Välkomna till Mittens rike

Relevanta dokument
EKOSYSTEMTJÄNSTER I LANTBRUKET OCH HUR JAG GYNNAR DEM

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge

Rådgivarens roll i kunskapsförmedlingen vid demonstrationsgårdsbesök. Helena Elmquist, Odling I Balans

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Egonsborg gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Södervidinge gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Ansökan om tillstånd inom vattenskyddsområde - Jordbruk

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Hidinge gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar.

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Stångåns vattenskyddsområde. Ett bättre skydd för Linköpings dricksvatten

Företagspresentation

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Hacksta gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Hacksta Gård, Enköping

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Kokbok till Växtskydd - vattenskyddsområde 13C

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen

Ansökan om tillstånd inom vattenskyddsområde

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Bekämpningsmedel i jordbruket 2015

Södergård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Södergård, Löderup

Vad innebär åtgärdsprogrammet för Fyrisåns lantbrukare?

Rå dgivning fö rgrö ning

Helena Elmquist

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun

Fårdala gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Fårdala, Nya Åsele

Broby gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Broby Gård, Vadstena

VÄLKOMNA till SEMINARIUM OM BEKÄMPNINGSMEDEL INOM VATTENSKYDDSOMRÅDEN. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Bibliografiska uppgifter för Simuleringsstudier av växtskyddsmedelsläckage

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne

Erfarenheter från Stångåns nyinrättade vattenskyddsområde. Rebecka Helmers, projektledare

Arbetet med Stångåns vattenskyddsområde. Rebecka Helmers, projektledare

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Västraby gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Jag brukar åkermark inom kommun/kommunerna och i följande zon/zoner: Gårdscentrum ligger i...kommun och i följande zon/zoner:

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015

LRFs WEBBINARIER

Resiliens inom livsmedelsförsörjningen

Inledning Stina Olofsson, projektledare

Ansökan om tillstånd inom Öresjö vattenskyddsområde - Jordbruk

Sprutningen sker inom följande vattenskyddsområde och skyddszon

Jordbruksinformation Så anlägger du en skalbaggsås

Sammanställning rådgivare/handläggare

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 6 kap. NFS 2015:2)

Vattenvård i lantbruket

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm

Växtskyddsrådet

Ett gott exempel på vattensamverkan Karl W Sjölin

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Lagstiftning, nyheter 22 november, Vreta kluster

Introduktionskurs Stockholm 7 8 november Läckage av kemiska växtskyddsmedel - vad hittar vi i vattenmiljön? Per Widén

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Underlag för landsbygdsprogrammet

Grävd bevattningsdamm med plastduk

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2)

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

Tre snabba på 20 min!

Anmälan av miljöfarlig verksamhet lantbruk

Pilotptojektet Greppa Fosforn

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Åtgärder för att hindra ytvattenerosion. - En bilddokumentation av HIR Malmöhus

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Flens kommungrupp

Hur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna

Ansökan om dispens att sprida bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt

Emån. Mörlundaplatån vid normalflöde

Bilaga 2. Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2)

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Wiggeby gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Wiggeby, Stockholm

Checklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Areella näringar 191

Badene gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar. Badene, Västergötland

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer

Personnummer. Fastighetsägare (om annan än sökande) Brukar du åkermark i någon kommun? Ange i vilken/vilka kommuner

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Transkript:

Välkomna till Mittens rike 2016-05-17 3

Ekologi och ekonomi i balans under 25 års tid

Föreningens syfte och mål Främja utvecklingen av svenskt jordbruk med målsättningen att näringen skall bedrivas med högsta möjliga kvalitetsoch lönsamhetskrav och minsta möjliga negativa påverkan på miljön.

Olika projekt och rapporter genom åren

Odling i Balans kan spela en stor roll Åratals av praktiska erfarenheter när det gäller säker hantering av bekämpningsmedel Biobäddar eller uppsamlande ytor Skyddszoner (ev. smarta skyddszoner) och sprutfria kantzoner Skötsel, skydd av fältbrunnar. Skötsel av hårdgjorda ytor Hur man kan öka biologiska mångfalden i den konventionell odlingen

Bekämpa vid behov på säkert sätt Integrerat växtskydd gäller generellt

VSO-Utgångspunkter Rent dricksvatten vattenskyddsområde skapas Skydd av vattenmiljön vattendirektivet Vi behöver en livsmedelsproduktion i Sverige ny livsmedelsstrategi på gång Miljömålsbeslut: att inte flytta miljöproblem Dubbel bestraffning: fråntas brukanderätt + tillstånds/tillsynsavgift Konkurrenssituationen lika regler med EU etc.

Omfattningen innebär stora konsekvenser Skåne: 140 000 ha Mälar- & Hjälmarbygden: 670 000 ha Östergötland: 200 000 ha Göta Älvdalen: 170 000 ha Sid 14 Lantbrukarnas Riksförbund

Svartån VSO Rinntidsberäkningar dimensionerar skyddet Primär zon Sekundär zon Tertiär zon Råvattenintag

Invallningar utmed nästan hela nedre delen av Svartån samt längs de flesta större tillflödes diken. Genomskärning av ån och invallningen, högsta punkten ute vid ån, tillflödeskanalerna är ofta byggda på samma sätt. Pumpstation med avstängningsmöjligheter 2016-05-18 20

Konsekvenserna beror av regelverk Upphörd odling och betesdrift Minskad avkastning och fördyrad odling Förlorad spridningsareal Försämrad arrondering Krav på veterinärintyg Tillståndshantering Ökad tillsynstaxa Avverkningsförbud/ restriktioner i skog Investeringar vid gårdscentrum Annan värdeminskning Sid 22 Lantbrukarnas Riksförbund

Kostnader för reglerat växtskydd ex. spannmålsgård, 100 ha, Örebro Förbudszon (20%): ca 3,4 miljoner kr Tillståndszon (80%): ca 1 miljon kr - Merkostnad växtodling 48 000 kr/år - Ökad tillsynstaxa 750 kr/år - Avgift för tillstånd 3 000 kr/år - MACRO-DB, konsult 5 000 kr/år - Administration o råd: 3 000 kr/år Sid 23 Lantbrukarnas Riksförbund

Konsekvenser för hela området, Svartån 2 000 ha förbudszon 300 miljoner 14 800 ha tillstånd växtskydd 186 miljoner fördyrad stallgödselspridning, betesdrift o skogsbruk, försämrad arrondering, specialodlingar, investeringar + Vem ställer detta i proportion till riskbilden? Vem tar ansvar för konsekvenserna? Sid 24 Lantbrukarnas Riksförbund

Konsekvenser vid VSO 50+50 m för Hidinge Gård Vid mycket bra arrondering. Vid sämre arrondering blir följderna värre. Förutsättningar: Vid 50 m primärskyddszon och 50 m sekundärskyddszon ca 10 500 löpmeter dike, åkerareal: 230 ha åker + arrende 52 ha hamnar i primärzon (23 % av arealen blir värdelös) samt ytterligare ca 50 ha i sekundärzon motsvarar minst 9,4 milj. kr markvärdeförlust + produktionsbortfall Totalt ca 45 % av arealen blir drabbad i någon form = värdeförlust+produktionsbortfall Potatisarealen: ca 25 ha hamnar i primärzon = ca 40 % av potatisarealen (tot. ca 60 ha) ca 20 ha hamnar i sekundärzon. Totalt ca 90 % av potatisarealen drabbas = ingen odling Potatisen ekonomiskt viktig: Potatis står för bara ca 5 % av arealen årligen men lämnar ett betydligt större bidrag till växtodlingens ekonomiska omsättning än spannmål. 2016-05-18 26

Fosforprojektet Samarbete SLU & Odling i Balans Syftet är att modellera yterosion av jord och därmed fosfor förluster Metoden visar på var det är risk för jorderosion på ett fält ut till intilliggande vattendrag genom att beräkna detta utifrån höjdkurvor och lutningar utifrån digital kartinformation. Faruk Djodjic Forskare FLK NJ -Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Institutionen för vatten och miljö Sektionen för geokemi och hydrologi Telefon: 018-673136 E-post: faruk.djodjic@slu.se

till vattendrag till fältbrunn kantzon

Resultat från körningarna med modellen: Riskområden för yterosion på Hidinge Gård vid högre vattenflöden t.ex. snösmältning eller mycket kraftigt regn till vattendrag till fältbrunn kantzon

Framtidens kantzoner? Kombizoner av: Gräsremsa: hindra P förlust Avstånd mot vatten: skydda mot vind- avdrift vid kemisk bekämpning Blommande remsa: gynnar bin och humlor Kvarlämnad skörd eller fågelremsa: gynnar fåglar Skalbaggsås: gynnar marklevande insekter Exempelvis: 2 m permanent gräskant närmast diket/vattendraget sedan 4 m blommande remsa in mot fältet Stoppar jorderosion & vindavdrift och skapar biologisk mångfald på samma gång 2016-05-18 38

Både mat och vatten är framtiden Optimera områdeavgränsningen efter fysiska förutsättningar och riskbild. Inrätta väl avvägt och kostnadseffektivt regelverk Skapa delaktighet genom samverkan och dialog. Säkerställ att inspektörer och lantbrukare har rätt kompetens. Erkänn lantbrukets arbete för rent vatten Myndigheterna måste ha en samsyn om hur kantzoner ska användas, se möjligheterna med biologisk mångfald.

TACK