Testbäddar inom miljöteknikområdet våren 2017

UTLYSNING 1 (14) Datum 2017-01-24 Reviderad 2017-02-14 Diarienummer 2016-05286 Testbäddar inom miljöteknikområdet våren 2017 En utlysning inom programmet Testbäddar inom miljöteknikområdet. 1 Sammanfattning Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet. Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt med visionen att Sverige ska vara ett globalt ledande forsknings- och innovationsland som är attraktivt att investera och bedriva verksamhet i. Vinnova inbjuder företag, universitet, högskolor, forskningsinstitut, offentliga organisationer, ekonomiska föreningar och stiftelser att skicka in ansökan till utlysningen Testbäddar inom miljöteknikområdet våren 2017. Sista ansökningsdag är 2017-04-04, klockan 14:00. Syftet med utlysningen är att skapa fler öppna och effektiva testbäddar inom miljöteknikområdet. Med dessa som plattform förväntas nya konkurrenskraftiga miljötekniska produkter, tjänster och processer utvecklas som i sin tur bidrar till bildandet av nya företag, ökad export och ökad sysselsättning med bas i svensk miljöteknik. I denna utlysning är det möjligt att antingen söka planeringsbidrag eller bidrag till fullskaliga projekt. Söks bidrag till ett fullskaligt projekt ska samtliga i utlysningen angivna mål för planeringsfasen vara uppnådda. Fullskaliga projekt delas in i två faser: projektering respektive realisering. Bidrag kan antingen sökas för båda faserna sammanhållna eller för någon av faserna var för sig. Om ansökan avser både projektering och realisering kommer bidraget delas upp i två etapper. Söks stöd till ett realiseringsprojekt, ska samtliga i utlysningen angivna mål för projekteringsfasen vara uppnådda. OBS: Inom denna utlysning finansieras inte test- och verifieringsprojekt, det vill säga projekt där en enskild aktör enbart vill testa eller demonstrera en specifik produkt, tjänst eller process. För utlysningen finns avsatt en budget på totalt 40 miljoner kronor. Planeringsbidrag beviljas med maximalt 400 000 kr för som längst 1 år. Projekt som avser antingen projektering eller realisering kan beviljas med maximalt 4 miljoner kronor för som längst 3 år. Projekt som avser både projektering och realisering kan beviljas med maximalt 8 miljoner kronor, för som längst 5 år. VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL AGENCY FOR INNOVATION SYSTEMS Post: Vinnova, SE-101 58 Stockholm Besök/Office: Mäster Samuelsgatan 56 Fakturaadress: Vinnova, FE 34, 838 73 Frösön Leveranser/Deliveries: Klara Norra Kyrkogata 14 Tel: +46 (0)8 473 30 00 Fax: +46 (0)8 473 30 05 vinnova@vinnova.se www.vinnova.se Orgnr: 202100-5216 VAT-nr: SE202100-521601

2 (14) OBS: Vinnova förbehåller sig rätten att när som helst under utlysningsperioden och utan särskild information justera denna utlysningstext. Inga ändringar kommer dock att göras under de 2 sista veckorna innan deadline. Samtliga potentiella sökande rekommenderas därför att regelbundet följa informationen på utlysningens hemsida. Aktuell information om utlysningen, inbjudan och länk till ansökningsfunktionen finns på www.vinnova.se under Utlysningar. 2 Vilka utlysningen riktar sig till Utlysningen vänder sig till företag, universitet, högskolor, forskningsinstitut, offentliga organisationer, ekonomiska föreningar och stiftelser. Se även avsnitt 6 för mer information rörande formella krav. I denna utlysning ser Vinnova positivt på ökad medverkan från offentliga aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Med ökat offentligt deltagande kan exempelvis viktiga samhällsfunktioner göras tillgängliga för utveckling och test av ny miljöteknik i samverkan mellan behovsägare, användare och teknikleverantörer. De projekt som Vinnova investerar i bör sträva efter en jämn könsfördelning samt de kvaliteter som etnisk och kulturell mångfald tillför. Detta gäller såväl sammansättning av projektgrupper som projektets innehåll, genomförande och eftersträvade effekter. 3 Beskrivning av utlysningen 3.1 Bakgrund och motiv I forskningspropositionen Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (Prop. 2016/17:50) 1 föreslår regeringen nya satsningar på utveckling av Test- och demonstrationsmiljöer och i Smart industri - en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige 2 lyfts testbäddar fram som ett av fyra fokusområden. I båda fallen bedömer regeringen att ökad tillgång till öppen testinfrastruktur kan bidra till snabbare omställning mot en långsiktigt hållbar produktion med hög global konkurrenskraft. Såväl forskningspropositionen som nyindustrialiseringsstrategin pekar dessutom på behovet av att det offentliga Sverige öppnas upp som testmiljöer för företag som vill utveckla, testa och implementera ny teknik kopplad till viktiga samhällsutmaningar. Bakgrunden är att behovet av resurseffektiva och miljövänliga varor och tjänster ökar globalt inte minst i tillväxtländer med stora samhällsutmaningar och växande miljöproblem. Med dessa trender ökar också snabbt efterfrågan på innovativ miljöteknik och på nya hållbara sätt att producera material, produkter, livsmedel och bränslen. Svenska företag som kan leverera högkvalitativa varor och tjänster inom dessa områden har goda chanser att bli vinnare på växande 1 http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2016/11/prop.-20161750/ 2 http://www.regeringen.se/contentassets/869c75f458fc4585ab4ec8c13b250a07/informationsmateri al-smart-industri---en-nyindustrialiseringsstrategi-for-sverige

3 (14) globala marknader och därmed också goda chanser att bidra till ökad export och sysselsättning i Sverige. Omställningen mot ett hållbart samhälle och hållbar produktion innehåller både utmaningar och möjligheter. I dagsläget har Sverige tydliga internationella konkurrensfördelar inom flera miljörelaterade kompetens- och teknikområden. Det gäller till exempel hållbar stadsutveckling, hållbara transporter, återvinning, miljöskydd, hållbara material, bioenergi, energieffektivisering samt kretsloppsanpassade systemlösningar på samhällsnivå. Tekniska försteg och internationella konkurrensfördelar måste dock omsättas i nya varor och tjänster om potentialen ska tillvaratas. En tillväxtfaktor som under senare år lyfts fram som särskilt viktig gäller företagens, i synnerhet de mindre och medelstoras, tillgång till kvalificerad testinfrastruktur i öppna testbäddar. Anledningen är att testbäddar fyller viktiga funktioner i innovationssystemen samt att de bidrar till effektivare innovationsprocesser. Mot denna bakgrund har Vinnova fått regeringens uppdrag att fortsätta stödja utvecklingen av testbäddar inom miljöteknikområdet under perioden 2016-19. Motivet för satsningen är att främja fortsatt utvecklingen av öppet tillgänglig testinfrastruktur och effektiva testbäddsorganisationer som: skapar neutrala plattformar för utökad samverkan mellan akademi, innovatörer/entreprenörer/leverantörer och kunder/användare inom miljöteknikområdet stödjer företag att tillsammans med potentiella kunder testa och verifiera nya eller väsentligt förbättrade miljötekniska innovationer skapar kortare ledtider mellan utvecklingssteg och kortare kommunikationsvägar mellan aktörer och därigenom snabbare innovationsförlopp reducerar osäkerheter, sprider kostnader och risker och därigenom stimulerar företag och kapital att medverka i tidiga utvecklingsskeden breddar idé- och kompetensflödet mellan akademi, näringsliv och samhälle. 3.1.1 Definition, avgränsningar och exempel Någon entydig definition av begreppet testbädd existerar inte. Förekommande benämningar är test site, proving ground, living lab, prototypverkstad etc. Begreppen speglar olikheter med avseende på de tjänster och den infrastruktur som erbjuds men också en otydlighet i hur begreppen används. I denna utlysning tillämpas följande allmänna definition: En testbädd är en fysisk eller virtuell miljö där företag, akademi och andra organisationer kan samverka vid utveckling, test och införande av nya produkter, tjänster, processer eller organisatoriska lösningar. Det finns många exempel på testbäddar inom denna definition som ändå refererar till olikartade typer av fysiska och organisatoriska resurser. En testbädd kan till exempel avse en specifik mätutrustning, en speciell provanläggning, ett visst testlaboratorium men kan också utgöras av samhällsfunktioner, bostadsområden, industrier, transportsystem, naturområden, vattenresurser, tjänster på Internet etc.

4 (14) För att skapa en mer entydig grund för beskrivning av testbäddar har Vinnova valt en indelning i tre övergripande kategorier: 1. Testbädd som laboratorium" där specifika tekniska egenskaper och prestanda kan testas i isolerade, artificiella och kontrollerbara miljöer. Ett utmärkande drag är att testerna som regel begränsas till delfunktioner och komponenter snarare än till system och produkter. Specialiserad laboratorieutrustning vid forskningsinstitut, universitet och högskola eller i företag med egna testlabb/-riggar är typiska exempel inom denna kategori. 2. Testbädd som konstruerad/simulerad användarmiljö för test och verifiering på system-, process och produktnivå. Avskilda områden och specialpreparerade testbanor i norra Sverige för vintertester av fordon är välkända exempel inom denna kategori. Provområdet AstaZero för utveckling och test av fordon och trafiksystem för aktiv trafiksäkerhet utanför Borås är ett annat. Gemensamt för dessa är att testmiljön erbjuder/simulerar så användnings- och verklighetsnära men ändå avskilda och kontrollerbara förhållanden som möjligt. 3. Testbädd som verklig användarmiljö där teknik utvecklas i samverkan mellan användare och leverantörer och testas i den miljö där tekniken är avsedd att användas. Markägare som upplåter jordbruksmark eller skog för försök med alternativa jord- och skogsbruksmetoder är ett exempel. Kommunala bolag som öppnar sina anläggningar för tester av ny teknik för avlopps- och avfallshantering är ett annat. Industrier som öppnar sin verksamhet för tester av mer miljövänliga produktionsmetoder och material är ytterligare exempel. Gemensamt för kategorin är att nya innovationer utvecklas och testas direkt i "verkligheten" samt att sådana "verkliga miljöer" ställs till förfogande som testbäddar. Utlysningen stödjer projekt inom samtliga tre kategorier. Erfarenheten från tidigare utlysningar tyder dock på att det finns ett stort behov av fler öppna testbäddar inom kategorin verkliga användarmiljöer, privata såväl som offentliga. I Sverige finns en tradition av samverkan och öppenhet mellan aktörer vid utveckling och spridning av ny teknik. Fler testbäddar i verkliga användarmiljöer skulle ge uttryck för denna tradition och bidra till regeringens mål att utveckla Testbädd Sverige. Oavsett huvudkategori kan testbäddar också anta olika organisatoriska former, ha olika målgrupper, olika branschinriktning, viss teknisk profil, specifik regional koppling etc. Testbäddar kan också vara geografiskt utspridda, bestå av mobila enheter och även byggas upp av komponenter från samtliga tre huvudkategorier ovan. Vad som är en ändamålsenlig och effektiv testbäddsdesign måste avgöras från fall till fall. I denna utlysning medges dock enbart stöd till testbäddar som: är eller görs tillgängliga och öppna för användare utanför testbäddens egen driftorganisation har en varaktighet som sträcker sig längre än till enstaka testprojekt har ett användningsområde som inte begränsas till en enda specifika produkt, tjänst, process eller användare är avsedd för test och utveckling av nya produkter, tjänster och processer, d.v.s. inte är ett låst visningsobjekt/demonstrator

5 (14) Testbäddar kan också beskrivas utifrån sin hårdvara i form av fysisk infrastruktur (utrustning, anläggningar, mätmetoder, lokalisering etc.) och sin mjukvara i form av kompetens, organisation, tjänster, affärsidé o.s.v. När en testbädd utformas är det viktigt att både hård- och mjukvara integreras väl. Eftersom utvecklingsbehov oftast föreligger med avseende på både hård- och mjukvara stödjer utlysningen båda aspekterna, särskilt samspelet. Observera att rena utrustningsanslag däremot inte beviljas. 3.1.2 Utlysningens miljöteknikperspektiv Med miljötekniska innovationer avses i denna utlysning varje typ av innovation som leder till betydande och påvisbara steg mot hållbar tillväxt, genom att den minskar de negativa konsekvenserna för miljön, ökar motståndskraften mot miljöpåfrestningar eller utnyttjar naturresurserna effektivare och mer ansvarsfullt samtidigt som den skapar hållbar ekonomisk tillväxt. Som framgår av definitionen fokuserar utlysningen på sammanvägningen av miljönytta och tillväxtpotential. Det övergripande perspektivet är att ökad resurseffektivitet, större miljöhänsyn och hållbar produktion också ska bidra till industrins konkurrenskraft och ökad sysselsättning. Nya eller förbättrade tekniker, varor och tjänster som kraftigt minskar utsläpp av växthusgaser, utfasar farliga ämnen, bidrar till högre energi- och resurseffektivitet samt till en högre grad av återvinning är exempel på teknikområden med stor tillväxtpotential. Nya digitala tekniker erbjuder också intressanta möjligheter att bidra till omställningen mot ett hållbart samhälle. Utlysningen är öppen för förslag till testbäddar inom alla miljöteknikområden. Samhällsnära miljöfrågor som rör klimatpåverkan, livsmedelsförsörjning, luftoch vattenkvalitet, miljögifter, övergödning samt specifikt urbana miljöproblem kan dock lyftas fram som särskilt intressanta, både nationellt och internationellt. Områdesmässigt kan förslagen, helt utan prioritering eller annan form av rangordning, också beskrivas i relation till en eller flera av följande huvudinriktningar: transporter och fordon förnyelsebar energi och energieffektivisering vatten och avlopp avfall och återvinning hållbart stadsbyggande För mer information vad gäller miljötekniska utmaningar och möjligheter rekommenderas sökande att ta del av Sveriges nationella system med miljökvalitetsmål 3 samt regeringskansliets information om klimatmål och slutsatserna från klimatmötet 4 i Paris 2015. 3.2 Syfte Syftet med utlysningen är att skapa fler öppna och effektiva testbäddar inom miljöteknikområdet. Med dessa som plattform förväntas nya konkurrenskraftiga miljötekniska produkter, tjänster och processer utvecklas som i sin tur bidrar till hållbar tillväxt, ökad export och fler arbetstillfällen med bas i svensk miljöteknik. 3 http://www.miljomal.se/sv/miljomalen/ 4 http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/12/klimatavtal-klubbat-i-paris/

6 (14) 3.3 Resultat- och effektmål De förväntade effekterna av en bättre utbyggd och effektivare testinfrastruktur kan beskrivas i olika tidsperspektiv. I ett kort till medellångt perspektiv förväntas utlysningen resultera i: fler öppna, neutrala och effektiva testbäddar inom miljöteknikområdet nya konkurrenskraftiga produkter, processer och tjänster med väl verifierade miljöprestanda nya stödfunktioner samt effektivare affärs- och arbetsmodeller för testbäddar inom miljöteknikområdet effektivare kommersialisering genom att fler företag och mer riskkapital deltar i utveckling/användning av miljöområdets testinfrastruktur fler mindre och medelstora miljöteknikföretag som utnyttjar testbäddar i sin produkt- och tjänsteutveckling. nya inriktningar, angreppssätt och samverkansformer inom den miljötekniska forskningen. På längre sikt förväntas den förstärkta testinfrastrukturen och testverksamheten också medverka till att Sveriges och svenska företags internationella konkurrenskraft och marknadsandelar ökar genom att: utbudet av testbäddar och testtjänster inom miljöteknikområdet lockar fler internationella aktörer/kunder att både utnyttja och investera i svenska testbäddar och testtjänster konkreta utvecklingsprojekt initieras där svenska leverantörer samarbetar med utländska kunder i svenska testbäddar Sveriges andelar på internationella marknader för miljöteknik ökar 3.4 Innehåll och genomförande Stödet i denna utlysning avser etablering av nya testbäddar eller tillgängliggörande, uppgradering och komplettering av redan befintlig testinfrastruktur. I övrigt omfattar utlysningen alla typer av testbäddar som exemplifieras i sektion 3.1.1. OBS: Inom denna utlysning finansieras inte test- och verifieringsprojekt, det vill säga projekt där en enskild aktör enbart vill testa eller demonstrera en specifik produkt, tjänst eller process. 3.4.1 Testbäddensutveckling i olika faser Testbäddsprojekt kan i sitt genomförande delas in i tre utvecklingsfaser: planering, projektering och realisering, med en specifik uppsättning mål för respektive fas (figur 1).

7 (14) Figur 1. Övergripande mål för testbäddsutvecklingens tre faser samt de bidragsbelopp som Vinnova maximalt kan bevilja för respektive fas. Tids- och annan resursåtgång för respektive steg kan vara högst olika mellan olika projekt/testbäddar. Majoriteten av ingående aktiviteter och speciellt centrala etappresultat är dock i stort sett identiska för olika testbäddsprojekt. Huvudaktiviteter och etappmål för de tre utvecklingsstegen beskrivs i de kommande avsnitten. Som ytterligare vägledning finns en särskild guide för utveckling av testbäddar framtagen. Vinnova rekommenderar alla sökande att ta del av detta material. 5 I denna utlysning är det möjligt att antingen söka planeringsbidrag eller bidrag till fullskaliga projekterings- och/eller realiseringsprojekt. Söks bidrag till ett fullskaligt projekt ska samtliga i kapitel 3.4.2 angivna aktiviteter och mål för planeringsfasen vara genomförda och uppnådda. Ansökan måste på ett trovärdigt sätt dokumentera detta. Bidrag till fullskaliga projekt kan i sin tur antingen sökas för både projektering och realisering sammanhållet eller för någon av faserna var för sig. Om ansökan avser både projekterings- och realiseringsfaserna kommer bidraget från Vinnova delas upp i två etapper, där målen för projekteringsfasen måste vara uppfyllda för att erhålla finansiering av andra etappen. Söks stöd till ett realiseringsprojekt, ska i kapitel 3.4.3 angivna målsättningar för projekteringsfasen vara uppfyllda och trovärdigt dokumenterade. 3.4.2 Aktiviteter och mål för planeringsfasen Planeringsfasen kan karaktäriseras av ett antal aktiviteter. Behoven av testbädden analyseras och dokumenteras, exempelvis genom enkäter eller workshops där testbäddens potentiella användare är centrala aktörer. Integrerat med detta utreds testbäddens kompetensbehov, marknadserbjudande och affärsmodell, inklusive en initial uppskattning av testbäddens möjliga marknad. Nära kopplat till detta görs en omvärldsanalys som fastställer testbäddens positionering, nationellt och internationellt, samt eventuella kopplingar till andra liknande initiativ. En aktörskonstellation bildas som utöver testbäddsorganisationen också inkluderar 5 Guiden kan laddas ner på utlysningens hemsida

8 (14) testbäddens användare/testkunder och miljöteknikområdets behovsägare. En initial specifikation görs av testbäddens behov av hård- och mjukvara. Följande mål ska ha uppfyllts efter genomförd planeringsfas: Behovsanalys genomförd (testbehov och användare är identifierade) Etablerad aktörskonstellation med klargjorda roller Omvärldsanalys genomförd Miljömässig nytta är kvantifierad och dokumenterad Kvantifierad uppskattning av det aktuella teknikområdets tillväxtpotential Kvantifierad uppskattning av testbäddens marknad framtagen Initial testbäddsspecifikation avseende både hård- och mjukvara Genomförandeplan för kommande fas(er) framtagen 3.4.3 Aktiviteter och mål för projekteringsfasen I projekteringsfasen ska en fullständig affärsmodell och finansieringsplan tas fram, innebärande att testbäddens affärsidé och erbjudande ses över samt att intäkter, kostnader, kapitalbehov och bakomliggande förutsättningar analyseras i detalj. Vidare fastställs testbäddens organisations-, drifts- och ägandeform och i samband med detta upprättas också avtal för att hantera regelverk och äganderättsfrågor mellan parterna. Testbäddsspecifikationen uppdateras och fastställs, eventuellt genomförs inledande pilottester som en del av detta. Underlag för tillstånd, licenser och nyttjanderättigheter identifieras och tas fram. Detaljerade projekteringsunderlag och dokument produceras, exempelvis kalkyler, ritningar och tidsplaner för konstruktion och upphandling. Slutligen tas en komplett genomförandeplan fram för realiseringsfasen. Följande mål ska ha uppfyllts efter genomförd projekteringsfas: Organisations-, drifts- och ägandeform fastställda Avtal som hanterar relevanta regelverk, sekretess och äganderättsfrågor (IPR etc.) ska ha träffats mellan parterna Fullständig affärsmodell ska vara på plats, inklusive en uppdaterad uppskattning av testbäddens marknad Fullständig finansieringsplan ska vara på plats Alla tillstånd, licenser och nyttjanderättigheter på plats eller underlag klara Testbäddsspecifikation i slutlig version ska vara klar Detaljerade underlag för konstruktion och upphandling klara Genomförandeplan av realiseringsfasen framtagen, inklusive riskanalys Analyser med avseende på miljönytta och tillväxtpotential är uppdaterade Testbäddens framtida användare/kunder ska ha medverkat aktivt i utvecklingen 3.4.4 Aktiviteter och mål för realiseringsfasen För att kunna genomföra realiseringsfasen behöver alla planer och underlag göras helt kompletta, eventuellt kvarvarande tillståndsprocesser slutföras samt finansieringen säkras. Vidare skall testbäddens ägande- och organisationsform formaliseras och realiseras, exempelvis genom att verksamheten läggs i ett nystartat bolag eller annan typ av organisation. Upphandlingar genomförs, leverantörer kontrakteras och fysiska byggnationer och installationer realiseras.

9 (14) I denna fas blir det således stort fokus på att koordinera och leda verkställandet av de olika delarna av testbäddens utveckling. Parallellt med denna verksamhet genomförs eventuellt utökade pilottester med kommersiella kunder. Följande mål ska ha uppfyllts efter genomförd realiseringsfas: Byggnationer och teknikinstallationer färdigställda Alla tillstånd, licenser och avtal finns på plats Testbäddens ägande-, drifts- och organisationsform formaliserad Påbörjad testverksamhet med externa användare/kunder 4 Förutsättningar för finansiering 4.1 Budget Budgeten för utlysningen är 40 miljoner kronor. Planeringsbidrag beviljas med maximalt 400 000 kr för som längst 1 år. Projekt som avser antingen projektering eller realisering kan beviljas med maximalt 4 miljoner kronor för som längst 3 år. Projekt som avser både projektering och realisering kan beviljas med maximalt 8 miljoner kronor för som längst 5 år. 4.2 Regler om statligt stöd Bidrag från Vinnova som ges till företag omfattas av reglerna för statligt stöd. Som företag räknas varje organisation/enhet som bedriver ekonomisk verksamhet 6 med eller utan vinstsyfte oavsett juridisk form, till exempel ekonomiska föreningar, ideella föreningar, stiftelser och aktiebolag (eller en viss enhet inom organisationen). Bidrag beviljas i sådana fall med stöd av förordningen (2015:208) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation. 7 Bidrag till företag kan även ges som försumbart stöd (de minimis-stöd) 8 under förutsättning att sökanden kan ta emot sådant stöd. För att visa att sådant stöd kan tas emot måste varje part som söker försumbart stöd skicka in ett intyg som visar att så är fallet. Intyg ska bifogas till ansökan. För beräkning av kostnader se Guide till Vinnovas villkor om stödberättigande kostnader. 9 Vid beviljande av planeringsbidrag kan Vinnovas stödnivå till aktörer som deltar i sin icke-ekonomiska verksamhet vara 100 %, vilket även gäller företag som kan ta emot försumbart stöd. I övrigt är maximalt bidrag som beviljas enligt förordningen (2015:208) 70 % för små företag, 60 % för medelstora företag och 50 % för stora företag. 6 Med ekonomisk verksamhet avses all verksamhet som går ut på att erbjuda varor eller tjänster på en marknad 7 http://www.vinnova.se/sv/ansoka-och-rapportera/villkor-och-kostnader/regler-for-statligt-stod/ 8 Kommissionens förordning (EU) 1407/2013 om stöd av mindre betydelse http://www.vinnova.se/sv/ansoka-och-rapportera/villkor-och-kostnader/forsumbart-stod/ 9 http://www.vinnova.se/upload/dokument/ansok_rapportera/guide_till_vinnovas_villkor_om_sto dberattigande_kostnader_2016-04-11.pdf

10 (14) Vid beviljande av bidrag till fullskaliga projekt baseras Vinnovas stödnivå för projektet som helhet på konsortiets sammansättning och parternas engagemang i utförandet. Vinnova eftersträvar ett aktivt deltagande och engagemang i alla projekt som finansieras och en god indikation på detta är projektets totala kostnad i relation till sökt bidrag. Vinnovas riktlinje i denna utlysning är att inte finansiera mer än 50 % av fullskaliga projekts totala kostnader. Vinnova uppmanar sökande att ta del av samtliga förordningar och regelverk enligt ovan. 5 Tidplan Följande tider gäller för utlysningen. Observera att tiderna är preliminära. För aktuella uppgifter www.vinnova.se. Testbäddar inom miljöteknikområdet våren 2017 Öppningsdatum: 2017-01-24 Sista ansökningsdag: 2017-04-04 kl. 14.00 Datum för beslut: 2017-06-22 Tidigaste datum för projektstart: 2017-06-29 6 Formella krav För att komma ifråga för Vinnovas bedömning enligt kriterierna angivna i 7.2 ska nedan angivna formella krav vara uppfyllda. Ansökan om planeringsbidrag: Projektbeskrivningen ska vara skriven i den mall för planeringsbidrag som tillhandahålls på utlysningens hemsida Projektbeskrivningen får inte överstiga 6 A4-sidor och ska vara skriven i 12 punkters text Bifogade CV ska vara skrivna i den mall som tillhandahålls på utlysningens hemsida Projektparterna ska vara juridiska personer Ansökan om fullskaligt projekt (projektering och/eller realisering): Projektbeskrivningen ska vara skriven i den mall för fullskaliga projekt som tillhandahålls på utlysningens hemsida Projektbeskrivningen får inte överstiga 12 A4-sidor och ska vara skriven i 12 punkters text Bifogade CV ska vara skrivna i den mall som tillhandahålls på utlysningens hemsida Projektet ska genomföras av en aktörskonstellation bestående av minst 4 projektparter. Utöver koordinatorn måste konstellationen innehålla parter som är användare/kunder av testbädden. Projektparterna ska vara juridiska personer

11 (14) 7 Bedömning 7.1 Bedömningsprocessen Ansökningarna bedöms av Vinnova och en extern bedömningsgrupp bestående av experter med specialistkompetens inom utvalda områden. Vinnova kommer även vid behov inhämta kompletterande expertbedömningar. Muntliga och/eller skriftliga kompletteringar kan komma att begäras in från sökande. Ansökningarna bedöms enligt bedömningskriterierna nedan och bedömningen sker i konkurrens mellan inkomna ansökningar. Vinnova fattar sedan beslutet om vilka projekt som ska finansieras och vilka som inte ska finansieras. 7.2 Bedömningskriterier Projektet ska ligga i linje med mål och syfte för utlysningen. Detta kommer att bedömas med hjälp av följande kriterier: Potential Testbäddens och det aktuella miljöteknikområdets potential att skapa miljönytta Det aktuella miljöteknikområdets tillväxtpotential, nationellt och internationellt Affärs- och organisationsmodellens potential att skapa en kommersiellt bärkraftig testbädd Testbäddens potential att attrahera internationella användare Genomförbarhet Projektplanens realism och trovärdighet vad gäller organisation, roll- och ansvarsfördelning, projektledning, arbetspaket, aktiviteter, budget och milstolpar Projektplanens realism och trovärdighet i relation till den uppsättning specifika mål som gäller för respektive genomförandefas (se kap. 3.4) Hur väl jämställdhets- och mångfaldhetsaspekter integrerats i projektplanen Aktörer Graden av medverkan och insatser från testbäddens primära användare, d.v.s. företag eller andra organisationer som behöver testbädden för test och verifiering av nya produkter, tjänster och processer Graden av medverkan och insatser från andra aktörer i omgivande näringsliv och samhälle som är beroende och/eller drar nytta av testbäddens verksamhet och resultat Medverkande parters kompetens inom aktuellt miljöteknikområde samt tidigare erfarenheter av arbete med testbäddar samt test/verifiering Konsortiets sammansättning i relation till det aktuella miljöteknikområdets innovationssystem och aktörsbild i Sverige Medverkan från mindre och medelstora företag

12 (14) 8 Ansökan 8.1 Hur man ansöker Ansökan lämnas in elektroniskt via ansökningstjänsten på Vinnovas Intressentportal. Den består av ett formulär samt ett antal bilagor och nås genom www.vinnova.se. Intressentportalen fungerar med de vanligaste webbläsarna som Internet Explorer, Firefox, Chrome och Safari, men det fungerar inte med Internet Explorer 9 och äldre versioner. Påbörja inte en ansökan om du har Internet Explorer version 9 eller äldre för då kommer det inte att gå att skicka in. Den som skickar in ansökan ska ha mandat att göra det på organisationens vägnar. Observera att ansökningarna ska vara inne senast kl. 14.00 sista ansökningsdag. Efter denna tidpunkt stängs systemet och det går inte längre att skicka in en ansökan till Vinnova. Då får inga kompletteringar göras av ansökan såvida inte Vinnova begär in dem. Tänk på att det kan ta tid att fylla i, ladda upp och skicka ansökan, i synnerhet om söktrycket är stort. Påbörja därför arbetet med att fylla i ansökan i god tid. Observera att det är möjligt att spara ändringar och tillägg ända fram till dess att ansökan är skickad. 8.2 Ansökans innehåll Ansökningstjänsten består av ett antal elektroniska blankettsidor som fylls i av sökanden. Till ansökan ska endast bifogas en projektbeskrivning, en CV-bilaga samt om sökande önskar en bildbilaga. För organisationer som söker bidrag i form av försumbart stöd ska även ett intyg om tidigare erhållit försumbart stöd bifogas enligt den blankett som finns på utlysningens hemsida. Endast dessa bilagor kommer att beaktas vid ansökan. Bilagorna ska vara i pdf-format. Projektbeskrivningen ska skrivas på svenska eller engelska i de mallar för planeringsbidrag respektive fullskaligt projekt som finns på utlysningens hemsida. Vid ansökan om planeringsbidrag får projektbeskrivningen vara max 6 A4-sidor och vid ansökan om bidrag till fullskaligt projekt max 12 A4-sidor. I båda fallen ska projektbeskrivningen skrivas i 12 punkters text. Om ansökan om bidrag till fullskaligt projekt avser både projektering och realisering kommer viss information i projektbeskrivningen vara uppdelad utifrån dessa två faser. CV-bilagan ska innehålla relevanta CV:n för projektledaren och samtliga nyckelpersoner i projektteamet. CV ska skrivas i den mall som finns på utlysningens hemsida. Bildbilagan får maximalt omfatta 2 A4-sidor. Bildbilagan får inte användas för att expandera projektbeskrivningens textutrymme utan får endast användas för bilder.

13 (14) Intyg om försumbart stöd ska bifogas för organisationer som söker försumbart stöd. 9 Information om utformning av testbäddar Vinnova och Test Site Sweden, TSS, vid Lindholmen Science Park i Göteborg, har tagit fram en aktivitetsguide innehållande praktiska råd för framtagningen av en testbädd samt en checklista för självutvärdering i olika projektfaser. Detta material tillhandahålls på utlysningens hemsida. Organisationen TSS har under ett decenniums tid byggt upp världsunik kompetens inom planering, projektering och realisering av testbäddar. Det är möjligt att kontakta TSS för ytterligare information beträffande konsortiebyggande, projektplanering och testbäddsutveckling. Kontaktperson på TSS är Per Sunnergren (per.sunnergren@lindholmen.se 031-764 70 42). 10 Villkor För utlysningen gäller Vinnovas allmänna villkor för bidrag som är tillämpliga vid beslutsdatumet. Villkoren innehåller regler om rapportering, projektavtal, uppföljning, revision och förutsättningar för utbetalning m.m. Villkoren hittas under Villkor och regler på vinnova.se. 11 Sekretessfrågor Ansökningar till denna utlysning är allmänna handlingar. Som huvudregel har allmänheten enligt offentlighetsprincipen rätt att ta del av dessa. Detta gäller även ansökningar som avslås eller återkallas. Även Vinnovas beslut och beslutsmotiveringar är allmänna handlingar. Vinnova är dock skyldig att sekretessbelägga alla uppgifter om den enskildes affärs- eller driftsförhållanden, uppfinningar och forskningsresultat om det kan antas att den enskilde lider ekonomisk skada om uppgifterna offentliggörs. Närmare information om sekretessregler vid ansökan finns på webbsidan Sekretess vid ansökningar som kan nås från utlysningens webbsida. För mer information, se Juridisk information på www.vinnova.se under Om Vinnova. 12 Kontakt Vinnovas kontaktpersoner för utlysningen är Moa Eklund, utlysningsansvarig moa.eklund@vinnova.se 08-473 32 89 Klas Barklöf, kontaktperson klas.barklof@vinnova.se 08-473 30 04

14 (14) Johan Stenberg, kontaktperson johan.stenberg@vinnova.se 08-473 32 23 Lena Dalsmyr, administrativa frågor lena.dalsmyr@vinnova.se 08-473 31 61 Kontakt för frågor om ansökningsfunktionen är Vinnovas IT-support helpdesk@vinnova.se 08-473 32 99