Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU Anneli Goulding PhD, Psykolog Psykiatri Psykos, SU Anneli.Goulding@vgregion.se
Margda Waern, Professor, Överläkare, Sektionen för psykiatri, Inst för neurovetenskap och fysiologi, GU Katarina Allerby, doktorand, Specialistsjuksköterska, Sektionen för psykiatri, Inst för neurovetenskap och fysiologi, GU, Psykiatri Psykos Lilas Ali, PhD, Specialistsjuksköterska, GPCC - Centrum för personcentrerad vård, GU Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Bakgrund Patientens delaktighet vid schizofreni (SBU, 2012): Patienter, såväl som anhöriga och personal, uttrycker att mediciner är nödvändiga men otillräckliga. Allt som vården kan göra för att stimulera till sociala kontakter och stöd från omgivningen är värdefullt. Vården måste dessutom aktivt motverka den diskriminering och det utanförskap som många personer med schizofreni upplever och i viss mån även deras närstående.
Bakgrund Patientlagen (2015) ställer allt högre krav på bl a delaktighet och valmöjlighet för patienten
Bakgrund WHO: global strategy on integrated people-centred health services 2016-2026 Empowering and engaging people Shared clinical decision making between individual, families and providers Self-management including personal care assessment and treatment plans Case management
Personcentrerad psykosvård (PCPC) Personcentrerad psykosvård vid Psykiatri Psykos innehåller inslag från modellerna: Personcentrerad vård (www.gpcc.gu.se) - se personen bakom patienten som har unika erfarenheter, behov och egna resurser; patienten är aktiv deltagare i sin vård Integrerad psykiatri/ract - resursgrupp, case manager; patienten är aktiv deltagare i sin vård
Personcentrerad psykosvård (PCPC) En förutsättning för personcentrerad vård är patientens berättelse. Personalen lyssnar aktivt och tar med det som patienten säger i bedömningen så att de vet vad som är viktigt för patienten. Partnerskap mellan patient och personal som tillsammans formulerar en överenskommelse vårdplan. I vårdplanen tas hänsyn till patientens berättelse och undersökningar, dvs patienten är med och påverkar sin vård och behandling. Vårdplanen upprättas i ljuset av patientens förutsättningar och förmågor. Öppenvårdspersonal (case manager) och ev. andra personer i patientens resursgrupp medverkar vid vårdplanering. Vårdplanen delas av inblandade parter. Det som kommits överens om genomförs och dokumenteras. Patienten uppmuntras att vara så aktiv som möjligt. Patienten kan ha svårt att minnas överenskommelser och då hjälper det att de finns nedskrivna. Då patienten övergår till öppenvård har hen redan kontakt med öppenvårdspersonal som har kunskap om planerad och genomförd slutenvård.
PCPC vid Psykiatri psykos Två projekt: Implementeringsprojekt Forskningsprojekt
PCPC Implementeringsprojekt Förberedelser: möten, ekonomi, information Utbildning för personalen inom slutenvården Implementering av det nya arbetssättet Fortsatt arbete enligt utarbetad plan Implementeringsarbetet har inget slut
Utbildningsinterventionen Personal från Centrum för personcentrerad vård GPCC, GU Personal från Gothenburg University School of Executive Education (GUSEE), GU
Implementering Lärprocess Personal organiserar sig i lärgrupper som prövar att arbeta personcentrerat, t ex: - Lyssna på patientens och närståendes berättelser - Skriva vårdplan tillsammans med patient och dokumentera den Ta snabb kontakt med öppenvårdspersonal (case manager) som deltar i planering och träffar patienten även under slutenvårdstiden (fysiska möten och LYNC-möten) Pröva utvärdera ev. ändra och pröva igen behålla det som fungerar bra utforma rutin Reflektera över på vilket sätt det vi gör är personcentrerat
PCPC Forskningsprojekt Syfte att utvärdera Personcentrerad psykosvård Data på olika nivåer: - patienter - vårdavdelningar - närstående (om patienterna vill) - personal Förmätning, eftermätning, ev. uppföljning Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Patientdata: empowerment, nöjdhet med vården, öppna intervjuer Vårdavdelningsdata: vårdtider, vårdtyngd, tvångsåtgärder, ledtid till besök i öppenvård Närståendedata: fokusgruppsintervjuer och enskilda intervjuer Personaldata: fokusgruppsintervjuer
Hypoteser - Utbildningsinterventionen kommer att leda till: - Kortare vårdtider, kortare tid till besök i öppenvård - Mindre tvångsåtgärder - Patienters delaktighet ökar - Ökad nöjdhet med vården
Resultat patientdata frågeformulär Empowerment - primärt mått (Empowerment Scale; Rogers, Chamberlin, Ellison, & Crean, 1997) Nöjdhet med vården - sekundärt mått (UKU-ConSat Rating Scale; Ivarsson & Malm, 2007) Subjektiv hälsa - kovariat (EQ5D scale; EuroQol Group, 1990) 50 patienter i före- respektive eftermätningsgruppen; 46% respektive 40% kvinnor; 70% respektive 62% med tvångsvård (icke-signifikanta gruppskillnader)
Preliminära slutsatser Dataanalyser pågår vilket gör det svårt att dra konkreta slutsatser i nuläget PCPC-interventionen verkar dock lovande när det gäller att öka kvaliteten på vården både för patienter och personal MEN Vi kommer inte att kunna uttala oss om huruvida det var just PCPCinterventionen som orsakade förändringar eftersom undersökningsdesignen inte tillåter den typen av slutsatser Även om vi kan misstänka att PCPC-interventionen bidrog till förändring vet vi inte vilka ingredienser i interventionen som bidrog Behov av randomiserad multicenterstudie
TACK för att ni lyssnade! PCPC-projektet har erhållit projektmedel från GPCC och FORTE