LEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

Relevanta dokument
LEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

BLODKÄRLSRELATERAD MINNESSJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

BLODKÄRLSRELATERAD MINNESSJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

MINNESSJUKDOMAR SOM BEROR PÅ. DEGENERATION I PANN- OCH TINNINGSLOBEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

ALZHEIMERS SJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

ALZHEIMERS SJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

ALZHEIMERS SJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

MINNESSJUKDOMAR SOM BEROR PÅ. DEGENERATION I PANN- OCH TINNINGSLOBEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

NÄR PAPPA GLÖMDE MINNESSJUKDOM I FAMILJEN

Livet med en minnessjukdom

Det här är Åbonejdens Alzheimerförenings

Sköt om ditt minne. Ida Mitchell Minneshandledare Minneslots Nyland

CHECKLISTA FÖR MINNESSJUKA OCH NÄRSTÅENDE. Ta modigt upp frågor om rehabilitering, omsorg och vård till diskussion.

Kriterier för hemvården fr. o. m

Information om minnessjukdomar Heljä Lotvonen, geriatriker Villa Breda

Vård av en dement person i hemförhållanden

INFORMATION OM INVEGA

DEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.

Minnessjukdomen i arbetsför ålder

Kort information om demens

NÄR PAPPA GLÖMDE MINNESSJUKDOM I FAMILJEN

GUIDE MUISTIKKA - UPPFÖLJNINGSVERKTYG FÖR ANVÄNDNING AV UPPFÖLJNINGSVERKTYGET

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

SNABBGUIDE FÖR EN MINNESVÄNLIG OMGIVNING

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Juni Ett annorlunda liv. - men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos

Har man i samförstånd med er lagt upp målsättningarna i er vård- och serviceplan? tillräckligt för lite inte alls

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar

Tillfälligt, under 10 h/månad. Regelbunden, stödd hemvård 10 h/månad. Regelbunden, övervakad hemvård h/månad

MINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande

(2) 1. Finlands CP-förbund rf

Beslut om beviljande av stödtjänster görs för viss tid och enligt behovsprövning. Beslutet bör basera sig på en vård- och serviceplan.

KRITERIER OCH VERKSAMHETSPRINCIPER FÖR DAGVERKSAMHETEN

Rapport och statistik Aktivering och fysioterapi i hemmiljö 2016

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats?

NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. Hur kan vi förebygga att svåra situationer uppstår?

GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH ANVISNINGAR

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Avvikelse i fostrets kromosomer och struktur avvikande screeningresultat fortsatta undersökningar

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

Vi som lever med förvärvad hjärnskada behöver få ett bättre stöd!

VÅRDVILJA. Min vårdvilja. Definition av vårdvilja. När är vårdviljan giltig?

Anvisningar för användningen av de nya pedagogiska blanketterna

Det påverkar dig och andra

Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

RP 154/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst

Ett annorlunda liv. -men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa

Stöd för närståendevård fr. o. m

Vad tycker Du om anhörigstöd?

Psoriasisförbundets. tjänster

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

MÖTEN MED MINNEN. Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka

Vårt gemensamma barn är / Våra gemensamma barn är:

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Stödpersonverksamhet BCF Amazona

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Trauma och återhämtning

Studiehandledning till boken HJÄRNA PARKINSON

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån. facebook.com/muistiliitto

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin)

ANVISNINGAR FÖR GENOMFÖRANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD SAMT STORLEKEN AV VÅRDARVODENA I LOVISA FRÅN OCH MED

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Handikapp eller sjukdom. Hurdana svårigheter har ni att röra er (inomhus och utomhus? Hur lång sammanlagd sträcka orkar ni gå?

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

Minnesguide. Uppgifter om minnet och hjärnhälsan

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m

Livet med en minnessjukdom

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Vi respekterar varandra som föräldrar, vi godkänner varandras betydelse i våra barns liv och vi samarbetar i fostran av våra barn.

Rehabilitering är en möjlighet att göra positiva förändringar i ditt liv

Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Strategi Njur- och leverförbundet

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

H. Lundbeck AB, Box 23, Helsingborg tel , fax Fakta om Alzheimers sjukdom

Höstprogram 2019 på Anhörigcentrum

Gunlög Persson Matti Nokelainen Anita Lilja Stenholm Siv Johansson. Sirkka Gillberg Lisa Andersson Karl-Johan Bylund

Svenskt Demenscentrum

VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5

God hälsa är den viktigaste förutsättningen för lyckade studier.

information och att hen förstår ingreppet som ska göras. En trygg omgivning och trygga människor underlättar även situationen. De

Vetenskapens värld, SVT2, , program om personer med schizofreni; fråga om saklighet och mediets genomslagskraft

ORGANISATIONENS NAMN. RAY stöder-barometern 2016

Transkript:

LEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

ALZHEIMER CENTRALFÖRBUNDET RF 2013 www.muistiliitto.fi/sv Denna broschyr finns också på Alzheimer Centralförbundets internetsidor. Text: Ombrytning: expert Heidi Härmä och docent, specialläkaren i neurologi Kati Juva Mainostoimisto Maustamo

Lewy body -sjukdomen är en progressiv minnessjukdom som bryter ut i 50 80 års åldern. Sitt namn har den fått av Lewy delar, som består av små korn i nervcellerna, vilka i denna sjukdom samlas i området runt hjärnbarken. Orsaken till att sjukdomen bryter ut känner man inte till. Den verkar inte vara speciellt ärftlig. Lewy body -sjukdomen 3

SYMPTOM Centrala symptom vid Lewy body -sjukdom: Försvagning av informationsbehandlings- dvs. kognitiva färdigheter, som betonar den synbara uppfattningens område. Minnet kan inledningsvis vara relativt bra och de språkliga störningarna är sällsynta. En motorisk störning likt den som förekommer vid Parkinsons sjukdom, till vilken hör stelhet, gångsvårigheter (rörelserna försvagas, steglängden förkortas), balanssvårigheter och försvagning av finmotoriken. Levande, detaljerade synhallucinationer, som den sjuka kan uppfatta som hallucinationer. Sporadisk förvirring är också allmänt förekommande. Inbillning och hörselhallucinationer är möjliga men mera sällan förekommande. Svängningar i vitalitetstillståndet och härigenom förändringar i funktionsförmågan under samma dag. Diagnosen på Lewy body -sjukdomen görs på basen av en typisk sjukdomsbild. Vid magnetfotografering av hjärnan konstaterar man i regel inga förändringar som hör till sjukdomen men en isotopfotografering beta-cit-spect avslöjar denna sjukdom. VÅRD OCH REHABILITERING Botande vård för Lewy body -sjukdom finns inte men många av dess symptom kan skötas såväl med mediciner som utan mediciner. De minnessjukdomsmediciner som har utvecklats mot Alzheimers sjukdom hjälper ofta på ett betydande sätt mot hallucinationer och i viss utsträckning även mot förvirring och gestaltningsstörningar. För mediciner vid ren Lewy body -sjukdom erhålls ingen ersättning av FPA men de parallella pro dukterna är numera relativt förmån liga. Ersättning kan erhållas om även förändringar i Alzheimers sjukdom är med i bilden. Det lönar sig att fundera på vården och stödjandet av rehabiliteringen som en helhet tillsammans med den egna läkaren, med en utnämnd stödperson (t.ex. minneskoordinatorn) eller tillsammans med en arbetstagare vid minnesförbundet. Vid svårigheter att röra sig hjälper fysioterapi; anpassningstränings- och konditionskurser erbjuder stöd för att leva med sjukdomen, kamratstöd ger glädje och hjälp av personer 4 Lewy body -sjukdomen

som befinner sig i samma livssituation och mycket annat erbjuds. Man borde hitta service som motsvarar behovet vid varje skede av sjukdomen. Vid vården av de hallucinationer som hänför sig till Lewy body -sjukdomen är det viktigt att fundera på om de föranleder rädsla, ångest eller otrygghet för den insjuknade själv eller om de inverkar skadligt på de mänskliga relationerna. Om medicinerna mot minnessjukdom inte dämpar hallucinationerna eller inbillningarna, och de föranleder rädsla eller ångest, kan man försöka sköta dem med vissa andra psykmediciner. Om inbillningarna är neutrala och/eller de uppfattas som inbillningar lönar det sig inte nödvändigtvis att försöka sköta dem. Då den insjuknades behov av hjälp växer allt eftersom sjukdomen framskrider, är det bra för de anhöriga att tillsammans med kommunen göra upp ett avtal om anhörigvård. Härigenom är man berättigad till stöd för anhörigvård, dvs. bl.a. till vårdarvode och ledigheter. REHABILITERINGSMODELL Rätt till ett gott liv REHABILITERINGSPLAN RÅDGIVNING & HANDLEDNING En utnämnd stödperson DIAGNOSEN AV EN MINNES- SJUKDOM DEN FÖRSTA INFORMA- TIONEN ANPASSNINGS- TRÄNING DAGS- REHABILITERING DYGNET RUNT -REHABILITERING kort- eller långvarig PROFYLAX HEMVÅRD SOM STÖDER REHABILITERINGEN INDIVIDUELLA TERAPIER & PSYKOLOGISKT STÖD KAMRATSTÖD ANDRA FAKTORER SOM FRÄMJAR REHABILITERINGEN vardagen vid individuellt leverne sociala relationer kulturella och motionsintressen medicinering vid minnessjukdom profylax och vård av andra sjukdomar hjälpmedel, teknologi och annat stöd av omgivningen Lewy body -sjukdomen 5

ANPASSNING TILL SJUKDOMEN OCH FRAMTIDEN Det underlättar anpassningen till sjukdomen då livet fortsätter ungefär som tidigare trots sjukdomen. Allt behöver inte ramla upp och ner fastän sjukdomen ofrånkomligt ändrar på olika saker. Gamla vänner och bekanta intressen, motion och musik, ger glädje, friskar upp hjärnan och upprätthåller den fysiska funktionsförmågan. Många av de förändringar som förorsakas av sjukdomen är svårare för de anhöriga än för den insjuknade själv. Svängningarna i vitaliteten kan förorsaka problem i vardagslivet då man inte på förhand vet om man orkar med eller förmår utföra någon funktion. Fortgående hallucinationer och kommentering av dem eller det faktum att man tar med dem i bilden förorsakar förvirring. Ibland förorsakar Lewy body -sjukdomen även ett beteende som inte passar in i bekanta normer. Beteendet förklaras av de förändringar i hjärnan som hänför sig till sjukdomen men det kan för den anhöriga framstå som elakhet och en avsiktlig komplikation. Ju mera uppgifter och andligt stöd de anhöriga får av både professionella och andra som har erfarit samma (t.ex. kamratgrupper), desto enklare är det för dem att leva tillsammans med den insjuknade. Det är bra att bereda sig på framtiden så att sinnet är tryggt oberoende av den progressiva minnessjukdomen. Klargörande av förmåner, intressebevakningsärenden och service samt övriga penning- och praktiska ärenden görs gärna redan i ett tidigt skede av sjukdomen. Att i god tid förbereda sig för ett utökat behov av hjälp hjälper en att hitta service då man verkligen behöver den. I intressebevakningsärenden ger magistraten råd och i bankärenden den egna banken. Tilläggsuppgifter får du även av Alzheimerförbundets rättsguide (www.muistiliitto.fi eller av närmaste minnesförening). Det lönar sig att skapa ett förtroendefullt förhållande till läkaren, minnesrådgivaren eller -koordinatorn eller minnesföreningens arbetstagare och även i den närmaste kretsen klarlägga ett fungerande nätverk för eventuella krissituationer. Med hjälp av en minnesförening kan man hitta såväl kamratstöd som experter inom sektorn social- och hälsovård. Man behöver inte vara ensam! 6 Lewy body -sjukdomen

LÄS MERA Alzheimerförbundets nätsidor www.muistiliitto.fi/se Mycket uppgifter om minnet och minnessjukdomarna Stöddiskussion på Stödlinjen Rättsguide för en minnessjuk person och hans anhöriga samt andra nyttiga guider och anvisningar Allt du behöver veta innan du glömmer Lindgren Prisma 2008 Demensboken: omvårdnad & omsorg Ragneskog Printema 2013 Lewy body -sjukdomen 7

KOM MED, ANSLUT DIG SOM MEDLEM! Från minnesföreningarna får du tilläggsuppgifter om minnet, minnesstörningar och minnessjukdomar samt om vården och rehabiliteringen BRY DIG OM, BLI INSPIRERAD, SKÖT OM, KOM IHÅG www.muistiliitto.fi/sv STÖD FÖR NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED MINNESSJUKDOM SAKKUNNIGA GER RÅD OCH HANDLEDNING 0800 9 6000 09 8766 550 Varje dag kl. 17 21 (avgiftsfri). Erfarna och utbildade anhörigvårdare svarar på finska. tis. kl. 14 17 (0,08 /min. + lna) MUISTINEUVO palvelee suomeksi ma, ti, to klo 12 17 8 Lewy body -sjukdomen