Utmaningar för den ekonomiska politiken ESO-seminarium 5 mars 2018 Karolina Ekholm Statssekreterare Finansdepartementet Finansdepartementet 1
Agenda Migration och etablering Konjunkturstabilisering i lågräntemiljö Den demografiska utvecklingen Finansdepartementet 2
Migration och etablering Finansdepartementet 3
Rekordhögt antal asylsökande 2015 4 Antal asylsökande Prognos från 2017 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 201620172018 (p) Antal asylsökande Prognos feb-18 Källa: Migrationsverket
Svagare ställning på arbetsmarknaden för utrikes födda Arbetslöshet efter födelseregion 15-74 år Procent av arbetskraften 5 25 20 15 10 5 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Inrikes Europeiskt födda Utomeuropeiskt födda Källa: SCB
Etableringen går faktisk snabbare Andel förvärvsarbetande flyktingar mottagna 2007-2015 Fördelat efter antal år efter mottagande 60 50 40 43,8 48,5 51,0 55,2 2007 2008 2009 2010 Procent 30 20 2011 2012 2013 10 2014 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Antal år efter mottagande 2015 Notera: Senaste redovisningsår 2016. Källa: SCB, registerdata för integration. 6
och sysselsättningen har ökat för nyanlända som deltagit i etableringsuppdraget Andel män (20 64 år) i arbete 3 månader efter de lämnade etableringen Andel kvinnor (20 64 år) i arbete 3 månader efter de lämnade etableringen Män Kvinnor 40 18 35 16 30 14 25 12 20 10 8 15 6 10 4 5 2 0 2013 2014 2015 2016 2017 0 2013 2014 2015 2016 2017 Källa: Arbetsförmedling Finansdepartementet 7
Konjunkturläget spelar roll för hur snabbt Andel förvärvsarbetande flyktingar mottagna 1997-2014 två år efter uppehållstillstånd och mottagande 35 etableringen går 30 25 20 15 10 5 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Notera: Senaste redovisningsår 2016. Källa: DELMI Finansdepartementet 8
Stabiliseringspolitik i en lågräntemiljö Finansdepartementet 9
Trendmässigt fallande realräntor Real ränta 10 årig statsobligation 12 10 8 6 4 2 0 1992 01 01 1992 12 01 1993 11 01 1994 10 01 1995 09 01 1996 08 01 1997 07 01 1998 06 01 1999 05 01 2000 04 01 2001 03 01 2002 02 01 2003 01 01 2003 12 01 2004 11 01 2005 10 01 2006 09 01 2007 08 01 2008 07 01 2009 06 01 2010 05 01 2011 04 01 2012 03 01 2013 02 01 2014 01 01 2014 12 01 2015 11 01 2016 10 01 2017 09 01 2 4 Sverige Storbritannien USA Tyskland Anm. Med realränta menas nominell ränta deflaterad med KPI Finansdepartementet 10
Ny syn på stabiliseringspolitik Tidigare syn penningpolitiken sköter konjunkturstabilisering Mer aktiv finanspolitik kan behövas: Låg neutral ränta Styrräntans nedre gräns (och gräns för QE) Chocker kan få permanenta effekter (hysteresis) Svårare avvägning mellan olika policyområden Finansdepartementet 11
Högre finanspolitiska multiplikatorer? Studie Konjunkturinstitutet (2016)* Gechert och Rannenberg (2014) Skatter 0.7 0.3 Transfereringar 1.5 0.3 Offentlig konsumtion 1.7 0.4 Offentliga investeringar 2.0 1.4 *Hjelm och Stockhammar (2016) Short Run Effects of Fiscal Policy on GDP and Employment: Swedish Evidence Anm. Visar den kumulativa BNP-multiplikatorn på 8 kvartals sikt.gechert och Rannenberg är en metastudie som täcker 98 internationella studier. Fullt ut skattefinansierade offentliga investeringar och konsumtion kan ha efterfrågestimulerande effekt. Finansdepartementet 12
Den demografiska utvecklingen Finansdepartementet 13
Andelen av befolkningen under 20 år och över 75 år ökar framöver Andel av totalbefolkningen som är 0-19 år eller 75+ år Procent 35,0 34,5 34,0 33,5 33,0 32,5 32,0 31,5 31,0 30,5 30,0 Källa: SCB. 14
Den demografiska utvecklingen driver högre offentliga utgifter Offentlig årlig konsumtion per person och ålder Tusentals kronor 450 400 350 Övrigt Sjukvård Barn Utbildning Omsorg 300 250 200 150 100 50 0 0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95-99 100+ Källa: Finansdepartementet. 15
Utmaningar för finanspolitiken Hur aktiv ska finanspolitiken vara? Vad ska arbetsfördelningen vara mellan finans- och penningpolitik? Hur ska ökade kostnader i samband med den demografiska utvecklingen finansieras? Finansdepartementet 16
Utmaningar för den ekonomiska politiken ESO-seminarium 5 mars 2018 Karolina Ekholm Statssekreterare Finansdepartementet Finansdepartementet 17
Extrabilder Finansdepartementet 18
Skolan mer segregerad än bostadsområden Skolsegregation (heldragen) och boendesegregation (streckad) 1988 2009 Beräkningarna omfattar alla avgångselever i årskurs 9 respektive år. Källa: IFAU rapport 2015:5 Finansdepartementet 19
Skolan mer segregerad än bostadsområden Skolsegregation (heldragen) och boendesegregation (streckad) 1988 2009 Beräkningarna omfattar alla avgångselever i årskurs 9 respektive år. Källa: IFAU rapport 2015:5 Finansdepartementet 20
Skolsegregationen av utrikes födda har blivit större än boendesegregationen Skolsegregation och boendesegregation i Sverige 1988 2009 Beräkningarna omfattar alla avgångselever i årskurs 9 respektive år. Källa: IFAU rapport 2015:5 Finansdepartementet 21
Skolsegregationen per inkomstsbakgrund har ökat sedan slutet av 1990-talet Skolsegregation och boendesegregation i Sverige 1988 2009 Beräkningarna omfattar alla avgångselever i årskurs 9 respektive år. Källa: IFAU rapport 2015:5 Finansdepartementet 22
150000 125000 100000 75000 50000 25000 75 80 85 90 95 00 05 10 15 Påbörjade bostäder Befolkningstillväxt 0 Finansdepartementet 23
Lång tid för flyktingar att etablera sig på arbetsmarknaden Sysselsättning bland flyktingar och flyktinganhöriga (15 74 år) efter vistelsetid i Sverige, 2015 Procent av befolkning 0,8 24 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 0-1 år 2 år 3 år 4 år 5-9 år 10-14 år 15-20 år 20+ år Kvinnor Män Källa: SCB
Det tar lång tid för flyktingar att etablera sig på arbetsmarknaden Sysselsättning bland flyktingar och flyktinganhöriga (15 74 år) efter vistelsetid i Sverige, 2015 Procent av befolkning 0,8 25 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 0-1 år 2 år 3 år 4 år 5-9 år 10-14 år 15-20 år 20+ år Källa: SCB
Ökad andel förvärvsarbetande flyktingar två år efter uppehållstillstånd och mottagande Andel förvärvsarbetande flyktingar mottagna 1997-2014 två år efter uppehållstillstånd och mottagande 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kvinnor Män Notera: Senaste redovisningsår 2016. Källa: DELMI. Finansdepartementet 26