. Servicenämnden godkänner redovisning av uppdraget som servicenämnden gav servicedirektören 5 februari 2016, 5. 2. Med utgångspunkt från redovisningen ger servicenämnden servicedirektören uppdraget att: a. arbeta fram och presentera olika alternativ gällande fortsatt införande av målbild för måltidsverksamheten i Västra Götalandsregionen. b. lämna en återrapport av uppdraget till servicenämnden 28 oktober 2016. Sammanfattning av ärendet Servicenämnden gav 5 februari 2016, 5, servicedirektören i uppdrag att redogöra för nuläget och presentera en plan gällande införandet av den målbild för måltidsverksamheten i Västra Götalandsregionen som fastställdes av regionfullmäktige 26 november 2013, 199. Redovisningen av nuläge, gällande införande av målbild för måltidsverksamheten i Västra Götalandsregionen, visar att driftkostnaden per portion har ökat från 2013. Prognosen visar att driftkostnaden fortsätter att öka de kommande åren. Det finns flera orsaker till att kostnaden per portion ökar: Antal portioner minskar, volymminskning ger en ökad kostnad per portion då stor andel av kostnaderna är fasta. Kostnader för avskrivningar ökar då ny- och reinvesteringar i utrustning görs. Befintlig utrustning i köken är i stor utsträckning avskriven. Kostnader för lokalhyra ökar enligt internhyresmodellen när produktionsköken byggs om. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: servicenamnden@vgregion.se

Datum 2016-04-21 Ärendenummer: SN 2016-00141 2 (3) Fördjupad sammanfattning av ärendet Bakgrund Regionfullmäktige fastställde målbild och strategi gällande måltidsfrågan i Västra Götalandsregionen 26 november 2013, 199. En uppföljning av beslutet har efterfrågats av servicenämnden. Den målbild som fastställdes 2013 syftade till att Västra Götalandsregionens måltidsprocess ska effektiviseras och standardiseras ur ett totalkostnadsperspektiv. Leveranslösningarna ska anpassas efter lokala förutsättningar och behov. Måltidslösningen i Västra Götalandsregionen beslutades utgå från patientens behov och lokala förutsättningar. Effektiviteten i lösningsförslaget skapas genom att analysera sjukhusen i en ordningsföljd, som möjliggjorde att synergieffekter kan tydliggöras och hämtas hem. Inriktningen är att befintliga produktionskök ska utvecklas, inte avvecklas. Köken ska utrustas på olika sätt, beroende på storlek och placering i förhållande till varandra. Genomförande av det strategiska initiativet, med analysarbete enligt beslutat arbetssätt, kräver att regionen delas upp i mindre delar och analyseras systematiskt. Analysarbetet utgår från sjukhusförvaltningarna, då det kan finnas geografiska synergier mellan sjukhusen. Turordningen i analysarbetet styrs av de akuta investeringsbehoven för lokaler och utrustning. Det är prioriterat att först skapa en struktur i Göteborgsområdet. Processen därefter är en successiv utveckling för att etablera en lösning tillsammans med respektive förvaltning. Målbild Målbilden ska verka styrande för utvecklingen av den regionala måltidsprocessen i Västra Götalandsregionen fram till 2018. Målbilden består av en gemensam vision, ett gemensamt uppdrag och ett antal strategier kopplade till strategiska initiativ. De strategiska initiativen är: En genomgripande analys av krav och behov ur ett serviceleveransperspektiv ska genomföras per sjukhusförvaltning Produktionskök upprättas utgående från en flexibel leverans och att i första hand utveckla, inte avveckla befintliga produktionskök Effektiva leveranser ur ett vårdavdelningsperspektiv har företräde och brickdukade lösningar eftersöks i första hand Bruket av hel- och halvfabrikat minskas och patientmåltiden ska i första hand lagas från grunden En upphandlingsprocess av livsmedel och råvaror säkerställs som sätter kvalitet i fokus Målbilden innebär en förflyttning från dagens produktionsstyrda måltidsverksamhet till en behovsstyrd multifunktionell måltidsverksamhet.

Datum 2016-04-21 Ärendenummer: SN 2016-00141 3 (3) Ekonomi Utgångspunkten i produktions- och logistiklösningarna är att den årliga driftkostnaden behålls på samma nivå som kostnaden 2013 men med en ökad kvalitet. Regionservice Thomas Front Servicedirektör Bilagor Regionfullmäktiges beslut 2013-11-26, 199 Servicenämndens beslut 2016-02-05, 5 Beslutet skickas till Servicedirektören thomas.front@vgregion.se

Ärende 3

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2016-04-21 Ärendenummer SN 2016-00535 Västra Götalandsregionen Regionservice, ledningskansliet Handläggare: Erik Hallberg Telefon: 0708-40 18 57 E-post: erik.hallberg@vgregion.se Till servicenämnden Handlingsplan för en ekonomi i balans för café- och restaurangverksamheten 2017 Förslag till beslut 1. Servicenämnden ger servicedirektören i uppdrag att: a. presentera förslag på handlingsplan för en ekonomi i balans för café- och restaurangverksamheten 2017. b. lämna en återrapport till servicenämnden 30 september 2016. Sammanfattning av ärendet Café- och restaurangverksamheten behöver genomlysas gällande fortsatt inriktning och utveckling. Förutsättningar för en ekonomi i balans för café- och restaurangverksamheten 2017 och framåt behöver klarläggas. Ekonomiska kalkyler visar att intäkten i form av de priser som fastställts av servicenämnden inte kommer att täcka de kostnader som finns för verksamheten 2017. Det serviceutbud som erbjuds idag behöver analyseras om det motsvarar den efterfrågan som finns från primära målgrupperna för tjänsten så som förvaltningar, medarbetare, besökare och anhöriga. Idag är det otydligt vem som är beställare och kravställare på tjänsten. En genomgång behöver göras med respektive förvaltning när det gäller utbud, möjligheter och behov. Det behöver även tydliggöras hur kopplingen till patientmåltidsverksamheten ska vara både ekonomisk och produktionsmässig. Intäkterna från dem som idag använder tjänsten, gällande personalrestaurangverksamheten i Västra Götalandsregionen, täcker inte fullt ut driftkostnaden per portion. Prognosen visar att driftkostnaden fortsätter att öka de kommande åren. Fördjupad sammanfattning av ärendet Det finns flera orsaker till att kostnaden per portion riskerar bli högre än intäkten: Antal portioner som serveras är på många ställen låg, liten volym ger en för hög kostnad per portion då stor andel av kostnaderna är fasta. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: servicenamnden@vgregion.se

Datum 2016-04-21 Ärendenummer: SN 2016-00535 2 (2) Kostnader för avskrivningar kommer att öka då nödvändiga ny- och reinvesteringar i utrustning görs. Befintlig utrustning i restauranger är i stor utsträckning avskriven. Kostnader för lokalhyra är hög. Bakgrund I samband med att sjukhusens måltidsverksamhet överfördes till servicenämnden 2008, överfördes även en stor del av café- och restaurangverksamheten i Västra Götalandsregionen till Regionservice. Sedan dess har ett utvecklingsarbete bedrivits i flera omgångar, i syfte att få en ekonomi i balans, samtidigt som utbud och upplevelsen i personalrestaurangerna förbättras. Regionservice Thomas Front Servicedirektör Beslutet skickas till Servicedirektören thomas.front@vgregion.se

Ärende 4

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2016-04-21 Ärendenummer SN 2016-00416 Västra Götalandsregionen Regionservice/ledningskansliet Handläggare: Henrik Wennerkull Telefon: 010-441 30 34 E-post: henrik.wennerkull@vgregion.se Till servicenämnden Delårsrapport mars 2016 för Regionservice inklusive Hjälpmedelscentralen Förslag till beslut 1. Delårsrapport mars 2016 för Regionservice inklusive Hjälpmedelscentralen godkänns. Sammanfattning av ärendet Av delårsrapporten framgår det att en av de viktigaste utmaningarna för Regionservice under 2016 är att arbeta tillsammans med vården för att på bästa sätt använda befintliga resurser inom Västra Götalandsregionen. Regionservice strävar efter att bli Sveriges ledande servicepartner inom vården. För att nå denna vision pågår arbete med en förändrad organisation som ska bidra till ett ökat fokus på kundrelationer och verksamhetsutveckling. Fokusområden i arbetet med att utveckla Regionservice är bland annat: Anpassa organisationen Behovsdriven utveckling, både på lokal och regionövergripande nivå Sprida goda lösningar inom VGR Gemensamma mål sätts med respektive förvaltning Tydlig uppföljning och rapportering av prestationer, mål och mätetal Sjukfrånvaron har ökat med 0,05 procentenheter, vilket är marginellt jämfört med samma period föregående år. Den totala sjukfrånvaron är 10,02 procent. Ackumulerat resultat för mars 2016 är 9,1 mnkr för Regionservice och 10,2 mnkr för Hjälpmedelscentralen. Regionservice Thomas Front Servicedirektör Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: servicenamnden@vgregion.se

Datum 2016-04-21 Ärendenummer SN 2016-00416 2 (2) Bilagor Delårsrapport 2016 för Regionservice inklusive Hjälpmedelscentralen med bilagor: 1. Resultaträkning SR07 Regionservice 2. Resultaträkning SR07 Hjälpmedelscentralen 3. Bokslutsdokument, BD, Regionservice 4. Bokslutsdokument, BD, Hjälpmedelscentralen 5. Anläggningstillgångar, ANL, Regionservice 6 Anläggningstillgångar, ANL, Hjälpmedelscentralen Beslutet skickas till Regionstyrelsen martin.hulten@vgregion.se henrik.wennerkull@vgregion.se

Sida 1(23) Datum 2016-04-20 Ärendenummer SN 2016-00416 Regionservice Delårsrapport mars 2016 Regionservice inklusive Hjälpmedelscentralen

Sida 2(23) Datum 2016-04-20 Ärendenummer SN 2016-00416 Regionservice 1. Sammanfattning Verksamhet Regionservice uppdrag är att utveckla Västra Götalandsregionens service och därmed skapa värde för kunder, patienter och invånare. För att möjliggöra detta och skapa en stabil plattform för framtiden pågår arbete med att utveckla Regionservice struktur och kultur. En av de viktigaste utmaningarna för Regionservice under 2016 är att arbeta tillsammans med vården för att på bästa sätt använda befintliga resurser inom Västra Götalandsregionen. Regionservice strävar efter att bli Sveriges ledande servicepartner inom vården. För att nå denna vision pågår arbete med en förändrad organisation som ska bidra till ett ökat fokus på kundrelationer och verksamhetsutveckling. Arbetet med att införa ny styrmodell har fortsatt under perioden. Framtagning av tjänsteoch leveransbeskrivningar kopplade till tjänstekatalog och prislista pågår. Fortsatt utveckling av struktur och process för servicesamspelet sker genom samarbete mellan Regionservice, koncernledning och förvaltningarna. Lokal tjänsteman i beredskap, LTiB, är införd dygnet runt från och med 1 januari 2016. Fokusområden i arbetet med att utveckla Regionservice är bland annat: - Anpassa organisationen - Behovsdriven utveckling, både på lokal och regionövergripande nivå - Sprida goda lösningar inom VGR - Gemensamma mål sätts med respektive förvaltning - Tydlig uppföljning och rapportering av prestationer, mål och mätetal Pågående aktiviteter: - Införande av riktlinje för städkvalitet i Västra Götalandsregionens vårdlokaler enligt överenskommelse med respektive berörd förvaltning - Införande av ny måltidslösning enligt plan. Under 2016 kommer ombyggnaden av köket på Sahlgrenska Universitetssjukhuset vara klar - Kartläggning och utveckling av administrativa tjänsteprocesser och dess stödsystem - Införande av Europeiska Unionens riktlinje för god distributionssed för humanläkemedel (GDP) inom intern logistik och transporter pågår genom implementering av framtagna processer och rutiner för ett internt, kontinuerligt kvalitetsförbättringsarbete - Medverkan med kompetens gällande servicelösningar i projekt i samband med förvaltningarnas om- och nybyggnationer

Sida 3(23) Datum 2016-04-20 Ärendenummer SN 2016-00416 Regionservice Medarbetare Sjukfrånvaron har ökat marginellt med 0,05 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Den totala sjukfrånvaron är nu 10,02 procent. Den långa sjukfrånvaron, 60 dagar eller längre, har minskat något medan sjukfrånvaron dag 1-14 och 15-59 ökat med vardera 0,22 procentenheter. Antalet nettoårsarbetare har ökat med 44 jämfört med föregående år (2675 mot 2631 2015). Ekonomi Regionservice (exklusive Hjälpmedelscentralen) ackumulerade resultat för mars är 9,1 mnkr. Det är en avvikelse mot budget med 19,1 mnkr. Prognostiserat resultat för 2016 är noll. Avvikelserna mot budget återfinns inom område Gemensam produktion 9,5 mnkr, område Administrativt centrum 7 mnkr och Ledning och stab 3,8 mnkr. Servicedistrikten har tillsammans en negativ avvikelse mot budget på minus 1,2 mnkr. Avvikelser mot budget återfinns inom följande verksamhetsområden inom respektive områden. Hjälpmedelscentralen har ett positivt resultat på 10,2 mnkr för första kvartalet. Det är en avvikelse mot budget på 12 mnkr. Regionservice och Hjälpmedel har en gemensam investeringsram på 290 mnkr för 2016. Vid en prognos på 377 mnkr kommer Regionservice att avvika från tilldelad ram med 87 mnkr. Utöver ovanstående kommer omfattande investeringar att ske i Västra Götalandsregionens produktionskök enligt beslut i regionstyrelsen. Prognosen är 49 mnkr för dessa investeringar under 2016.

Sida 4(23) Datum 2016-04-20 Ärendenummer SN 2016-00416 Regionservice 6. En attraktivare arbetsgivare

Sida 5(23) Datum 2016-04-20 Ärendenummer SN 2016-00416 Regionservice 6.3 Lönestruktur Styrtalet att nå målbild för medellön inom respektive basvärdering är totalt för förvaltningen i april 2015 97,2 procent och mars 2016 98,7 procent, som är en ökning med 1,5 procentenheter. Inför löneöversyn 2015 genomfördes en lönekartläggning tillsammans med personalorganisationerna och de åtgärder som vidtogs var bland annat justering i befattningskategori och basvärderingar. Förvaltningen beslutade att utrymmet (utom Kommunal) baseras på kronor per anställd istället för procentsats till område/servicedistrikt. Syftet var att få en fördelning så att områden/servicedistrikt med lågavlönade skulle erhålla ett större utrymme och minska gapet mellan hög- och lågavlönad. Däremot prioriterades inga särskilda grupper. Ett av regionfullmäktiges mål för 2015 var att lönespännvidden skulle öka. På regionnivå mäter VGR lönespännvidden för 22 olika yrkesgrupper. En av dessa är lokalvård där Regionservice mål var att lönespännvidden skulle öka med en procentenhet. Utfallet blev en ökning i lönespännvidden med 2 procentenheter från 20 procent till 22 procent.

Sida 6(23) Datum 2016-04-20 Ärendenummer SN 2016-00416 Regionservice 6.4 Chefsförutsättningar Förvaltningen har genomfört utbildning i lönebildning för nya chefer. Varje år får cheferna inom Regionservice en detaljplan som beskriver vem som gör vad i löneöversynen och när det ska göras. Cheferna får också statistiskt underlag på delar och helhet vad gäller lönestrukturen. Lönebildningsfrågor diskuteras också i alla ledningsgrupper och där beslutas även hur löneutrymmet ska fördelas.

Sida 7(23) Datum 2016-04-20 Ärendenummer SN 2016-00416 Regionservice 6.5 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat marginellt med 0,05 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Den totala sjukfrånvaron är nu 10,02 procent. Den långa sjukfrånvaron, 60 dagar eller längre, har minskat något medan sjukfrånvaron dag 1-14 och 15-59 ökat med vardera 0,22 procentenheter. Kvinnors sjukfrånvaro är 10,9 procent (11,0 procent 2015) och männens sjukfrånvaro är 8,3 procent (7,9 procent 2015). Högst sjukfrånvaro har yrkesgrupper inom kök, städ och tvätt med 12,1 procent. Det är en minskning från föregående år med 0,3 procentenheter. I de flesta yrkesgrupper har sjukfrånvaron minskat jämfört med samma period föregående år, förutom i yrkesgruppen administration som ökat från 6,1 procent till 7,5 procent. Vad gäller de kortare sjukskrivningarna, dag 1-14, är det ålderskategorin 20-29 som har den högsta sjukfrånvaron, medan de längre sjukskrivningarna återfinns i ålderskategorin 60 och äldre. Arbete med det prioriterade målet att minska sjukfrånvaron har bland annat skett genom genomförda personalvårdsronder. Syftet med ronderna är att planera och följa upp åtgärder på individ och grupp för att få sjukskrivna medarbetare åter i arbete, förkorta sjukskrivningar och förhindra inflödet av nya sjukskrivningar. Under årets första tre månader har det på arbetsplatserna arbetats med att ta fram handlingsplaner utifrån resultatet av medarbetarenkäten som genomfördes hösten 2015. Utifrån dessa planer kommer sedan en övergripande handlingsplan för förvaltningen att tas fram. Det krävs ett gemensamt uppföljningsverktyg för att kunna genomföra en analys av orsakerna till den höga sjukfrånvaron. Analys genom uppföljningsverktyget möjliggör arbete med rätt åtgärder för att få ner sjukfrånvaron inom Regionservice. Utformning/omformning och säkerställande av ett verktyg som kan användas för analys av sjukfrånvaro är under framtagande. En partsgemensam arbetsgrupp har bildats. Gruppen har som uppgift att planera och genomföra introduktion av Guide för hälso- och arbetsmiljöarbetet inom Västra Götalandsregionen, anpassning till Regionservice och ny AFS om organisatorisk och social arbetsmiljö. Introduktionen kommer att påbörjas efter sommaren. Regionservice deltar också i arbetet gällande Mobiliseringsinitiativet som bland annat innebär utbildning i Hälsofrämjande ledarskap.

Sida 8(23) Datum 2016-04-20 Ärendenummer SN 2016-00416 Regionservice 6.6 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Antalet anställda har ökat med 35 jämfört med samma månad föregående år (3175 mot 3140 2015). Vad gäller månadsavlönade har antalet tillsvidareanställda ökat med 38 och visstidsanställda minskat med 23. Antalet timavlönade har ökat med 20. Vid en jämförelse med nettoårsarbetare har det skett en ökning med 44 nettoårsarbetare i jämförelse med föregående år (2675 mot 2631 2015). Kök, städ och tvätt, som har de största yrkesgrupperna, har minskat med 24 nettoårsarbetare medan yrkesgruppen administration ökat med 40 nettoårsarbetare. Övertiden och mertiden har minskat med i snitt 750 timmar per månad jämfört med samma period föregående år, vilket innebär i snitt en minskning med 313 000 kronor per månad (exklusive sociala avgifter). Område Gemensam produktion står för den största minskningen av antal timmar i övertid/mertid. Servicedistrikt Älvsborg Fyrbodal har minskat sin övertid/mertid och servicedistrikt Göteborg har minskat sin övertid/mertid marginellt. Område Administrativt centrum och servicedistrikt Skaraborg har ökat sin övertid/mertid. Ersättningen för Ob-tillägg har minskat med i snitt 125 000 kronor per månad (exklusive sociala avgifter). Detta beror till största delen på skillnad i hur helgdagarna infallit 2015 jämfört med 2016.

Sida 9(23) Datum 2016-04-20 Ärendenummer SN 2016-00416 Regionservice 7. Goda förutsättningar för verksamheterna

Sida 10(23) Datum 2016-04-20 Ärendenummer SN 2016-00416 Regionservice 7.1 Service med kvalitet och miljöhänsyn Regionservice uppdrag är att utveckla Västra Götalandsregionens service och därmed skapa värde för kunder, patienter och invånare. För att möjliggöra detta och skapa en stabil plattform för framtiden pågår arbete med att utveckla Regionservice struktur och kultur. En av de viktigaste utmaningarna för Regionservice under 2016 är att arbeta tillsammans med vården för att på bästa sätt använda befintliga resurser inom Västra Götalandsregionen. Regionservice strävar efter att bli Sveriges ledande servicepartner inom vården. För att nå denna vision pågår arbete med en förändrad organisation som ska bidra till ett ökat fokus på kundrelationer och verksamhetsutveckling. Arbetet med att införa ny styrmodell har fortsatt under perioden. Framtagning av tjänste- och leveransbeskrivningar kopplade till tjänstekatalog och prislista pågår. Fortsatt utveckling av struktur och process för servicesamspelet sker genom samarbete mellan Regionservice, koncernledning och förvaltningarna. Lokal tjänsteman i beredskap, LTiB, är införd dygnet runt från och med 1 januari 2016. Mottagit uppdrag gällande Kontinuitetshantering VGR: - Identifiera serviceförvaltningarnas förmåga att leverera i förhållanden till verksamhetens behov och förväntningar - Genomföra kontinuitetsplanering tillsammans med regionens serviceförvaltningar och regionens övriga verksamheter - Genomföra lokala risk- och sårbarhetsanalyser med fokus på bortfall av el, vatten, varor IT, bränsle med mera Fokusområden i arbetet med att utveckla Regionservice är bland annat: - Anpassa organisationen - Behovsdriven utveckling, både på lokal och regionövergripande nivå - Sprida goda lösningar inom VGR - Gemensamma mål sätts med respektive förvaltning - Tydlig uppföljning och rapportering av prestationer, mål och mätetal Pågående aktiviteter: - Införande av riktlinje för städkvalitet i Västra Götalandsregionens vårdlokaler enligt överenskommelse med respektive berörd förvaltning - Införande av ny måltidslösning enligt plan. Under 2016 kommer ombyggnaden av köket på Sahlgrenska Universitetssjukhuset vara klar - Kartläggning och utveckling av administrativa tjänsteprocesser och dess stödsystem - Införande av Europeiska Unionens riktlinje för god distributionssed för humanläkemedel (GDP) inom intern logistik och transporter pågår genom implementering av framtagna processer och rutiner för ett internt, kontinuerligt kvalitetsförbättringsarbete

Sida 11(23) Datum 2016-04-20 Ärendenummer SN 2016-00416 Regionservice - Medverkan med kompetens gällande servicelösningar i projekt i samband med förvaltningarnas om- och nybyggnationer Prioriterat miljömål: Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland och verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska. Pågående aktiviteter: - Vid fordonsbyte, väljs fordon som går på biogas eller annat fossiloberoende alternativ - Bränslemängder, fordonsval, bränsleval och utsläppsnivåer följs kontinuerligt upp

Sida 12(23) Datum 2016-04-20 Ärendenummer SN 2016-00416 Regionservice 9. En budget i balans

Sida 13(23) Datum 2016-04-20 Ärendenummer SN 2016-00416 Regionservice 9.1 Ekonomiskt resultat Regionservice ackumulerade resultat för mars är 9,1 mnkr. Det är en avvikelse mot budget med 19,1 mnkr. Prognostiserat resultat för 2016 är noll. Avvikelserna mot budget återfinns inom område Gemensam produktion 9,5 mnkr, område Administrativt centrum 7 mnkr och Ledning och stab 3,8 mnkr. Servicedistrikten har tillsammans en negativ avvikelse mot budget på minus 1,2 mnkr. Avvikelser mot budget återfinns inom följande verksamhetsområden inom respektive områden:

Sida 14(23) Datum 2016-04-20 Ärendenummer SN 2016-00416 Regionservice Område Gemensam produktion Distribution 2,8 mnkr - Förändrade volymer inom Tryckeriet till andra mer förädlade produkter. Lägre kostnader för regionposten p.g.a. färre skickade brev Måltider 2,1 mnkr - Minskad bemanning och lägre investeringstakt än plan Skövdedepån 1,4 mnkr - Ökade volymer. Positivt resultat återförs till HSA Tvätteriet 1,4 mnkr - Lägre investeringstakt är plan. Kommer att nå plan innan årets slut Centrum för läkemedelsnära produkter 1,0 mnkr - Vakanta tjänster. Positivt resultat återförs till HSA Område Administrativt centrum Gemensam service 3,5 mnkr - Högre beläggning på Gullbergsvass, vakanta tjänster och lägre övriga kostnader. Rekrytering pågår Ekonomiservice 2,5 mnkr - Påminnelseavgifter, felaktiga inbetalningar och vakanta tjänster Löneservice 1,5 mnkr - Vakanta tjänster Ledning och stab Utvecklingsprojekt som inte startats 1,4 mnkr Vakanta tjänster 1,8 mnkr Jämförelsen av utfallet mellan åren i ovanstående resultaträkning visar lägre intäkter och kostnader för 2016. Det beror på att Hjälpmedelscentralen inte finns med i resultatet för det första kvartalet i år. Övergången till separat redovisning skedde 1 oktober 2015. För att siffrorna ska bli jämförbara så finns det en separat Cognosrapport infogad nedanför Hjälpmedelscentralens resultaträkning. Den visar utfallet första kvartalet 2015. Med Hjälpmedelscentralen borträknad, har Regionservice en intäktsökning på tre procent mellan åren. Drygt två tredjedelar ligger inom Skövdedepån och beror på ökade volymer. Resterande ligger inom transfereringar t.ex. depåmaterial och pcleasing. Kostnadsförändringen mellan åren är kopplade till ovanstående delar.

Sida 15(23) Datum 2016-04-20 Ärendenummer SN 2016-00416 Regionservice Hjälpmedelscentralen har ett positivt resultat på 10,2 mnkr för första kvartalet. Det är en avvikelse mot budget på 12 mnkr. Förklaringen till det positiva resultatet kan ses nedan: Avvikelse Personal Q1 cirka 20 vakanser varav budgeterade 14 stycken och 6 stycken p.g.a. sjukfrånvaro. Avvikelse 3,8 mnkr Lägre materialkostnader för Hjälpmedelscentralen, d.v.s. avskrivning, ränta och tillbehör 5 mnkr

Sida 16(23) Datum 2016-04-20 Ärendenummer SN 2016-00416 Regionservice Lägre transportkostnader p.g.a. av hemtagning och att transporterna görs i egen regi 1 mnkr

Sida 17(23) Datum 2016-04-20 Ärendenummer SN 2016-00416 Regionservice 9.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Prognosen för 2016 är ett nollresultat. Därför lämnar inte Regionservice några ytterligare sparåtgärder, förutom de som redan ligger för att klara av generellt effektiviseringskrav 0,7 procent och produktivitetsindex 1,3 procent. Exempel på effektiviseringar är: Personalminskningar i huvudsak vid naturliga avgångar och att vissa volymökningar genomförs med befintlig personal via schemaförändringar Effektiviseringar som leder till minskade fraktkostnader inom Distributionen Effektiviseringar som leder till minskade energikostnader inom Tvätteriet Utveckla och effektivisera arbetsmetoder och processer

Sida 18(23) Datum 2016-04-20 Ärendenummer SN 2016-00416 Regionservice 9.3 Eget kapital Med full tillämpning av den nya styrmodellen är det självkostnad som gäller och därmed räknar Regionservice med ett nollresultat för 2016. Förvaltningen kommer inte heller att begära någon användning av eget kapital och därför kommer utgående balans för 2016 att vara 70,5 mnkr. *Justering av eget kapital till motsvarande 2 procent av omsättningen brukar genomföras i april-maj.