INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 2 MÅLSÄTTNING OCH METOD 5 3 GENOMFÖRANDE 5 4 TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ 6 5 KULTURHISTORISK BAKGRUND 7 6 NULÄGE 11

Transkript

1

2

3 INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 2 MÅLSÄTTNING OCH METOD 5 3 GENOMFÖRANDE 5 4 TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ 6 5 KULTURHISTORISK BAKGRUND 7 6 NULÄGE RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN REGISTRERADE KULTURHISTORISKA LÄMNINGAR ENLIGT KML KULTURMILJÖ REGIONAL OCH KOMMUNAL NIVÅ LANDSKAPSBILD 11 7 RESULTAT KONSEKVENSER ÅTGÅRDSFÖRSLAG 15 8 KÄLLOR MUNTLIGA KÄLLOR LITTERATUR KARTOR 16 9 BILAGOR 17 Arkeologisk utredning Snösätra-Högdalen 3

4 1 INLEDNING WSP Samhällsbyggnad, Avdelningen för miljö och samhälle, har under april 2017, utfört en kulturmiljöanalys på uppdrag av Enetjärn natur AB. Kulturmiljöanalysen ska ingå som underlag i en MKB för en ny kraftledning i stadsdelen Högdalen, Stockholms stad. Analysen har lagts upp så att den även omfattar en särskild arkeologisk utredning, etapp 1, enligt KML (Kulturmiljölagen). Detta upplägg ger möjligheter att i tidigt skede planera så att man kan undvika fornlämningar, övriga kulturhistoriska lämningar och lägen där man riskerar att stöta på fornlämningar. Ansvarig arkeolog har varit och sammanställt resultaten i föreliggande rapport., som utfört fältarbete 2 MÅLSÄTTNING OCH METOD Kulturmiljöanalysens övergripande syfte är att utgöra underlag för en bedömning av kraftledningsdragningens konsekvenser för kulturmiljön. Målsättningar för kulturmiljöanalysen: lokalisera och fastställa forn- och kulturlämningar. lyfta fram värdefulla kulturmiljöer, beskriva kulturhistoriska strukturer och fornlämningar som ligger inom kraftledningens område analysera kraftledningens påverkan på och konsekvenser för kulturmiljön, samt behov av fortsatta åtgärder. en noggrann inventering ska lyfta fram fornlämningar, möjliga fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar inom kraftlednings buffertzon. Analysen har genomförts genom fältstudier samt studier av litteratur och äldre kartor. 3 GENOMFÖRANDE Arbetet inleddes med en översiktlig kartstudie av geologiska och ekonomiska kartor. Kulturmiljön med fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar analyserades och beskrevs med utgångspunkt i topografisk litteratur och Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS). Därefter följde en inventering i fält med en sådan noggrannhet att den motsvarade ambitionsnivån vid en arkeologisk utredning, etapp 1. Vid inventeringen registrerades med GPS och beskrevs övriga kulturhistoriska lämningar ovan mark. Inventeringen berörde ett område med en inventeringsyta om kvadratmeter (cirka 9,5 hektar). Arkeologisk utredning Snösätra-Högdalen 5

5 Figur 1 Översiktskarta med utredningsområde markerad som röd yta. 4 TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ De högsta delarna av inventeringsområdet når 72 m.ö.h. Större delen av området kan betecknas som mycket kuperat. Inventeringsområdet består delvis av markanta bergshöjder omgivna av sandig, moig moränmark. I de mer låglänta dalgångarna finns glacial eller postglacial lera. Högdalstoppen består av påförda rivningsmassor. Figur 2 Jordartskartan med utredningsområde markerad som röd yta. När man ser omfattningen av fyllnadsmassorna på jordartskartan kan man förstå att det handlar om 90-95% av utredningsområdets yta. Den SvK Snösätra Station Arkeologi

6 ursprungliga terrängen har nästan helt och hållet täckts över redan under början av och början av 1960-talet. Spåren efter områdets förhistoria och även historia fram till dess ligger gömd under fyllnadsmassorna. Undantagen är två tidigare registrerade lämningar. Den ena är fornlämningen RAÄ Stockholm 366, en lägenhetsbebyggelse som består av rester av ett torp som gick under namnet Gökdalen. Torpet var en egen enhet från 1667 till 1850, då det slogs samman med torpet Högdalen (Bergman 2001, s. 15). Idag är det svårt att få en överblick över lämningen eftersom det finns två husvagnar uppställda ovanpå fornlämningen. Men äldre tegelrester ligger spridda på marken runtom husvagnarna. Den andra fornlämningen RAÄ Stockholm 297, ligger strax utanför fyllnadsmassorna mot sydväst. Den består av en välbevarad fångstgrop (se omslagsbild) som preliminärt har daterats till historisk tid ( & s. 18, fig. 25). Figur 3 Karta som visar registrerade fornlämningar i blå färg inom utredningsområdet (röd färg). 5 KULTURHISTORISK BAKGRUND Brännkyrka socken har inventerats för arkeologi vid fyra tillfällen sedan Det finns dock inga registrerade forn- eller kulturlämningar inom utredningsområdet. Förhistorisk tid Stenålder ( f.kr., jägarstenålder bondestenålder) Drygt en kilometer söder om området, på Magelungens stränder har stenyxor påträffats. Arkeologisk utredning Snösätra-Högdalen 7

7 Bronsålder ( f.kr.) Under bronsåldern var strandlinjen cirka meter över dagens nivå. Lämningar från bronsåldern har påträffats nära utredningsområdet och består av både hällristningar och skärvstenshögar som ligger mot sydväst. Inga lämningar från bronsålder finns registrerade inom aktuellt utredningsområde. Järnålder (500 f.kr) 1050 e.kr.) Runsten Sö 290 står vid Farsta gård och dateras till 1000-talet e. Kr. Farstastenen antas höra ihop med Ågestastenen Sö 301 som står på Magelungens södra sida, i närheten av Norrån. Runstenen restes på 1000-talet vid den färdväg som korsade mellan Magelungen och Ågestasjön, väl synlig för alla förbipasserande. Dessa runstenar omnämner personer som förmodligen tillhörde samma familj och vars släktgård låg någonstans längs Magelungens stränder. De flesta av Brännkyrkas järnåldersgårdar bör ha legat helt nära Göta landsväg. Farsta och Sköndal är två undantag. Farsta (Faresta) låg söder om utredningsområdet, medan Sköndal (Sjöända/Siodæ) låg mot öster. Figur 4 Utredningsområdets läge i relation till järnåldersgårdar Under ett fältbesök i april 2017 kunde inga fornlämningar från förhistorisk tid observeras. Medeltiden Historisk tid SvK Snösätra Station Arkeologi

8 Från början av 1500-talet finns källmaterial som gör det möjligt att mer exakt se vilka gårdar och torp som fanns inom Brännkyrka socken. Det finns anledning att anta att 1500-talsbilden i stora drag är giltig också flera hundra år bakåt i tiden. Bygden hade fått sin struktur redan i slutet av järnåldern. Utredningsområdet har sedan medeltiden ingått i Brännkyrka socken. Utredningsområdet ligger något avsides i förhållande till den äldre centralbygden i Brännkyrka socken som låg kring den medeltida Brännkyrka kyrka och vid Årstafältet. De äldsta skriftliga källorna (jordeböcker) tillsammans med de äldsta geometriska kartorna från 1636 visar hur utredningsområdet ligger nordväst om Farsta (Faresta) gårds utmarker. Under medeltiden och 1600-talet upptogs utredningsområdet av de skogiga och bergiga områdena mellan sockens centralbygd längs Göta landsväg och de få gårdar som låg i sydost. Först i början av 1700-talet ser vi att socknen genomgått större förändringar. I stället för bara en sätesgård (säteri) finns det nu tio sådana herrgårdar i adelns ägo. En mängd torp har tillkommit i de tidigare ödsliga Brännkyrkaskogarna. Endast en av dessa bebyggelseenheter har legat inom utredningsområdet. En konceptkarta från 1712 visar läget för Gökdalstorpet. Figur 5 Utredningsområdets läge på en konceptkarta från Under första hälften av 1800-talet finns torpet Gökdalen kvar i området. Även en karta som återger trakterna kring Stockholm 1861 visar att den är kvar, möjligtvis redan hopslagen med det nära intilliggande nyare torpet Högdalen. På samma karta kan man se vägar som leder mot ängarna och andra bebyggelseenheter och ner mot ån. Arkeologisk utredning Snösätra-Högdalen 9

9 Figur 6 Detalj av karta över trakten omkring Stockholm från I slutet av och början av 1960-talet uppfördes Högdalstoppen (nr 1) genom att 65 miljoner kubikmeter tippmassor deponerades i stadsdelen Högdalen. Dess topp ligger på 72 meter över havet och därifrån har man utsikt över bland annat Stockholms innerstad. På Högdalstoppen anlades även två skidbackar, högsta fallhöjd är 43 meter. En skidlift på 160 meter invigdes 16 januari 1966, men den monterades ned En rodelbana anlades 1965, och utökades till 550 meter Båda anläggningarna stängdes Figur 7 Högdalstippen börjar anläggas, Foto:, SvD SvK Snösätra Station Arkeologi

10 Under ett fältbesök i april 2016 noterades två (2) objekt av vilka 2 har ett tveksam kulturhistorisk värde. De lämningar som hittades är recenta. 6 NULÄGE 6.1 RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN Det utpekade utredningsområdet för sträckan Snösätra-Högdalen i Högdalen ligger inte inom eller i närheten av något riksintresseområde för kulturmiljövården. 6.2 REGISTRERADE KULTURHISTORISKA LÄMNINGAR ENLIGT KML Som vi redan nämnde i beskrivningen av fornlämningsmiljön ovan, finns det två registrerade fornlämningar inom utredningsområdet. Tabell 1. Fornlämningar inom utredningsområdet RAÄ nummer Lämningstyp Antikvarisk bedömning Stockholm 366 Lägenhetsbebyggelse, Fornlämning Torp Föreslagen åtgärd Arkeologisk undersökning Stockholm 297 Fångstgrop Fornlämning Arkeologisk undersökning Skulle projektet komma i kontakt med fornlämningarna behövs ett tidigt samråd med Länsstyrelsen samt att skicka in en ansökan om intrång i fornlämning till Länsstyrelsen. 6.3 KULTURMILJÖ REGIONAL OCH KOMMUNAL NIVÅ Ingen lagskyddad bebyggelse finns inom eller i anslutning till utredningsområdet. Inom det aktuella utredningsområdet finns inga bebyggelsemiljöer som är utpekade av Stockholms Stadsmuseum som bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistorisk värde. 6.4 LANDSKAPSBILD Landskapet runtom utredningsområdet består av industrimiljöer. Den föreslagna ledningsdragningen innebär ingen stor påverkan i helhetsmiljön. Arkeologisk utredning Snösätra-Högdalen 11

11 Figur 8 Utdrag ur Stockholms Stadsmuseums karta med kulturhistorisk klassificering. Ingen bebyggelse finns inom utredningsområdet. I anslutning till området finns bebyggelse som klassificerats som gul, vilket betyder bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde. Utredningsområde inlagd i kartan. 7 RESULTAT Under fältinventeringen i april 2017 upptäcktes två objekt som redovisas i resultattabellen nedan (se även bilaga 1 objekttabell). Figur 9 Lämningar identifierade 2017 av WSP. Objekt 1 liknar i sin form rester över ett modernt gränsmärke. Men det ligger inte i närheten av någon känd äldre eller nyare fastighetsgräns. Möjligtvis kan det handla om en lämning över en annan typ av struktur som var SvK Snösätra Station Arkeologi

12 kopplad till de rekreationsaktiviteter som har ägt rum på Högdalstoppen fr.o.m talet. Figur 10 Gränsmärke? (Objekt WSP 01) I den västra mellersta delen av utredningsområdet påträffades omfattande rester över en rodelbana som hade byggts på Högdalstoppen Enligt en rapport av och användes banan aldrig (, s. 9). Banan har därmed stått övergiven i över 50 år och har fungerat som ett bra underlag för graffitti. Figur 11 Rester över rodelbana från 1965 (Objekt WSP 02) Arkeologisk utredning Snösätra-Högdalen 13

13 Figur 12 Rester över rodelbana från 1965 (Objekt WSP 02) Figur 13 Rester över rodelbana från 1965 (Objekt WSP 02) Stadsmuseet ställer sig tveksamt till lämningens värde eftersom den aldrig användes n 2017). För övrigt observerades under fältbesöket att det fanns flera bosättningar med husvagnar av EU-migranter i området. En av dessa som ligger inom utredningsområdet är placerad rakt ovanpå fornlämningen RAÄ Stockholm SvK Snösätra Station Arkeologi

14 Tabell 2. Resultattabell RAÄ nr. / Obj. nr. Stockholm 366 Stockholm 297 Lämningstyp Status Åtgärdsförslag om lämningarna ej kan undvikas Lägenhetsbebyggelse, Torp Fornlämning Arkeologisk undersökning Fångstgrop Fornlämning Arkeologisk undersökning WSP 01 Gränsmärke? Ej fornlämning Ingen åtgärd WSP 02 Parkanläggning Ej fornlämning Ingen åtgärd 7.1 KONSEKVENSER De 2 identifierade lämningarna bedöms vara från andra hälften av 1900-talet. Dessa två identifierade lämningarna bedöms vara ej fornlämningar. 7.2 ÅTGÅRDSFÖRSLAG Om projektet skulle komma i kontakt med de registrerade fornlämningar RAÄ Stockholm 366 och/eller RAÄ Stockholm 297, exempelvis genom schakt för själva ledningen, arbetsvagnar eller etableringsområden, bör beställaren ansöka om ingrep i fornlämning hos Länsstyrelsen och på detta sätt initiera den arkeologiska processen. För fornlämningar som påverkas är det Länsstyrelsen som beslutar om eventuella fortsatta antikvariska åtgärder. 8 KÄLLOR 8.1 MUNTLIGA KÄLLOR, Byggnadsantikvarie, Stockholms stadsmuseum, e-post, LITTERATUR &, Brennekyrkia sochn: socknen vid staden, Stockholmia, Stockholm, &, Fornminnesinventering av naturreservatet Norra Magelungen: Stockholms stad, Brännkyrka socken: [specialinventering], Stockholms stadsmuseum, Kulturmiljöavdelningen, Stockholm, & Bergstugan konsult, 2013., En studie av Högdalstoppen, & (red.), Det medeltida Sverige. Bd 2, Södermanland, 1, Tören, Svartlösa, Sotholm, Riksantikvarieämbetet, Stockholm, Arkeologisk utredning Snösätra-Högdalen 15

15 8.3 KARTOR Rikets allmänna kartverks arkiv Häradsekonomiska kartan , Brännkyrka J Ekonomiska kartan 1981, Stuvsta J133-10I4f82 Lantmäterimyndigheternas arkiv Rågångsåtgärd 1712, 01-BRÄ-13 Stockholms stadsarkiv Topografiska corpsens karta, Trakten kring Stockholm i nio blad utgiven 1861 överarbetad 1893, här BLAD VI SvK Snösätra Station Arkeologi

16 9 BILAGOR Bilaga 1 - Objekttabell Obj. nr/ RAÄ nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning Objekt WSP 01 Gränsmärke? Markering för gräns mellan fastigheter? Fyra stenar sammanställda. 1,2 meter i diam., 0,30 meter h. Övrig kulturhistorisk lämning Objekt WSP 02 Parkanläggning Lämningar över rodelbana från 1965 ca 550 meter l. 1,4-1,6 meter br. Övrig kulturhistorisk lämning Arkeologisk utredning Snösätra-Högdalen 17

17