Arbets- och miljömedicin Lund

Rapport nr 13/2012 Arbets- och miljömedicin Lund Betydelsen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder en prospektiv studie. Resultat från baselineundersökning på Östergårdsskolan, Halmstad Inger Arvidsson Jenny Gremark Simonsen Camilla Dahlqvist Lothy Granqvist Gert-Åke Hansson Anna Larsson Björn Karlson Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin 2012-11-22

INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND 3 SYFTE 3 MATERIAL OCH METODER 3 Undersökningsdeltagare 3 Intervju 4 Klinisk undersökning 4 Enkät 4 Tekniska mätningar av fysisk arbetsbelastning 5 RESULTAT 6 Hälsotillstånd i muskler och leder 6 Psykosocial arbetsmiljö 8 Fysisk arbetsbelastning 11 Sammanfattning av svaren på de öppna intervjufrågorna 14 Förslag till åtgärder 15 DISKUSSION 16 Hälsotillstånd i muskler och leder 16 Psykosocial arbetsmiljö 16 Fysisk arbetsbelastning 16 REFERENSER 17 Sidan SAMMANFATTNING Baksidan 2

BAKGRUND Besvär och sjukdomar i muskler och leder utgör ett stort folkhälsoproblem, och en stor del av dessa besvär antas ha samband med arbetet. Både fysisk och psykosocial arbetsbelastning kan ha betydelse för risken att få besvär, liksom individuella faktorer. Arbets- och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Lund bedriver forskning med syfte att förebygga belastningsskador i arbetslivet. Vi har under många år undersökt olika yrkesgrupper med avseende på fysisk och psykosocial arbetsbelastning, samt förekomst av besvär och sjukdomar i rörelseorganen. Denna studie omfattar personal inom sjukvården och lärare inom grundskolan. Sjukvårdspersonal har en del ergonomiska risker såsom lyft/förflyttningar av patienter och besvärliga arbetsställningar, medan lärare anses ha ett fysiskt relativt lätt arbete men en krävande psykosocial arbetsmiljö. Undersökningen utgör basen i ett större långsiktigt (prospektivt) projekt. Denna rapport omfattar lärare på fyra skolor i södra Sverige. Resultat presenteras dels för lärarna från alla fyra skolorna gemensamt, dels för Östergårdsskolan i jämförelse med de övriga skolorna. Vi kommer senare att göra uppföljningar genom utskick av enkäter till alla deltagare, med frågor om hälsotillstånd, eventuella förändringar i arbetssituationen, m.m. Projektet är finansierat av Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) SYFTE Syftet med projektet är att klarlägga betydelsen av fysiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer för besvär i muskler och leder, och därmed ge kunskaper som kan omsättas i förebyggande åtgärder. MATERIAL OCH METODER Projektet bestod av ett antal olika delar: Undersökning av hälsotillståndet i muskler och leder hos lärare, genom intervju om besvär från olika kroppsregioner samt klinisk undersökning av nacke, axlar, armar och händer. Intervju om positiva respektive negativa faktorer i arbetsmiljön, vilka arbetsmoment som personalen ansåg vara mest belastande för kroppen, samt om förslag till förbättringar. Enkätundersökning om fysisk och psykosocial arbetsmiljö, hälsa och välbefinnande samt ledarskapet på arbetsplatsen. Tekniska mätningar av personalens fysiska arbetsbelastning, dvs. arbetsställningar, rörelser och muskelaktivitet. Intervjuerna, undersökningarna och enkätstudien genomfördes under perioden mars maj 2011, och de tekniska mätningarna under september december 2011. Undersökningsdeltagare på Östergårdsskolan Samtliga lärare på hög och mellanstadiet tillfrågades om deltagande. Totalt deltog 57 personer (87% av de tillfrågade), varav 42 var kvinnor och 15 män. Av dessa arbetade 51 personer på högstadiet och 6 på mellanstadiet. Medelåldern för lärarna var 45 (26-65) år och de hade i medeltal varit anställda i 10 (0.5 35) år. Dessutom deltog tre personer med annat arbete inom skolan, men dessa ingår inte i nedanstående resultatredovisning Intervju Deltagarna fick besvara frågor om upplevda besvär från muskler och leder under de senaste 7 dagarna samt de senaste 12 månaderna, enligt ett standardiserat frågeformulär (1). I intervjun ingick också frågor om hur intensiva, hur vanligt förekommande och hur långvariga besvären var, samt om undersökningsdeltagarna ansåg att de hade något 3

samband med nuvarande arbete. Dessutom ingick frågor om ålder, arbetsuppgifter, civilstånd, antal hemmavarande barn, tobaks- och motionsvanor och tidigare anställningar. Vid intervjun ställdes ett antal öppna frågor om positiva respektive negativa faktorer i arbetet, och om vilka arbetsmoment som deltagarna ansåg vara mest belastande för kroppen. Det fanns också möjlighet att lämna egna förslag angående förbättringar av arbetsmiljön. Klinisk undersökning Kliniska undersökningar av nacke, skuldror/axlar, bröstrygg, armbågar och händer utfördes av en leg.sjukgymnast, enligt en standardiserad metod (2, 3). I undersökningen testades rörlighet, styrka, nervfunktion samt ömhet i muskler, senfästen och leder. Eventuella undersökningsfynd registrerades och om dessa uppfyllde vissa förutbestämda kriterier kunde diagnoser ställas. Andel personer (%) med minst en diagnos i nacke/axel respektive armbåge/hand beräknades för jämförelse med andra yrkesgrupper (3). Enkät I samband med intervjun och undersökningen fick samtliga deltagare en enkät med frågor om den fysiska arbetsbelastningen, den psykosociala arbetsmiljön, upplevd hälsa, känslor relaterade till arbetet (utmattning), samt ledarskap. Dessutom ställdes fördjupade frågor om olika typer av krav i arbetet. Enkäten besvarades av 54 av 57 personer (95%). Enkäten innehöll följande instrument: Questionnaire-based mechanical exposure indices (4). Frågor ställdes om den fysiska arbetsbelastningen. Poängen för frågorna adderades och sammanställdes till ett mekaniskt index för frågor som berörde arbetsställningar och ensidiga rörelser (11-33 poäng), och ett fysiskt index som berörde frågor om lyft och fysisk aktivitet (7-21 poäng). Baserat på poängsumman skapades fyra belastningskategorier för varje index. Job Content Questionnaire användes för mätning av psykosociala arbetsförhållanden baserat på Karaseks och Theorells krav kontroll modell (5). Formuläret innehöll 26 frågor om psykosociala arbetsförhållanden. Frågor ställdes om krav på snabbhet, hårt arbete, koncentration eller motstridiga krav. Deltagarna fick besvara frågor om kontroll; t ex möjlighet att fatta egna beslut, frihet att bestämma hur arbetet ska utföras, inflytande över arbetet samt utvecklingsmöjligheter. Modellen inbegrep även frågor om socialt stöd från arbetskamrater och ledning. Andel personer med höga respektive låga värden beräknades i förhållande till medianvärdet för en stor skånsk referentgrupp bestående av personer med olika yrken ( Skånepopulationen ; 6). Kombinationen av höga krav och låg kontroll (spänd arbetssituation eller job strain ) anses innebära en ökad risk för psykisk och fysisk ohälsa. Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ (7, 8) användes för en fördjupad analys av olika typer av krav i arbetet, i dimensionerna emotionella krav, krav på att dölja känslor och sensoriska krav (krav på bra syn, precision, koncentration och uppmärksamhet). Enkäten innehöll också frågor om hur personalen upplevde ledningen och dess arbete. Frågorna besvarades enligt en 5-gradig skala, från 1 (i mycket liten utsträckning) till 5 (i mycket stor utsträckning). Medelvärdet för varje dimension beräknades för varje individ och för hela personalgruppen. Möjliga poäng är 0-100 i varje dimension. Resultaten jämförs med en referentpopulation bestående av personer med olika yrken (n= 1603-1850), som beskrivs i Kristensen et al (7). Maslachs Burnout Inventory (9). Arbetsrelaterad utbrändhet (utmattning) mäts i tre olika dimensioner: utmattning, cynism/likgiltighet (ett sätt att hantera emotionell belastning) och professionell effektivitet. Positiva motsatser till begreppen utmattning och cynism är vitalitet respektive engagemang. Formuläret innehåller 16 frågor som berör känslor relaterade till arbetet och emotionell belastning. Frågorna besvaras enligt en 7-gradig skala. Medelvärdet för varje dimension beräknades för varje individ och för hela personalgruppen. Referentgrupperna består dels av patienter som sökt vård på grund av utmattning/depression, dels av en normalpopulation. 4

Tekniska mätningar av fysisk arbetsbelastning Den fysiska belastningen i form av muskelaktivitet, arbetsställningar och arbetsrörelser, registrerades hos 13 kvinnliga och 9 manliga lärare (representativt urval) på tre olika skolor. Nio av dessa mätningar (7 män och två kvinnor) genomfördes på Östergårdsskolan. Den fysiska belastningen registrerades kontinuerligt under en vanlig arbetsdag med alla förekommande uppgifter, under i genomsnitt 5 timmar per person. Data som redovisas i denna rapport omfattar mätdata från alla fyra skolorna sammanslaget Vi använde följande metoder: Inklinometri. Denna metod mäter arbetsställning och arbetsrörelser genom registrering av positionerna för huvud, övre delen av ryggen och båda armarna, i förhållande till lodlinjen, 20 gånger/sekund. För detaljer om metoden, se referens (10). Elektromyografi (EMG). Den elektriska aktiviteten i skuldermuskulaturen (m. trapezius) och i underarmsmuskulaturen (m. extensor brevis och longus) registrerades via ytelektroder som klistrades på huden. Muskelaktiviteten under arbetet relaterades till den elektriska aktivitet som registrerats när personen fått spänna sina muskler maximalt vid ett test före själva mätningen. Dessutom registrerades den muskulära vilan, d.v.s. andelen tid som muskeln inte uppvisade någon aktivitet och hade möjlighet till återhämtning. För detaljer, se referens (11). Goniometri. Denna metod mäter positioner och rörelser för händer och handleder. Dessutom beräknades hur stor del av mätperioden som handleden hölls stilla (rörelsehastighet < 1 /sekund). För mer detaljerad information, se referens (12). Dataloggrar (4 st) och minneskort användes för registrering och lagring av mätdata. Dessa förvarades i fickor på en specialsydd väst som bars av mätpersonerna under hela mätningen. 5

RESULTAT Hälsotillstånd i muskler och leder Lärare från samtliga skolor: Andelen kvinnliga lärare med minst en diagnos i nacke och/eller axlar var låg (13.2%) jämfört med kvinnor i andra yrkesgrupper (figur 1). Samtliga grupper har deltagit i kliniska undersökningar enligt samma metod. Lika stor andel av de manliga lärarna (13,6%) hade minst en diagnos i nacke/axlar (figur 2). Diagnoser i nacke/axlar är generellt mindre vanliga hos män än hos kvinnor, vilket förklarar att de manliga lärarna har en medelhög nivå jämfört med de andra undersökta grupperna. 60 Kvinnliga yrkesgrupper 50 Minst en diagnos i nacke/axlar (%) 40 30 20 10 0 Montering keramik Lokalvård Tandhygienister Laminattillverkning Plastgradning Bromsmontering Lokalvård Fiskberedning Formsprutning gummi Parkettstavsortering Frisörer Detaljhandel Flygledning Kontors- datorarbete Hemtjänst Varierat industriarbete Varierat kontorsarbete Lärare Daghem Varierat kontorsarbete Varierat kontorsarbete Lärare, kvinnor Figur1. Andel kvinnor (%) med minst en diagnos i nacke/axlar, i olika yrkesgrupper. Lärarna består av 118 kvinnor från fyra olika grundskolor. 35 Manliga yrkesgrupper Rörligt/varierat arbete 30 Minst en diagnos i nacke/axlar (% 25 20 15 10 5 Lärare, män 0 Varierat kontorsarbete Varierat industriarbete Flygledning Fastighetsskötsel Lärare Kontors- datorarbete Styckning Gummiblandning Bromsmontering Formsprutning gummi Fiskberedning Laminattillverkning Figur 2. Andel män (%) med minst en diagnos i nacke/axlar, i olika yrkesgrupper. Lärarna består av 53 män från fyra olika grundskolor. 6

Rapporterade besvär: Det var en förhållandevis hög andel av de kvinnliga lärarna (45%) som vid intervjun angav att de hade haft besvär från nacke och/eller axlar under de senaste sju dagarna. Här ligger kvinnliga lärare på en medelhög nivå jämfört med andra yrkesgrupper, som besvarat samma frågor. Motsvarande andel bland männen var 28%, vilket är en genomsnittlig nivå för män med rörligt och varierat arbete. Skillnaden mellan kvinnliga och manliga lärare var statistiskt signifikant. Frekvenserna av besvär från armbåge/hand låg på en relativt låg nivå hos både kvinnliga och manliga lärare. Östergårdsskolan jämfört med övriga skolor (kvinnor och män sammanslaget). Lärarna på Östergårdsskolan (n=57) hade något högre frekvens av diagnoser i nacke/axlar (figur 3), jämfört med genomsnittet för lärarna på de övriga skolorna (n=114). Skillnaden var dock inte statistiskt signifikant. Avseende diagnoser från armbåge-hand låg Östergård på samma nivå som övriga skolor. Andel (%) med rapporterade besvär och diagnos 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Rapporterade besvär Östergård Diagnoser Övriga skolor Rapporterade besvär Diagnoser Nacke/axlar Armbåge/hand Figur 3. Andel (%) som rapporterade besvär de senaste sju dagarna och/eller hade minst en diagnos i nacke/axlar, respektive armbåge/hand. I denna figur visas värdena för lärarna (män och kvinnor sammanslaget) på Östergårdsskolan (n=57) jämfört med lärare från tre andra skolor (n=114). Rapporterade besvär från olika kroppsdelar (Östergård jämfört med övriga skolor; figur 4): Andelen lärare med besvär från axlarna var högre på Östergårdsskolan, jämfört med genomsnittet för övriga skolor. Skillnaden var dock inte statistiskt signifikant. Däremot var besvär från rygg, knän och fötter mindre vanliga och frekvensen av knäbesvär var signifikant lägre på Östergård jämfört med övriga skolor. 7

Östergård Övriga skolor Andel (%) med besvär 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Nacke Axlar Armbågar Händer Rygg övre Rygg nedre Knän Fötter * Figur 4. Självrapporterade besvär. Andel (%) av lärarna, som rapportat att de hade besvär från olika delar av kroppen de senaste 7 dagarna, på Östergårdsskolan jämfört med övriga skolor 8

Psykosocial arbetsmiljö Vår undersökning visar att den psykosociala arbetsmiljön på de undersökta grundskolorna var krävande. En mycket hög andel av lärarna upplevde höga krav i arbetet (särskilt emotionella krav) och det finns en förhöjd grad av utmattning hos lärarna jämfört med referentgruppen. Nedan redovisas resultaten för lärarna på Östergårdsskolan, jämfört med genomsnittet för de tre övriga skolorna. Östergård Övriga skolor Andel personer (%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Höga krav Låg kontroll Lågt stöd Job strain Figur 5. Karaseks och Theorells krav-kontroll modell, inklusive socialt stöd. I figuren visas andel personer (%) som rapporterade höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd (dvs över respektive under medianvärdet för Skånepopulationen ), samt andel personer med job strain (kombination av höga krav och låg kontroll), hos lärarna på Östergårdsskolan (n=54) jämfört med de genomsnittliga värdena på tre andra skolor (n=96). Karasek och Theorells krav kontroll modell (inklusive socialt stöd; figur 5): En hög andel av lärarna (76%) upplevde höga krav i arbetet. På Östergårdsskolan var det dock signifikant bättre värden avseende kontroll (dvs eget inflytande över arbetssituationen). Det var också något mindre andel personer som upplevde en spänd arbetssituation (en kombination av höga krav och låg kontroll, s.k. job strain). En minoritet (30%) upplevde lågt socialt stöd. Olika typer av krav i arbetet (figur 6): Generellt upplevde lärarna betydligt högre emotionella krav än referentpopulationen, som bestod av personer med många olika yrken. Sannolikt kan detta till stor del förklaras av arbetets karaktär (kontakt med barn). Lärarna på Östergård hade ungefär samma värden som genomsnittet för övriga skolor, avseende både emotionella krav, krav på att dölja känslor och sensoriska krav (dvs. krav på koncentration, uppmärksamhet och precision). 9

Östergård Övriga skolor Referenter 100 90 Medelpoäng (skala 0-100) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Emotionella krav Krav att dölja känslor Sensoriska krav Figur 6. Olika typer av krav i arbetet: Upplevda emotionella krav, krav på att dölja känslor och sensoriska krav, hos lärarna på Östergårdsskolan (n=54), jämfört med lärarna på övriga skolor (n=86). Som jämförelse visas även en referentpopulation bestående av personer med olika yrken (n=1603-1850) Utbrändhet (utmattning): Generellt hade lärarna (alla skolorna) en förhöjd grad av utmattning jämfört med referentpopulationen bestående av personer med olika yrken (figur 7). Dock var de genomsnittliga värdena för utmattning betydligt lägre än dem hos utmattade patienter. Även dimensionen cynism/likgiltighet (dvs. en coping strategi för att hantera emotionell belastning) låg något högre än för referentpopulationen. Den professionella effektiviteten upplevdes som hög hos lärarna. Östergård Övriga skolor Patienter Referenter 6 5 4 3 2 1 0 * Utmattning Cynism Prof. effektivitet medelvärden Figur 7. Utmattning - Maslach Burnout Index. Genomsnittliga poäng i dimensionerna utmattning, cynism och professionell effektivitet. Figuren visar värdena för personalen på Östergårdsskolan, genomsnittet för övriga skolor i studien, värdena för en grupp patienter med utmattningssyndrom, samt en referentpopulation. 10

Personalen på Östergårdsskolan låg på en något bättre nivå i dimensionen utmattning, jämfört med genomsnittet för de övriga skolorna; dock ej statistiskt signifikant (figur 7). Värdena för cynism/likgiltighet låg däremot på en signifikant lägre nivå än på övriga skolor, medan professionell effektivitet var på samma nivå. Ledarskap (figur 8): Ledarskapet fick goda omdömen av lärarna på Östergårdsskolan, med signifikant högre värden jämfört med de övriga skolorna. I figuren visas också poäng för operationspersonal på fyra olika sjukhus i regionen, som besvarat samma enkät. Referentpopulationen hade en genomsnittlig poäng som var lägre än för Östergårdsskolan. Östergård 70 Genomsnittliga poäng (skala 0-100) 60 50 40 30 20 10 0 OP OP OP OP x Skola Skola Skola Skola x Referenter Figur 8. Ledarskap. Genomsnittliga poäng i dimensionen ledarskap för fyra olika skolor, samt för personal på operationsavdelningar på fyra olika sjukhus. Dessutom visas poängen för referentpopulationen. 11

Fysisk arbetsbelastning Resultat av de tekniska mätningarna: De fysiska arbetsbelastningarna för lärarna var som väntat låga, och de ger sannolikt inte någon förhöjd risk för belastningsskador. Lärarnas belastningar jämförs med cirka 25 andra grupper med olika arbeten, som har registrerats med samma mätmetoder (figur 9-11). Den genomsnittliga muskelbelastningen för skuldrorna (Kappmuskeln) och underarmarna var låg, och det förekom inte några anmärkningsvärda toppbelastningar. Lärarna hade en hög andel vila i skuldermuskulaturen (kvinnor 17 % och män 27 % av tiden; figur 9) där vila definieras som muskelaktivitet <0.5% av den maximala. Detta tyder på en god möjlighet till återhämtning mellan mer ansträngande moment. Lärare, män Lärare, kvinnor Figur 9. Muskulär vila under arbetet (dvs. % av tiden med muskelaktivitet under 0.5% av maximal aktivitet) hos kvinnor och män i olika arbeten. Detta mått visar möjlighet till återhämtning. Figuren visar gruppernas genomsnittliga värden. 12

Lärarnas rörelsehastigheter låg på en bra nivå för huvud, armar och händer; dvs hastigheterna var relativt låga i förhållande till grupper med snabbt och ensidigt arbete (t ex repetitivt industriarbete), men högre än de grupper som anses ha statiska belastningar (t ex tandvårdarbete eller intensivt datorarbete). Som exempel visas i figur 10 lärarnas rörelsehastigheter för höger arm, jämfört med övriga grupper. Lärare, kvinnor Lärare,män Figur 10. Rörelsehastighet för höger arm (antal grader per sekund) i olika arbeten. Figuren visar gruppernas genomsnittliga medianvärden (dvs. mittvärden) under arbetsdagen. 13

Det förekom arbete med relativt höga positioner för armarna (>50 grader i förhållande till lodlinjen) under 10% av tiden, vilket är medelhögt jämfört med övriga arbeten. Sådana positioner kan exempelvis förekomma då man skriver på tavlan. Medianvärdet under arbetsdagen låg dock på en relativt låg nivå. Mätningarna visade också att lärarna böjde huvudet framåt mer än 40 grader under 10 % av tiden, vilket också är en medelhög nivå i jämförelse med övriga yrkesgrupper (figur 11). Lärare, män Lärare, kvinnor Figur 11. Huvudets framåtböjning i förhållande till lodlinjen, hos kvinnor och män i olika arbeten. Figuren visar gruppernas genomsnittliga toppbelastning under 10% av arbetsdagen. 14

Sammanfattning av svaren på de öppna intervjufrågorna Personalen på Östergårdsskolan (totalt 57 personer) fick besvara ett antal öppna frågor i samband med intervjun. Nedan presenteras frågorna, med undersökningsdeltagarnas spontana svar. Antalet positiva kommentarer var betydligt fler än de negativa. En majoritet av personalen angav att kontakten med eleverna och att undervisa var positiva faktorer, liksom samarbetet med kollegorna. Många tyckte också att arbetet var omväxlande och utvecklande. Hälften av personalen angav dock att stress och för hög arbetsbelastning var negativt, och över 30% ansåg att det var för mycket administration och dokumentation. Vi har fått liknande resultat på de övriga skolorna. De vanligaste svaren står överst för varje fråga. Vad är positivt med ditt arbete? Kontakten med eleverna Bra kollegor Varierande/omväxlande, flexibla arbetsuppgifter Se elever utvecklas, att de växer Undervisning, det är roligt att vara lärare och mentor Utvecklande, spännande, utmanande, stimulerande Frihet att planera sitt arbete, möjligheter att påverka Bra arbetsplats; bra ledning Intressant arbete/intressanta ämnen Det mesta, trivs väldigt bra Meningsfullt arbete Annat Vad är negativt med ditt arbete? Stress, hög arbetsbelastning, känsla av inte hinna, fler och fler arbetsuppgifter läggs på För mycket administration/dokumentation (tiden räcker inte till) Elever med problem, jobbigt känslomässigt Stökigt och hög ljudnivå Brist på resurser Annat Kan du säga vilka arbetsmoment som är mest belastande för din kropp i ditt arbete? Inga För mycket datorarbete, stillasittande, delad arbetsplats, dålig ergonomi Lyfta/bära/transportera böcker, datorer, material eller redskap Står mycket och böjer sig över eleverna i hjälpsituation Skriva på tavlan Hög ljudnivå Annat 15

Förslag till åtgärder Vid intervjun fick personalen också ge förslag till förbättrande åtgärder i arbetsmiljön. Här presenteras de (spontana) svar som förekom med högst frekvens. De vanligaste svaren står överst. Vad bör man göra för att förbättra arbetsmiljön? Arbetsbelastning Reducera stressen, minska antalet arbetsuppgifter, minskad administration Mer ekonomiska resurser = mer personal Mindre elevgrupper Ergonomi Bättre bord, stolar och belysning vid datorarbetsplatserna, möjlighet att kunna stå och sitta, ergonomisk rådgivning Eget klassrum/samma sal under flera lektioner (mindre att bära) Bära mindre, ha en vagn till sitt material Justerbara bänkar i samtliga salar Buller/klimat Bättre isolering. Gemensamma regler så att alla hjälps åt för att få bort hög ljudnivå Bättre värme inomhus på vintern 16

DISKUSSION Hälsotillstånd i muskler och leder De sammanlagda resultaten från alla skolorna visade att lärarna hade en låg frekvens av diagnoser i nacke/axlar, jämfört med kvinnor och män i andra yrken (3). Andelen kvinnliga lärare som rapporterade att de hade besvär i nacke-axelregionen var dock relativt hög. Vi tolkar detta som att många av lärarna hade smärta från nacke-skuldra, men inte av så allvarlig karaktär att det blev någon diagnos vid den kliniska undersökningen. Lärarna hade låga frekvenser av både diagnoser och rapporterade besvär från armbåge/hand. Personalen på Östergårdsskolan hade inte någon anmärkningsvärt hög andel personer med smärta och besvär från rörelseorganen, i jämförelse med de övriga skolorna. Psykosocial arbetsmiljö Vår undersökning av lärare på fyra olika grundskolor visar att en mycket hög andel upplevde höga krav i arbetet, med tidspress och hög arbetsbelastning. Det fanns också en förhöjd grad av utmattning hos lärarna, dels jämfört med referentgruppen och dels jämfört med de grupper vi har undersökt inom sjukvården. Detta kan innebära en risk för stressrelaterade sjukskrivningar och försämrad kvalitet i arbetet. Arbetet på Östergårdsskolan innehöll många positiva faktorer. En majoritet av personalen angav att kontakten med eleverna och att se deras utveckling var positivt, och många tyckte att det var roligt att undervisa. Även samarbetet med kollegorna framhölls som positivt. Dessutom upplevde många att arbetet var omväxlande och stimulerande. Många lärare tyckte också att de hade goda möjligheter att påverka sitt arbete. Ledarskapet på Östergårdsskolan fick mycket goda omdömen. Flera av resultaten i vår undersökning visade dock att det var en relativt pressad arbetssituation. Så mycket som 76 % av personalen upplevde höga krav i arbetet. Mer än hälften rapporterade att stress, tidsbrist och för hög arbetsbelastning var negativa faktorer i arbetet. Liksom på övriga skolor ansåg lärarna att kraven på administration och dokumentation var särskilt belastande; dessa arbetsuppgifter ansågs vara alltför omfattande. Östergårdsskolan låg dock något bättre till i dimensionen utmattning, jämfört med de övriga tre skolorna. Fysisk arbetsbelastning De tekniska mätningarna visade som väntat att lärarna hade en relativt låg fysisk belastning, jämfört med personal i en lång rad andra yrken (10). Det förekommer uppgifter som kan vara fysiskt belastande (t ex långvarigt datorarbete, att lyfta/bära böcker och utrustning eller att stå framåtböjd vid elevernas bänkar), men lärarna har ett fysiskt varierande arbete och belastningarna ger sannolikt inte någon förhöjd risk för skador i rörelseorganen. Förslag till åtgärder Personalen lämnade flera förslag till förbättringar av arbetsmiljön. Förslagen berörde ergonomiska förhållanden vid datorarbetsplatserna, eller åtgärder för att minska lyft och transporter av material. Flera lärare önskade åtgärder för att sänka ljudnivån. Flera förslag berörde åtgärder för att minska stressen och arbetsbelastningen, i form av minskad dokumentation, ökad bemanning och mindre elevgrupper. Resultaten i denna studie pekar på ett behov av stressreducerande åtgärder för lärarna. Vi tror att mer rationella och bättre fungerande datorprogram skulle kunna vara en sådan åtgärd, men sannolikt behövs även en reducering av uppgifterna som ska dokumenteras. En del av dokumentationskraven beror troligen på beslut i högre instanser (ev på politisk nivå), varför insatser krävs även på denna nivå. 17

REFERENSER 1. Kuorinka i, Jonssson B, Vinterberg H, Biering-Sörensen F, Andersson G, Jörgensen K. Standardised Nordic questionnaires for the analyses of musculoskeletal symptoms. Appl Ergon 1987; 18, 233-237. 2. Ohlsson K, Attewell RG, Johnsson B, Ahlm A. An assessment of neck and upper extremity disorders by questionnaire and clinical examination. Ergonomics 1994;37:891-897. 3. Nordander C, Ohlsson K, Åkesson I, Arvidsson I, Balogh I, Hansson G-Å, Strömberg U, Rittner R, Skerfving S. Risk of musculoskeletal disorders among females and males in repetitive/constrained work. Ergonomics 2009;52(10):1226-1239. 4. Balogh I, Ǿrbaek P, Winkel J, Nordander C, Ohlsson K, Andersen J-E, Malmö Shoulder Neck Study Group. Questionnaire-based mechanical exposure indices for large population studies reliability, internal consistency and predictive validity. Scand J Work Environ Health 2001;27:41-48. 5. Karasek R, Brisson C, Kawakami N, Houtman I, Bongers P, Amick B. The Job Content Questionnaire (JCQ): an instrument for internationally comparative assessments of psychosocial job characteristics. J Occup Health Psychol 1998;3:322-55. 6. Carlsson F., Karlson B., Ørbæk P., Österberg K., Östergren P-O. Prevalence of annoyance attributed to electrical equipment and smells in a Swedish population, and relationship with subjective health and daily functioning. Public Health 2005; 119, 568-577. 7. Kristensen TS, Hannerz H, Hogh A, Borg V. The Copenhagen Psychosocial Questionnaire--a tool for the assessment and improvement of the psychosocial work environment. Scand J Work Environ Health 2005;31:438-49. 8. Arvidsson I, Arvidsson M, Axmon A, Hansson G-Å, kskerfving S. Musculoskeletal disorders among female and male air traffic controllers performing identical and demanding computer work. Ergonomics 2006. Vol 49:11:1052-67. 9. Maslach C, Jackson S. MBI Maslach Burnout Inventory ("Human Services Survey"). Research Edition. Manual. Palo Alto CA: Consulting Psychologists Press; 1981. 10. Hansson G-Å, Arvidsson I, Ohlsson K, Nordander C,Mathiassen SE, Skerfving S. Precision of measurements of physical workload during standardised manual handling. Part II: Inclinometry of head, upper back, neck and upper arms. J Electromyogr Kinesiol 2006;16:125-36. 11. Åkesson I, Hansson G-Å, Balogh I, Moritz U, Skerfving S. Quantifying work load in neck, shoulders and wrists in female dentists. Int Arch Occup Environ Health 1997:69:461-474. 12. Hansson G-Å, Balogh I, Ohlsson K, Skerfving S. Measurements of wrist and forearm positions and movements: effect of, and compensation for, goniometer crosstalk. J Electromyogr Kinesiol 2004;14:355-67. 18

Betydelsen av fysiska och psykosociala riskfaktorer för sjukdom/besvär i muskler och leder en prospektiv studie. Resultat från undersökning på Östergårdsskolan i Halmstad SAMMANFATTNING Den fysiska arbetsbelastningen, psykosociala arbetsmiljön och hälsotillståndet i muskler och leder har undersökts hos lärare på hög- och mellanstadiet på Östergårdsskolan i Halmstad. Denna undersökning utgör basen i ett större långsiktigt (prospektivt) projekt som omfattar lärare på fyra skolor i södra Sverige. Vi kommer senare att göra uppföljningar med enkät till alla deltagare, med frågor om hälsotillstånd, m m. Syftet är att skapa kunskaper som kan användas för förebyggande åtgärder. Undersökningsdeltagarna i på Östergårdsskolan bestod av 51 lärare på högstadiet och 6 på mellanstadiet; 42 kvinnor och 6 män. Deltagarna intervjuades om muskel- och ledbesvär, samt om vilka arbetsmoment som de ansåg vara mest belastande för kroppen. Samtliga deltog i kliniska undersökningar av nacke, axlar, armar och händer. Frågor om fysiska och psykosociala arbetsförhållanden besvarades med enkät, av 95 procent av deltagarna. Den fysiska arbetsbelastningen registrerades med tekniska mätningar av arbetsställningar, rörelser och muskelaktivitet hos sammanlagt 22 lärare, med deltagare från fyra olika skolor. Lärarna (alla skolorna sammanslagna) hade en medelhög frekvens av rapporterade besvär från nacke/axlar, jämfört med personer i ett 20-tal olika yrken som har undersökts med samma metoder. Frekvenser av diagnoser var dock låg hos lärarna. Lärarna på Östergårdsskolan hade ungefär samma andel personer med rapporterade besvär och diagnoser, som genomsnittet för de övriga skolorna. Vår undersökning visar att den psykosociala arbetsmiljön på de fyra undersökta grundskolorna var krävande. En mycket hög andel upplevde höga krav i arbetet, med tidspress och hög arbetsbelastning. Det fanns också en förhöjd grad av utmattning hos lärarna, vilket kan innebära en risk för stressrelaterade sjukskrivningar och försämrad kvalitet i arbetet. En majoritet av personalen på Östergårdsskolan ansåg att kontakten med elever och arbetskamrater samt själva undervisningen var positiva faktorer i arbetet. Dessutom ansåg många att arbetet var omväxlande och utvecklande. Enkätundersökningen av den psykosociala arbetsmiljön visade att ledarskapet upplevdes mycket positivt. Östergårdsskolan låg statistiskt signifikant bättre än genomsnittet för övriga skolor avseende i kontroll (inflytande över arbetet) och cynism (copingstrategi för emotionell belastning) och hade också något lägre värden för utmattning (ej signifikant skillnad). Trots detta fanns tecken på en pressad arbetssituation; över hälften rapporterade att stress, tidsbrist och för hög arbetsbelastning var negativa faktorer i arbetsmiljön. Särskilt belastande var kraven på administration och dokumentation. Den fysiska arbetsbelastningen för lärarna var som väntat låg och ger sannolikt inte någon förhöjd risk för belastningsskador. Personalens förslag till åtgärder berörde förbättringar av ergonomin vid datorarbetsplatserna, åtgärder för att minska lyft och transporter av material, samt minskad ljudnivå i skolan. Flera förslag berörde åtgärder för att minska stressen och arbetsbelastningen, i form av minskad dokumentation, ökad bemanning och mindre elevgrupper. Resultaten i denna studie pekar på ett behov av stressreducerande åtgärder. Arbets- och miljömedicin 221 85 LUND Tel 046-17 31 85 Fax 046-17 31 80 E-post amm@skane.se Internet: www.ammlund.se 19