FLYKTINGSITUATIONEN I KRONOBERGS LÄN UTMANINGAR I SAMVERKAN

FLYKTINGSITUATIONEN I KRONOBERGS LÄN UTMANINGAR I SAMVERKAN

2016-09-16 Författare: Malin Strand, Gisela Andersson och Matilda Skoglöw, Länsstyrelsen Kronoberg 2

2016-09-16 INNEHÅLL INLEDNING 4 RAPPORTENS SYFTE 4 Avgränsningar 4 BAKGRUND 5 Samhällets gemensamma åtaganden 5 Flyktingsituationen nationellt 6 MSB:s uppdrag från regeringen 6 Utmaningar i samverkan på nationell nivå 6 Flyktingsituationen regionalt 7 Geografiskt områdesansvar 7 Krissamverkan Kronoberg 8 Utvecklingen hösten 2015 8 Kommunernas lägesbilder 8 Regional analysgrupp 8 Lagstiftning i koppling till flyktingmottagandet 11 Lagstiftning och rutiner innan flyktingsituationen 11 Ny lagstiftning och rutiner helt eller delvis till följd 12 Kommande lagstiftning och rutiner under 2017 13 NULÄGESBILD 14 Migrationsverkets statistik 14 Arbetsförmedlingens statistik 15 Etableringsuppdraget 15 Bostadsmarknadsanalys 17 Kommunernas lägesbilder 17 PROGNOSER 21 Nationell nivå 21 FOI:s högnivå- och lågnivåscenarion 21 Migrationsverket, juli 2016 21 Regional nivå 22 Östergötlands arbete ett gott exempel 22 KONSEKVENSANALYS PÅ REGIONAL NIVÅ 23 Helhetssyn 23 Samverkan 23 Lagändringar 24 Berörda aktörer och nätverk 24 NÄSTA STEG 24 Kärnområden 24 Fortsatt arbete 25 REFERENSER 26 3

2016-09-16 INLEDNING Under hösten 2015 upplevde Sverige ett historiskt högt flyktingmottagande som satte samhället på prov. På grund av allvarliga konflikter i omvärlden flydde kvinnor och män, pojkar och flickor från sina hemländer och 163 000 människor sökte asyl i Sverige. Av dem var drygt 35 000 ensamkommande barn 1. Flyktingmottagandet ställde kommuner och landets myndigheter inför stora utmaningar. I grunden handlade det om att ta emot ensamkommande barn och ordna tak över huvudet till de människor som flytt. Trycket på socialtjänst, gode män och skola ökade påtagligt. Många verksamheter påverkades, vilket krävde samverkan och det blev tydligt att samhällets olika aktörer hade svårt att gemensamt bidra till en samlad nulägesbild. Även om asylmottagandet har inneburit många utmaningar för samhället kan migration också ses ur ett tillväxtperspektiv. Nyanlända kvinnor, män, flickor och pojkar är en viktig del av lösningen för länets tillväxt, där utvecklade modeller för mottagandet och samhandling mellan myndigheter krävs. skriver Länsstyrelsen i sin årsredovisning för 2015 2. På regional nivå har flyktingsituationen involverat både länets krisberedskap och sakkompetens inom integrationsområdet och är en utmaning som spänner över flera samhällssektorer. Den akuta krishanteringen kring människor på flykt är för tillfället över men behovet av lösningar i samverkan kvarstår, för att tillsammans skapa ett värdigt mottagande. På uppdrag av landshövding Kristina Alsér sammankallades därför i mars 2016 en analysgrupp för att se över långsiktiga perspektiv gällande förmågan till mottagande och integration. Utgångspunkten för gruppens arbete var att blicka framåt och få en tydligare bild av kopplingen mellan befintliga utmaningar och framtida risker, påfrestningar och möjligheter. Målet med gruppens arbete har varit att få fram en enkel men välgrundad analys för de kommande åren, en analys som kan utgöra underlag både för länets strategiska integrationsarbete och för länets krisberedskap. Analysen ska också kunna tjäna som underlag i risk- och sårbarhetsanalyserna på lokal och regional nivå. RAPPORTENS SYFTE Syftet med denna rapport är att skapa en samlad bild av flyktingsituationen i Kronobergs län utifrån en kortfattad beskrivning av händelseförloppet nationellt och i länet sedan hösten 2015. Rapporten är också tänkt som ett underlag för den regionala analysgruppen kring flyktingsituationen, att användas för gemensamma satsningar och planering av verksamheten i de berörda organisationerna. Rapporten är översiktlig och fördjupade analyser inom specifika områden och verksamheter kommer därför att vara nödvändiga. AVGRÄNSNINGAR Denna rapport avgränsar sig till händelser och underlag kopplade till flyktingsituationen från hösten 2015 fram till augusti 2016. Fokus är det lokala och regionala perspektivet, även om också nationella aspekter lyfts för att sätta utmaningar kring samverkan i sitt sammanhang. Rapporten berör i första 1 Migrationsverket. Asylsökande till Sverige under 2000-2015. 2 Länsstyrelsen i Kronobergs län. Årsredovisning 2016, 103 4

2016-09-16 hand hanteringen av människor på flykt och är inte heltäckande vad gäller övriga frågeställningar kopplade till migration och integration. BAKGRUND SAMHÄLLETS GEMENSAMMA ÅTAGANDEN Samhället har många åtaganden kopplat till asylmottagandet. Det handlar till exempel om asylprövning, boende, försörjning, utbildningsinsatser och hälso- och sjukvård. Förutom de män och kvinnor samt pojkar och flickor som kommer som asylsökande till Sverige finns det många involverade aktörer så som Migrationsverket, kommunerna, Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Polisen. Ytterligare aktörer, i huvudsak landstingen/regionerna, återfinns till exempel inom hälso- och sjukvården, inklusive tandvården. Det politiska ansvaret för asylpolitiken är dessutom fördelat på två departement (Justitiedepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet). FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) ger i rapporten Strategisk migrationsanalys 2013-2015 uttryck för att ovan nämnda förutsättningar kräver beredskap för att försöka undvika alltför stora belastningar på de asylsökande och på samhället. Vad en myndighet väljer att göra påverkar i sin tur en rad andra myndigheter och förutsättningarna för de asylsökande. Förändringar kan hanteras på ett bra eller mindre bra sätt utifrån hur samspelta myndigheterna är. FOI konstaterar att Migrationsverket ( ) bör vara en kunskapsbas för andra myndigheter 3. Rapporten framhäver också att Migrationsverket har en viktig roll vad gäller kunskap om asylsökandes förutsättningar och villkor samt verktyg i form av strategisk migrationsanalys. FOI menar att det saknas helhetstänkande, tydligt individperspektiv, information att agera på 4 samt effektiva stötdämpare 5 i asylmigrationssystemet. I rapporten betonas vikten av ett tydligt individperspektiv i asylprocessen något som kan möjliggöras genom att samhällets olika aktörer samverkar utifrån de åtaganden de har. De åtaganden som FOI lyfter fram är: Boende Lokal service Uppehållstillstånd Försörjning genom samhällets försorg Arbete och utbildning vuxna Skola och förskola barn Hälso- och sjukvård Folkbokföring, ID-kort och samordningsnummer Familjeåterförening Återvändande 3 FOI. Strategisk migrationsanalys, 3 4 Information att agera på handlar om den information som t.ex. Migrationsverket delger andra myndigheter för att underlätta planering av verksamhet och agerande i koppling till olika händelser. 5 Stötdämpare är insatser för att hantera situationer som systemet inte är anpassat för. I detta fall kan det handla om att myndigheter bistår varandra eller att man flyttar personalresurser inom en verksamhet. 5

2016-09-16 I de lågrisk- och högriskscenarion som FOI har tagit fram för länsstyrelsernas räkning 6 nämner man också ensamkommande barn som ett gemensamt åtagande. FLYKTINGSITUATIONEN NATIONELLT Enligt Migrationsverket 7 kom under 2015 över en miljon människor till Europa som en följd av konflikter och svåra levnadsvillkor i andra delar av världen. 163 000 personer sökte asyl i Sverige vilket är dubbelt så många som under år 2014. Figuren nedan visar totalt antal asylsökande till Sverige åren 2013-2016 8. Figur 1: Totalt antal asylsökande i Sverige 2013-2016. Källa: Migrationsverket. MSB:s uppdrag från regeringen Den 1 oktober 2015 fick Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ett särskilt uppdrag från regeringen. Uppdraget handlade om att samordna ansvariga aktörers hantering av flyktingsituationen och löpte till och med den 31 mars 2016 9. Inom ramen för sitt uppdrag anordnade MSB regelbundna samverkanskonferenser, tog fram nationella lägesbilder och analyser och gav stöd kring information till allmänheten. Utmaningar i samverkan på nationell nivå I sin rapportering av uppdraget från regeringen avseende flyktingsituationen 10 skriver MSB om utmaningar i samverkan på nationell nivå. MSB menar att händelsens komplexitet och geografiska spridning i kombination med att flera av de personer och myndigheter som var involverade i hanteringen normalt inte arbetade med krisberedskapsfrågor genererade en rad 6 FOI. Högnivå-scenario 2016 och Lågnivå-scenario 2016 7 Migrationsverket. Mitt i världen 2015 8 Migrationsverket. Statistik 9 MSB. MSB:s samordningsuppdrag i flyktingsituationen 10 MSB. Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen 6

2016-09-16 utmaningar. Det var uppenbart att flera av de problemställningar som aktörerna ställdes inför endast kunde hanteras genom samverkan. 11. MSB konstaterar att problemställningarna i samband med flyktingsituationen innefattade många verksamhetsområden och aktörer och att ett sätt att hantera samverkan var att organisera arbetet utifrån olika teman eller områden. Berörda aktörer kunde då gå in djupare i det specifika området för att klarlägga problembilden och urskilja vilka åtgärder som behövde vidtas. I rapporten återges en rad exempel på utmaningar i samverkan rörande boende, hälso- och sjukvård, ensamkommande barn och socialtjänst, skola, förskola och SFI, frivilligresurser samt trygghet och säkerhet. När det gäller boende handlade det till exempel om att förutsättningarna inte var tydliga vad gäller kommunernas evakueringsboenden. Begrepp kopplade till boendesituationen var otydligt definierade vilket försvårade kommunikationen i och med att det var svårt för kommunerna att förstå kraven på de olika boendeformerna. Konkurrens mellan Migrationsverket och kommunerna vad gäller upphandling av boenden, obesvarade frågor kring ersättning av boenden till olika aktörer och oklarheter kring bygglov samt krav på brandskydd var också uppgifter som behövde hanteras. Vad gäller ensamkommande barn uppstod det svårigheter att få fram tillräckligt antal boendeplatser i kommunerna, när det på bara några månader kom omkring 30 000 ensamkommande barn och ungdomar till Sverige som sökte asyl 12. Koordineringen av frivilligresurser och att kunna ta tillvara på det engagemang som civilsamhället visade prov på i samband med flyktingsituationen var en annan utmaning. MSB 13 menar att det å ena sidan handlar om att offentliga aktörer var osäkra på hur de kunde använda sig av frivilliga som resurser i arbetet. Å andra sidan har frivilligorganisationer inte alltid kunskap om myndigheternas ansvarsområden och arbetssätt detta leder sammantaget till brist på förtroende aktörerna emellan. Ett exempel är att Migrationsverket på grund av regelverket inte kunde använda sig av de boenden som frivilliga erbjöd, eftersom Migrationsverket enligt gällande förordning inte har möjlighet att lämna ersättning till andra än kommuner för kostnader som gäller bland annat evakueringsboenden. Det visade sig också att det i länet fanns önskemål om att i större utsträckning samordna frivilligstödet på regional nivå. Inom området trygghet och säkerhet var trycket på polisen högt under hösten/vintern 2015-16. Hot och bråk på boenden liksom den höga belastningen i Skåne, i samband med införandet av tillfälliga gränskontroller, bidrog på olika sätt 14. FLYKTINGSITUATIONEN REGIONALT Geografiskt områdesansvar Länsstyrelsen har ett geografiskt områdesansvar vilket innebär att myndigheten är ansvarig för att hantera en kris inom sitt geografiska område, i detta fall Kronobergs län. Regeringen har motsvarande ansvar på nationell nivå. Länsstyrelsen ska vara sammankallande regionalt och arbeta för 11 MSB. Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen, 12 12 Ibid 13 Ibid 14 Ibid 7

2016-09-16 en gemensam inriktning mellan berörda aktörer kring vilka åtgärder som ska vidtas, så att en kris kan undvikas eller hanteras på ett så effektivt sätt som möjligt. Krissamverkan Kronoberg I Kronobergs län är det gemensamma arbetet med krisberedskap organiserat under namnet Krissamverkan Kronoberg. Inom Krissamverkan Kronoberg finns upparbetade rutiner för samordning mellan länets kommuner, Polisen, räddningstjänster, Region Kronoberg och Försvarsmakten under ledning av Länsstyrelsen. Även SOS Alarm deltar på regelbunden basis. Utvecklingen hösten 2015 Hösten 2015 agerade Länsstyrelsen utifrån sitt geografiska områdesansvar och den extraordinära händelse som flyktingsituationen innebar. I samband med en regional samverkanskonferens den 8 oktober fattade Länsstyrelsen beslut om att gå upp i stab. Den 13 oktober fick länsstyrelserna i uppdrag av regeringen att kartlägga tillfälliga asylboenden och en kartläggningsgrupp sattes samman. Den 20 oktober var kartläggningen klar. Mot slutet av november fick Länsstyrelsen i uppdrag av MSB att under loppet av en dag få fram 150 evakueringsplatser i länet. Samtliga kommuner informerades och involverades i arbetet och lyckades gemensamt få fram över 200 tillfälliga platser för asylsökande. Ett 80-tal asylsökande anlände till evakueringsboenden i länet samma kväll, den 21 november. Region Kronoberg startade upp ett medicinskt mobilt bedömningsteam som besökte evakueringsboenden för att se till vårdbehov. Teamet gjorde även vissa behandlingsinsatser. Kommunernas lägesbilder I oktober 2015 sammanställde Länsstyrelsen de första regionala lägesbilderna för flyktingsituationen. Inledningsvis handlade det om att få aktuell lägesbeskrivning utifrån nationella förutsättningar, regionalt arbete, inventerade kommunala beredskapsplatser och gemensam inriktning. Från och med oktober samlade Länsstyrelsen veckovis och på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) dessutom in information från länets åtta kommuner om flyktingsituationens påverkan på deras verksamhet. Frågorna till kommunerna berörde främst belastningen på samhällsviktig verksamhet inom ett antal områden, exempelvis socialtjänst, överförmyndarverksamhet, skola och utbildning samt räddningstjänst. Även Region Kronoberg ombads rapportera in uppgifter (kring belastning på hälso- och sjukvården i länet). Frågor ställdes också från MSB kring Länsstyrelsens förmåga och länets förmåga som helhet. Länsstyrelsen i Kronoberg beslutade att fortsätta samla in information från kommunerna kring flyktingsituationen även då MBS:s krav på regionala rapporter upphörde. Förutom att besvara frågor om påverkan på samhällsviktig verksamhet (i detta fall socialtjänst, skola och överförmyndarverksamhet) uppmanades också kommunerna att bedöma sin egen förmåga, ange primära kontaktvägar och signalera vilka konsekvenser situationen kunde få på längre sikt. Regional analysgrupp Under våren 2016 bjöds en grupp bestående av representanter från olika aktörer i Kronobergs län in till möten vid tre tillfällen i mars, april och maj. I inbjudan till berörda organisationer efterfrågade Länsstyrelsen Kronoberg representation från områdena integration, socialtjänst, barn- och 8

2016-09-16 utbildning, beredskap, samhällsbyggnad, folkhälsa, kommunikation, räddningstjänst, hälso- och sjukvård. Även Polisen och Linnéuniversitetet bjöds in till samtliga tillfällen och Migrationsverket samt Arbetsförmedlingen bjöds in till mötet i maj. Aktörerna som har medverkat vid ett eller flera av vårens möten är: o Alvesta kommun o Lessebo kommun o Ljungby kommun o Tingsryds kommun o Växjö kommun o Älmhults kommun o Linnéuniversitetet o Länsstyrelsen i Kronobergs län o Polismyndigheten o Region Kronoberg o Räddsam Kronoberg Dokumentation i form av minnesanteckningar finns från respektive möte. I följande text återges huvuddragen i det arbete som har gjorts inom analysgruppen. En viktig utgångspunkt var att identifiera de utmaningar och problem som har koppling till hanteringen av människor på flykt. Deltagarna i analysgruppen tog tillsammans fram ett underlag kring hur problembilden ser ut utifrån de medverkande aktörernas perspektiv. Figur 2: Problembild kring flyktingsituationen mars 2016 9

2016-09-16 I nästa steg fick deltagarna identifiera de konsekvenser flyktingsituationen kunde tänkas få. Kategoriseringen har gjorts i efterhand och inte under mötet. Figur 3: Möjliga konsekvenser av flyktingsituationen Länsstyrelsen i Östergötland har i ett regionalt arbete genomfört en analys kring flyktingsituationen i länet. Östergötlands analys har utgått från en uppsättning gemensamma åtaganden inom olika områden för berörda aktörer (se även s. 22). Statistik har därefter tagits fram utifrån det parterna behöver veta för att klara de identifierade åtagandena. Man har även gjort prognoser på lokal och regional nivå. Diskussioner har förts i Kronobergs analysgrupp om något liknande skulle kunna genomföras i Kronobergs län. Gruppen lyfte fram nedanstående nyttor och risker med att arbeta utifrån Östergötlands modell. Kategoriseringen har gjorts i efterhand. 10

Figur 4: Nyttor och risker med att arbeta med Östergötlands modell Vid det tredje mötet kunde konstateras att vi utifrån diskussionerna i analysgruppen kan urskilja två olika spår vad gäller insatser. Det handlar dels om att hantera de utmaningar vi har i nuläget (t.ex. samverkan med Migrationsverket) men också att titta på risker vid horisonten och konsekvenser på sikt. Det beslutades att ett kunskapsunderlag ska sammanställas. Underlaget ska bestå av aktuell statistik på regional nivå och kompletteras med material från analysgruppens möten. Även aktuella lagförändringar och forskning inom området ska beröras. Länsstyrelsen tog på sig att ta fram underlaget, vilket utgörs av denna rapport. LAGSTIFTNING I KOPPLING TILL FLYKTINGMOTTAGANDET Nedan följer en kortfattad beskrivning av den lagstiftning som har direkt bäring på flyktingmottagandet. Lagstiftning och rutiner innan flyktingsituationen hösten 2015 För asylsökande: Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. som trädde ikraft 1 juli 1994 reglerar bl.a. Migrationsverkets uppdrag kring boende för asylsökande samt sysselsättning och ersättning till asylsökande, tillsammans med kommunernas ansvar vad gäller boende för asylsökande ensamkommande barn 15 Förordning (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande innehåller bestämmelser om ersättning från Migrationsverket av kostnader för viss hälso- och sjukvård, 15 Svensk författningssamling 1994:137. Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Sida 11 av 31

tandvård samt receptbelagda läkemedel för asylsökande till kommuner, landsting och öppenvårdsapotek 16 Förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. innehåller bestämmelser om kommuners och landstings rätt till statlig ersättning för vissa kostnader för asylsökande m.fl. bland dem ersättning för asylsökande ensamkommande barn samt för förskola, grundskola och gymnasium för asylsökande barn och ungdomar 17 Lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn innehåller bestämmelser om god man och att denne bl.a. ska förordnas så snart det är möjligt 18 Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande innehåller bestämmelser om landstingens skyldigheter att erbjuda hälso-, sjuk- och tandvård till vissa asylsökande, vårdens omfattning samt att landstingen så snart det lämpligen kan ske, ska erbjuda asylsökande en hälsoundersökning 19 Förordning (2014:946) om statlig ersättning för utbildning i svenska för invandrare som ges till vissa utlänningar vid Migrationsverkets anläggningsboenden innehåller bestämmelser om vilken ersättning som utgår för denna utbildning 20 För nyanlända personer med uppehållstillstånd, som har särskild bäring på flyktingsituationen: Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare som trädde ikraft 1 december 2010 innehåller bestämmelser om ansvar och insatser som syftar till att underlätta och påskynda vissa nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet 21 och tillhörande förordningar om ersättning till vissa nyanlända invandrare (2010:407) samt om etableringssamtal och etableringsinsatser (2010:409). Förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar reglerar samtliga berörda ersättningar till kommuner och landsting för mottagandet av nyanlända 22 Ny lagstiftning och rutiner helt eller delvis till följd av flyktingsituationen 2015-2016 Lag (2015:1073) om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet 21 december 2015 23 4 januari 2016 införs ID-kontroller liksom stärkt inre gränskontroll, och denna regleras i förordning 24 1 mars börjar lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända för bosättning att gälla (bosättningslagen). Tydliggör alla kommuners skyldighet att ta emot nyanlända på anvisning. 16 Svensk författningssamling 1996:1357. Förordning (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande 17 Svensk författningssamling 2002:1118. Förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. 18 Svensk författningssamling 2005:429. Lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn 19 Svensk författningssamling 2008:344. Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. 20 Svensk författningssamling 2014:946. Förordning (2014:946) om statlig ersättning för utbildning i svenska för invandrare som ges till vissa utlänningar i Migrationsverkets anläggningsboenden 21 Svensk författningssamling 2010:197. Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare 22 Svensk författningssamling 2010:1122 Förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar 23 SFS 2015:1073. Lag om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i Landet samt Regeringskansliet. Frågor och svar: Lag och förordning om identitetskontroller vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet 24 SFS 2016:723. Förordning om vissa identitetskontroller vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten landet Sida 12 av 31

Lagstiftningen var föreslagen innan flyktingsituationen, men då med ikraftträdande fyra månader senare, den 1 juli 25 Förordning (2016:39) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning kopplas till Bosättningslagen 26 Förordning (2016:40) om fördelning av anvisningar till kommuner, och avser antalet personer respektive kommun ska ta emot på anvisning under år 2016 1 april införs en ny anvisningsmodell för asylsökande ensamkommande barn, där barnen anvisas till samtliga kommuner utifrån en fastställd andel. 27 1 juni ändras lag (1994:137) om mottagande av asylsökande genom att rätt till dagersättning och rätt att bo kvar hos Migrationsverket upphör efter beslut om avvisning eller utvisning 28. 20 juli träder en lag som innebär även att asylsökande som har rätt till skydd får tidsbegränsade uppehållstillstånd i Sverige. Den som får flyktingstatusförklaring får uppehållstillstånd i tre år, och den som får status som alternativt skyddsbehövande får uppehållstillstånd i 13 månader. Möjligheten för den sökandes familj att få komma till Sverige tas i princip bort. 29. Lagen gäller tre år framåt 30. Rättsmedicinalverket fick i maj 2016 i uppdrag av regeringen att senast den 15 november 2016 redovisa hur medicinska åldersbestämningar kan göras vid ärenden som rör ensamkommande asylsökande barn 31. Kommande lagstiftning och rutiner under 2017 1 januari är Migrationsverket ensam anvisande myndighet, för såväl asylsökande ensamkommande barn som nyanlända (Bosättningslagen). 1 januari är dygnsersättningen till kommuner för asylsökande ensamkommande barn sannolikt 1 350 kronor (fram till 2016-12-31, är ersättningen 1 900 kronor). Överenskommelser mellan staten och kommunerna om mottagande av asylsökande ensamkommande barn är sedan juni 2016 uppsagda och kommer senast under första halvåret att upphöra att gälla 32. 1 januari har Länsstyrelserna i uppdrag att samordna och organisera tidiga insatser för asylsökande. 33 25 Svensk författningssamling 2016:38. Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning 26 Svensk författningssamling 2016:39. Förordning (2016:39) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning 27 Andelen är uträknad utifrån kommunens folkmängd, mottagande av nyanlända, mottagande av ensamkommande barn och antalet dygn i Migrationsverkets mottagningssystem inom kommunens gränser under föregående kalenderår. Källa: Migrationsverket. Bilaga 2 samt Migrationsverket. PM: Ny anvisningsmodell för asylsökande ensamkommande barn och unga 28 Migrationsverket. Nya regler om asylsökandes rätt till bistånd 29 Migrationsverket. 20 juli 2016: Ny lag som påverkar asylsökande och deras familjer 30 Regeringskansliet. Förslag om att tillfälligt begränsa möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige ID-nummer: Prop. 2015/16:174 31 Regeringskansliet. Uppdrag till Rättsmedicinalverket att genomföra medicinska åldersbedömningar 32 Regeringskansliet. Remiss Ds 2016:21. Ändringar i fråga om sysselsättning för asylsökande och kommunplacering av ensamkommande barn 33 Regeringskansliet. Satsningar i vårbudgeten för en effektivare etablering och minskad arbetslöshet Sida 13 av 31

2015-06-01 2015-07-01 2015-08-01 2015-09-01 2015-10-01 2015-11-01 2015-12-01 2016-01-01 2016-02-01 2016-03-01 2016-04-01 2016-05-01 2016-06-01 NULÄGESBILD MIGRATIONSVERKETS STATISTIK Situationen i vår omvärld speglar sig även i mottagandet av asylsökande till landet och till länet. I Kronoberg har antalet inskrivna hos Migrationsverket i genomsnitt ökat med 62 procent, från 2 749 inskrivna den 30 juni 2015 till 4 447 inskrivna ett år senare, den 30 juni 2016. Mottagandet av asylsökande i länets åtta kommuner varierar stort antalsmässigt. Redan innan flyktingsituationen hade kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö ett större antal asylsökande som var inskrivna hos Migrationsverket, ofta som anläggningsboende men även som så kallat eget boende, dvs. som inneboende hos en annan person. Antalet asylsökande i dessa kommuner har ökat under det senaste året, och i det närmaste dubblerats. Den största ökningen utgörs i samtliga kommuner av antalet asylsökande ensamkommande barn, oftast pojkar, en ökning som för bland annat Växjös del i princip är åtta gånger fler barn än för ett år sedan. Även för länets tre övriga kommuner, Ljungby, Markaryd och Älmhult, är flyktingsituationen påtaglig. I Älmhult är antalet asylsökande nästan sex gånger fler, om vi jämför med situationen förra sommaren. I nedanstående figur kan vi följa mottagandet i respektive kommun under det senaste året. 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Figur 5: Antalet asylsökande per kommun i länet, inskrivna hos Migrationsverket (källa: Migrationsverket) Av det totala antalet inskrivna män och kvinnor, pojkar och flickor hos Migrationsverket i landet, sammanlagt 157 752 personer, vistas 4 447 personer i Kronobergs län (2016-07-01). 2 909 av dessa är män/pojkar och 1 538 är kvinnor/flickor. En stor andel, 43 procent, är pojkar och flickor mellan 0-17 år. När även ungdomar 18-19 år inkluderas utgörs andelen unga pojkar och flickor drygt 48 procent de personer som är inskrivna hos Migrationsverket i länet. I genomsnitt är för närvarande nio av tio inskrivna hos Migrationsverket asylsökande som väntar på besked i sitt asylärende. I Kronobergs är andelen lägre, eftersom fler av de inskrivna har fått uppehållstillstånd och väntar på Sida 14 av 31

en kommunplats. Totalt har 518 av de 4 447 inskrivna männen och kvinnorna, pojkarna och flickorna fått ett uppehållstillstånd 34. ARBETSFÖRMEDLINGENS STATISTIK Samtidigt som antalet asylsökande i respektive kommun ökat kraftigt det senaste året har även mottagande av nyanlända med uppehållstillstånd varit fortsatt högt, i relation till flertalet av landets övriga län. Totalt under perioden januari-maj har 623 nyanlända bosatt sig i länets åtta kommuner. När mottagandet jämförs med den prognos som Arbetsförmedlingen redan i november 2015 tog fram, för såväl anvisade som självbosatta nyanlända, och som underlag för beslut om länstal år 2016, framkommer följande resultat: 700 600 500 400 300 200 Prognos 2016 Utfall jan-maj 100 0 Figur 6: Antalet mottagna nyanlända per kommun i länet, fram till 31 maj, jämfört med Arbetsförmedlingens prognos och länstalsberäkningar. Etableringsuppdraget Inom Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag erbjuds stöd till personer som har uppehållstillstånd. Stödet erbjuds under 24 månader. En etableringsplan upprättas och anvisar vid behov till en bostad. Personer som omfattas av etableringsinsatsen har rätt till ekonomisk ersättning. Etableringsersättningen betalas ut från och med att etableringsplanen upprättas och gäller under den tid personen deltar i aktiviteterna i planen. Etableringsersättningen är 308 kronor per dag, fem dagar i veckan. Det är Arbetsförmedlingen som beslutar om etableringsersättning och Försäkringskassan som betalar ut den 35. I Kronobergs län fanns i juni 2016 1878 personer, varav 795 kvinnor och 1083 män, i etableringsuppdraget. Av dessa personer hade 17 kvinnor och 23 män funktionshinder. Störst andel inskrivna var i åldern 30-39 år, den näst största åldersgruppen 25-29 år och den tredje största 40-49 år. 36 34 Migrationsverket, Statistik över antalet asylsökande i Kronoberg 35 Arbetsförmedlingen. Så arbetar vi med etableringsuppdraget 36 Arbetsförmedlingen. Statistik Kronobergs län juni 2016. Sida 15 av 31

Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Totalsumma Totalt 216 295 165 218 141 181 496 166 1878 Varav män 139 172 81 96 88 113 303 91 1083 Varav kvinnor 77 123 84 122 53 68 193 75 795 Figur 7: Antal personer i etableringsuppdraget fördelat på kommun och kön. Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Totalsumma 18-19 år 4 2 2 1 7 1 17 20-24 år 25 43 31 32 23 28 85 33 300 25-29 år 51 56 39 41 29 40 123 35 414 30-39 år 78 124 51 71 44 65 161 52 646 40-49 år 49 48 26 46 31 35 57 34 326 50-59 år 9 18 15 24 13 10 51 6 146 60-64 år 4 1 4 1 2 12 5 29 65- år Totalt 216 295 165 218 141 181 496 166 1878 Figur 8: Antal personer i etableringsuppdraget fördelat på kommun och åldersgrupp. Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Totalsumma Totalt 3 5 4 2 4 7 10 5 40 Varav kvinnor 1 2 2 1 1 1 5 4 17 Varav män 2 3 2 1 3 6 5 1 23 Figur 9: Antal personer i etableringsuppdraget med funktionshinder, fördelat på kommun och kön. 66 personer saknar formell grundutbildning och 559 personer har en förgymnasial utbildning som är kortare än 9 år. 324 personer har en förgymnasial utbildning på 9-10 år. 395 personer har gymnasial utbildning och 526 personer eftergymnasial utbildning. Åtta personer är forskarutbildade 37. 37 Arbetsförmedlingen. Statistik Kronobergs län juni 2016. Sida 16 av 31

Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Totalsumma Saknar formell 10 5 9 13 3 4 17 5 66 grundutbildning Förgymnasial 63 94 56 84 40 41 137 44 559 utbildning kortare än 9 år Förgymnasial 42 45 34 27 22 37 88 29 324 utbildning 9-10 år Gymnasial 43 67 26 42 31 44 104 38 395 utbildning Eftergymnasial 6 16 7 4 8 13 24 9 87 utbildning kortare än två år Eftergymnasial 52 62 33 48 36 42 125 41 439 utbildning två år eller längre Forskarutbildning 6 1 1 8 216 295 165 218 141 181 496 166 1878 Figur 10: Antal personer i etableringsuppdraget fördelat på kommun utbildningsnivå. De vanligaste yrkena/yrkesområdena utifrån SSYK (standard för svensk yrkesklassificering) som personer inom etableringsuppdraget söker sig till är 38 : Återvinningsarbetare, tidningsdistributörer och övriga servicearbeten Försäljningsyrken inom detaljhandel Omsorgsyrken Serviceyrken BOSTADSMARKNADSANALYS Enligt den bostadsmarknadsanalys som Länsstyrelsen har tagit fram anger alla länets kommuner att de har brist på bostäder för nyanlända 39. Brist på hyreslägenheter är den anledning som flest kommuner (7 av 8) anger, en annan orsak är brist på stora lägenheter (5 av 8 kommuner) samt underskott på små lägenheter (5 av 8 kommuner). Samtliga kommuner uppger att de samarbetar med allmännyttan för att se till att det finns bostäder för nyanlända. Fyra kommuner har också samarbete på regelbunden basis med privata aktörer. KOMMUNERNAS LÄGESBILDER Inför Länsstyrelsens senaste rapportering till MSB den 10 mars 2016 angående flyktingsituationens påverkan på samhällsviktig verksamhet, begärdes lägesbilder in från länets samtliga kommuner. När MSB inte längre begärde regionala lägesrapporter uppmanade Länsstyrelsen ändå kommunerna att fortsätta hålla Länsstyrelsen uppdaterad om läget, särskilt om de noterade stora förändringar eller upplevde att någon fråga behöver lyftas regionalt. Inga sådana rapporter inkom emellertid. Den 8 juni 2016 skickade Länsstyrelsen en formell begäran till kommunerna om nya lägesrapporter med deadline två veckor senare, 22 juni. Syftet med lägesrapporterna var att skapa 38 Arbetsförmedlingen. Statistik Kronobergs län juni 2016. 39 Länsstyrelsen i Kronobergs län. Bostadsmarknadsanalys Sida 17 av 31

en överblick av flyktingsituationens påverkan på samhällsviktig verksamhet i Kronobergs län och vilka konsekvenser situationen skulle kunna få på kort respektive lång sikt. Rapporten inkluderade också frågor om kommunens bedömning av sin egen förmåga. Utifrån kommunernas rapporter sammanställde Länsstyrelsen en regional lägesbild som delades såväl internt som externt. Även om flyktingsituationen i juni inte ansågs vara en extraordinär händelse bedömdes en uppdaterad och gemensam regional lägesbild nödvändig utifrån Länsstyrelsens geografiska områdesansvar och för att möjliggöra rapportering till nationell nivå. Förhoppningen var också att en regional lägesbild skulles gynna arbetet med flyktingsituationen på lokal nivå. Nedan följer en sammanfattad redovisning av den lägesbild som sammanställdes utifrån kommunernas rapporter. 8 6 4 2 0 mar-16 jun-16 Figur 11: Påverkan på socialtjänst Sju av åtta kommuner angav i juni-rapporten att det förekommer undanträngningseffekter inom socialtjänsten på grund av flyktingsituationen. Från resterande kommun saknas uppgift. Exempel på verksamheter som bortprioriteras i kommunerna: Missbruksärenden Konflikter mellan barn och föräldrar Stöd åt äldre Vuxnas behov i förhållande till barnavårdsärenden Uppföljningar Flera kommuner beskriver stora svårigheter med att rekrytera kvalificerad personal. Vissa kommuner uppgav att samtliga delar av socialtjänsten var påverkade. Andra nämnde särskilt: Individ- och familjeomsorg i stort Barn- och ungdomsvård Omsorg om funktionsnedsatta Äldreomsorg Sida 18 av 31

Hemsjukvård Personalförsörjning Ekonomiskt bistånd Arbetsmarknadsinsatser 8 6 4 2 0 mar-16 jun-16 Figur 12: Påverkan på överförmyndarverksamhet Fyra av åtta kommuner angav att det förekom undanträngningseffekter inom överförmyndarverksamheten på grund av flyktingsituationen. Två kommuner svarade nej på frågan och från resterande två saknades uppgift. Exempel på uppgifter som prioriterades bort i kommunerna: Arbete med vanliga godemansärenden (som inte gäller ensamkommande barn) Begränsad tid att rekrytera, intervjua och utbilda nya gode män Kommunerna rapporterade att bristen på lämpliga/utbildade gode män samt fördröjda handläggningstider till följd av detta (och hög arbetsbelastning) var de främsta problemen vid tiden för lägesrapporterna. Sida 19 av 31

8 6 4 2 0 mar-16 jun-16 Figur 13: Påverkan på skola och utbildning Fem av åtta kommuner angav att det förekom undanträngningseffekter inom skola och utbildningsverksamhet på grund av flyktingsituationen. En kommun svarade nej på frågan och från resterande två saknades uppgift. Köbildning, dålig kontinuitet för lärare och elever, fördröjda åtgärdsprogram, oförmåga att stötta elever (särskilt pojkar) samt brist på framförhållning och möjlighet till utveckling är exempel på sådana effekter. De flesta kommuner rapporterar en generell påverkan på stora delar av verksamheten inom skola och utbildning. Problem som särskilt nämns är: Bristfälliga (och brist på) lokaler Avsaknad av behörig personal Hög arbetsbelastning för personal Vid lägesrapporteringen i juni redovisade samtliga kommuner som besvarat frågan (sju av åtta) en begränsad eller mycket begränsad förmåga att ta emot ytterligare flyktingar i händelse av att ett ökat antal skulle söka sig till Sverige. Begränsningarna motiverades med: Nuvarande lagstiftning Brist på personal Påverkan på skola Hög arbetslöshet Bostadsbrist Fullgod kommunal service kan inte erbjudas Nästa flyktingvåg inte kan ses som en kris (vilket gör det svårare att frångå ex. bygglagstiftning) Den senaste begäran angående lägesrapporteringen från Kronobergs kommuner till Länsstyrelsen, angående flyktingsituationen, skickades ut under vecka 31. Sida 20 av 31

PROGNOSER NATIONELL NIVÅ FOI:s högnivå- och lågnivå-scenarion Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har utifrån Migrationsverkets prognos som kom i februari 2016 gjort analyser utifrån hög- och lågriskscenarion speciellt avsett för Länsstyrelserna 40. Man har utgått ifrån ett systemanalytiskt angreppssätt vilket innebär att man eftersträvar en helhetssyn vad gäller asyl- och migrationsprocessens komplexitet, hur olika delar i systemet och hur skilda system som helhet påverkar varandra. Likaså handlar det om att berörda aktörer ska få förståelse för varandra och se sin del i helheten. Beskrivningarna gäller på nationell nivå och går således inte in på specifika län. Normativa (styrande) scenarion kan användas för att utveckla mot ett önskat läge 41. Migrationsverket har, och kommer, under 2016 att ta fram statistik om asylsökande som har kommit till Sverige och dessutom göra antaganden om det fortsatta flyktingmottagandet. Scenarierna kommer att tas fram på tre olika nivåer, en låg, en hög och en som ligger mellan båda dessa alternativ. Det verkliga utfallet beror på skeenden i omvärlden, vilka politiska beslut som fattas och hur dessa beslut omsätts. Genom att ta scenarierna som utgångpunkt för diskussioner kan de involverade aktörerna ta fram en gemensam bild och göra en analys av situationen för att i nästa steg se vad man kan vidta för åtgärder och hur man kan förebygga att påfrestningar uppkommer. Migrationsverket, juli 2016 Den 25 juli släppte Migrationsverket sin fjärde verksamhets- och utgiftsprognos för året. I prognosen konstaterar Migrationsverket att samtidigt som människors drivkrafter att söka asyl kvarstår, fortsätter framkomligheten på väg och genom Europa att begränsas. EU:s överenskommelse med Turkiet och skärpta gränskontroller längs den västra Balkanrutten beskrivs som de enskilt mest avgörande faktorerna för att begränsa möjligheterna till att nå Europa via Egeiska havet och vidare till Sverige. UNHCR har mot bakgrund av kontrollåtgärdernas effekt kraftigt skrivit ner sin prognos för 2016 över hur många flyktingar och migranter som förväntas komma till EU via Turkiet från en miljon till 250 000 personer. I sin fjärde prognos skriver även Migrationsverket 42 ner de förväntade nivåerna av asylsökande till Sverige. Myndighetens prognoser för 2016 och 2017 utgår från ett nedre och ett övre scenario samt ett planeringsantagande däremellan. Svårigheterna att ta sig till och genom Europa har medfört att antalet asylsökande i Sverige hittills har utvecklats enligt det nedre scenariot från aprilprognosen. Utifrån rådande omständigheter bedömer Migrationsverket att förutsättningarna sannolikt fortsätter under 2016. Prognosen för antalet asylsökande i Sverige 2016 skrivs därför ner till mellan 30 000 och 50 000 personer. Planeringsantagandet är att 34 500 personer varav 3 000 ensamkommande barn söker asyl i Sverige under året. Planeringsantagandet i aprilprognosen var 60 000 asylsökande under 2016. Även prognosen för 2017 skrivs nu ner till mellan 35 700 och 77 700 asylsökande (dock ökar osäkerheten med tiden). 40 FOI. Högnivå-scenario 2016 och Lågnivå-scenario 2016 41 FOI. Högnivå-scenario 2016 42 Migrationsverket. Verksamhets- och utgiftsprognos Juli 2016 Sida 21 av 31

REGIONAL NIVÅ Östergötlands arbete ett gott exempel Länsstyrelsen i Östergötlands län inledde i februari 2016 ett arbete med att göra en konsekvensanalys av flyktingsituationen på regional nivå. Behovet av en gemensam analys hade väckts inom krisberedskapssamarbetet Samverkan Östergötland hösten 2015 i samband med flyktingsituationen. En analysgrupp bildades och utgångspunkten var att se vilka konsekvenser ökningen av asylsökande skulle få på lång sikt samt att klarlägga vilka negativa effekter det skulle få om aktörerna inte lyckades med sina uppdrag 43. Länsstyrelsen håller ihop arbetet men en rad olika aktörer ingår i analysgruppen. Länsstyrelsen har lagt upp en plan för analysarbetet som består av fyra steg 44 : Ta fram scenario om tänkbar utveckling vad gäller migrationen på kommunnivå på 1-5 års sikt Genomföra en konsekvensanalys för olika verksamhetsområden Sprida metod och resultat Ta fram erfarenheter och goda exempel Ett prognosverktyg eller scenarioredskap i form av ett Excel-dokument med statistiskt underlag har tagits fram. Underlaget innehåller en uppskattning av antal asylsökande och antalet kommunmottagna fördelat på kommuner. Redskapet används som en del i analysarbetet och är tänkt att vara till hjälp i aktörernas långsiktiga arbete 45. Utifrån data, framför allt från Migrationsverket, kan man visa på möjlig utveckling för de kommande åren vad gäller asylmottagandet. Med hjälp av fastställda frågor inom fem områden har respektive organisation genomfört en konsekvensanalys. Underlaget från de olika aktörerna har sedan sammanställts av Länsstyrelsen. Analysen utgår framför allt ifrån de aktörer som har ett formellt ansvar gentemot asylsökande och nyanlända men även beröringspunkter till den privata sektorn kan inkluderas. Målen med konsekvensanalysen är att deltagande organisationer funderar kring i vilken grad de kan uppfylla sina åtaganden på 1-5 års sikt, att de identifierar de eventuella problem som kan finnas för att åtagandena ska kunna uppfyllas och vilka möjliga åtgärder som kan vidtas samt att de slutligen ser över vilka effekter dessa åtgärder kan få och vilka konsekvenserna i samhället blir, på lång sikt, om man inte löser problemen 46. Utifrån det insamlade materialet har analysgruppen sammanställt en regional lägesbild där man beskriver nulägessituationen och gör en analys med slutsatser och föreslagna åtgärder. Åtgärderna kräver, i större eller mindre utsträckning, samverkan mellan olika aktörer. I rapporten tydliggörs vad som krävs för att denna samverkan ska vara effektiv och ge resultat det handlar om att de medverkande aktörerna vill förbättra helheten, att de är beredda att anpassa sitt arbetssätt, att de 43 Länsstyrelsen Östergötland. Samverkan Östergötland, Regional analys med anledning av flyktingsituationen. 44 Ibid 45 Ibid 46 Länsstyrelsen Östergötland. Plan för regionala analysgruppens mål två (av fyra): konsekvensanalys av flyktingsituationen. Sida 22 av 31

avsätter resurser och förankrar i den egna organisationen. Avslutningsvis handlar det om att den som leder samverkan har ett tydligt fokus på samhällsnytta och tydliga resultat 47. KONSEKVENSANALYS PÅ REGIONAL NIVÅ HELHETSSYN I samband med kriser som flyktingsituationen hösten 2016 är helhetssyn av stor vikt, det visar bland annat MSB:s utvärdering av samverkan på nationell nivå 48 och de diskussioner som har förts i den regionala analysgruppen i Kronobergs län. Genom att få en tydlig gemensam bild av utmaningar och problem samt identifiera möjliga konsekvenser kan vi både skapa goda förutsättningar för arbetet i krissituationer och utveckla det långsiktiga arbetet. Ett sätt att få helhetssyn är att få systematik i arbetet med att ta fram kommunala och regionala lägesbilder och använda dem som utgångspunkt i det mer långsiktiga arbetet. SAMVERKAN En förutsättning för att ta fram välgrundade och avvägda helhetsbilder är samverkan. Upparbetade rutiner inom krisberedskapsområdet finns i Krissamverkan Kronoberg. I samband med flyktingsituationen involverades dock ett stort antal aktörer som i sitt vardagliga arbete inte arbetar med krishantering. MSB menar i sin rapport 49 att alla berörda aktörer behöver kunskap om krisberedskap. Samverkan eller brist på samverkan på nationellt plan påverkar naturligtvis även den regionala nivån. I Kronobergs regionala analysgrupp har flera frågeställningar som berör den nationella nivån lyfts. Samverkan är också avgörande för det mer långsiktiga arbetet. Vissa förutsättningar är svåra att påverka då de styrs av lagar, men mycket handlar om förmågan att samverka kring processer genom att exempelvis driva insatser i etableringen parallellt med varandra för snabbare integration. Integrationens processer kan vara otydligt avgränsade, ha många inblandade aktörer, en oklar samverkan och en otillräcklig anpassning till målgruppen. Därmed finns risken att det inte blir ett tydligt fokus på dem som är integrationens främsta målgrupp, nämligen individerna. Ofta genomförs punktinsatser för att lösa problemen och det pågår många bra initiativ som syftar till att förbättra integrationen. Det finns dock ett behov av en tydlig samverkansstruktur och samordning som medvetandegör initiativen för fler parter samt verktyg för att ta sig an och leda processerna som problemen uppstår i. Behovet av en tydligare struktur för samverkan med civilsamhället och frivilligorganisationerna har resulterat i att Länsstyrelsen tillsatt en frivilligsamordnare, sett över rutiner för samverkan samt tagit fram en webbsida med frivilligorganisationer och asylsökande/nyanlända som primära målgrupper: www.kronobergtillsammans.se 47 Ibid 48 MSB. Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen 49 Ibid Sida 23 av 31

LAGÄNDRINGAR Lagändringar som beslutats till följd av flyktingsituationen syftar till att minska antalet asylsökande till Sverige. Lagändringarna kommer att bidra till att mottagandet av såväl asylsökande som nyanlända förändras. Färre nya asylsökande har noterats sedan den 4 januari, färre av dem som sökt asyl kommer få uppehållstillstånd och samtliga som framöver beviljas uppehållstillstånd kommer få ett tidsbegränsat sådant, och har inte heller rätt till familjeåterförening innan hen har ett arbete. BERÖRDA AKTÖRER OCH NÄTVERK Möten med politiker och med andra kommunföreträdare sker bland annat genom politikerträffar. Närmast i tiden genomförs en sådan träff den 19 september. Länsstyrelsen ansvarar också för så kallade Länsdialoger inom asyl, etablering och integration där bland annat förvaltningschefer, IFO-chefer och integrationsansvariga bjuds in. Länsstyrelsen i Kronobergs län, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Region Kronoberg och fem kommuner i länet har sökt och blivit beviljade ESF-medel för att stärka processledningskompetensen i de organisationer som är involverade i integrationsarbetet i länet, samt se över och utveckla samverkansstrukturerna mellan organisationerna. Målet med projektet är att stärka ställningen på arbetsmarknaden för i huvudsak sysselsatta kvinnor och män, men även för personer som står långt från arbetsmarknaden, och tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens genom kompetensutveckling som utgår från verksamhetens krav och arbetsmarknadens behov. Projektet startar den 1 september 2016. NÄSTA STEG KÄRNOMRÅDEN Utifrån den analys som FOI har gjort på nationell nivå, det arbete som har genomförts i Östergötland samt de diskussioner som har förts i den regionala analysgruppen kan vi lyfta fram ett antal kärnområden som bör vara i fokus framöver. Dessa samhälleliga utmaningar och åtaganden omfattar ett stort antal sektorer och organisationer och vi måste därför göra en prioritering kring vilka frågor inom dessa områden som kan komma att kräva gemensamma satsningar. Kommunernas lägesbilder är ett underlag som bör ligga till grund för denna sammanvägda prioritering. Det handlar om: att förebygga social oro att förebygga brott och våld inkludering och hälsa/välbefinnande samhällsresurser skola, utbildning och arbetsmarknad boende/bostad/lokaler information och kommunikation rollfördelning och samverkan mellan olika aktörer förtroende och tillit Sida 24 av 31

FORTSATT ARBETE Stora förändringar har skett under det senaste året vad gäller flyktingsituationen, det ger denna rapport flera exempel på. Sedan den regionala analysgruppen senast träffades i maj 2016 har Migrationsverkets prognoser förändrats avsevärt. Trots detta kommer det givetvis även framöver att krävas att olika aktörer i Kronobergs län samverkar kring frågor som rör asylsökande. I nuläget ser vi behov av att arbeta vidare med frågeställningar, möjligheter och utmaningar kopplat till flyktingsituationen i två olika spår. Det första spåret handlar om en fortsatt samverkan kring att följa utvecklingen av flyktingsituationen och de utmaningar som är kopplade till detta. Likaså behöver relationerna och samarbetet med berörda statliga myndigheter utvecklas. Det andra spåret har fokus på mer övergripande integrationsfrågor med behov av fördjupning inom specifika områden. Några exempel är: Statliga ersättningar behov av gemensam analys 50 Boende för asylsökande och nyanlända behov av gemensam analys och samarbete mellan organisationer Skola/utbildning för alla barn och ungdomar behov av gemensam analys och samarbete mellan organisationer Aktiviteter/insatser/sysselsättning för såväl asylsökande som nyanlända behov av gemensam analys och samarbete mellan organisationer Hälsofrämjande etablering Under den tid som har gått sedan Länsstyrelsen bjöd in till den regionala analysgruppen har läget stabiliserats. I gruppen bör man diskutera om och i vilken form gruppen ska verka framöver och hur prioritering, vad gäller olika insatser inom de olika kärnområdena som nämns i tidigare avsnitt, ska göras. 50 T.ex. om konsekvenser från 1 januari 2017 när överenskommelser om mottagande av asylsökande ensamkommande barn succesivt upphör, beroende på uppsägningstid, samt ersättningarna till kommunerna minskas från 1 900 kronor per dygn till 1 350 kronor per dygn. Sida 25 av 31

REFERENSER Arbetsförmedlingen. Statistik Kronobergs län juni 2016. Arbetsförmedlingen. Så arbetar vi med etableringsuppdraget. Tillgänglig: http://www.arbetsformedlingen.se/om-oss/om-arbetsformedlingen/etablering-avnyanlanda/om-etableringsuppdraget.html (Hämtad 2016-08-22) FOI. Strategisk migrationsanalys. 2015. Ärendenr. FOI-R-4180-SE. FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. Högnivå-scenario 2016. 2016. MSB dnr 2016-1729. FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. Lågnivå-scenario 2016. 2016. MSB dnr 2016-1729. Länsstyrelsen i Kronobergs län. Årsredovisning 2015. 2016. Länsstyrelsen i Kronobergs län. Bostadsmarknadsanalys 2016 Kronobergs län. 2016. Länsstyrelsens rapportserie ISSN 1103-8209, Meddelande 2016:07. Länsstyrelsen Östergötland. Plan för regionala analysgruppens mål två (av fyra): konsekvensanalys av flyktingsituationen. 2016. PM 2016-02-23. Länsstyrelsen i Östergötland. Samverkan Östergötland, Regional analys med anledning av flyktingsituationen. 2016. 2016-04-11. Migrationsverket. Asylsökande till Sverige under 2000-2015. Tillgänglig: http://www.migrationsverket.se/download/18.2d998ffc151ac3871598173/1460036885615/asyl s%c3%b6kande+till+sverige+2000-2015.pdf (Hämtad 2016-07-05). Migrationsverket. Bilaga 2: Respektive kommuns andel i den nya anvisningsmodellen för ensamkommande asylsökande barn som börjar gälla den 1 april 2016. Tillgänglig: http://www.migrationsverket.se/download/18.2d998ffc151ac3871597951/1459495091902/bila ga+2+kommunandelar+f%c3%b6r+ny+anvisningsmodell+f%c3%b6r+ensamkommande+asy ls%c3%b6kande+barn+och+unga.pdf (Hämtad: 2016-08-26). Migrationsverket. Mitt i världen 2015. Tillgänglig: http://www.migrationsverket.se/om- Migrationsverket/Fakta-om-migration/Migrationsverket---mitt-i-varlden-2015.html (Hämtad 2016-08-26). Migrationsverket. Ny lag som påverkar asylsökande och deras familjer. Tillgänglig: http://www.migrationsverket.se/om-migrationsverket/nya-lagar-2016/nyheter/2016-07-20-20-juli-2016-ny-lag-som-paverkar-asylsokande-och-deras-familjer.html (Hämtad 2016-08-26). Migrationsverket. Nya regler om asylsökandes rätt till bistånd. Tillgänglig: http://www.migrationsverket.se/om-migrationsverket/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2016/2016-06-01-nya-regler-om-asylsokandes-ratt-till-bistand.html (Hämtad 2016-08-26). Sida 26 av 31

Migrationsverket. PM: Ny anvisningsmodell för asylsökande ensamkommande barn och unga. Tillgänglig: http://www.migrationsverket.se/download/18.2d998ffc151ac38715976c8/1459433639285/bila ga+1+-+pm+som+beskriver+modellen+- +Ny+anvisningsmodell+f%C3%B6r+asyls%C3%B6kande+ensamkommande+barn+och+unga. pdf (Hämtad: 2016-08-26). Migrationsverket. Statistik. Tillgänglig: http://www.migrationsverket.se/om- Migrationsverket/Statistik.html (Hämtad 2016-07-05). Migrationsverket. Statistik över antalet asylsökande i Kronoberg. Juli 2016. Migrationsverket. Verksamhets- och utgiftsprognos 2016. Tillgänglig: http://www.migrationsverket.se/download/18.2d998ffc151ac387159144ce/1469515935477/mi grationsverkets+prognos+4%2816%29+2016-07-25.pdf (Hämtad 2016-08-26). MSB. MSB:s samordningsuppdrag i flyktingsituationen. 2016. Tillgänglig: https://www.msb.se/sv/insats--beredskap/pagaende-handelser-ochinsatser/flyktingsituationen/msbs-samordningsuppdrag-i-flyktingsituationen/ (Hämtad 2016-08-26). MSB. Rapportering av MSB:s uppdrag från regeringen avseende flyktingsituationen. 2016. Diarienr: 2016-2440. Regeringskansliet. Frågor och svar: Lag och förordning om identitetskontroller vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/artiklar/2015/12/fragor-och-svar-lag-och-forordning-omidentitetskontroller-vid-allvarlig-fara-for-den-allmanna-ordningen-eller-den-inre-sakerheten-ilandet/ (Hämtad 2016-08-26). Regeringskansliet. Förslag om att tillfälligt begränsa möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige ID-nummer: Prop. 2015/16:174. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2016/04/prop.-201516174/ (Hämtad 2016-08-26). Regeringskansliet. Uppdrag till Rättsmedicinalverket att genomföra medicinska åldersbedömningar. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2016/05/uppdragtill-rattsmedicinalverket-att-genomfora-medicinska-aldersbedomningar/ (Hämtad 2016-08-26). Regeringskansliet. Remiss Ds 2016:21. Ändringar i fråga om sysselsättning för asylsökande och kommunplacering av ensamkommande barn. Diarienummer: Ds 2016:21. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/remisser/2016/06/remiss-ds-201621-andringar-i-fragaom-sysselsattning-for-asylsokande-och-kommunplacering-av-ensamkommande-barn/ (Hämtad 2016-08-26). Regeringskansliet. Satsningar i vårbudgeten för en effektivare etablering och minskad arbetslöshet Tillgänglig: http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/04/satsningar-i-varbudgetenfor-en-effektivare-etablering-och-minskad-arbetsloshet/ (Hämtad 2016-08-26). Sida 27 av 31

SFS 2015:1073. Lag om särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/contentassets/9ad6bc56ac5a4083bfefe74e12e73f47/lagom-sarskilda-atgarder-vid-allvarlig-fara-for-den-allmanna-ordningen-eller-den-inre-sakerheten-ilandet-sfs-2015_1073.pdf (Hämtad 2016-08-26). SFS 2016:723. Förordning om vissa identitetskontroller vid allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten landet. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/contentassets/9ad6bc56ac5a4083bfefe74e12e73f47/id-forordningsfs-2016_723.pdf (Hämtad 2016-08-26). Svensk författningssamling 1994:137. Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/lag-1994137-om-mottagande-av-asylsokande-mfl_sfs-1994-137) (Hämtad 2016-08-26). Svensk författningssamling 1996:1357. Förordning (1996:1357) om statlig ersättning för hälsooch sjukvård till asylsökande. Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/forordning-19961357-om-statlig-ersattning-for_sfs-1996-1357) (Hämtad 2016-08-26). Svensk författningssamling 2002:1118. Förordning (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/forordning-20021118-om-statlig-ersattning-for_sfs-2002-1118 (Hämtad 2016-08-26). Svensk författningssamling 2005:429. Lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/lag-2005429-om-god-man-for-ensamkommande-barn_sfs-2005-429) (Hämtad 2016-08-26). Svensk författningssamling 2008:344. Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/lag-2008344-om-halso--och-sjukvard-at_sfs-2008-344) (Hämtad 2016-08- 26). Svensk författningssamling 2010:197. Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 2010197-om-etableringsinsatser-for-vissa_sfs-2010-197) (Hämtad 2016-08-26). Svensk författningssamling 2010:1122. Förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/forordning-20101122-om-statlig-ersattning-for_sfs-2010-1122) (Hämtad 2016-08-26). Sida 28 av 31

Svensk författningssamling 2014:946. Förordning (2014:946) om statlig ersättning för utbildning i svenska för invandrare som ges till vissa utlänningar i Migrationsverkets anläggningsboenden. Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/forordning-2014946-om-statlig-ersattning-for_sfs-2014-946 (Hämtad 2016-08-26). Svensk författningssamling 2016:38. Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Tillgänglig: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 201638-om-mottagande-av-vissa-nyanlanda_sfs-2016-38 (Hämtad 2016-08-26). Svensk författningssamling 2016:39. Förordning (2016:39) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Tillgänglig: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/forordning-201639-om-mottagande-av-vissa_sfs-2016-39 (Hämtad 2016-08- 26). FIGURFÖRTECKNING Figur 1: Totalt antal asylsökande i Sverige 2013-2016. Figur 2: Problembild kring flyktingsituationen mars 2016 Figur 3: Möjliga konsekvenser av flyktingsituationen Figur 4: Nyttor och risker med att arbeta med Östergötlands modell Figur 6: Antalet mottagna nyanlända per kommun i länet, fram till 31 maj, jämfört med Arbetsförmedlingens prognos och länstalsberäkningar Figur 7: Antal personer i etableringsuppdraget fördelat på kommun och kön Figur 8: Antal personer i etableringsuppdraget fördelat på kommun och åldersgrupp Figur 9: Antal personer i etableringsuppdraget med funktionshinder, fördelat på kommun och kön Figur 10: Antal personer i etableringsuppdraget fördelat på kommun utbildningsnivå Figur 11: Påverkan på socialtjänst Figur 12: Påverkan på överförmyndarverksamhet Figur 13: Påverkan på skola och utbildning Sida 29 av 31

Sida 30 av 31