Snösätra station, samrådsunderlag Arkeologi och kulturmiljö

Transkript

1 Uppdragsnr: (9) PM Snösätra station, samrådsunderlag Arkeologi och kulturmiljö Nuläge Riksintresse för kulturmiljövården Det utpekade utredningsområdet för ledningar och alternativa stationslägen för Snösätra station i Högdalen ligger inte inom eller i närheten av något riksintresseområde för kulturmiljövården. Registrerade kulturhistoriska lämningar enligt KML Torpmiljön, RAÄ Stockholm 336 Inom det föreslagna utredningsområdet (Fig. 1) finns det tre stycken registrerade kulturhistoriska lämningar. Med börjar söderifrån, är den första belägen mellan Magelungsvägen och järnvägsspåren mellan Älvsjö och Farsta Strand. Lämningen är registrerad i FMIS med beteckning Stockholm 336 och består av en lägenhetsbebyggelse. Lämningen utgörs av en f.d. torpmiljö som utbreder sig ca 95 x 60 meter och som innehåller en husgrund och kulturpräglade markytor. Torpet har enligt historiska kartor varit benämnd som Högdalen för vilken finns belägg sedan år 1772 (Bergman 2001, s. 15). Miljön har bedömts att vara en fornlämning. Miljön är skadad enligt FMIS och är ännu inte undersökt. Det föreslagna alternativet nr 4 för placering av stationsbyggnad gör intrång inom den aktuella fornlämningsmiljön. Intrånget kan minskas om byggnaden flyttas öster ut. Miljöns upplevelsevärde påverkas dock negativt. Fångstgrop, RAÄ nr Stockholm 297 Drygt 100 meter öster om och på norra sidan av järnvägsspåret berörs miljön Stockholm 297, som består av en rund fångstgrop för varg, som är 3 m i diameter och 0,7 m djup. Lämningen har bedömts att vara en fornlämning. Lämningen är välbevarad och har inte undersökts. Gropen är delvis igenfylld med grus, sten och cement. Fångsgropen anses av Stockholms stadsmuseum höra till en nyetablering i området under talet (Hermodsson & Söderlund 2006, s. 27, fig. 24). Enligt Riksantikvarieämbetets bedömning kan den vara äldre (se FMIS). Den föreslagna ledningssträckningen (se yta nr 2) löper igenom fornlämningen. WSP Samhällsbyggnad Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

2

3 Uppdragsnr: (9) Av kartan framgår att skogspartier upptar större delen av det föreslagna området. Samtidigt kan man se att på den nordvästra gränsen och längs den sydöstra delen av den planerade ytan finns det stora ytor med åkermark. I dessa områden kan det finnas delar av fossilåker bevarade än idag. Man kan tänka sig att åkermarken längs den sydöstra gränsen av utredningsområdet hörde från början till torpet Gökkdalen, under en senare period till bägge torpen Högdalen och Gökkdalen och från 1850 endast till Högdalen. Den åkermark som kommer in på utredningsområdets nordvästra kant kan vara samma åkermarksformer som avbildas på Geometriska kartan över Örby by och i så fall handlar de om byns åkrar som brukades redan under första hälften av 1600-talet (se Fig. 4). De äldre vägar som löper längs och emellan de olika åkerarealerna är också kulturhistoriskt intressanta. Om delar av dessa fossila åkrar finns kvar samt om de kan dateras tidigare än år 1850 faller den inom Kulturmiljölagens bestämmelser om fornlämningar. Det är i sådant fall Länsstyrelsen som fattar beslut om delar av de fossila åkrarna kan tas bort. Oavsett lagskydd är det ur kulturmiljöperspektiv positivt om åkern eller spår efter dessa kan bevaras intakt. Fig. 4. Geometrisk karta över Örby by Föreslagen utbredning av utredningsområdet schematiskt markerat med röd färg.

4 Uppdragsnr: (9) Fig. 5. Haradsekonomiska kartan från som visar det aktuella området (markerat i rött) och placering av åkermark (markerad i grön) Tidigare fornlämningsinventeringar och undersökningar i området Stockholms stadsmuseum utförde en fornminnesinventering av Norra Magelungen år 2006 i samband med planeringen av bildandet av ett naturreservat i norra delen av Sjön Magelungen. Resultaten av denna inventering visar att inga nya fornlämningar identifierades inom det föreslagna området för denna utredning. Förslag på fortsatt utredning Ett flertal fältinventeringar har utförts i området av Riksantikvarieämbetet och Stadsmuseet under olika förhållanden. Sannolikt har inga förhistoriska lämningar förbigåtts. Dock kan vissa lämningar vara svårare att upptäcka exempelvis beroende på årstid och ljusförhållanden. Av ovanstående underlag framgår dock två aspekter som signalerar att området kan vara aktuellt för lagskyddade fornlämningar. Områdets topografiska förutsättningar Det utvalda området är främst placerat inom ett agrart område där ett antal fornlämningar har identifierats från historisk tid. De topografiska förutsättning-

5 Uppdragsnr: (9) arna indikerar därmed en risk för att hittills okända fornlämningar kan framkomma inom det aktuella området. Hittills inte undersökta fornlämningar De hittills registrerade fornlämningarna i inom utredningsområdet har inte undersökts och avgränsats. De eventuella fossila åkrarna bör inventeras i syfte att fastställa om de är lagskyddade fornlämningar eller inte och om de även ingår i de hittills registrerade fornlämningarna. Sammanfattning gällande påverkan på fornlämningar Sammanfattningsvis berörs en känd fornlämning (en fångstgrop) av den föreslagna ledningssträckan. Borttagning av denna lämning kommer att kräva tillstånd av Länsstyrelsen. Denna lämning bedöms kräva särskild arkeologisk undersökning. Eventuella kostnader för arkeologiska arbeten kommer att behöva bekostas av exploatören. Detta arbete bedöms i ringa utsträckning komma att påverka projektets tidplan. De alternativa stationsplaceringarna nr 4 och 3 berör två torpmiljöer som utgör lagskyddade fornlämningar. Exploatering inom de föreslagna lägena kan komma kräva en särskild arkeologisk undersökning. Borttagning av dessa lämningar kommer att kräva tillstånd av Länsstyrelsen. Eventuella kostnader för arkeologiska arbeten kommer att behöva bekostas av exploatören Det arkeologiska arbetet kan eventuellt komma att påverka projektets tidplan. Intrången kan undvikas om byggnaden flyttas öster ut. Miljöernas upplevelsevärde påverkas dock negativt. De eventuella fossila åkrarna intill de föreslagna stationsplaceringarna nr 3 och 4 bör inventeras i syfte att fastställa om de är lagskyddade fornlämningar eller inte. Vidare föreslås en fältinventering föreslås av det utpekade området och dess omedelbara närområde för att säkerställa att inga okända fornlämningar kan komma att beröras, vilket bl.a. kan påverka projektets tidplan.

6 Uppdragsnr: (9) Fig. 1. Karta som visar utredningsområdet med placering av kulturhistoriska lämningar enligt FMIS. Föreslagna ytor för placering av el-stationer markerade med gul polygon. Lagskyddade bebyggelsemiljöer och landskap av kommunalt värde Inom det aktuella utredningsområdet finns det tre stycken bebyggelsemiljöer som är utpekade av Stockholms stadsmuseum som bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistorisk värde (se Fig. 2). Fem byggnader som ingår i dessa områden finns även registrerade i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister (BeBR). Längst ner i den sydvästra delen av utredningsområdet finns det två bostadshus. Den ena (HÖGDALEN 1:1) ingår i en anläggning, som är kulturhistoriskt värderad/klassificerad/karaktäriserad; den andra (HÖGDALEN 1:2) är en egnahemsbyggand från år På den nordvästra sidan av utredningsområdet finns det två byggnader som har fungerat som spårvagnshallar. Byggnaderna som är uppförda 1956 (STOCKHOLMS BLIXT- LJUSET 18 husnr 1 och 2) ingår i en anläggning, som är kulturhistoriskt värderad/klassificerad/karaktäriserad. På den nord östra delen av utredningsområdet finns det en värmeverksbyggnad (STOCKHOLM TIPPEN 1 husnr 1), uppförd under olika skede, men med början Byggnaden ingår i en anläggning, som är kulturhistoriskt värderad/klassificerad/karaktäriserad.

7 Uppdragsnr: (9) De olika alternativen för placering av stationen kommer inte i kontakt med Stadsmuseets utpekade områden, däremot den föreslagna ledningen skär igenom området som Stadsmuseet har identifierat som värdefull, där värmeverket ingår. Enligt den historiska kartanalysen ovan har delar av landskapet använts till agrar markanvändning och delar av åkermark kan ses på kartmaterial kring sekelskiftet Sannolikt är åkrarna kopplade till de historiska torpen som finns omnämnda i avsnittet om fornlämningar. I övrigt förefaller den historiska markanvändningen ha varit utmark, dvs. sannolikt betespräglat skogsområde kring sekelskiftet 18/1900. Antikvarisk bedömning De föreslagna stationsplaceringarna bedöms inte påverka några kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer negativt. Om kabelnätet ska löpa i mark bedöms inte landskapsbilden eller några bebyggelsemiljöer påverkas negativt. Om den befintliga kraftledningen tas ner och ersätts av markledning påverkas de kulturhistoriska värdena positivt. Ur landskapsperspektiv bör placering nr 2 och 3 undvikas då ett relativt opåverkat landskapsparti med bl.a. äldre åkerholmar, fossil åkermark och öppen åker/betesmark kommer att beröras av den nya stationsbyggnaden. Fig. 2 Utdrag ur Stockholms stads karta över miljöer av kulturhistoriskt intresse av kommunalt värde med utredningsområde inlagd. Bebyggelsemiljöer med en positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistorisk värde markerade med gula ytor.

8 Uppdragsnr: (9) Detaljplaner Fyra gällande detaljplaner kommer in på utredningsområdet. Dessa är Dp , Detaljplan för fastigheten Tippen 1 m fl (antagen ); PL. 4399, Stadsplanen för Del av Stadsdelen Högdalen (Industri och vagnhall inom Högdalen IV) i Stockholm (antagen ); PL Stadsplan för Fagersjö, radhusdelen (antagen ) och PL Högdalen, Fagersjö, Farsta Gård och Farsta, Magelungsvägen (antagen ). På ingen av dessa detaljplaner finns varken fornlämningar eller några lämningar/byggander av kulturhistoriskt intresse utpekade. Stockholm WSP Samhällsbyggnad

9 Uppdragsnr: (9) Referenser Otryckta källor Muntliga källor, byggnadsantikvarie, WSP, kommunikation Äldre geometriska kartor Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA) / Riksarkivet (Arninge) Örby, Brännkyrka, Svartlösa h:d, Södermanland, Akt C7: Farsta, Brännkyrka, Svartlösa h:d, Södermanland, Akt C7: Andra historiska kartor Rikets allmänna kartverks arkiv: Haradsekonomiska kartan (Brännkyrka J ) Litteratur (2001). Bebyggelsen i Brännkyrka socken. Brännkyrka genom tiderna V. Brännkyrka hembygdsföreningens samlade medlemsblad , Stockholm. (1999). Brennekyrkia sochn: socknen vid staden. Stockholm: Stockholmia. (2006). Fornminnesinventering av naturreservatet Norra Magelungen: Stockholms stad, Brännkyrka socken: [specialinventering]. Stockholm: Stockholms stadsmuseum, Kulturmiljöavdelningen.