STADSVEGETATIONENS EKOSYSTEMTJÄNSTER SYNLIGGÖRANDE OCH VÄRDERING

INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP STADSVEGETATIONENS EKOSYSTEMTJÄNSTER SYNLIGGÖRANDE OCH VÄRDERING Julia Johansson Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområdet miljövetenskap ES1510, Examensarbete i miljövetenskap I, 15 hp Grundnivå Termin/år: VT 2017 Handledare: Johan Uddling Fredin, institutionen för biologi och miljövetenskap Examinator: Göran Wallin, institutionen för biologi och miljövetenskap

Framsida bild Julia Johansson

Sammanfattning Ekosystemtjänster är de tjänster som naturen levererar och som vi människor är beroende av, till exempel vattenrening eller pollinering. Trots tjänsternas betydelse för vår välfärd är de ofta undervärderade eller förbisedda vid viktiga beslutsfattanden i samhället. I städer, såsom Göteborg, är fokus på utveckling och tillväxt, vilket ofta sker på bekostnad av grönområdena. För att undvika att städernas grönområden och dess ekosystemtjänster försummas när städer förtätas behöver ekosystemtjänsterna synliggöras och värderas. Det här arbetet är en litteraturstudie med syftet att uppmärksamma de urbana ekosystemtjänsterna av hög betydelse och vad vi förlorar genom att ta dem för givet. Studien berör också vilket arbete staden Göteborg gör för att synliggöra ekosystemtjänsterna, samt hur Göteborgs invånare och beslutsfattare i Sverige värderar ekosystemtjänster i dagsläget. De urbana ekosystemtjänster som valdes ut till detta arbete var luftrening, klimatreglering, bullerdämpning, dagvattenhantering samt rekreation och hälsa. Resultatet visar att om dessa tjänster försvinner eller försvagas kommer livskvalitén i den urbana miljön försämras markant, eftersom de har stor betydelse för vår fysiska och psykiska hälsa. Att ersätta ekosystemtjänsterna skulle vara både kostsamt och problematiskt. I Göteborg finns ett pågående arbete för att synliggöra ekosystemtjänsterna för både beslutsfattare och medborgare, bland annat genom nya riktlinjer för stadsplanering och informerande projekt. Göteborgarna värderar grönområden med hög biodiversitet och naturlighet högst, och grönområdena är generellt mest uppskattade av kvinnor och äldre invånare. I Sverige så är arbetssätt och metoder för att värdera ekosystemtjänster fortfarande under utveckling, men det arbete som sker för ekosystemtjänsternas synliggörande har ökat förståelsen för tjänsternas värde bland beslutsfattare och uppfattas därför som lyckat. Nyckelord: Ekosystemtjänster, Stadsmiljö, Värdering, Göteborgs Stad. 3

Abstract Ecosystem services are services the nature provides and which we depend on, for example water treatment or pollination. Although the services are of great importance for our wellbeing they are often underestimated or overlooked in society s decision-making. In cities, such as Gothenburg, focus is on development and growth, which often happens at the expense of the green areas. To avoid the decrease of green areas and the degradation of the city s ecosystem services, the services need to be valued and visualized. The purpose of this literature study is to highlight the urban ecosystem services of high importance and to inform what we lose by taking them for granted. The study will also bring up what Gothenburg do to visualize the ecosystem services, as well as how the inhabitants of Gothenburg and the decision-makers of Sweden values the ecosystem services today. The urban ecosystem services selected in this study was air filtration, climate regulation, noise reduction, water management as well as recreation and health. The result shows that if these services disappear or diminish the life quality of the urban environment would deteriorate significantly, since they are of great importance to our physical and mental health. To replace these would be both expensive and problematic. In Gothenburg, there s an ongoing work to visualize ecosystem services for decision-makers as well as inhabitants, including new guidelines for urban planning and informative projects. The inhabitants of Gothenburg values green spaces with high biodiversity and naturalness highest, and green areas were generally appreciated more by women and older residents. In Sweden, the methods for valuing ecosystem services are still in progress, though the ongoing work for the services visualization has increased the decision-makers knowledge of the ecosystem services value and is therefore perceived as successful. Keywords: Ecosystem services, Urban areas, Value, Gothenburg. 4

Förord Detta examensarbete har utförts under andra kvartilen av vårterminen 2017 inom det naturvetenskapliga miljövetarprogrammet (NMIL) vid Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet. Arbetet omfattar 15 högskolepoäng. Jag vill tacka alla som har hjälpt mig med arbetet. Framförallt Johan Uddling Fredin, för all värdefull handledning. Även Yvonne Andersson-Sköld och Jenny Klingberg för alla litteraturtips på värdering av ekosystemtjänster. Jag vill också tacka Evelina Eriksson, miljöplanerare på Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad, för alla dokument och länkar på Göteborgs arbete inom ekosystemtjänster. Samtliga bilder i rapporten tillhör Julia Johansson, tagna i Göteborg under maj 2017. Julia Johansson Göteborg, juni 2017 5

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Abstract... 4 Förord... 5 1. Inledning... 8 1.1 Ekosystemtjänsters roll i samhället... 8 1.2 Sveriges arbete idag... 8 1.3 Syfte... 9 Frågeställning... 9 Avgränsningar... 9 2. Metodik... 9 2.1 Datainsamling... 9 Ekosystemtjänster i staden... 9 Göteborgs arbete... 9 Beslutsfattares och medborgares värderingar... 10 2.2 Databearbetning... 10 3. Resultat... 11 3.1 Ekosystemtjänster i staden... 11 3.1.1 Luftrening... 12 3.1.2 Klimatreglering... 13 3.1.3 Bullerdämpning... 14 3.1.4 Dagvattenhantering... 14 3.1.5 Rekreation och hälsa... 16 3.2 Göteborgs arbete... 18 Grönstrategi för en tät och grön stad... 18 Kompensationsåtgärder i plan- och exploateringsprojekt... 18 Grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt... 19 Naturvårdsstrategiskt program för biologisk mångfald... 19 Projekt och forskning i Göteborg... 20 3.3 Beslutsfattare och medborgare värderingar... 21 3.3.1 Medborgares värderingar... 21 3.3.2 Beslutsfattares värderingar... 22 4. Diskussion... 23 4.1 Ekosystemtjänster i staden... 23 6

4.2 Göteborgs arbete... 24 4.3 Beslutsfattare och medborgare värderingar... 25 5. Slutsatser... 26 Rekommendationer... 27 6. Referenser... 28 7

1. Inledning 1.1 Ekosystemtjänsters roll i samhället Ekosystemtjänster är de tjänster som naturen levererar och som människan är beroende av (NE, 2017). Ett ekosystem upprätthåller eller förbättrar vår hälsa och tillvaro till exempel genom att rena luften, reglera klimatet, dämpa buller, ta hand om och rena regnvatten, pollinera grödor eller förse oss med naturupplevelser. Ekosystemtjänsterna är många och brukar kategoriseras i fyra olika grupper; Försörjande, reglerande, kulturella och stödjande. Vissa ekosystemtjänster är synligare än andra, till exempel försörjande ekosystemtjänster som kan vara råvaror såsom spannmål eller trävirke. Dessa tjänster är dock ofta beroende av andra ekosystemtjänster som inte är lika synliga, ofta reglerande eller stödjande ekosystemtjänster såsom vattenreglering eller näringscykeln (Naturvårdsverket, 2016a). Trots tjänsternas betydelse för vår välfärd är de ofta undervärderade eller förbisedda vid viktiga beslutsfattanden i samhället. I städer, såsom Göteborg, sker stort fokus på utveckling och tillväxt, vilket ofta sker på bekostnad av de gröna värdena som finns. Grönområden och vattendrag byggs om eller tas bort, vilket försvagar eller avlägsnar ekosystemens förmåga till ekosystemtjänster (Göteborgs Stad, 2016a). I dagsläget bor mer än hälften av världens befolkning i städer, och till 2050 beräknas andelen öka till ungefär 70% (Seto, Parnell, & Elmqvist, 2013). Mänskligheten kommer förstås vara lika beroende av naturen och dess ekosystemtjänster som den alltid varit, vilket betyder att det kommer vara extra viktigt att städernas grönområden och ekosystem tas på allvar och inte nedprioriteras (Bolund & Hunhammar, 1999). Naturvårdsverket, samt initiativ såsom Millennium Ecosystem Assessment (MA) och The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB), menar att ekosystemtjänsterna förbises till följd av okunskap eller det faktum att ekosystemtjänster tas för givna (Millennium Ecosystem Assessment, 2005; TEEB 2010, s.4-5). När vi inte känner till ekosystemens tjänster och dess värde riskerar vi att påverka dem negativt utan att vi är medvetna om det. Det är tyvärr ofta först efter att en ekosystemtjänst har förlorats eller försvagats som samhället börjar reagera och inse det värde som tjänsten faktiskt hade. För att undvika att detta händer behöver ekosystemtjänster synliggöras och värderas. På så sätt kan politiker, organisationer och individer fatta mer medvetna beslut som kan påverka vår framtida livskvalitet till det bättre (Naturvårdsverket, 2017b). 1.2 Sveriges arbete idag Under perioden 2014 till den 10 december 2017 har Naturvårdsverket, tillsammans med andra svenska myndigheter och länsstyrelser, ett uppdrag från regeringen att genomföra en kommunikationssatsning om ekosystemtjänster. Satsningen går ut på att uppmärksamma värdet av biologisk mångfald och dess ekosystemtjänster samt deras betydelse för oss människor. Målet är att värdet av ekosystemtjänster ska vara allmänt känt och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avvägande och beslut i samhället till 2018. Detta kan också medverka till att generationsmålet om att säkra ekosystemens förmåga att långsiktigt bidra med ekosystemtjänster nås (Regeringen, 2014). 8

1.3 Syfte Syftet med projektet är att ta fram information om och värdet av de viktigaste ekosystemtjänsterna i urban miljö, och på så sätt få en uppfattning om vad vi förlorar om vi förbiser tjänsterna vid beslutsfattande i samhället. Syftet är också att få en bild av hur arbetet med att synliggöra ekosystemtjänster går i Göteborgs stad, samt hur Göteborgs invånare och beslutsfattare i Sverige värderar ekosystemtjänsterna i dagsläget. Frågeställning - Vilka ekosystemtjänster har hög betydelse i stadsmiljö och vad förlorar vi på att inte ha kunskap om alternativt förbise ekosystemtjänsterna? - Vilket arbete för ekosystemtjänsternas synliggörande sker i Göteborg idag? - Hur värderar Göteborgs invånare och beslutsfattare i Sverige ekosystemtjänster i stadsmiljö i dagsläget? Avgränsningar Arbetet avgränsar sig till ekosystemtjänster i stadsmiljö (med mycket fokus på Göteborg) och ekosystemtjänster från stadens vegetation. Arbetet är också en litteraturstudie, vilket har inneburit en anpassning till den forskning och information som redan finns. 2. Metodik 2.1 Datainsamling Metoden för examensarbetet var litteraturstudie. Ekosystemtjänster i staden Insamlingen av data för ekosystemtjänsternas värde skedde genom sökning av vetenskaplig litteratur i olika databaser (Web of Science, Göteborgs Universitets bibliotek, Google Scholar). Vanliga sökord var: Ecosystem Services* AND Urban*/ AND Value*. Data insamlades även genom myndigheters och olika initiativs hemsidor och rapporter (Naturvårdsverket, Millennium Ecosystem Assessment, TEEB etc). Forskning, artiklar och tips om pågående nationella och internationella projekt inom ämnet förseddes även av handledare med hjälp av kollegor. Göteborgs arbete För data på Göteborgs arbete om ekosystemtjänsternas synliggörande användes Göteborgs Stads hemsida (www.goteborg.se), och miljöförvaltningen/stadsbyggnadskontoret i Göteborg kontaktades även genom mejl. Evelina Eriksson, miljöplanerare på Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad, besvarade förfrågan om information genom bland annat länkar till hemsidor och rapporter. Även genom bifogande av textdokument bestående av tjänsteutlåtanden, protokoll och rapporter om kompensationsåtgärder för ekosystemtjänster i plan- och exploateringsprojekt samt riktlinjer för grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt i Göteborgs Stad. 9

Beslutsfattares och medborgares värderingar För att få information på hur Göteborgs medborgare värderar stadens ekosystemtjänster utgick datainsamlingen främst från fem artiklar vars fältmätning tagit plats i Göteborg och som publicerades 2016/2017. Artiklarna hittades på rekommendation av handledarens kollegor. Andra, internationella, artiklar berörande stadsinvånares uppfattning av grönområden som bland annat tas upp i diskussionen hittades via Web of Science med sökorden: Ecosystem services* AND Urban* AND Appreciation*. 2.2 Databearbetning Val av ekosystemtjänster Valet av ekosystemtjänster för denna studie gjordes genom att granska fyra andra studier där ekosystemtjänster med störst betydelse i urban miljö har bedömts, se tabell 1. De ekosystemtjänster som alla fyra studier hade gemensamt valdes ut att lyftas fram i denna rapport. Tabell 1: Fyra studier med respektive urval av viktiga urbana ekosystemtjänster. Källa Urvalet av ekosystemtjänster nämnda i texten Bolund & Hunhammar, 1999 Ecosystem services in urban areas Emanuelsson & Persson, 2014. En kontextanpassad grönytefaktormodell Thorsson et. al, 2013-2016 Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska C/O CITY, 2014 Urbana ekosystemtjänster: Låt naturen göra jobbet Air filtration, micro climate regulation, noise reduction, rainwater drainage, sewage treatment, and recreational and cultural values Rekreation, dagvatten, luftkvalité, buller, lokalklimat och biologisk mångfald. biologisk mångfald, bullerdämpning, luft- och vattenhantering, klimatreglering, markstabilisering, rekreation och välbefinnande. biologisk mångfald, pollination, mikroklimatreglering och dagvattenhantering, bullerdämpning samt kultur, rekreation och hälsa. Vissa av ekosystemtjänsterna har beskrivits under olika ord. För att underlätta för resultatet har ekosystemtjänster såsom rainwater drainage, sewage treatment och dagvatten samlats under ordet Dagvattenhantering i denna studie - samma för kultur, rekreation, hälsa och välbefinnande som har hamnat under Rekreation och hälsa. 10

3. Resultat 3.1 Ekosystemtjänster i staden Med fokus på de mest relevanta miljöaspekterna i urban miljö är de lokala ekosystemtjänsterna med direkt påverkan på människors hälsa och trygghet ofta de som anses vara extra viktiga (Bolund & Hunhammar, 1999; Gómez-Baggethun et al., 2013). I analysen Ecosystem services in urban areas (Bolund & Hunhammar, 1999), rapporten En kontextanpassad grönytefaktormodell (Emanuelsson & Persson, 2014), projektet Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska (Thorsson et. al, 2013-2016) och Urbana ekosystemtjänster: Låt naturen göra jobbet (C/O CITY, 2014) har ett urval av ekosystemtjänster valts ut för att studeras. Figur 1: Urbana ekosystemtjänster som valts ut i fyra olika studier som mest relevanta. Här visas antalet studier som de olika ekosystemtjänsterna blivit representerade i och därmed vilka tjänster som alla studier ansett som viktiga. De ekosystemtjänster som togs upp gemensamt i alla texterna var luftrening, klimatreglering, bullerdämpning, dagvattenhantering och rekreation och hälsa (se figur 1). Dessa har därför i det här arbetet klassats som de urbana ekosystemtjänsterna av högst betydelse och härefter följer en beskrivning av var och en av dem samt resultat från studier som visar på tjänsternas värde, både praktiskt och ekonomiskt. 11

Figur 2 och 3: Träd i centrala delar av Göteborg, som bland annat bidrar till invånarnas välbefinnande genom att filtrera bort en del av stadens luftföroreningar. 3.1.1 Luftrening Stadsvegetationen förbättrar stadens luftkvalité genom dess förmåga att minska eller ta bort luftföroreningar från atmosfären som kommer från bland annat transporter, industrier, uppvärmning av bostäder eller förbränning av skräp. Luftföroreningar är ett stort problem för människors hälsa eftersom de bidrar till luftvägs-, hjärt- och kärlsjukdomar. Ozon (O3), svaveldioxid (SO2), kvävedioxid (NO2), kolmonoxid (CO) och partiklar (mindre än 10 μm; PM10) är exempel på föroreningar som vegetationen kan ta bort (Gómez-Baggethun et al., 2013). Detta sker genom att träden och buskarnas blad absorberar de luftburna partiklarna genom dess stomata (klyvöppningar genom vilka växtens gasutbyte sker), eller genom att partiklarna fastnar på framförallt bladens yta. Trädens uppbyggnad kan även påverka luftströmmarna så att förorenad luft inte i samma utsträckning når platser där många människor vistas (Sjöman & Slagstedt, 2015). I figur 2 och 3 visas exempel på grönska i en stad, i detta fallet gatuträd i Göteborg, som bidrar till invånarnas välbefinnande genom att bland annat filtrera bort en del av de lokala luftföroreningarna. I tabell 2 redovisas resultat från tre studier som ger exempel på stadsvegetationens bidrag inom luftrening och tjänstens monetära värde. Tabell 2: Resultat från studier med exempel på stadsvegetationens bidrag inom luftrening. C/O CITY, 2014 Urbana ekosystemtjänster: Låt naturen göra jobbet. Stockholms grönytor bidrar med en nettodeposition om cirka 800 ton partiklar (PM10), vilket är 45 procent av vad vägtrafiken i regionen släpper ut under ett år. Storstockholms grönytor beräknas därför bidra med minskade kostnader inom sjukvården på mellan 71 och 83 miljoner kronor. Ifall partiklarna inte hade tagits upp av vegetationen beräknas invånarnas produktivitetsförlust till följd av luftföroreningarnas negativa hälsoeffekter ha varit värd mellan 262 och 307 miljoner kronor. Bernatzky, 1983 The effects of trees on the urban climate En gata med träd hade 70 procent mindre luftföroreningarna än en liknande gata utan träd, och en park hade upp till 85 procent mindre. Det var dock fler faktorer än trädens 12

reningsförmåga som spelade in. McPherson et al., 1997 Quantifying urban forest structure, function and value: the Chicago Urban Forest Climate Project Träden i staden Chicago avlägsnar årligen 5575 ton luftföroreningar, vilket ger en besparing på 9.2 miljoner dollar per år. 3.1.2 Klimatreglering Stadens ekosystem reglerar den lokala temperaturen och fungerar som en buffert till den urbana värmeö-effekten. Med urbana värmeö-effekten menas det faktum att städer tenderar att ha en högre temperatur i jämförelse med omgivande miljöer på grund av förbränningsprocesser i staden och att städer har stora värmeabsorberande ytor (Gómez-Baggethun & Barton, 2013). Detta kan få konsekvenser såsom en förstärkning av hälsofarliga värmeböljor som kan leda till både sjuk- och dödsfall. (C/O CITY, 2014) Grönområden i staden sänker temperaturen genom sin högre avdunstning av vatten, så kallad evapotranspiration. Avdunstning av vatten är en kylande process. Vegetationen bidrar därmed till både högre luftfuktighet och sänkt temperatur. Dessutom kan höga buskar och träd även sänka temperaturen genom att erbjuda skugga, vilket leder till solens strålar reflekteras istället för att de absorberas av gatorna eller trottoarerna (Gómez-Baggethun, 2013). På vintern kan vegetationen reglera mikroklimatet genom att minska vindhastigheten (Bolund & Hunhammar, 1999). I tabell 3 redovisas resultat från studier som visar hur vegetationen kan reglera klimatet och även exempel på denna tjänstens monetära värde. Tabell 3: Resultat från studier med exempel på stadsvegetationens bidrag inom klimatreglering. C/O CITY, 2014 Urbana ekosystemtjänster: Låt naturen göra jobbet. Simuleringar visar att träd skulle kunna sänka genomsnittstemperaturen med 0.3 1 ºC i en stad och med hela 3 ºC i vissa fall. Hough, 1989 City Form and Natural Process Ett enda stort träd kan ge ifrån sig 450 liter vatten per dag. Det förbrukar 1000 MJ av värme-energi till att driva avdunstningsprocessen. På detta sättet kan stadsträd sänka sommartemperaturerna markant. McPherson et al., 1997 Quantifying urban forest structure, function and value: the Chicago Urban Forest Climate Project I Chicago har det visat sig att en ökning av trädtäckning med 10%, eller att plantera ungefär tre träd per byggnadstomt, kan minska den totala energin för uppvärmning och avkylning med 50-90 dollar per bostad per år. 13

3.1.3 Bullerdämpning Trafik, byggarbete eller andra mänskliga aktiviteter gör buller till ett vanligt fenomen i städer. Buller klassas som ett föroreningsproblem som påverkar både den fysiska och psykiska hälsan hos stadens invånare (Gómez-Baggethun & Barton, 2013). Detta bland annat genom stress, motiveringssvårigheter och sömnstörningar, dessutom kan det ha en negativ påverkan på talkommunikation, prestation och inlärning (Stockholms läns landsting, 2013; C/O CITY, 2014a). Marken, växterna och träden kan dock dämpa bullret effektivt genom att absorbera, reflektera och bryta ljudvågorna som annars skulle studsa på de släta fasaderna och spridas över staden (Gómez-Baggethun & Barton, 2013; C/O CITY, 2014b). Stadens grönska är även bra på att minska upplevelsen av buller, dels av bara vistelsen i och åsynen av grönskan men också genom att det döljer själva bullerkällan (C/O CITY, 2014b; Boverket, 2010). Dessutom genererar naturen ljud som människor upplever positivt och därmed minskar den negativa upplevelsen av buller (C/O CITY, 2014a). I tabell 4 redovisas resultat från studier som visar hur grönska kan dämpa buller, samt även ett exempel på tjänstens monetära värde. Tabell 4: Resultat från studier med exempel på stadsvegetationens bidrag inom bullerdämpning. C/O CITY, 2014 Urbana ekosystemtjänster: Låt naturen göra jobbet. En grön fasad kan sänka ljudnivån med upp till 3 db(a)*, ett grönt tak upp till 8 db(a) och en låg grön barriär upp till 10 db(a). Naturvårdsverket, Vägverket & Nordiska ministerrådet, 1996 Vägtrafikbuller En tät buskage, åtminstone 5 meter bred, kan sänka ljudnivån med 2 db(a) och ett 50 meter brett plantage kan sänka ljudnivån med 3-6 db(a). Åkerlöf & Bylund, 1998 Skönheten och oljudet. Tekniska lösningar för att minska ljud kan till exempel vara 3-5 meter höga väggar med en kostnad på minst 5000 SEK per meter. *Decibel A, där A visar att ett filter efterliknande hörselns känslighet använts. 3.1.4 Dagvattenhantering Stadens hårda och bebyggda yta gör att regnvatten inte kan sippra ner i marken, istället rinner vattnet ovanpå marken och samlas upp i stadens avloppssystem. Om det regnar mycket eller intensivt fylls systemet snabbt upp och ökar risken för översvämningar (Naturvårdsverket, 2017a). Dagvattnet som då inte samlas upp av avloppssystemet leds obehandlat ut i sjöar och vattendrag. I värsta fall transporterar överskottsvattnet ut föroreningar eller andra ämnen som kan ha en negativ miljöpåverkan (Stockholms läns landsting, 2013). Översvämningar i allmänhet kan innebära konsekvenser för infrastruktur och bebyggelse som kan vara förödande och inte minst kostsamt (Naturvårdsverket, 2017a). 14

Träd och annan vegetation i staden är effektiva på att ta upp och lagra vatten samtidigt som den ökar markens infiltrationsförmåga genom att göra den mer porös (Naturvårdsverket, 2017a). Träden hjälper även till med att minska översvämningseffekten genom att fånga upp regnet i trädkronorna (Gómez-Baggethun & Barton, 2013). Genom att hålla kvar dagvattnet begränsar även vegetationen avrinningen av föroreningar till närliggande sjöar och vattendrag (Stockholms läns landsting, 2013). När det kommer till att hantera dagvatten är grönskan ett kostnadseffektivt alternativ i jämförelse med till exempel konstgjorda magasin, och det går därmed att spara stora summor pengar (C/O CITY, 2014a). I tabell 5 redovisas resultat från studier som lyfter fram stadsvegetationens bidrag när det kommer till dagvattenhantering, samt ett exempel på ekosystemtjänstens monetära värde. Tabell 5: Resultat från studier med exempel på stadsvegetationens bidrag inom dagvattenhantering. Bonan, 2002 Ecological climatology: Concepts and applications En stadsmiljö med 50 90% ogenomsläpplig yta kan förlora 40-83% av regnet till ytvattenavrinning, medan i skogslandskap går bara 13% till ytvattenavrinning. Naturvårdsverket, 2017 Argument för mer ekosystemtjänster Drygt 60 procent mindre regnvatten rinner av från asfalterade ytor med träd jämfört med rena asfaltytor vid normala sommarregn och nästan inget regnvatten alls rinner av från ytor med gräs. McPherson et al., 1999 Benefit-cost analysis of Modesto s municipal urban forest Gatuträd och parkträd i Modesto, Kalifornien, kan reducera en årlig avrinning med runt 292 miljoner m 3 med ett uppskattat värde av 0.61 miljoner US dollar. Peper et al., 2007 New York City, New York municipal forest resource analysis Gatuträden i New York fångar upp omkring 3.4 miljarder liter dagvatten årligen. 15

Figur 4 och 5: Natur och rekreationsområdet Slottskogen i Göteborg som bland annat bidrar till att invånarna får naturupplevelser och högre välbefinnande. 3.1.5 Rekreation och hälsa Miljön i staden kan vara stressig för invånarna. Grönområdena utgör en visuell kontrast till stadens hårda ytor och kantiga byggnader och främjar både fysisk och psykisk hälsa. Den rekreationella delen av den urbana miljöns ekosystemtjänster kan därför vara den ekosystemtjänsten av högst värde (Bolund & Hunhammar, 1999; Sjöman & Slagstedt 2015, s. 314). Genom att vistas i naturmiljöer känner sig människor friskare, mindre stressade och gladare, och även koncentrations- och prestationsförmågan förbättras. Bara efter några få minuters promenad i skogen sjunker både blodtryck och puls samtidigt som musklerna slappnar av (Naturvårdsverket, 2017a). Grönområden har därför ett stort ekonomiskt värde eftersom den förbättrade hälsan leder till minskade sjukvårdskostnader (C/O CITY, 2014b). Parker utgör också ett incitament till fysisk aktivitet som i sig motverkar de folksjukdomar som orsakas av stillasittande som idag är ett växande problem i Sverige (Naturvårdsverket, 2017a). Samtidigt har även tillgången till naturen ett värde inom utbildning och pedagogik. Att få vistas i grönområden ger barn och vuxna kunskap om naturens funktioner och vi lär oss att uppskatta allt som grönskan ger oss. Detta leder till att vi blir mer benägna att behålla och skydda de grönområdena vi har (C/O CITY, 2014b). I figur 4 och 5 visas ett exempel på ett natur- och rekreationsområde, Slottskogen i Göteborg, som lockar många besökare dagligen. Det finns många studier som visar på gröna utemiljöers positiva påverkan på oss människor, i tabell 6 redovisas resultatet från fem studier med exempel på grönområdenas bidrag och även ett exempel på dess monetära värde. Tabell 6: Resultat från studier med exempel på stadsvegetationens bidrag inom rekreation och hälsa. Shanahan et al., 2016 Health benefits from nature experiences depend on dose 30 minuters vistelse i gröna utemiljöer en gång per vecka reducerar förekomsten av depression med sju procent och högt blodtryck med nio procent. 16

Ulrich, 1984 View through a window may influence recovery from surgery. En studie om återhämtningen av patienter på ett sjukhus visade att de patienter som hade ett rum med ett fönster mot en park hade 10% snabbare återhämtning och behövde 50% mindre smärtstillande medicin i jämförelse med de patienter vars fönster var mot en byggnadsvägg. Grahn et al., 1997 Ute på dagis Förskolebarn på förskolegårdar med mycket grönska uppvisar bättre motorik och koncentrationsförmåga än barn på förskolor med mer traditionellt utformade miljöer. Widlert, 1993 Värdering av miljöfaktorer I en preferensstudie i Stockholm och några andra svenska städer kom det fram att folk var villiga att betala: 360-530 SEK per månad för att bo nära en park 370-540 SEK per månad för att bo nära en större stadsskog 330-570 SEK per månad för att bo nära vattenområden Hartig et al., 2003 Tracking restoration in natural and urban field settings Efter en stressande uppgift fick en testgrupp promenera i naturmiljö och en annan testgrupp i stadsmiljö. Testgruppen som promenerade i naturmiljö kände sig efteråt mindre aggressiva, mer positiva, hade lägre blodtryck och bättre koncentrationsförmåga än den andra testgruppen som promenerade i stadsmiljö. 17

Figur 6: Götaplatsen med Poseidonstatyn 3.2 Göteborgs arbete Grönstrategi för en tät och grön stad År 2014 antog Park- och naturförvaltningen i Göteborgs Stad en grönstrategi som idag används inom kommunen. Syftet med strategin är att visa hur Göteborg kan fortsätta utvecklas och förtätas och samtidigt vara en stad med stora gröna kvaliteter. Ett av grönstrategins två huvudmål lyder: Göteborg är en tät och grön stad med ett rikt växt- och djurliv och där ekosystemens tjänster tas tillvara. (Göteborgs Stad, 2014, s.6). Grönstrategin vänder sig till planerare inom kommunen som arbetar inom stadsutvecklingsprocessen, meningen är att de ska kunna använda dokumentet som ett beslutsunderlag (Göteborg, 2014, s.6). En av de strategier som tas upp i dokumentet är Nyttja och utveckla ekosystemtjänster. Där beskrivs ekosystemtjänsternas bidrag och ett förtydligande om att ifall staden planeras så att ekosystemtjänsterna både kan bestå och förbättras så kan detta skapa samhällsekonomiska vinster. Specifikt lyfter grönstrategin upp klimatreglering, vattenreglering, luft- och vattenrening, rekreation, biologisk mångfald och bullerdämpning som prioriterade ekosystemtjänster som ska undersökas och arbetas vidare med (Göteborgs Stad, 2014, s. 56-57). Kompensationsåtgärder i plan- och exploateringsprojekt Göteborgs Stad har sedan 2008/2009 använt sig av kompensationsåtgärder som ett verktyg i den kommunala planeringen för att säkerställa att invånarna i Göteborg även i framtiden kommer ha tillgång till natur- och rekreationsområden. Meningen med kompensationsåtgärder är att ett borttaget naturvärde till följd av en exploatering ska ersättas med ett annat minst lika högt värde (Göteborgs Stad, 2009). Idag, 2017, pågår en vidareutveckling sedan några år tillbaka av de riktlinjer som antogs 2008/2009. De nya riktlinjerna ska ta upp kompensation av ekosystemtjänster i ett större 18

perspektiv än vad som gjordes i den första versionen där endast natur- och rekreationsvärden togs upp. Detta innebär att istället för att bara ekosystemtjänster kopplade till biologisk mångfald och rekreation kompenseras, kommer i framtiden även värden såsom vattenrening och mikroklimatreglering kompenseras i ett exploateringsområde (Göteborgs Stad, 2017a). Ett exempel på kompensationsåtgärd kan vara att ersätta ett uppvuxet träd med flera yngre, eller att ett grönområde ersätts med skötsel och skydd av ett annat. Kompensationsåtgärder ska inte vara ett sätt att underlätta olämplig exploatering utan snarare ett sätt att kompensera för gröna värden när exploatering var det enda alternativet, och när det inte gick att undvika eller minimera skadan. Kompensationen ska följa den så kallade närhetsprincipen som innebär att kompensationen ska vara nära i funktion, plats och tid och ha minst samma värde. Kostnaden står exploatören eller kommunen för. Åtgärderna är bindande för Göteborgs Stads mark och om Göteborgs Stad inte äger marken får åtgärderna lösas på frivillig väg (Göteborgs Stad, 2017a). Grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt Ytterligare ett arbete, som skett samtidigt som arbetet med de nya riktlinjerna till kompensationsåtgärder, är riktlinjer för att börja använda grönytefaktorer i plan- och exploateringsprojekt i Göteborgs Stad. Även i detta arbete är syftet att säkerställa att invånarna i Göteborg ska ha tillgång till grönområden och dess ekosystemtjänster samtidigt som staden växer. Grönytefaktorn är ett mått på hur mycket ekosystemtjänster ett område levererar. Det tydliggör alltså hur mycket hjälp en grön yta utgör för att till exempel dämpa buller eller förbättra luftkvalitet. Tanken är bland annat att grönytefaktorn ska användas i ett tidigt stadie av stadsplaneringen för att främja ekosystemtjänster och för att nyttja dem på ett effektivt sätt (Göteborgs Stad, 2017b). Göteborgs stad vill utveckla grönytefaktormodellen genom att väga in förutsättningarna för platsen som ska exploateras, den så kallade Göteborgsmodellen. På en plats med en specifik miljöutmaning, exempelvis buller, kommer exploatören med hög sannolikhet välja att sätta ihop ett grönt område med bland annat mycket grönska på mark, vegetationsklädda tak och buskar eftersom dessa dämpar buller effektivt och därmed lättare kommer upp i den grönytefaktornivå som är satt för just det området (Göteborgs Stad, 2017b). Förslaget om grönytefaktorer och nya riktlinjer till kompensationsåtgärder i plan och exploateringsprojekt lämnades april 2017 som förslag till kommunfullmäktige för fastställande (Göteborgs Stad, 2017c). Naturvårdsstrategiskt program för biologisk mångfald Under sommaren 2016 kom ett förslag till ett naturvårdsstrategiskt program gällande Göteborgs Stad. I programmet redovisas strategier för att gynna biologisk mångfald i Göteborg, där en av strategierna lyder Synliggör och värdera ekosystemtjänster. Strategin involverar att Göteborgs Stad ska arbeta för att inspirera och underlätta för invånarna att hitta ut och uppleva naturen. Detta sker bland annat genom att ta fram ett friluftsprogram. Göteborgs Stad planerar även att inspirera invånarna till att anlägga egna småbiotoper, såsom fjärilsträdgårdar, våtmarker eller ängsvegetation på skolgårdar eller i sin egen trädgård. Detta med syftet att informera om hur småbiotoperna kopplas till ekosystemtjänster. Staden vill också uppmuntra till odling på kolonilotter för att stärka den gröna infrastrukturen (Göteborgs Stad 2016b, s.20). I Naturvårdsstrategin liksom en reviderad handlingsplan tillhörande Göteborgs stads miljöprogram 2017-2020 nämns även planer på ett arbete om att värdera Göteborgs ekosystemtjänster, även genom pengar. Information om värdena ska sen förmedlas både till beslutsfattare och göteborgarna (Göteborgs Stad 2016b, s.22; Göteborgs Stad 2016a, s.54). 19

Projekt och forskning i Göteborg För att nå stadens mål om att ekosystemtjänsterna ska tas tillvara har Göteborgs Stad valt att vara delaktig i tidigare och framtida projekt vars syfte är att bygga kunskap kring frågor om stadens ekosystemtjänster (Göteborgs Stad, 2014, s. 57). Kommunen har även valt att jobba med egna projekt för att få en grönare och skönare stad. Några av dessa projekt, såsom stadsnära odling och utställningar av blomsterplanteringar, presenteras i tabell 7. Tabell 7: Exempel på projekt i Göteborgs Stad. Projektnamn Beskrivning Blå & gröna stråk och oaser Ett projekt som under 2015 och 2016 syftade på att utveckla blå och gröna stråk och oaser i staden, miniparker och gröna väggar (Göteborgs Stad, u.å (a)). Stadsnära Odling En pågående satsning av Göteborgs Stads Fastighetskontor för att stimulera småskalig och bostadsnära odling och göra staden grönare (Göteborgs Stad, u.å (b)). Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Ett projekt under perioden 2013-2016 som uppmärksammade grönskans värde och förmåga att producera viktiga ekosystemtjänster och studerade den geografiska fördelningen av urban grönska i Göteborg (Thorsson et. al, 2013-2016). GothenburgGreenWorld2016 Under 2016 anordnades ett antal programpunkter och utställningar i Göteborg av gröna upplevelser. Ett exempel är en utställning av blomsterplanteringar längs Avenyn/Götaplatsen, en symbolisk plats för Göteborg (se figur 6), med syftet att uppmärksamma grön stadsutveckling och ekosystemtjänster (GothenburgGreenWorld2016, 2016). Grön & skön stad 2017 Detta året sätter Göteborg extra fokus på att skapa en grön och skön stad inför Göteborgs 400-årsjubileum. Detta sker genom att uppmärksamma stadens utbud av parker och trädgårdar, samtidigt som nya gröna initiativ påbörjas (Göteborg2021, 2017). 20

3.3 Beslutsfattare och medborgare värderingar 3.3.1 Medborgares värderingar Som togs upp i 3.1 finns det många fördelar att få från stadens grönområden. Det är dock inte alltid dessa ekosystemtjänster är tydliga nog att uppfattas av medborgarna. De ekosystemtjänster som däremot är synliga och lätta att utvärderas av stadens invånare, i det här fallet Göteborgs invånare, är de kulturella ekosystemtjänsterna. Med de kulturella ekosystemtjänsterna menas här den estetiska och rekreationella upplevelsen av grönområden samt hur de påverkar medborgarnas välbefinnande (Buchel & Frantzeskaki, 2015). I figur 7 och 8 visas exempel på den grönska som i staden kan finnas i närheten av medborgarnas bostäder. Figur 7 och 8: Grönska i bostadsområden, Göteborg Göteborgs invånare I tabell 8 presenteras slutsatser från fem studier som genomförts i Göteborg (den sistnämnda även i Malmö och Uppsala). Alla fem studier fokuserar mer eller mindre på invånarnas upplevelse av stadens grönområden. I de flesta fall har invånarna fått göra en semi-kvantitativ värdering av grönområdens kulturella ekosystemtjänster, det vill säga värdering uttryckt i en poängskala. Resultatet visar att grönområden med hög biodiversitet och naturlighet värderades högst samt att kvinnor och äldre upplevde ett högre välbefinnande associerat till grönområdena än vad män och yngre gjorde. Tabell 8: Resultatet av studier på invånarnas upplevelse av stadens grönområden. Gunnarsson et al., 2016 Effects of biodiversity and environment-related attitude on perception of urban green space Urbana grönområden uppskattas som mest när biodiversiteten är som högst, och de invånarna som bor i närheten av ett grönområde med hög biodiversitet har en högre estetisk uppskattning av grönskan i Göteborg. Hedblom et al., 2017 Evaluation of natural sounds in urban greenery: potential I en annan studie, där grönområdens naturliga ljud värderades av medborgarna, framgick det att de grönområden med hög naturlighet (t.ex urban skog) värderades högre än områden med låg naturlighet (t.ex parker, gräsmattor). Resultatet visade också att kvinnor och äldre upplevde större lugn av ljudet av prasslande 21

impact for urban nature preservation Ode Sang et al., 2016 The effects of naturalness, gender, and age on how urban green space is perceived and used Hedblom et al., 2014 Bird song diversity influences young people s appreciation of urban landscapes Ignatieva et al., 2017 The lawn as a social and cultural phenomenon in Sweden löv och fågelsång än vad män, yngre och medelåldersindivider gjorde. Grönområden med högre naturlighet genererar mer aktivitet, högre estetiskt värde och även högre välbefinnande för de som bor i närheten av grönområdet. Studien visade också att kvinnor var mer aktiva i och såg ett högre estetiskt värde i grönområdena än vad män gjorde. Kvinnorna rapporterade också ett högre välbefinnande associerat till grönområdena. Även äldre medborgare deltog i flera naturrelaterade aktiviteter, såg högre estetiskt värde och rapporterade ett högre välbefinnande associerat till grönområden än vad de yngre invånarna gjorde. Fågelsång ökar den positiva värderingen av urbana grönområden, och fågelsång från flera arter värderades ännu högre. Invånarna uppskattar stadens gräsmattor även om de inte alltid direkt använder dem. De värderades speciellt som viktiga platser för utomhusaktiviteter (såsom lek, vila, picknick, promenader, socialisering) och för att njuta av den gröna färgen. Invånarna vill inte ha en bred monoton gräsmatta utan föredrar varierade områden som bidrar med goda förutsättningar för olika sinnesupplevelser (ljud, lukt, beröring och syn) och aktiviteter. 3.3.2 Beslutsfattares värderingar Beslutsfattare har ansvaret att värdera ekosystemtjänster kvalitativt (uttryckt i ord), kvantitativt (uttryckt i fysisk enhet, t.ex antal råvaror/besök) och monetärt (uttryckt i kronor) (Naturvårdsverket 2015, s.6). Arbetet med att värdera ekosystemtjänster är dock fortfarande i en tidig fas, vilket betyder att arbetssätt och metoder är under utveckling. Än så länge saknas standardiserade metoder att använda sig av vid värdering, vilket betyder att arbetssättet varierar och utvecklas parallellt mellan olika kommuner, myndigheter och övriga organisationer. Beroende på vilken organisation så finns det bättre och sämre förutsättningar för arbetet i form av öppenhet för förändringar, engagemang, stöd från ledning eller mängd resurser som givits för uppdraget. Det går däremot att konstatera att arbetet för att värdera ekosystemtjänster som har satts igång i Sverige har ökat förståelsen i planering och beslutsfattande för de värden och funktioner som naturen ger oss människor och samhället. Även om ämnet är mest aktuellt bland beslutsfattare inom den traditionella miljösfären så börjar kunskapen nå även aktörer utanför dessa ämnes- och yrkesgränser (Naturvårdsverket 2016, s. 6). 22

4. Diskussion 4.1 Ekosystemtjänster i staden - Vilka ekosystemtjänster har hög betydelse i stadsmiljö och vad förlorar vi på att inte ha kunskap om alternativt förbise ekosystemtjänsterna? De urbana ekosystemtjänster som identifierades ha högst betydelse i detta arbete var luftrening, klimatreglering, bullerdämpning, dagvattenhantering, rekreation och hälsa. Förstås handlar detta om en prioriteringsfråga, där de ekosystemtjänster som är mest relevanta varierar från plats till plats (Naturvårdsverket 2016b, s.28). Dessa tjänster verkar dock vara av hög betydelse i de flesta stadsmiljöer då de återupprepande tas upp i artiklar, informationsblad och rapporter (se figur 1). Figur 9: En översikt av de bidrag från stadsvegetationen som är av stor betydelse i urban miljö och som beskrivits i resultatdelen 3.1. Vegetationen är definitivt av hög betydelse i en stadsmiljö. Inte bara ökar vårt välbefinnande genom att grönområden utgör ett uppfriskande miljöombyte, vegetationen är också livsviktig genom att den renar luften vi andas och att den skuggar och kyler oss under hälsofarliga värmeböljor - en tjänst som kommer bli ännu viktigare i framtiden i och med den globala 23

uppvärmningen. Om dessa ekosystemtjänster, som redovisas i figur 9, försvinner eller försvagas kommer staden bli en svårare miljö att leva i, något som inte bådar gott för den urbana befolkningsökning som väntar oss. Att ersätta ekosystemtjänsterna med tekniska lösningar eller försöka få tillbaka ekosystemtjänsterna skulle innebära stora summor pengar. Dessutom skulle effekterna av tjänsternas frånvaro medföra ökade kostnader, såsom sjukvård, energianvändning och skadeersättning på infrastruktur. Därför ligger det i beslutsfattares och stadsplanerares intresse att grönområdena i staden bevaras. Det finns också konsekvenser till snåla på grönområden. Om storleken och mängden grönområden minskar kommer även ekosystemens förmåga att motstå störningar, såsom klimatförändringar, försämras (Naturvårdsverket, 2017b). Vilket innebär att om stadsvegetationen inte prioriteras riskerar ekosystemtjänsterna, med omgivningens påverkan, försvagas av sig själva. 4.2 Göteborgs arbete - Vilket arbete för ekosystemtjänsternas synliggörande sker i Göteborg idag? Det finns mycket som tyder på att Göteborgs Stad har tagit hotet mot ekosystemtjänsterna i en växande stad på allvar. Återupprepande beskrivs Göteborg, på ett identifierande vis, som en grön stad, och i framtidsplanerna ligger mycket fokus på att fortsätta vara just det, om inte ännu grönare. Inte bara har staden tagit fram strategier och planer på att nyttja, synliggöra och värdera ekosystemtjänster. Det pågår även arbeten i skrivande stund som ska göra det svårare för beslutsfattare och stadsplanerare i Göteborgs Stad att påverka grönområdena (och dess ekosystemtjänster) negativt. Detta genom krav på kompensationsåtgärder och grönytefaktorer som ska säkerställa att ekosystemtjänsterna finns kvar i minst samma mängd även i framtiden. I processen av att införskaffa och aktivera dessa nya metoder och verktyg i stadsutvecklingen lyfter Göteborgs Stad upp kunskap om vad ekosystemtjänster är och varför det är viktigt att de räknas med i beslutsfattande processer. När det kommer till de fem viktiga urbana ekosystemtjänster som tagits upp i den här studien, under 3.1, så nämns dessa i Grönstrategi för en tät och grön stad (Göteborgs Stad, 2014) tillsammans med biologisk mångfald. De beskrivs här som de ekosystemtjänster som Göteborgs Stad har valt att undersöka och arbeta vidare med. Det är därmed sannolikt att dessa ekosystemtjänster tas extra hänsyn till och prioriteras högt i de nya riktlinjerna till kompensationsåtgärder och grönytefaktorer, och att de utnyttjas i framtidens stadsplanering och utveckling av grönområden. Studier visar att det pågår en minskning av daglig kontakt med naturen på en global nivå, med konsekvensen att även uppskattningen av grönområdena och dess värden minskar (Soga et al. 2016). Eftersom grönområden som tas för givna riskerar att nedprioriteras föreslår Soga et al. att folk, speciellt barn, ska uppmuntras att uppleva grannskapets naturområden. Detta kan ske strategiskt genom en väl utformad stadsplanering, sociala marknadsföringskampanjer och försöka nå ut med olika undervisningsprogram (Soga et al., 2016). Gällande detta förslag verkar Göteborgs arbete för att synliggöra ekosystemtjänsterna gå i rätt riktning. I både Grönstrategi för en tät och grön stad (Göteborgs Stad, 2014) och Naturvårdsstrategiskt program för biologisk mångfald (Göteborgs Stad 2016b) beskrivs framtida projekt om att försöka inspirera 24

och underlätta för invånarna att själva hitta ut och uppleva naturen. Vi ska inte heller glömma de utställningar och projekt, som presenteras i tabell 7, som staden redan arrangerat och deltagit i för att uppmärksamma grönskans betydelse för invånarna. Göteborgs pågående arbete och planer gör att framtiden ser ljus ut; stadsvegetationens ekosystemtjänster är inte bortglömda. Det är dock svårt att veta resultatet av dagens arbete och alla de planer som finns för framtiden, och när de blir av. 4.3 Beslutsfattare och medborgare värderingar - Hur värderar Göteborgs invånare och beslutsfattare i Sverige ekosystemtjänster i stadsmiljö i dagsläget? Det är viktigt att lyssna på medborgarnas värderingar. Dels för att högre kvalitet på de kulturella ekosystemtjänsterna genererar högre välbefinnande och hälsa, men också för att positiva erfarenheter av stadens grönområden ökar medvetenheten om dess värde och motivationen till att bevara dem. Det är helt enkelt svårare för grönområden att långsamt försvinna om invånarna reagerar negativt på det (Soga et al., 2016). Göteborgarna värderade de grönområden med hög biodiversitet och naturlighet högst (se tabell 8). Både visuellt och auditivt. Ode Sang et al. (2016) drar därför slutsatsen att stadsplanerare borde prioritera mer naturliknande grönområden, men att det lär innebära en utmaning eftersom trenden idag visar mer på att de grönområden som finns kvar blir mer parkliknande. En positiv effekt av fler naturinspirerade grönområden med hög biodiversitet skulle vara att det bidrar till mer tåligare ekosystemtjänster. Detta eftersom många olika arter med skilda funktioner ökar ekosystemets förmåga att motstå störningar (Naturvårdsverket, 2017c). Figur 10 och 11: Grönområden i staden är en attraktiv plats för invånarna att tillbringa dagar med fint väder. På bilderna visas Kungsparken i Göteborg. Däremot beskriver den sista studien i tabell 8, The lawn as a social and cultural phenomenon in Sweden, värdet i en parks gräsmattor. Under dagar med fint väder blir nämligen parker en attraktiv mötesplats för stadens invånare, som visas i figur 10 och 11. Det är dock fortfarande sant även i denna studie att invånarna föredrar variation framför en monoton gräsmatta, samt att områden med goda förutsättningar för olika sinnesupplevelser värderas högst (Ignatieva et al., 2017). Det är därför fortfarande aktuellt att prioritera mer naturliknande grönområden med 25

hög biodiversitet, men det sociala värdet i en tillgänglig gräsmatta borde dock inte heller glömmas bort. Studierna av Hedblom et al. (2017) och Ode Sang et al. (2016) visar på att kvinnor och äldre upplevde större lugn och välbefinnande associerat till grönområden än vad män och yngre gjorde (se tabell 8). Det var dock ett faktum att alla, vare sig ålder, tyckte att det var viktigt att ha grönområden i närheten av sitt bostadsområde (Ode Sang et al. 2016). Beslutsfattare i Göteborg borde beakta den här informationen genom att försöka hitta ett sätt att intressera de manliga och yngre invånarna ytterligare till att uppleva naturen. Att den yngre generationen inte värderar grönområdena lika högt borde definitivt tas i beaktning, eftersom framtiden (med en ökad urban befolkning) kommer kräva ett högt intresse av naturen och dess ekosystemtjänster för att de ska bevaras. Det är även viktigt att medborgarna får kunskap om och kan uppskatta alla ekosystemtjänster, inte bara de kulturella. Beslut som påverkar ekosystemen fattas dagligen, inte bara utav beslutsfattare såsom politiker och myndigheter, utan även av individer (Naturvårdsverket 2016c, s.7). Om medborgarna inte ser de tjänster och värden som grönområden faktiskt förser oss med, finns det risk för att bara ekosystemens otjänster (såsom myggor, dåliga lukter, fågelavföring eller störande ljud från djur) hamnar i fokus (Kronenberg, 2015; Bolund & Hunhammar, 1999), vilket medför att grönområdena underskattas. När det kommer till beslutsfattare i Sverige verkar arbetet om att värdera ekosystemtjänster att gå framåt, trots att arbetssätt och metoder fortfarande är under utveckling och att tillvägagångssättet varierar mellan olika organisationer. Beslutsfattarna har till följd av det pågående arbetet fått inblick i vad ekosystemtjänster har för roll i vårt samhälle och varför det är viktigt att tjänsternas värde är synliga i beslutfattande processer. Detta faktum gör att målet: Senast 2018 ska värdet av ekosystemtjänster vara allmänt känt och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. (Regeringen, 2014) känns genomförbart. 5. Slutsatser Luftrening, klimatreglering, bullerdämpning, dagvattenhantering samt rekreation och hälsa är exempel på viktiga ekosystemtjänster som erhålls från grönområden i urban miljö. Om dessa ekosystemtjänster försvinner eller försvagas till följd av att grönområden nedprioriteras när staden växer kommer livskvalitén i den urbana miljön försämras markant. Stadsvegetationen har nämligen stor betydelse för både vår fysiska och psykiska hälsa. Att försöka ersätta ekosystemtjänsterna när de försvinner eller försvagas är både kostsamt och problematiskt. Göteborgs Stad har ett pågående arbete för att synliggöra ekosystemtjänsterna både för beslutsfattare och medborgare. Med hjälp av verktyg såsom kompensationsåtgärder och grönytefaktorer är förhoppningen att det i framtiden ska bli svårare för en beslutsfattare eller stadsplanerare att påverka ekosystemtjänsterna negativt. Strategier och planer inför framtiden involverar bland annat att nyttja, utveckla och värdera ekosystemtjänster, inspirera och underlätta för invånarna till att uppleva naturen samt att informera och uppmärksamma grön stadsutveckling genom utställningar och andra projekt. Göteborg har ett tydligt mål som innebär att ekosystemtjänsterna ska tas tillvara och att staden ska bli ännu grönare. Göteborgarna känner ett välbefinnande associerat till grönområden, tycker att det är viktigt att ha natur i närheten av sitt bostadsområde och värderar grönområden med hög biodiversitet och 26