Arkeologisk utredning, del av steg 1, avseende befintlig och alternativa ledningssträckningar Högdalen Nacka

Transkript

1 BILAGA Bilaga 2.7 tillhörande komplettering av ansökan (oktober 2017) om förlängd koncession för 220 kv-ledning mellan Högdalen och Nacka. Arkeologisk utredning, del av steg 1, avseende befintlig och alternativa ledningssträckningar Högdalen Nacka Projektorganisation Projektledare Uppdragsledare Utredare Kartor, Stigfinnaren, Nektab, Svenska kraftnät, Enetjärn Natur AB Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet, Affärsverket svenska kraftnät - Geodatasamverkan

2

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte Metodik Kulturmiljö Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar Befintlig ledningssträckning Kulturmiljö Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar Alternativa ledningssträckningar Alternativ A: Alternativ B: Alternativ C: Alternativ D: Sammanfattande bedömning Referenser Bilagor /14

4 1 Bakgrund och syfte Svenska kraftnät har den ansökt hos Energimarknadsinspektionen om förlängd koncession för 220 kv-ledningen mellan Högdalen och Nacka. Energimarknadsinspektionen anger i sin kompletteringsbegäran, daterad , att ansökan ska kompletteras med en komplett miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken. Av kompletteringsbegäran framgår att det i MKB:n tydligt ska redogöras för vilken eventuell påverkan ledningen och tillkommande underhålls- och reparationsarbete medför på kulturmiljön och fornlämningar och vid behov redogöra för skyddsåtgärder som minskar eller eliminerar eventuella negativa konsekvenser. I syfte att uppfylla ovanstående krav i Energimarknadsinspektionens kompletteringsbegäran har Svenska kraftnät låtit utföra en arkeologisk utredning, del av steg 1 (byråinventering), som underlag till MKB:n. Utredningen omfattar befintlig ledningsgata och fyra alternativa ledningssträckningar. 4/14

5 2 Metodik 2.1 Kulturmiljö Berörda kulturmiljöer och fornlämningar har identifierats genom att inhämta och analysera tillgänglig geografisk information avseende kulturmiljöer, kända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i buffertzonerna, dvs. ca 50 meter brett i den befintliga ledningens och alternativens sträckningar. Informationen har inhämtats från Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS), Länsstyrelsens Stockholm underlag gällande riksintresseområden för kulturmiljö och Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister (BeBR). Historiska kartor från Lantmäteriets kartdatabas på internet har rektifierats och granskats och har givit en bild av områdets historiska utveckling och bakgrund från 1600-talets slut och framåt. Ortnamnsarkivets (SOFI) namnbelägg har granskats och Sveriges Geologiska Undersökningars (SGU) kartdatabas med landhöjningssekvenser har varit till hjälp. Arkeologiska rapporter som berört någon del av området har studerats. Den översiktliga bilden av kulturmiljöns påverkan är således gjord utifrån befintligt underlagsmaterial och något platsbesök har inte genomförts Bedömningsgrunder Svenska kraftnät har tagit fram egna bedömningsgrunder avseende konsekvensbedömning av kulturmiljöer, se bilaga Bedömningen bygger på en trestegsmodell i vilken värdet på de berörda områdena längs sträckan bedöms (steg 1) liksom påverkan på områdena (steg 2). Områdets antagna värde och den påverkan som antas ske på området vägs ihop i en matris i vilken en antagen konsekvens kan utläsas (steg 3). Det finns sex konsekvensnivåer; obetydliga, små, små-måttliga, måttliga, stora och mycket stora konsekvenser. 2.2 Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar Utredningen omfattar riksintresse för kulturmiljö, kända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. 5/14

6 2.2.1 Bedömningsgrunder Konsekvensbedömningen är baserad på erfarenheter från ett stort antal koncessionsansökningar för linjer liksom kunskap om förhistorien och historien såsom den avspeglas i fornlämningar och kulturmiljöer. 3 Befintlig ledningssträckning 3.1 Kulturmiljö Den idag synliga kulturmiljön inom den befintliga ledningsgatan är nära obefintlig, eftersom den nästan uteslutande består av vägrenar och sidoområden till Tyresövägen, väg 229 och trafikplats Skarpnäck. Området ligger inom socknarna Stockholms stad och Brännkyrka i Södermanland, Stockholms län. Området ligger meter över havet och fram till för 6000 år sedan låg trakten under vatten, förutom bergspartiet mellan koloniområdet och Ältasjön som stack upp i havet som en mindre ö. Det innebär att förutsättningar att hitta även mellanneolitiska boplatsspår finns i området. Fram till för 5000 år sedan var nuvarande Ältasjön och Flaten sammanbundna i en havsvik som täckte större delen av området med ledningen, men för 4500 år sedan hade dessa sjöar avsnörts från havet. Från kanske Kristi födelse kunde höjdpartierna i området där ledningen går tas i anspråk för bebyggelse och verksamheter medan de lägre liggande områdena var delvis fuktiga starrängar inemot 1700-talet. Allra senast i början av 1900-talet har dessa starrängar torrlagts, odlats upp och sedermera bebyggts. De äldsta kända beläggen för mänsklig aktivitet i området är en handfull stensättningar ( ) nära koloniområdet söder om Tyresövägen vid Listuddsvägen, se bilaga och Stensättningarna kan på landhöjningsmässiga grunder dateras till äldst bronsålder och bör typmässigt inte vara yngre än vikingatid. Området tillhörde tidigare Skarpa ( och ), som nämns på 1430-talet som ett torp under Årsta, se bilaga och Under 1500-talets mitt utvecklades Skarpa till en by med tre gårdar och ett torp. På Skarpa bys ägor bildades 1661 säteriet Skarpnäck, grundat av grevinnan 6/14

7 . Till grund för bildandet av säteriet var Skarpa by som genom köp och arv kommit i Tyresö gods ägor i slutet av 1650-talet. Huvudbyggnaderna till Skarpnäck finns fortfarande kvar. I mitten av 1700-talet hade två av Skarpa bys gårdar avhysts, men Östergården ( fanns kvar till 1800-talets mitt och Tätorpet ( ) till 1930-talet, se figur 1. Gården och torpet var bebodda av dagsverksfolk och anställda vid Skarp-näck emedan Skarpa inte hade någon egen brukad jord från 1660-talet och framåt. Ledningens västra del övergår i säteriet Sköndals mark. Fig. 1. Befintlig ledning Högdalen Nacka och de alternativa ledningsstråken inlagda på jordutbrytningskarta (A12-18:1). På kartan visas även kända fornlämningar i närheten av ledningen. 7/14

8 När Stockholms stad växte i början av 1900-talet köptes markerna vid Skarpnäck upp, se figur 2. På Skarpnäcksfältet, det som senare bebyggdes och blev området Skarpnäcks gård, byggdes en flygplats med landningsbanor under andra världskriget men den användes inte. Ett område med skyttevärn ( ) på ett bergsområde strax väster om bostadsområdet kan härröra från denna aktivitet. Stadsdelen Skarpnäcks gård började byggas i början av 1980-talet och har fått namn från säteriet Skarpnäck. Den östra delen av ledningen går under och 1800-talen genom Skarpnäcks inägomark, nämligen ängsmarkerna Påttmyra ängen och Bondängen med betesbackar, men tangerar även Skarpa bys och senare Skarpnäcks östra åkergärde. Den västra delen av ledningen går över Skarpas och Skarpnäcks skogsmark. Ledningen i östra delen korsar Listuddsvägen, vars sträckning är densamma sedan åtminstone 1700-talet och återfinns på karta redan 1756, och som fortsätter som bevarad och identifierad vägbank i flera kortare delar norr om Tyresövägen (Stockholm 956). 8/14

9 Fig. 2. Befintlig ledning Högdalen Nacka och de alternativa ledningsstråken inlagd på häradsekonomisk karta (Nacka J ). På kartan visas även kända fornlämningar i närheten av ledningen. Strax söder om den östra delen av ledningen finns ett förgrenat koloniträdgårdsområde på marker som under 1750-talet var ängsmarkerna Påttmyra ängen och Bondängen. Ängsmarken var insprängd mellan mindre bergspartier. Vid ledningens västra ände, söder om Tyresövägen, finns en grupp av byggnader tillhörande Sandåkraskolan (Stockholms kommun, Tebrödet 1, hus 1, 4 och 5) byggda Byggnaderna inventerades i samband med inventering av annan bebyggelse i stadsdelen Sköndal men saknar angiven värdering i bebyggelseregistret. Området kan utifrån förhistoriska och historiska fakta konstateras ha nyttjats kontinuerligt av människor från kanske neolitikum fram till idag med tydliga nedslag i järnåldern medeltiden, talen och 1900-talet. 9/14

10 Bedömningen, utifrån den kända fornlämningsbilden och de historiska beläggen, är att det kan finnas ytterligare ännu okända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i närområdet, främst i orörda markområden i ledningens östra halva Påverkan på den kulturmiljö som berörs bedöms som liten eller obetydlig eftersom området redan är bebyggt av vägar och bostadsområden och konsekvenserna bedöms som obetydliga. 3.2 Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar Inga fornlämningar ligger inom ledningskorridoren men inom m från ledningen finns en handfull kända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Dessa är by- och gårdstomter, torplämningar, skyttevärn, stensättningar, ett färdvägssystem och en nu borttagen enkelstuga (se tabell bilaga och karta i bilaga 2.7.3) Inga kända fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar påverkas. Kända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar ligger som närmast 80 meter från befintlig ledningskorridor och påverkas inte av underhållsarbetet av den befintliga ledningen. Sammantaget bedöms därför den befintliga ledningssträckningen innebära obetydliga konsekvenser för lämningarna. 4 Alternativa ledningssträckningar arna nedan av alternativa ledningssträckningar omfattar enbart de aspekter som är alternativskiljande i jämförelse med befintlig ledningssträckning. 10/14

11 4.1 Alternativ A Kulturmiljö I jämförelse med befintlig ledningssträckning innebär alternativ A inte någon skillnad gällande kulturmiljön. Påverkan på den kulturmiljö som berörs bedöms som liten eller obetydlig och konsekvenserna bedöms som obetydliga Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar I jämförelse med befintlig ledningssträckning innebär alternativ A inte någon skillnad i vilka kända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som berörs. Inga kända fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar påverkas. Sammantaget bedöms därför alternativet innebära obetydliga konsekvenser för lämningarna. 4.2 Alternativ B Kulturmiljö I jämförelse med befintlig ledningssträckning innebär alternativ B inte någon skillnad gällande kulturmiljön. Påverkan på den kulturmiljö som berörs bedöms som liten eller obetydlig och konsekvenserna bedöms som obetydliga Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar I jämförelse med befintlig ledningssträckning innebär alternativ B inte någon skillnad i vilka kända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som berörs. Inga kända fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar påverkas. Sammantaget bedöms därför alternativet innebära obetydliga konsekvenser för lämningarna. 11/14

12 4.3 Alternativ C Kulturmiljö I jämförelse med befintlig ledningssträckning innebär alternativ C inte någon skillnad gällande kulturmiljön. Påverkan på den kulturmiljö som berörs bedöms som liten eller obetydlig och konsekvenserna bedöms som obetydliga Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar I jämförelse med befintlig ledningssträckning innebär alternativ C inte någon skillnad i vilka kända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som berörs. Inga kända fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar påverkas. Sammantaget bedöms därför alternativet innebära obetydliga konsekvenser för lämningarna. 4.4 Alternativ D Kulturmiljö I jämförelse med befintlig ledningssträckning innebär alternativ D inte någon skillnad gällande kulturmiljön. Påverkan på den kulturmiljö som berörs bedöms som liten eller obetydlig och konsekvenserna bedöms som obetydliga Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar I jämförelse med befintlig ledningssträckning innebär alternativ D inte någon skillnad i vilka kända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som berörs. Inga kända fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar påverkas. Sammantaget bedöms därför alternativet innebära obetydliga konsekvenser för lämningarna. 12/14

13 4.5 Sammanfattande bedömning Utifrån vad som framkommit under utredningen innebär en lokalisering av ledningen inom befintlig ledningsgata eller i något av alternativen A D ha lika stor konsekvens för kulturmiljön och fornlämningar; nämligen obetydlig. Referenser Litteratur Andersson, Kjell Skarpa by. Arkeologisk utredning för del av fastigheten Skarpnäcks gård, Brännkyrka socken, Stockholm stad, Södermanland. Arkeologistik Rapport 2014:35. Biuw, A Brännkyrka, Skarpnäck, Fornlämning 87. Stockholms stadsmuseum. Arkeologisk rapport. Schönning, K Skarpnäck. AB Stockholmshem. Arkiv Bebyggelseregistret (BeBR), Riksantikvarieämbetet Fornminnesregistret (FMIS), Riksantikvarieämbetet Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA), Lantmäteriet Akt A12-18:1, Jordutbrytning 1756, Skarpnäck, Brännkyrka socken, Stockholms län Lantmäterimyndighetens arkiv (LMA), Lantmäteriet Akt A99-1:33, karta 1846, Stockholms stad, Stockholms län Rikets Allmänna kartverks arkiv (RAK), Lantmäteriet Akt Nacka J , häradsekonomisk karta Institutet för språk, ortnamn och folkminnen Sökorden: Skarpa, Skarpnäck Sveriges Geologiska Undersökningar (SGU), landhöjningskartor 13/14

14 Bilagor Bilaga Bedömningsgrunder Bilaga Objekttabell fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar Bilaga Karta, kända fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar 14/14