Svenskt Vatten Rörnät och Klimat 2018 13-14 mars Växters tålighet i den urbana miljön- fakta och fördomar i samband med dagvattenhantering Örjan Stål 25 års erfarenheter med forskning, planering och projektering av träd i stadsmiljö med koppling till konventionella VA-ledningar samt LOD lösningar till träd. E-post: orjan.stal@viosab.se Mobil: 070-6578424 www.viosab.se
Träd som en resurs i staden gällande dagvattenhantering! Välmående träd med täta kronor och intilliggande grönytor. Stor fördröjande och infiltrationskapacitet av regnvatten!
Staden har gått från mer gröna till hårdgjorda ytor. Träden får sämre växtförutsättningar genom minskad; Jordvolym Vattenmängd Gasutbyte Näringstillförsel (organiskt material)
Separerad projektering skapar problem för båda parter. Ingen vinnare bara förlorare
Effekten gör att tredje part blir drabbad!
Varför blir växtförutsättningarna för träd oftast dåliga i sådana anläggningar?
Redan begränsade rotutrymme blir oftast ännu mindre vid utförande!
Överbyggnaden består av samkrossmaterial. Vilket ger en reducerad infiltrationskapacitet och sämre gasutbyte i marken!!!!!!!!!!
Bersågränd 1980-2012 Sorbus aria Kraven ställs på bärighet för hårdgjorda ytor men inte för träden
Kan det istället vara så att materialet i ledningsgravar och järnvägsbankar är mer lämpade som växtsubstrat för träd i urbanmiljö än åkerjord!!!!!!!!!!!???
Ja, mycket tyder på det! Miljön i ledningsgravar och i banvallar har hög porvolym som bidrar till god infiltration, gasutbyte och markfukt!!! Inga rötter i jorden!! Massiv rottillväxt i rörgraven
Denna kunskap har amerikanska plantskolor utnyttja. Träd drivs upp i ren ärtsingel!!
Juni 2012
September 2016
Resultaten visar på att god rotutbredning och att alternativa växtsubstrat ger ett bättre resultat än vid användandet av traditionelljord för träd i urbanmiljö!!!!
Så här kommer framtidens Skelettjordar att se ut?
Trädplantering på bara skärv utanför planteringslådan Norra Djurgårdsstaden
Lins med gammal dold vägkropp i Växjö där förstärkningslagret inte innehåller 0-fraktion!!!!
Framtidens vägar bör tillåta rötter och vatten i vägkroppen! Rotinträngning förhindras genom förstärkt överbyggnad med kompakterad samkross!! Vägkropp uppbyggd av sorterade krossmassor Rotskydd av kompakterad samkorss
Där man önskar rottillväxt ska sorterad bergkross användas och där man inte vill har rötter ska man använda samkross!!!!!!
50 mm stödremsa infiltrationslager 8-16mm 8-16 mm lagret har kontakt med luftigt bärlager och förstärkningslager 32-64, 30-90 mm
Växjö Västra Esplanaden dränerat förstärkningslager
Förstärkningslager 300 mm Bergkross 30 90 mm
Förstärkningslager avjämningslager 150 mm, Bergkross 16-32 mm
Fiberduk ovanpå avjämningslager med 30 mm bärlager 0-30 mm
Karlstad Sandgrundskajen
Barkarby staden Järfälla kommun
Stockholm Biochar Project
Positiva effekter med biokol Hög vattenhållande förmåga (som lera) Öka näringsretentionen i jorden, näringen hålls kvar Renar vatten från tungmetaller Tillförsel av vissa näringsämnen (P, K, Ca, etc.) Gynnar en mikrobiell tillväxt Långtidslagring av kol
Nybrogatan 2015 Kolmakadam
Nybrogatan 2016 Magnolia
Plant bed for street trees charcoal macadam = crushed granite 8-16 mm mixed with nutrient-enriched charcoal 2014 Charcoalsoil 2-5 mm granit depth 100 mm Charcoalchips 8-16 mm granit depth 900 mm
2017 augusti
Before
Juni 2014 Första växtsäsong efter renovering
September 2016 Tredje växtsäsong efter renovering
Wiens Universitets Campus
Wiens Universitets Campus. Alla växter är planterade i stenkross och kompost, ingen jord!!!!!!!!!!!!!!
Tank You For Your Attention