Alternativutredning avseende befintlig och alternativa ledningssträckningar Tuna-Botkyrka

2017-10-18 BILAGA Bilaga 2.3 tillhörande komplettering (oktober 2017) av ansökan om förlängd koncession för 220 kv-ledning mellan Tuna och Botkyrka. Alternativutredning avseende befintlig och alternativa ledningssträckningar Tuna-Botkyrka Projektorganisation Projektledare Uppdragsledare, Svenska kraftnät, Enetjärn Natur AB Utredare och, Enetjärn Natur AB Kartor, Nektab Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet, Affärsverket svenska kraftnät Geodatasamverkan SvK1000, v3.3, 2014-03-26 1/18

1 Alternativutredning... 5 2 Befintlig ledning... 6 3 Alternativa sträckningar... 8 3.1 Utredningskorridor A... 8 3.2 Utredningskorridor B... 8 3.3 Utredningskorridor C... 8 3.4 Utredningskorridor D... 9 3.5 Bortvalda alternativ... 9 3.6 Jämförelse mellan befintlig ledning och utredningskorridorer... 12 4 Sammanfattande motivering till befintlig ledning... 18 2/18

Alternativutredning Tuna-Botkyrka Svenska kraftnät har utfört en alternativutredning utifrån Energimarknadsinspektionens kompletteringsbegäran, 2016-12-14, i enlighet med Förordning (1991:738) om miljökonsekvensbeskrivningar som säger att alternativa lokaliseringar och utformningar ska redovisas. Den här utredningen redovisar en beskrivning av alternativa luftledningssträckningar för den befintliga 220 kv-ledningen mellan transformatorstationen Botkyrka och en anslutningspunkt på befintlig ledning vid Tuna, se översiktskarta figur 1. Framkomligheten för en lednings sträckning styrs av flera faktorer så som till exempel avstånd till bostadsbebyggelse, påverkan på naturintressen, byggbarhet och terrängförhållanden. 3/18

1 Alternativutredning För att identifiera alternativa framkomliga sträckningar för 220 kv-ledningen mellan Botkyrka och Tuna har en alternativutredning genomförts inom ett större utredningsområde, se översiktskarta i figur 1. Inom utredningsområdet har korridorer för alternativa sträckningar identifierats, så kallade utredningskorridorer. Utredningskorridorerna är avgränsade geografiskt och anpassade till det landskap som de går genom men breda nog för att rymma en 220 kv-ledning (cirka 50-150 meter). För att identifiera utredningskorridorer med begränsad påverkan på omgivande intressen så som bostadsbebyggelse, landskapsbild, naturoch kulturmiljö och pågående markanvändning genomfördes utredningen och avgränsningen av utredningskorridorerna enligt följande kriterier: > Anpassning till befintlig bebyggelse Som ett första kriterium har avståndet till bostadshus inom utredningsområdet studerats med hjälp av Lantmäteriets digitala fastighetskarta i vektorformat och ortofoton. En buffert på 100 meter runt bostadsbebyggelse med detaljtyp HUS i Fastighetskartan (vektor) gjordes för att utreda var det var möjligt att dra fram alternativa sträckningar > Anpassning till allmänna intressen Som ett andra kriterium har förekomsten av allmänna intressen inom utredningsområdet studerats med hjälp av länsstyrelsernas geodata (riksintressen, naturoch kulturmiljö), Skogsstyrelsen GIS-data i Skogsdataportalen (biotopskyddsområden, nyckelbiotoper etc.), data om skyddade vatten från vatteninformation Sverige (VISS), kommunala planer och Riksantikvarieämbetets digitala underlagsmaterial FMIS (fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar) > Anpassning till befintlig infrastruktur Den mest lämpliga lokaliseringen av en ny luftledning är ofta att bygga den i nära anslutning till befintlig infrastruktur för att på så sätt minimera påverkan på omgivande intressen. På så sätt kan det totala intrånget bli mindre än om en ny ledning anläggs i obruten mark. Utredningskorridorerna beskrivs i avsnitt 3 och utgör alternativ till den befintliga ledningen som beskrivs i avsnitt 2. 5/18

Utöver motstående bebyggelse- och miljöintressen har även tekniska faktorer så som sträckningens längd och ekonomiska faktorer tagits med i sammanvägningarna av tänkbara lokaliseringar av utredningskorridorerna. 2 Befintlig ledning Den befintliga ledningen utgör en cirka 3,2 km lång 220 kv-luftledningen mellan transformatorstationen Botkyrka och ledningsanslutning vid Tuna, se karta i figur 1. Längst i norr sträcker sig den befintliga ledningen utmed väg E4/E20 genom tätorten Alby. Vid länsväg 258 Hågelbyleden viker ledningen av söderut och passerar genom ett trädbevuxet naturområde och två områden utpekade som skyddsvärda trädmiljöer öster om Eriksbergs industriområde, se figur 2. I höjd med korsningen av Kumla gårdsväg och Hågelbyleden korsar ledningen Hågelbyleden till dess östra sida. Ledningen berör fortsatt en av de skyddsvärda trädmiljöerna och utkanten av en nyckelbiotop. Resterande del av ledningen fram till anslutningen vid Tuna i söder är belägen cirka 60-190 meter öster om Hågelbyleden och sträcker sig över öppen jordbruksmark och genom ett antal trädbevuxna naturområden. Ledningen berör även fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar och ett riksintresse för kulturmiljövård. Ledningens sträckning inom tätorten innebär att 13 byggnader där människor vistas varaktigt, såsom permanentbostäder och skolor, ligger inom 100 meter från ledningsgatan. 6/18

3 Alternativa sträckningar Beskrivningen nedan av den alternativa ledningssträckningen B omfattar enbart de aspekter som är alternativskiljande i jämförelse med ledningssträckningen för alternativ A. Vad gäller de alternativa ledningssträckorna C och D så beskrivs de i jämförelse med befintlig ledningssträckning. I figur 3 och 4 redovisas de olika utredningskorridorerna tillsammans med allmänna intressen på karta. 3.1 Utredningskorridor A Utredningskorridor A är 4,4 km lång. De första cirka 500 metrarna av utredningskorridor A följer befintlig ledningsgata. Istället för att, som befintlig ledning, vinkla söderut i höjd med Hågelbyleden fortsätter utredningskorridor A mot väster utmed den södra sidan av väg E4/E20 fram till i höjd med Botkyrka kyrka. Här viker korridoren av mot sydost och passerar väster om Botkyrkabacken och Eriksbergs industriområde genom trädbevuxna naturområden och över öppen jordbruksmark fram till Hågelby. På den östra sidan av Hågelbyleden viker korridoren av söderut och de sista cirka 360 metrarna till anslutningspunkt Tuna passerar den fortsatt genom ett par trädbevuxna naturområden och över en åkermark. Korridorens sträckning inom tätorten innebär att 7 byggnader där människor vistas varaktigt, såsom permanentbostäder och skolor, ligger inom 100 meter från utredningskorridoren. 3.2 Utredningskorridor B Utredningskorridor B överlappar i huvudsak utredningskorridor A och är 4,2 km lång. Det som skiljer korridorerna åt är en sträcka om cirka 1,2 km mellan Botkyrka kyrka och ridanläggningen vid Skrävsta gård. Till skillnad från utredningskorridor A vinklar utredningskorridor B av mot sydost cirka 200 meter tidigare vid Botkyrka kyrka och passerar öster om Botkyrkabacken. Korridoren stäcker sig över öppen gräsmark och ett trädbevuxet naturområde fram till ridanläggningen vid Skrävsta gård. Korridorens sträckning inom tätorten innebär att 7 byggnader där människor vistas varaktigt, såsom permanentbostäder och skolor, ligger inom 100 meter från utredningskorridoren. 3.3 Utredningskorridor C Utredningskorridor C är 3,2 km lång och följer befintlig ledningsgata från transformatorstation Botkyrka i norr ned till korsningen av Kumla gårdsväg och Hågelbyleden söder om tätorten. Till skillnad från befintlig ledning, som här korsar över till den 8/18

östra sidan om Hågelbyleden, sträcker sig korridoren utmed vägens västra sida. Korridoren går över öppen jordbruksmark och genom en trädbevuxen betesmark fram till Hågelby. Vid Hågelby korsar korridoren över till den östra sidan om Hågelbyleden och de sista cirka 560 metrarna fram till anslutningspunkt Tuna passerar den genom ett par trädbevuxna naturområden och över en åkermark. Korridorens sträckning inom tätorten innebär att 13 byggnader där människor vistas varaktigt, såsom permanentbostäder och skolor, ligger inom 100 meter från utredningskorridoren. 3.4 Utredningskorridor D Utredningskorridor D är 3,2 km lång och följer befintlig ledningsgata från transformatorstation Botkyrka i norr ned till korsningen av Kumla gårdsväg och Hågelbyleden söder om tätorten. I likhet med befintlig ledning korsar korridoren här över till den östra sidan om Hågelbyleden och fortsätter söderut över öppen jordbruksmark fram till Hågelby. Till skillnad från befintlig ledning, som är belägen cirka 60-190 meter öster om Hågelbyleden, sträcker sig utredningskorridor D utmed vägen. De sista cirka 500 metrarna fram till anslutningspunkt Tuna passerar korridoren genom ett par trädbevuxna naturområden och över en åkermark. Korridorens sträckning inom tätorten innebär att 13 byggnader där människor vistas varaktigt, såsom permanentbostäder och skolor, ligger inom 100 meter från utredningskorridoren. 3.5 Bortvalda alternativ 3.5.1 Utredningskorridor A Detta alternativ har valts bort under alternativutredningen då alternativet i huvudsak är förlagt till tidigare ej ianspråktagen mark vilket innebär en stor investeringskostnad och sämre hushållning med mark. Alternativet skulle även innebära en jämförelsevis större påverkan på landskapsbilden och på riksintresseområdet för kulturmiljövård Bornsjön. 3.5.2 Utredningskorridor B Detta alternativ har valts bort under alternativutredningen på samma grunder som för utredningskorridor A. 3.5.3 Utredningskorridor D Detta alternativ har valts bort under alternativutredningen eftersom utredningskorridoren strider mot markanvändningsstrategin för områdena Norsborg, Hallunda, Fittja, Alby och Eriksberg i Botkyrka kommuns översiktsplan. Den del av utredningskorridoren som är belägen söder om tätorten och utmed Hågbyleden överlappar med en i markstrategin utpekad korridor för kollektivtrafik på sikt avsedd för spårväg Botkyrka. 9/18

3.6.1 Landskap, bebyggelse och hälsa Den befintliga ledningen har stått på samma plats i snart 50 år och innebär därmed ingen ny påverkan på landskapsbilden. Trots att utredningskorridor C går mycket nära Hågelbyleden innebär en ny ledning ett nytt intrång i landskapet som skiljer sig från det småskaliga skogs- och jordbrukslandskapet, se figur 4. Enligt Svenska kraftnäts magnetfältspolicy är riktvärdet för magnetiska fält längs befintliga ledningar 4,0 mikrotesla och för nya ledningar 0,4 mikrotesla. Genomförda magnetfältsberäkningar för den befintliga ledningen visar att magnetfältsvärdena ligger under 4,0 mikrotesla för samtliga bostäder längs ledningen. Magnetfältvärden avtar med avståndet från ledningen och ligger normalt på <0,4 mikrotesla om avståndet är >100 meter för 220 kv-ledningar. Vid detaljplanering är det möjligt att placera en alternativ ledningssträckning >100 meter från bostadsbebyggelse inom alla utredningsalternativ vilket innebär att magnetfältsvärdena vid bostäder skulle ligga under 0,4 mikrotesla. 3.6.2 Naturmiljö Den norra delen av den befintliga ledningsgatan, som sträcker sig genom tätorten Alby och ned till Eriksbergs industriområde, berör i huvudsak öppna urbana gräsmarker och mindre trädbevuxna naturområden. Söder om tätorten sträcker sig ledningsgatan genom öppen jordbruksmark med inslag av trädbevuxna naturområden som inte är utpekade som kommunalt, regionalt eller nationellt värdefulla. Två områden utpekade som skyddsvärda trädmiljöer berörs i anslutning till tätorten, se figur 2. Det nordligaste av de två områdena utgörs av ett mindre område med lövskog med bland annat hassel och björk. Inom området finns också två särskilt utpekade skyddsvärda träd, varav ledningsgatan berör ett. Det södra området utgörs av en beteshage och åker med bland annat ett 50-tal ekar. Ett antal av träden inom området är utpekade som särskilts skyddsvärda och tre stycken berörs av ledningsgatan. Även ett område utpekat som nyckelbiotop, vilket delvis överlappar det södra av de två skyddsvärda trädmiljöerna, berörs av befintlig ledning, se figur 2. Nyckelbiotopen utgörs av en betad blandskog med inslag av spärrgreniga och grova träd. Eftersom utredningskorridor C följer befintlig ledningsgata fram till korsningen av Kumla gårdsväg och Hågelbyleden söder om tätorten berör korridoren samma skyddsvärda trädmiljöer som befintlig ledning, se figur 4. Korridoren berör dock delvis en annan del av den södra skyddsvärda trädmiljön jämfört med befintlig ledningsgata. 13/18

Det område som berörs utgörs av öppen gräsmark varför någon ytterligare påverkan på trädmiljön inte sker. Utredningskorridoren berör cirka 0,9 ha av en trädbevuxen betesmark vilken i samband med uppförandet av ledningen kommer att påverkas av avverkning. Sammantaget berör utredningskorridor C också cirka 2 ha av trädbevuxna naturområden vilka inte är utpekade som kommunalt, regionalt eller nationellt värdefulla. Oberoende av den slutliga lokaliseringen av ledningen inom utredningskorridoren kommer en stor del av den berörda arealen att avverkas i samband med uppförandet av ledningen. Utöver avverkningar inom korridorens skogsgata kommer även höga kantträd i ledningens sidoområden, vilka vid fall riskerar att skada ledningen, att avverkas vid uppförandet av ledningen och vid fortlöpande underhållsarbeten. Jämfört med utredningskorridor C innebär den befintliga ledningen inget nytt intrång i den omgivande naturmiljön. Avseende arter berörs ett fynd av den rödlistade arten kavelhirs NT inom den befintliga ledningsgatan, se figur 2. Fyndet är lokaliserat till ett upplagsområde vid Eriksbergs industriområde. Underhållsarbetet av befintlig ledning innebär därför inte någon påverkan på arten. Inga registrerade fynduppgifter av arter utpekade i artskyddsförordningens bilaga 1 eller 2 förekommer inom utredningskorridoren. Utredningskorridor C berör också ett fynd av den rödlistade halvvingen Bergscikada NT, strax söder om berörd betesmark, se figur 4. Jämfört med utredningskorridor C innebär den befintliga ledningen att ett i stället för två fynd av rödlistade arter berörs. 3.6.3 Kulturmiljö Både den befintliga ledningen och utredningskorridor C sträcker sig genom tidigare ägor till byarna Alby, Segersby, Hågelby, Nibble och Tuna och passerar genom ett riksintresse för kulturmiljövård (Bornsjön AB16). Totalt berör befintlig ledning ett 10-tal fornlämningar. Utredningskorridor C berör ett 15-tal lämningar. Fornlämningarna utgörs av bland annat stensättningar, gravfält och boplatser (se figur 5) Jämfört med utredningskorridor C innebär den befintliga ledningen att ett mindre antal fornlämningar berörs. 14/18

3.6.4 Rekreation och friluftsliv Söder om transformatorstationen i Botkyrka passerar ledningen ett mindre skogsområde mellan bostadsbebyggelsen vid Albyberget och väg E4/E20. Genom området går en gång- och cykelbana. Strax öster om Eriksbergs industriområde passerar ledningen ytterligare ett litet skogsområde med en gångstig. Det öppna jordbrukslandskapet, som ledningen sedan passerar genom fram till anslutningspunkten vid Tuna, är en del av ett sammanhängande område av grönstruktur som omger tätorten. Området är utpekat som ett område för aktivitet och vistelse i Botkyrka kommuns översiktsplan. Utredningskorridor C passerar genom i stort sett samma område som den befintliga ledningen. Korridorens placering längs Hågelbyleden kan dock medföra en upplevd förstärkning av den barriär som Hågelbyleden redan idag utgör för det gröna sambandet med aktiviteter och rekreation runt tätorten. Jämfört med utredningskorridoren innebär den befintliga ledningen inget nytt intrång i omgivningen och därmed en mindre påverkan på upplevelsen av platsen jämfört med utredningskorridoren. 3.6.5 Kommunala planer Den befintliga ledningen och utredningskorridor C berörs av gällande stadsplaner för Alby/Alby III (1969), Alby VI (1970), Alby VII (1970) och kv Segersby m.fl. (1987), detaljplan för Albyberget och Albydalen (2000) och översiktsplanen för Botkyrka kommun (2014). Den befintliga ledningen och utredningskorridoren strider inte mot bestämmelserna i dessa. I översiktsplanen för Botkyrka kommun pekas det öppna odlingslandskapet mellan Eriksbergs industriområde och Tuna ut som ett område av sammanhängande grönstruktur som omger tätorten. Hågelbyleden pekas även ut som en fysisk barriär som behöver överbryggas för att stärka de gröna sambanden. Barriäreffekten skulle sannolikt förstärkas av utredningskorridor C:s placering i mycket nära anslutning till vägen. 3.6.6 Infrastruktur Utredningskorridor C innebär en ny passage av Hågelbyleden (se figur 5). Passage över befintlig infrastruktur innebär en direkt påverkan i form av störning av verksamheten i samband med byggnation. Den befintliga ledningen innebär ingen ny påverkan på befintlig infrastruktur. 16/18

3.6.7 Naturresurser Utredningskorridor C innebär att tidigare ej ianspråktagen mark, framför allt jordbruksmark, i anslutning till Hågelbyleden tas i anspråk, se figur 4. Korridoren medför också avverkning av en kort sträcka av ny skogsgata i höjd med Hågelbyparken. Den befintliga ledningen innebär därmed en bättre hushållning med naturresurser eftersom ingen ytterligare mark tas i anspråk. 3.6.8 Ekonomi En ny ledningssträckning enligt utredningskorridor C skulle innebära investeringskostnader om ca 23 mnkr. Därutöver tillkommer kostnader för att riva befintlig ledning och återställa mark med mera. Att bygga en ny 220 kv-ledning som endast skiljer sig marginellt från den befintliga ledningens placering, skulle innebära en omotiverat stor kostnad jämfört med att låta den befintliga ledningen stå kvar. Eftersom den befintliga ledningen fyller sin funktion överensstämmer inte en eventuell nybyggnation med 1 kap. 4 miljöbalken om att mark ska användas så att en från samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning tryggas. 3.6.9 Byggskede och driftfas En ny ledning enligt utredningskorridor C innebär att delvis ny mark måste ianspråktas. Arbetet med att bygga en ny ledning medför, under en begränsad period, ökat buller och störningar på grund av maskiner i området. Arbetet innebär även att viss avverkning kommer ske längs ledningsgatan och schaktning och markarbeten kommer att utföras vid stolpplatserna. En ny ledning skulle även innebära att delar av befintlig ledning måste rivas, med tillkommande störningar i likhet med uppförande av ledning enligt ovan. Under drift utgörs påverkan av underhållsarbeten på ledningen och i form av röjning av eventuella skogsgator och avverkning i ledningens sidoområden av höga träd som riskerar att falla över ledningen. 17/18

4 Sammanfattande motivering till befintlig ledning Fördelarna med att behålla den befintliga 22o kv-ledningen, baserat på ovanstående beskrivningar och jämförelser mellan den befintliga ledningen och de alternativa korridorerna, gör att Svenska kraftnät bedömer att det är strategiskt riktigt att även fortsättningsvis använda den befintliga luftledningen i nuvarande utformning. Den befintliga ledningen innebär inga nya intrång i jordbruks- eller skogsmark och förändrar därmed inte förutsättningarna för de värden som finns där. Utredningskorridor C ger inga miljövinster jämfört med den befintliga ledningen. Utredningskorridoren innebär istället nya intrång i omgivande värden. 18/18