Tabell 1. Antal höns och ägg samt registrerad vikt i varje bur



Relevanta dokument
Optimering av ekologiska foder till fjäderfä Bakgrund Försök 1

Bra att veta om. fjäderfäproduktion. Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg. Tänk på...

Musslor som foder till värphöns

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Musselmjöl istället för fiskmjöl i ekologiskt foder

Analys av svensk äggproduktion

Pullfor

Ägg kan användas kokta eller stekta, som en egen rätt eller tillsammans med andra livsmedel. Det är ett livsmedel med tusen möjligheter.

NYTT&NYTTIGT. Bra att veta om fjäderfäproduktion. Tänk på... Svenska Foders Fodersortiment. Ekologiskt värpfoder Värp Eko Trygg

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Utfodring av slaktgrisar


datamix MULTIFEEDER 5000 KOMPONENTER KAPITEL - 6 -

Kriterier för kolonial/specerier

Ekologiskt foder krävs det andra värphönsgenotyper?

Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien

Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde Åsa Odelros

Rapport. Spannmål lagrad i gastät silo har högre näringsvärde än spannmål lagrad på konventionellt sätt

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren

v Strömsnäs Egendom 1

Sveriges alternativa kocklandslag vann igen! Recept: 100% svenska råvaror

KRAV-MÄRKT ÄR. Godare för djuren. Receptet på godare mat

Passiv gödselseparering

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Leif Göransson

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Inverkan av grisningsboxars gödselyta på tillväxt och sjuklighet efter avvänjningen

Musselodling som miljöåtgärd från idé till verklighet

Christl Kampa-Ohlsson

Kontaktdagarna. Profilering av det svenska ägget, om pågående arbete. Linköping Storgatan Jönköping Östra Strandgatan

Marknadsråd ägg

DET SVENSKA ÄGGET - Vad det innehåller och hur det produceras

Detta är ett särtryck från tidningen Fjäderfä nr

Livsmedelsverkets författningssamling

S T U D E N T P R O J E K T P Å E K H A G A F Ö R S Ö K S G Å R D HUR BETAR DJUR? Maria Larsson. Centrum för uthålligt lantbruk

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Hjortfärsbiffar. Rödvinssås. 4 port

Sortförsök i äppel Lettiska sorter

Matens klimatpåverkan

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

A ggtest. med tidningen Gourmet. Var god vänd blad!!! Detta är tidningen Fjäderfä nr Fjäderfä

6 jättegoda recept med ägg.

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist

djurhållning Med KRAV på grönbete tema:

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Utveckling av ett selektivt torskredskap

Nr Märkningsuppgifter Djur utom sällskapsdjur Hund och katt Sällskapsdjur utom hund och katt 1 Foderblandningens beteckning: "Helfoder",

b) Förekommer A- och B-fel oberoende av varandra? (Motivering krävs naturligtvis!) (5 p)

1. Amanda tänker på ett femsiffrigt heltal. Talet börjar med 1 och slutar med 8. Vilket är talet?

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Välkommen ombord! Nu är du Garantör. En av tio, bland över sökande. Häftigt, va? Och grattis till ett av Sveriges mest sökta jobb!

Resultat av undersökning. Barnkläder & Smak

Att upphandla bröd. Guide till förfrågningsunderlag

100% ekologiskt foder från 2012

För dig som har värphöns gäller avsnitten 5.1 och 5.5 i kapitel 5 Djurhållning tillsammans med kapitel 2, 3 och 4 i KRAVs regler.

MUSSLOR FÖR MIL JÖN musselodlingens positiva och negativa miljöeffekter

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling

Årets stora nyhet: Gourmé, en foderserie utan kolhydrater. Samt Mix som är ett foder med 3 proteinkällor och grönsaker.

Medel för att kontrollera råttor och möss, en kort beskrivning av tillstånd, bekämpningsstrategi och produkt

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Hårt arbete, kärlek och Dynavena. Chaigon: ägare Maria Borg

Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Produktutvecklingsprojekt: Kustfiskarens-Sushi Delrapport 1

Vallfoder som enda foder till får

Professor Catharina Linde Forsberg, SLU svarar på frågor om fertilitet och bästa parningstidpunkt, kön på valparna, antal valpar m.

Källor till dioxiner i hönsägg år 2004

Marknadsråd ägg

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

MATPOLICY PÅ VÅRA FÖRSKOLOR

100 procent ekologiskt fjäderfäfoder

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Kronägg såg dagens ljus redan 1932 och är fortfarande ett av de ledande företagen inom äggsektorn i landet. Mycket har hänt sedan starten och vårt

Frågor och svar om norsk odlad lax.

Världsfiske och vattenbruk

E2001. Ett spel om tillsatser i livsmedel.

Sveriges alternativa kocklandslag vann igen! Recept: 100% svenska råvaror

År 1. Figur 1. Medeltal av temperaturen mitt i de tre rörflensboxarna.


Strategi för uppfödning av slaktsvin

Utfodring av dikor under sintiden

Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Ytterdörrar

Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården

Avel kläckäggsproduktion

SUPER- PREMIUM. Kattfoder

Aromer & färger för bakning

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Bra vallfoder till mjölkkor

Tabell 1. Resultat av näringsanalys av strömedlen år 2. Varje värde är ett medeltal av två analyser. Torrsubst. energi. g/kg ts

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Vecka 19. Medeldelhavsfisk. Lotta Lundgren - Huevos Rancheros. Pasta med bacon och blomkål. Fläskytterfilé med koreansk rissallad

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

Resurseffektiv utfodring av dikor

Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen

Musselodling i miljöns tjänst

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag

Transkript:

04-01-26 Hönsförsök (till Odd 4/4) Hönsförsök. Försöket startade 24/7 2003 efter några veckors acklimatisering och mognadsprocess så att hönorna vid denna tidpunkt värpte i stort sett normalt. Hönsen var av värphybriden LSL, Lohman Selected Leghorn Åtta burar innehöll 8 hönor var. I två burar fick hönsen Fenix vegetabiliskt helfoder. Två burar fick frysta kokta musslor, som till 10 % (våtvikt) blandats in i ett foder, som i övrigt bestod av mald havre (5 %, 13,9 %), mald vete (63 %, 12,7 % vatten, 13,2 MJ) samt värpex (22 %, 11 % vatten, 11,7 MJ). Två burar fick färska, kokta musslor inblandade i samma procentsats (10) och i övrigt tillverkat på samma sätt. Ytterligare två burar fick samma ingredienser, som dock ej blandats ihop utan där hönsen kunde välja fritt bland de ingående delarna, den ena buren med kokta och den andra med frysta musslor. Antalet värpta ägg noterades dagligen liksom den sammanlagda vikten för varje bur. Gödselns konsistens noterades och mängden foder antecknades för varje bur. I de fall de ingående foderdelarna presenterades så att hönorna kunde välja fritt noterades de ingående beståndsdelarna var för sig. Ibland rensades hon och mängden kvarvarande borttaget foder noterades. Under de senare veckorna erbjöds hönsen något mindre fodermängd så att hönorna då själva tömde hoarna. Gödselprov togs ut vid ett par tillfällen. Två hönor från varje bur slaktades vid försökets slut. Äggen testades regelbundet för smak, utseende och färgstyrka. Bur 4 och 6 = kontroll Bur 3 och 5 = blandat foder med fryst Bur 2 och 8 = färsk Bur 1 = fritt val med fryst Bur 7 = färsk Resultat Tabell 1. Antal höns och ägg samt registrerad vikt i varje bur Hönsen Äggen Medelvikt (kg) vid Per höna Totalt Bur Antal Start Slut Antal Vikt, kg Mängd Vikt, kg Mv,g 1 8 1,67 1,88 38 2,21 304 17,71 58,3 2 8 1,56 1,69 40 2,27 323 18,13 56,1 3 8 1,60 1,72 40 2,28 319 18,25 57,2 4* 8 1,54 1,72 39 2,15 283 15,56 55,0 5 8 1,62 1,74 41 2,28 330 18,21 55,2 6 7 1,58 1,71 40 2,20 278 15,43 55,5 7 8 1,55 1,72 40 2,27 316 18,18 57,5 8 7 1,61 1,69 41 2,35 287 16,43 57,2 *1 höna avlivad 4/8 Denna tabell skulle kunna tolkas så att kontrollerna gått lite sämre än t.ex. blandning med färska musslor.

04-01-26 Hönsförsök (till Odd 4/4) Tabell 2. Jämförelse av äggvikt mellan första och sista veckan Total äggvikt per höna och vecka, g Bur Vecka nr 1 Vecka nr 6 v.6/v.1 1 373 362 0,97 Fritt val, färsk 2 357 411 1,15 färsk 3 371 407 1,10 fryst 4 317 367 1,16 Kontroll 5 368 383 1,04 fryst 6 348 404 1,16 Kontroll 7 370 383 1,04 Fritt val, fryst 8 365 405 1,11 färsk Här visar analysen att hönorna startade på en lägre nivå i kontrollerna. Möjligen kan man i stället se att fritt val med fryst gett en sämre utveckling under perioden. Tabell 3. Individuell vägning av äggen 28/8 och 3/9 28/8 3/9 Bur mv, g STD mv, g STD 1 57,4 4,5 58,9 6,5 Fritt val, färsk 2 55,1 3,8 56,8 3,5 färsk 3 57,3 3,7 58,9 3,7 fryst 4 57,0 3,0 55,7 1,6 Kontroll 5 56,4 2,5 55,7 3,6 fryst 6 54,5 4,5 57,1 3,8 Kontroll 7 56,9 1,4 59,8 8,4* Fritt val, fryst 8 54,8 4,0 57,1 4,6 färsk *En avvek stort Skillnaderna i äggvikt är inte signifikant skilda. I de fall hönorna har haft fritt val har havren nästan lämnats orörd. För de frysta musslorna har de 8 hönornas konsumtion legat på över 200 g per dag (våtvikt) och något mer vete än värpex. Ungefärliga procentsatser var för havre:vete:värpex: ca 1:43:37:20. Det betyder att dessa hönor åt ungefär dubbelt så mycket jämfört med höns, som fick färdigblandat foder. För de färska musslorna var dominansen av ännu större. Intaget av havre var lika lågt men här åt hönorna ca 500 g per dag (våtvikt). Åtgången av värpex var då något mindre. Procentsatserna för havre:vete:värpex: var ungefärligen 1:40:20:40. Betänk dock att musslornas andel inte är omvandlad till torrsubstans. Tabell 3. Konsumerad mängd per bur Bur Vikt, kg mv/höna o dag, g % på TS*, ca 1 8,02 24 4,8 Fritt val, färsk 2 4,03 12 2,4 färsk 3 4,07 12 2,4 fryst 4 0 0 0 Kontroll 5 4,07 12 2,4 fryst 6 0 0 0 Kontroll

04-01-26 Hönsförsök (till Odd 4/4) 7 20,54 61 12,2 Fritt val, fryst 8 3,62 12 2,5 färsk Vid beräkning av den procentuella andelen blå beräknat på torrsubstans Äggfärgen enligt LaRoche-skalan blev Kontroll: 6 9 Fritt val: 15 10% : 12 14 I inget fall uppfattades äggen smaka fisk eller ha någon annan bismak. Vid en smaktest på Kristinebergs Marina Forskningsstation var omdömena välsmakande, helt OK, gott, gott och häftig färg på gulan, för ägg där hönorna ätit varierande grad av blå. Vid kontroll av de frysta musslorna visade de sig innehålla algtoxin i nivån 500 600 [g/kg. Ägg från hönor, som ätit av de frysta musslorna innehöll inget toxin alls. Hönorna har ännu inte testats för toxin-innehåll. Sammanfattning Ett försök med 64 värphöns fördelade på 8 burar genomfördes under juli-augusti i år. Efter en period av acklimatisering startade försöket 24 juli och pågick 6 veckor. Försöket har gett svar på en rad frågeställningar. Blåmusslorna äts med förtjusning av värphöns. I de fall hönorna hade fri tillgång till blå var konsumtionen mycket hög. Musseltillsats resulterade också i stark infärgning av gulan. Vid en rad olika smaktester var det allmänna omdömet att äggen smakade förträffligt. Inga bismaker kunde noteras. I efterhand konstaterades att de frysta musslor som ingått i fodret hade toxinnivåer över det för försäljning av musslor godkända värdet. Inga spår av toxin stod dock att finna i äggen. Foderinsats och äggproduktion noterades varje dag. Inga signifikanta skillnader i produktion har kunnat konstateras. Både viktsmässigt och i antal råder likartade förhållanden beträffande äggproduktionen mellan burarna. I slutet av försöket vägdes också äggen individuellt för att få variationen i storlek. Konsistensen på avföringen kontrollerades också under försöket. Hönor, som åt mycket musslor fick en lösare avföring. I övrigt märktes inga tecken på problem. Tack Arbetet med försöket utfördes mycket förtjänstfullt av Lantmästare Rose-Marie Johansson, Torgonö gård, Strömstad.

Musselodling en lönsam miljöåtgärd Musselodling innebär en kretsloppsanpassad livsmedelsproduktion som samtidigt är ett flexibelt och kostnadseffektivt sätt att förbättra kustvattenkvalitén i Bohuslän. Finansieras av: MISTRA-programmet SUCOZOMA INTERREG IIIA programmet Gränslöst Samarbete

8 burar med 8 höns i varje bur

Fritt val av foder

Konsumerad mängd mv per höna och dag, gr 80 60 40 20 0 Kontroll fryst färsk Fritt val, fryst Fritt val, färsk Fritt val fryst : havre:vete:värpex: 1:43:37:20 Fritt val färsk : havre:vete:värpex: 1:40:20:40

Hönsens medelvikt efter 6 veckor Medelvikt, kg 2 1,5 1 0,5 0 Start Stopp Kontroll fryst färsk Fritt val, fryst Fritt val, färsk

Jämförelse av äggvikt vecka 1 och 6 Äggvikt per höna och vecka, gr 500 400 300 200 100 0 Vecka 1 Kontroll fryst färsk Fritt val, fryst Fritt val, färsk Vecka 6

Antal ägg per höna och äggens medelvikt under 6 veckor Antal ägg samt medelvikt, gr 60 40 20 0 Antal ägg Kontroll fryst färsk Fritt val, fryst Fritt val, färsk Medelvikt

Vanliga ägg, 10% inblandning och fritt val av musslor Färg på gulan LaRoche skalan 6-9 12-14 15 -

Sockerkaka bakad på musselägg och vanliga ägg