ETT VIKTIGT MEN UTMANANDE ÄMNE

Chris Silverström ETT VIKTIGT MEN UTMANANDE ÄMNE En utvärdering av inlärningsresultat i modersmål och litteratur i årskurs 9 våren 2003 Utvärdering av inlärningsresultat 3/2004 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Utbildningsstyrelsen Ombrytning: Sirpa Ropponen ISBN 952-13-2124-5 ISSN 1237-1831 Yliopistopaino, Helsingfors 2004

INNEHÅLL SAMMANDRAG... 5 TIIVISTELMÄ... 8 ABSTRACT... 11 FÖRORD... 15 1 PRESENTATION AV PROVET OCH ARRANGEMANGEN... 17 1.1 Utarbetandet av provuppgifter... 17 1.2 Exempel på provuppgifter... 18 1.3 Elevurval... 20 1.4 Provgenomförande och resultatrapportering... 21 1.5 Rapport från ett skolbesök... 23 1.6 Bedömning... 24 2 CENTRALA RESULTAT... 25 2.1 Resultat i provet... 26 2.2 Flickors och pojkars resultat... 29 2.3 Skolvisa skillnader i elevernas resultat... 32 2.4 Resultat för elever som fortsätter i gymnasiet och i yrkesutbildningen 33 2.5 Resultat i Södra Finlands län och Västra Finlands län... 34 2.6 Resultat i städer, tätorter och landsbygdskommuner... 37 2.7 Resultat enligt EU-målområde... 38 2.8 Sammanställning av provresultatet... 39 3 RESULTAT I KUNSKAPSPROVET... 41 3.1 Muntlig kommunikation och språklig variation... 42 3.2 Finlandssvenskhet och språkhistoria... 43 3.3 Litteratur och textkännedom... 46 3.4 Ordkunskap, grammatik och skrivkonventioner... 48 3.5 Jämförelse med provet i äidinkieli ja kirjallisuus... 52 4 RESULTAT I SKRIVUPPGIFTEN... 55 4.1 Kännetecken för texter med olika vitsord... 56 4.2 Allmänna iakttagelser utgående från den analytiska bedömningen.. 66 5 INNEHÅLL I ELEVTEXTERNA... 71 5.1 Elevernas utveckling inom ramen för modersmålsundervisningen... 72 5.2 Rekommendation av en bok... 76 5.3 Språket som förenande och åtskiljande faktor... 80 5.4 Film, teater och böcker... 83 5.5 Tidningarnas betydelse... 86 5.6 Elektroniska texter... 88 5.7 Finländska traditioner... 91 5.8 Slutsatser och jämförelse med det finska materialet... 93 3

6 INFORMATION OM ELEVERNA, UNDERVISNINGEN OCH SKOLORNA... 97 6.1 Information från eleverna... 97 6.2 Information från lärarna... 106 6.3 Information från rektorerna... 110 7 BAKGRUNDSVARIABLERNAS SAMBAND MED RESULTATET... 111 7.1 Bakgrundsvariablernas samband med resultatet i kunskapsprovet.. 111 7.2 Bakgrundsvariablernas samband med resultatet i skrivuppgiften... 112 7.3 Elevattityder och resultat... 113 7.4 Språkanvändning och resultat... 117 8 MODERSMÅLSVITSORDEN... 121 8.1 Elevernas vitsord i modersmål och litteratur... 121 8.2 Vitsorden i relation till provresultatet... 122 9 RESULTATENS RELEVANS OCH TILLFÖRLITLIGHET... 129 10 SLUTSATSER... 137 11 DISKUSSION... 139 KÄLLOR OCH BREDVIDLÄSNINGSLITTERATUR... 146 BILAGA 1. Exempel på texter som bedömts med vitsorden 10- eller 10.... 150 BILAGA 2. Böcker som elever valt att rekommendera för en vän.... 156 4

SAMMANDRAG I april 2003 lät Utbildningsstyrelsen genomföra en utvärdering av inlärningsresultaten i modersmål och litteratur bland de elever som höll på att avsluta sina studier i den grundläggande utbildningen. Sammanlagt ingick 1 080 niondeklassare i sexton svenska skolor i samplet för utvärderingen. Dessa elever utgjorde en tredjedel av alla svenska niondeklassare i allmänundervisningen våren 2003. De sexton skolorna hade valts ut så att de representerade olika län, kommuntyper och EU-målområden. I utvärderingen ingick ett kunskapsprov och en skrivuppgift. Kunskapsprovet gällde områden som muntlig kommunikation och språklig variation, finlandssvenskhet och språkhistoria, litteratur och textkännedom samt ordkunskap, grammatik och skrivkonventioner. Provet omfattade totalt 96 påståenden, vars riktighet provdeltagarna skulle ta ställning till. Dessutom angav eleverna för varje påstående om de var säkra eller osäkra på sitt svar eller om de hade gissat. I skrivuppgiften gällde det att skriva en diskuterande text på 60 80 rader. Ämnena för texterna hade anknytning till ämnet modersmål och litteratur. I samband med utvärderingen insamlades även bakgrundsinformation från elever, rektorer och lärare. Eleverna nådde i genomsnitt 60 % av de poäng som var möjliga att nå i hela provet. I genomsnitt hade flickorna nöjaktiga resultat i provet, medan pojkarnas resultat låg på försvarlig nivå 1. Hälften av eleverna hade nöjaktiga, goda, berömliga eller utmärkta provresultat. Sammanlagt hade 9 % svaga resultat, d.v.s. de nådde inte upp till godkändgränsen i provet. Könsskillnaden var speciellt stor i skrivuppgiften, där många flickor var relativt framgångsrika samtidigt som var fjärde pojke hade svaga resultat. Trenderna i skrivresultaten har varit desamma även i tidigare utvärderingar. Nivån var densamma i både Södra Finlands län och Västra Finlands län vad gäller totalresultatet. Det framkom heller inte några signifikanta skillnader mellan resultaten i stadsskolor och landsbygdsskolor. Elevernas resultat i kunskapsprovet var i genomsnitt nöjaktiga. Allmänt taget presterade eleverna nöjaktiga resultat på alla delområden, förutom litteratur och textkännedom, där elevernas kunskaper i genomsnitt bara var försvarliga. Flickorna hade genomgående bättre resultat än pojkarna, men skillnaderna var inte stora i kunskapsprovet. I delområdet finlandssvenskhet och språkhistoria var könsskillnaden inte signifikant. - - - - - - - - - - 1 Vid resultatrapporteringen har nivån ansetts vara utmärkt om eleverna nått minst 91 % av maximipoängen. Övriga beskrivande termer används på följande sätt: berömlig 81 90 %, god 71 80 %, nöjaktig 61 70 %, försvarlig 51 60 %, hjälplig 41 50 %, svag högst 40 % av maximipoängen. 5

I kunskapsprovet hade eleverna vanligen rätt goda kunskaper i uppgifter som gällde muntlig kommunikation och språklig variation. Även i en del uppgifter som gällde finlandssvenskan var resultaten goda, men det fanns också brister. T.ex. ansåg majoriteten av eleverna att finlandssvenskan och rikssvenskan är olika språk. De påståenden som gällde författare, t.ex. Selma Lagerlöf, Vilhelm Moberg, Lars Sund och J. L. Runeberg, gav ofta svaga resultat. Dessutom var innebörden i många litteraturtermer ofta oklar för eleverna t.ex. var nästan hälften av eleverna övertygade om att recension och referat är synonymer. Bara 15 % av eleverna visste med säkerhet att ett tema (huvudtanken) i en novell inte är detsamma som novellens handling. Även i fråga om ordkunskap, grammatik, skrivregler, mediekunskap och språkhistoria var resultaten ställvis bristfälliga. Flickornas resultat i skrivuppgiften var i genomsnitt nöjaktiga (lösningsandel 66 %) och pojkarnas skrivfärdigheter var nästan försvarliga (50 %). I den text som eleverna skrev skulle de föra en mångsidig diskussion om ämnet och betrakta det ur många synvinklar. Många av elevernas texter handlade om film, teater och böcker samt om språket som förenande och åtskiljande faktor. Minst populärt var det att skriva om sin egen utveckling i modersmålsämnet. En innehållsanalys av elevtexterna visade att många texter närmast var redogörelser, där eleverna ofta använde ett berättande grepp eller räknade upp sådant som de kände till om ämnet. Diskussionen var inte särskilt mångsidig. Även om texterna innehöll åsikter, motiverades påståendena oftast inte tillräckligt väl och det förekom ytliga generaliseringar och självklarheter. En analytisk bedömning som genomfördes av oberoende bedömare visade att flickornas texter höll högre nivå i fråga om såväl innehåll och disposition som språkliga aspekter. Över huvud taget verkade det finnas ett positivt samband mellan resultatet i skrivuppgiften och mångsidig skrivträning som förekommit ofta i modersmålsundervisningen. Vid en analys av bakgrundsfaktorers samband med resultatet i hela provet framkom att framför allt elevernas kön och deras attityder var viktiga. Ett visst samband med provresultatet hade även elevernas läsning av böcker på fritiden samt deras boklån på bibliotek varje månad. Däremot upptäcktes inget samband mellan provframgången och undervisningsgruppens storlek. Elever som uppgav sig använda svenska ganska sällan i ett flertal vardagliga situationer utanför skolan, uppnådde inte lika goda provresultat som de elever som använder svenska oftare i vardagliga situationer. Elever som använder mest eller endast svenska i vardagssituationer hade inte bättre resultat än elever som använder två språk lika mycket. Utgående från betygsvitsorden hade 83 % av eleverna nöjaktiga, goda, berömliga eller utmärkta kunskaper och färdigheter i modersmålet. I provet befann sig ungefär hälften av eleverna på dessa nivåer. Flickorna hade vitsordsmedeltalet 8,1 i modersmål och litteratur, pojkarnas medeltal var 7,1. 6

Elever som hade höga vitsord hade även goda provresultat. Liksom i tidigare utvärderingar var det ändå uppenbart att elever med samma betygsvitsord kunde ha mycket varierande provresultat. Pojkar som sökt sig till yrkesutbildning hade t.ex. ofta ett något sämre provresultat än flickor som sökt sig till gymnasiet, trots samma betygsvitsord. Med hjälp av en enkät kartlades bl.a. elevernas attityder till ämnet. Inställningen till modersmål och litteratur var rätt positiv, särskilt bland elever med höga vitsord och goda provresultat. Eleverna ansåg i regel att de hade nytta av ämnet och att de behärskade det, men de tyckte i genomsnitt inte alltid så mycket om ämnet. Två tredjedelar av eleverna uppgav sig läsa minst en bok per månad på sin fritid. Hälften av pojkarna läser inte en enda bok på sin fritid per månad. Flickorna läser mer, särskilt i landsbygdsskolor där 90 % uppgav sig läsa minst en bok per månad. I Västra Finlands län verkade eleverna läsa något mer än i Södra Finlands län. Jämfört med siffrorna för årskurs 7 var bokläsning klart mindre populär i årskurs 9, speciellt bland pojkarna. Ämneslärarna uppgav i en enkät att de satsat mest på att lära eleverna använda standardspråket i tal och skrift samt att utveckla ett mångsidigt litteraturintresse. Andra viktiga inslag i modersmålsundervisningen i årskurs 7 9 har varit att lära eleverna språkliga normer och språkvård samt lära dem observera och utveckla sitt eget språkbruk. Enligt lärarenkäten hade alla provdeltagare under årskurs 9 skrivit minst tre längre texter som läraren bedömt eller kommenterat. I vissa skolor hade det skrivits minst sju sådana texter. Redan nu ger skolorna alltså i allmänhet eleverna många möjligheter till skrivträning. Utvärderingsresultaten visar att eleverna behöver mer träning i att skriva texter i olika genrer. En av de genrer där eleverna behöver mer övning är den reflekterande och diskuterande genren, som har kartlagts i denna utvärdering. Lärarna behöver också mer stöd vid bedömningen av elevtexter. Dessutom är det uppenbart att många elever i årskurs 9 inte har tillägnat sig det metaspråk som behövs för textdiskussioner och att det finns brister i elevernas baskunskaper om språk och litteratur när de lämnar den grundläggande utbildningen. Utvärderingen visar alltså att det också krävs insatser för att höja den allmänna kunskapsnivån. Ämnesord: den grundläggande utbildningen, modersmål och litteratur, inlärningsresultat, utvärdering, litteratur, skrivande, grammatik, språklig bakgrund, vitsord, attityder 7

TIIVISTELMÄ ETT VIKTIGT MEN UTMANANDE ÄMNE Opetushallitus arvioi huhtikuussa 2003 äidinkielen ja kirjallisuuden oppimistuloksia perusopetuksen 9. vuosiluokalla. Arviointia varten kerättiin tiedot 1 080 yhdeksäsluokkalaisesta 16 ruotsinkielisessä otoskoulussa. Tutkimuksessa oli näin ollen mukana kolmasosa kaikista yleisopetuksen ruotsinkielisistä yhdeksäsluokkalaisista. Tutkimuksen 16 otoskoulua edustivat kattavasti eri läänejä, kuntaryhmiä ja EU:n tavoitealueita. Arviointiin kuului tietokoe ja kirjoitustehtävä. Tietokokeessa selvitettiin puheviestintää ja kielen vaihtelua, suomenruotsalaisuutta ja kielihistoriaa, kirjallisuuden ja tekstien tuntemusta sekä sanastoa, kielioppia ja oikeinkirjoitusta koskevaa tietämystä. Kokeessa oli kaikkiaan 96 väittämää, joiden paikkansapitävyyteen osallistujien piti ottaa kantaa. Oppilaan piti myös ilmaista jokaisen väitteen osalta, oliko hän varma tai epävarma vastauksestaan vai oliko vastaus perustunut arvaukseen. Kirjoitustehtävänä piti laatia 60 80 rivin mittainen pohtiva teksti, jonka aiheet liittyivät äidinkieleen ja kirjallisuuteen. Arvioinnin yhteydessä kerättiin myös taustatietoja oppilailta, rehtoreilta ja opettajilta. Osaamisen yleistaso oli tytöillä keskimäärin tyydyttävä, pojilla kohtalainen 1. Keskimäärin oppilaat saivat 60 prosenttia kokeen enimmäispistemäärästä. Puolella oppilaista oli tyydyttävät, hyvät, kiitettävät tai erinomaiset tiedot. Yhdeksän prosenttia oppilaista suoriutui arvioinnista heikosti. Tyttöjen ja poikien koetulosten erot olivat erityisen suuret kirjoitustehtävässä: monet tytöt menestyivät suhteellisen hyvin, mutta joka neljännen pojat kirjoitustaidot osoittautuivat heikoiksi. Kirjoitustaitojen yleistaso on arvioitu samantasoiseksi myös aikaisemmissa arvioinneissa. Etelä-Suomen ja Länsi-Suomen lääneissä tulostaso oli sama. Myöskään kaupunki- ja maaseutukoulujen välillä ei ollut merkittäviä eroja. Oppilaiden tulokset tietokokeessa olivat keskimäärin tyydyttävät. Oppilaat menestyivät yleensä tyydyttävästi kaikilla muilla paitsi kirjallisuuden ja tekstien tuntemuksen osa-alueella, jolla tietotaso jäi keskimäärin kohtalaiseksi. Tyttöjen osaamisen taso oli kauttaaltaan korkeampi kuin poikien, mutta tietokokeessa erot eivät olleet suuria. Suomenruotsalaisuuden ja kielihistorian osa-alueella ei tullut näkyville tilastollisesti merkitseviä sukupuolten välisiä tuloseroja. Oppilaat menestyvät yleensä varsin hyvin tietokokeen tehtävissä, jotka liittyivät puheviestintään ja kielen vaihteluun. Osassa suomenruotsalaiseen kulttuuriin liittyvistä tehtävistä tulokset olivat hyviä, mutta näkyville tuli myös - - - - - - - - - - 1 Tuloksien tasoa kuvailtaessa tässä raportissa on pidetty erinomaisena tasoa, johon ovat keskimäärin päässeet ne oppilaat, jotka ovat saaneet vähintään 91 % enimmäispistemäärästä. Muita tasokuvauksia on käytetty seuraavaan tapaan: kiitettävä 81 90 %, hyvä 71 80 %, tyydyttävä 61 70 %, kohtalainen 51 60 %, välttävä 41 50 %, heikko enintään 40 % enimmäispistemäärästä. 8

perustietämyksen aukkoja: valtaosa oppilaista piti esimerkiksi suomenruotsia ja ruotsinruotsia kahtena eri kielenä. Kirjailijoihin (mm. Selma Lagerlöfiin, Vilhelm Mobergiin, Lars Sundiin ja J. L. Runebergiin) liittyviä tehtäviä ratkaistiin usein heikosti. Myös monien kirjallisuustermien sisältö oli jäänyt usein epäselväksi lähes puolet oppilaista piti esimerkiksi sanoja recension (arvostelu) ja referat (tiivistelmä) synonyymeinä. Vain 15 prosenttia ilmaisi olevansa varma siitä, ettei novellin teema (pääajatus) ole sama asia kuin novellin juoni. Myös sanaston tuntemuksen, kieliopin, oikeinkirjoitussääntöjen, mediatietouden ja kielihistorian tiedot osoittautuivat paikoin puutteellisiksi. Tytöt menestyivät kirjoitustehtävässä keskimäärin tyydyttävästi (66 % enimmäispisteistä), pojat kohtalaisesti (50 %). Tehtävänä oli laatia monipuolinen pohtiva teksti, jossa aihetta tarkasteltaisiin eri näkökulmista. Monet oppilaat valitsivat sellaisen aiheen, jossa käsiteltiin elokuvaa, teatteria ja kirjoja tai pohdittiin kieltä yhdistävänä ja erottavana tekijänä. Vain harva valitsi aiheen, jossa tuli pohtia omien äidinkielen ja kirjallisuuden taitojen kehittymistä kouluvuosien varrella. Oppilaiden kirjoituksia analysoitaessa tuli näkyville, että monet tekstit olivat joko kertovia selostuksia tai kirjoittajat olivat lähinnä luetelleet aiheesta tietämiään seikkoja. Aiheen käsittely ei ollut kovinkaan monipuolista. Teksteihin sisältyi mielipiteitä, mutta käsityksiä ei useinkaan perusteltu riittävän hyvin, vaan lukijalle saatettiin esittää pinnallisia yleistyksiä ja itsestäänselvyyksiä. Ulkopuolisen arvioinnin mukaan tyttöjen kirjoittamat tekstit olivat monesti sisällöltään, jäsentelyltään ja kielenkäytöltään kehittyneempiä. Runsas ja monipuolinen kirjoitusharjoittelu oppiaineen opiskelun yhteydessä oli selvässä yhteydessä hyviin tuloksiin kirjoitustehtävässä. Analysoitaessa taustatekijöiden ja arvioinnin kokonaistulosten yhteyksiä tärkeiksi tekijöiksi osoittautuivat etenkin sukupuoli ja oppilaiden asenteet. Myös vapaa-ajan lukuharrastuksella sekä kuukausittain kirjastosta lainattujen kirjojen määrällä oli selvä yhteys koetuloksiin. Sen sijaan opetusryhmän koolla ei havaittu olevan yhteyttä tuloksiin. Oppilaat, jotka kertoivat käyttävänsä ruotsia melko harvoin koulun ulkopuolella arkipäivän tilanteissa, eivät menestyneet kokeessa yhtä hyvin kuin sellaiset oppilaat, jotka kertoivat käyttävänsä ruotsia useammin tällaisissa tilanteissa. Oppilaat, jotka käyttivät arkitilanteissa pääasiassa tai yksinomaan ruotsia, eivät menestyneet sen paremmin kuin sellaiset oppilaat, jotka kertoivat käyttävänsä kumpaakin kieltä saman verran. Todistusarvosanojen perusteella 83 prosentilla oppilaista oli tyydyttävät, hyvät, kiitettävät tai erinomaiset äidinkielen tiedot ja taidot. Arvioinnissa noin puolet oppilaista osoitti tämäntasoista oppiaineen hallintaa. Tyttöjen oppiaineen arvosanojen keskiarvo oli ollut 8,1, poikien 7,1. Tälläkin kertaa kokeessa menestyivät hyvin ne oppilaat, jotka olivat saaneet korkeampia arvosanoja. Jo ai- 9

kaisemmissa oppimistulosten arvioinneissa on myös havaittu, että saman todistusarvosanan saaneiden oppilaiden koetulokset saattavat olla varsin eritasoisia. Ammatilliseen koulutukseen hakeutuvat pojat menestyivät esimerkiksi arvioinnissa jonkin verran heikommin kuin esimerkiksi lukioon hakeutuvat tytöt, vaikka oppilaiden arvosanat todistuksissa olivat olleet samat. Taustakyselyn avulla kartoitettiin mm. oppilaiden käsityksiä oppiaineen opiskelusta. Etenkin niillä, joilla oli hyvät arvosanat ja koetulokset, oli varsin myönteinen suhtautuminen äidinkieleen ja kirjallisuuteen. Yleensä oppilaat katsoivat, että heille oli hyötyä oppiaineesta ja että he hallitsivat sitä, vaikkeivät keskimäärin siitä erityisemmin pitäneet. Kaksi kolmasosaa oppilaista kertoi lukevansa vapaa-aikanaan ainakin yhden kirjan kuukaudessa. Puolet pojista ei kuitenkaan lue vapaa-aikanaan yhtäkään kirjaa kuukaudessa. Tytöt lukevat enemmän varsinkin maaseutukouluissa, missä 90 prosenttia kertoi lukevansa vähintään kirjan kuukaudessa. Länsi-Suomen läänissä oppilaat näyttävät lukevan hieman enemmän kuin Etelä-Suomen läänissä. Etenkin pojat suosivat lukemista 9. luokalla selvästi vähemmän kuin 7. luokalla. Oppiaineen opettajat ovat taustakyselyn perusteella kiinnittäneet huomiota etenkin puhutun ja kirjoitetun yleiskielen opettamiseen ja pyrkineet virittämään monipuolista kirjallisuusharrastusta. Muita oppiaineen opetuksen painopisteitä vuosiluokilla 7 9 ovat olleet kielenkäytön normien ja kielenhuollon opetus sekä oppilaiden harjaannuttaminen tarkkailemaan ja kehittämään omaa kielenkäyttöään. Opettajakyselyn mukaan kokeeseen osallistuneet oppilaat olivat kirjoittaneet 9. vuosiluokalla keskimäärin ainakin kolme pidempää tekstiä, joita opettaja oli arvioinut tai kommentoinut. Joissakin kouluissa oli kirjoitettu ainakin seitsemän tällaista tekstiä. Tämän perusteella koulut näyttävät tarjoavan nykyisin oppilaille paljon mahdollisuuksia kirjoittamisen harjoitteluun. Arviointitulokset osoittavat kuitenkin, että oppilaat tarvitsevat enemmän harjoitusta erityyppisten tekstityyppien laadintaan. Tässä arvioinnissa tehtävänä ollut pohtiva kirjoitus on yksi tekstilaji, johon oppilaat tarvitsevat lisää harjoitusta. Opettajat tarvitsevat myös enemmän tukea oppilaiden tuottamien tekstien arviointiin. Lisäksi on selvää, että monet 9. vuosiluokan oppilaat eivät ole omaksuneet tekstuaaliseen pohtimiseen tarvittavaa metakieltä ja että perusopetuksen päättövaiheen oppilaiden perustiedoissa kielestä ja kirjallisuudesta on puutteita. Arvioinnin tulosten perusteella myös perustietojen tasoon on aihetta kiinnittää huomiota. Asiasanat: perusopetus, äidinkieli ja kirjallisuus, oppimistulokset, arviointi, kirjallisuus, kirjoitustaito, kielioppi, kielellinen tausta, arvosanat, asenteet 10

ABSTRACT In April 2003, the Finnish National Board of Education carried out an assessment of the learning performance in mother tongue (Swedish) and literature among pupils who were finishing their studies in comprehensive school. The sample of the assessment was made up of 1 080 grade nine pupils in sixteen Swedish-speaking schools. These pupils constituted a third of all Swedish nine graders in basic education in spring 2003. The sixteen schools were chosen in order to represent different provinces, types of municipalities and European Community Structural Fund objective regions. The assessment consisted of a knowledge test and a writing assignment. The knowledge test included tasks related to oral communication and linguistic variation, Finnish-Swedish culture and language, language history, literature and textual competence as well as vocabulary, grammar and rules of writing. The participants of the test had to decide on the correctness of 96 statements in all. For every statement the pupils also reported whether they were certain or uncertain of their answer or if they had guessed. In the writing assignment the pupils were asked to write a longer text discussing a certain topic. The topics of the texts were related to the subject mother tongue and literature. In connection with the assessment, background information was gathered from pupils, principals and teachers. Pupils achieved an average of 60 % of the maximum score of the test. On average, the performance level of the girls was satisfactory, while the results of the boys were at a moderate level 1. 50 % of the pupils had satisfactory, good, very good or excellent test results. 9 % in total had weak results, i.e. did not pass. The gender difference was particularly noteworthy in the writing assignment, in which many girls were relatively successful, while every fourth boy failed. Previous assessments have also indicated these trends in writing skills. There was no difference between the Southern and Western provinces regarding the total test result. Neither did any significant difference appear in the results of schools in urban and rural areas. - - - - - - - - - - 1 In this report the level is seen to be excellent if the pupil has achieved a minimum of 91 % of the maximum score. Further descriptive terms are used according to the following: 81 90 % is very good, 71 80 % is good, 61 70 % satisfactory, 51 60 % moderate, 41 50 % adequate, maximum of 40 % of the maximum score is fail. 11

The results of the pupils in the knowledge test were on average satisfactory. The pupils generally achieved satisfactory results in all task areas, with the exception of literature and textual competence, in which the competence of the pupils was only moderate. Girls had throughout better results than boys, but the differences were not considerable in the knowledge test. In the section on Finnish-Swedish culture and language and language history the gender differences were not significant. In the knowledge test the pupils generally had a fairly good competence in tasks, which dealt with verbal communication and linguistic variation. Equally, in some tasks about Finnish-Swedish issues, the results were good, but there were also deficiencies. For example the majority of the pupils thought that the Swedish language of Finland and of Sweden are two totally different languages. The statements about authors, e.g. Selma Lagerlöf, Vilhelm Moberg, Lars Sund and J.L. Runeberg, often rendered weak results. In addition, the significance of many literary terms was often unclear to the pupils for example almost 50 % of the pupils were convinced that recension (review) and referat (summary/commentary) are synonyms. Only 15 % of the pupils knew with certainty that a theme (main thought) of a short story is not the same as the plot. The results also indicated some deficiencies in task areas such as vocabulary, grammar, rules of writing, media knowledge and language history. The results of the girls in writing were on average satisfactory (the average task success rate was 66 %) and the writing proficiency of the boys was close to moderate (50 %). In the writing assignment the pupils were to conduct a versatile discussion on a chosen topic and consider it from many points of views. Many of the pupils texts dealt with film, theatre and books, as well as with the language as a connecting and separating factor. To write about their own progress in the subject mother tongue was the least popular option. An analysis of the contents of the pupils texts revealed that many of the texts resembled reports, where the pupils often used narration or simply listed what they knew about the theme. The discussion was not very varied. Even in the cases where the texts contained opinions, the claims were, in most cases, insufficiently supported, and there were also superficial generalizations and self-evident comments. An analytical assessment made by independent teachers showed that the texts by the girls were at a higher level in content and disposition, as well as in linguistic aspects. On the whole, there seems to be a positive link between the results in the writing assignment and versatile written training, which frequently takes place in the instruction of mother tongue. An analysis of the background factors in connection with the results, indicated that above all, the gender of the pupils and their attitudes were decisive. There was also indication of some correlation between the test results and the pupils reading of books in their spare time, as well as with the amount of 12

books they borrow from the library every month. However, no connection was found between the success in the test and the size of the instruction group. Pupils, who stated that they use Swedish quite rarely in most everyday situations outside school, did not achieve as good results in the test as pupils who use Swedish more often in everyday situations. On the other hand, pupils who use mostly or only Swedish in everyday situations did not score higher than pupils, who ordinarily use two languages to an equal degree. Based on the pupils grades in report cards, 83 % of the pupils had satisfactory, good, very good or excellent knowledge and skills in mother tongue. About 50 % of the pupils were at these levels in the test. The average of grades in mother tongue and literature was 8,1 for the girls and 7,1 for the boys 2. Pupils with good grades had also good test results. Nevertheless, as also indicated in previous assessments, it was apparent that pupils with the same grades in report cards could have very different test results. A conspicuous pattern was seen in the fact that boys applying for vocational education often had slightly lower test results than for instance girls who applied for general upper secondary education, in spite of same grades in report cards. Pupils attitudes to the subject, among other things, were charted in a questionnaire. The attitude to mother tongue and literature was fairly positive, especially among pupils with good grades and good test results. On the whole, pupils considered the subject useful and felt they mastered it, but as an average they did not particularly like the subject. Two thirds of the pupils stated that they read at least one book per month in their spare time. 50 % of the boys do not read one single book per month in their spare time. The girls read more, especially in schools in rural areas, where 90 % stated they read at least one book per month. In the Western province pupils were in the habit of reading somewhat more than in the Southern province. Compared to the figures for grade 7, reading a book was far less popular in grade 9, especially among the boys. In a questionnaire the teachers of mother tongue stated that they have mostly concentrated on teaching the pupils the oral and written use of the standard language, as well as furthering a varied interest in literature. Other important elements in the instruction of mother tongue in grades 7 9 has been to teach the pupils linguistic norms, as well as to teach them observe and develop their own use of the language. In grade 9, according to the teacher questionnaire, all test participants had written at least three longer texts, which the teacher had assessed or commentated on. In some schools seven or more such texts had been written. Thus schools are, in general, already giving the pupils many opportunities to improve their writing skills. - - - - - - - - - - 2 Finnish grade scale: 10 excellent, 9 very good, 8 good, 7 satisfactory, 6 moderate, 5 adequate, 4 fail. 13

The results of the assessment show that pupils need more training in writing texts of different genres. One of the genres, where the pupils need more training, is the reflecting and debating genre, which was charted in this assessment. It is furthermore obvious that many pupils in grade 9 have not acquired the meta language, which is needed for text discussions, and that there are some deficiencies in the pupils basic knowledge of language and literature when they leave comprehensive school. Measures have, in other words, to be taken in order to raise the general level of knowledge. Keywords: comprehensive school, mother tongue and literature, learning performance, assessment, literature, writing, grammar, linguistic background, grades, attitudes 14

FÖRORD Denna rapport ger information om de centrala resultaten i en nationell modersmålsutvärdering som genomfördes bland eleverna i årskurs 9 i sexton finlandssvenska skolor våren 2003. De elever som våren 2003 gick ut årskurs 9 har haft möjlighet att följa de nationella läroplansgrunderna från år 1994 under hela sin skoltid. Detta bidrar givetvis till att utvärderingen i modersmål och litteratur är av speciellt stort intresse. Avsikten med utvärderingen har varit att utreda vilka modersmålsfärdigheter eleverna har då de lämnar den grundläggande utbildningen. Rapporten ger information om elevernas resultat i ett kunskapsprov som omfattade områdena muntlig kommunikation, språklig variation, finlandssvenskhet, språkhistoria, nordiska språk, litteratur, textkännedom, ordkunskap, grammatik och skrivkonventioner. Dessutom innefattar rapporten information om de skrivfärdigheter som eleverna har efter nio års skolgång. Inom ramen för utvärderingen skrev deltagarna en längre reflekterande text om ett ämne med anknytning till modersmål och litteratur. I den sampelbaserade utvärderingen deltog totalt 1 080 elever, med andra ord 34 % av hela årskullen. De enskilda sampelskolorna fick redan i maj 2003 sitt eget preliminära resultat, som kunde jämföras med det nationella resultatet. Dessa skolor får dessutom denna slutrapport som ger en mer detaljerad bild av läget i Svenskfinland än den skolvisa feedbacken. Utvärderingen kunde också beställas av skolor som inte hade råkat komma med i samplet, men som ändå ville låta sina elever skriva provet. Även dessa skolor har fått resultatrapporter från Utbildningsstyrelsen, men dessa skolors resultat behandlas inte i den här slutrapporten som endast gäller resultaten i samplet. Riktlinjerna för utvärderingen har dragits upp av en tvåspråkig arbetsgrupp ledd av undervisningsrådet Hannu-Pekka Lappalainen vid Utbildningsstyrelsen. Medlemmar i gruppen var lektor Christian Ahlbom (Vasa övningsskola, Åbo Akademi), lektor Ingegerd Nyström (Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet), professor Kaisa Häkkinen (Institutionen för finsk och allmän språkvetenskap, Åbo universitet), professor Kari Sallamaa (Institutionen för konstämnen och antropologi, Uleåborgs universitet), specialforskare Jorma Kuusela (Utbildningsstyrelsen) samt specialplanerare Chris Silverström (Utbildningsstyrelsen). Projektplanerare Anna-Maria Hotari fungerade som sekreterare för gruppen. Förslag till svenska provuppgifter har utarbetats av lektor Marlene Ehnström (Borgaregatans skola, Vasa) och lektor Gretel Engstrand-Björkas (Korsholms högstadium, Korsholm) i samråd med Utbildningsstyrelsens projektledare. En motsvarande arbetsgrupp utarbetade förslag till uppgifter för utvärderingen i 15

äidinkieli ja kirjallisuus. Skrivuppgifterna i delprov B var identiska för svenska och finska elever. Också i kunskapsprovet (delprov A) fanns en del uppgifter som var gemensamma för båda språkgrupperna. Resultaten i motsvarande finska utvärdering behandlas i en separat rapport. (Lappalainen 2004) Utvärderingen i modersmål och litteratur har genomförts under ledning av specialplanerare Chris Silverström vid Utbildningsstyrelsen. Projektplanerarna Anna-Maria Hotari och Anna Lyra-Katz har assisterat vid planeringen och genomförandet av provet tillsammans med avdelningssekreterare Tuija Koskela som bl.a. har hjälpt till med provets layout. Forskningssekreterare Sari Viitala, tf. specialforskare Leena Sadeniemi och specialforskare Jorma Kuusela har svarat för förhandstestningen av uppgifterna och specialforskarna Niina Jaakkola och Jari Metsämuuronen har tagit fram det statistiska material som ingår i denna slutrapport. Dessutom har undervisningsrådet Hannu-Pekka Lappalainen under projektets gång bidragit med många goda råd. Under sommaren och hösten 2003 jobbade utomstående bedömare med det insamlade materialet och i all synnerhet fil.stud. Christel Hofmans arbetsinsats var betydande. Under sin tid som praktikant vid Utbildningsstyrelsen läste och analyserade hon ett stort antal elevtexter, i första hand med tyngdpunkt på deras innehåll. Även byråsekreterare Sirpa Ropponen har medverkat i projektet som ansvarig för ombrytningen av slutrapporten. Tack till alla lärare, elever och övriga personer som medverkat i arbetet med denna utvärdering! Helsingfors den 14 juni 2004 Chris Silverström 16

1 PRESENTATION AV PROVET OCH ARRANGE- MANGEN 1.1 Utarbetandet av provuppgifter Riktlinjerna för denna utvärdering drogs upp våren 2002 av de sakkunniga experter som kallats till planeringsgruppen. Under sommaren 2002 utarbetade provkonstruktörer ett antal uppgiftsförslag. Utgångspunkt för arbetet var i första hand målen i Grunderna för grundskolans läroplan 1994, särskilt målen för modersmålsundervisningen i årskurserna 7 9. Tanken var att uppgifterna på ett så mångsidigt sätt som möjligt skulle pröva i vilken mån eleverna hade nått målen i läroplansgrunderna samt ge en bild av jämlikheten i utbildningen. Också Utbildningsstyrelsens Kriterier för slutbedömningen i den grundläggande utbildningen (1999) användes som utgångspunkt för arbetet. I planeringsskedet ansåg sakkunniggruppen det viktigt att denna tredje utvärdering i årskurs 9 också skulle ringa in områden som inte tidigare har ingått i modersmålsutvärderingar, förutom att den skulle ge ytterligare information på områden som redan tidigare kartlagts. Modersmålsämnet beskrivs i Utbildningsstyrelsens kriterier för slutbedömningen som ett mångförgrenat kunskaps-, färdighets- och kulturämne (Kriterier för slutbedömningen 1999, 8). Utvärderingen planerades i enlighet med denna breda syn på ämnets karaktär så att även ämnets kunskapsförmedlande och allmänbildande uppgift betonades vid sidan av färdigheterna i ämnet. Planeringsgruppen stannade av den här anledningen för en modell med två delprov, där delprov A gällde kunskaper och delprov B färdigheter. Elevernas läskunnighet har tidigare konstaterats vara god både i nationella och internationella utvärderingar (t.ex. Silverström 2002, Välijärvi m.fl. 2001 och 2003). Av den här anledningen utelämnades detta område ur provet. Färsk information om finländska elevers läskunnighet erhålls bl.a. genom den internationella PISA-undersökningen som också genomfördes våren 2003 i årskurs 9 och 8. Likaså utelämnades de muntliga färdigheterna, eftersom Utbildningsstyrelsen genomförde en separat utvärdering av kommunikationsfärdigheter samma vecka som modersmålsutvärderingen. Elva svenska skolor och hundra finska skolor deltog i utvärderingen. (Uusitalo 2004) Kunskapsprovet (delprov A) innehöll rätt eller fel-uppgifter som prövade elevernas kunskaper om språklig variation, muntlig kommunikation, finlandssvenskan, språkhistoria, nordiska språk, litteratur, textkännedom, ordförråd, grammatik och skrivregler. Eleverna uppgav även hur säkra de var på sina svar. Denna information användes senare vid resultatanalysen. I och med att lokala 17

läroplaner kan ha olika tyngdpunkter, fick eleverna dessutom ta ställning till hur ofta ämnesområdena enligt deras åsikt hade behandlats i skolan. Delprov B var en skrivuppgift där eleverna skrev en längre diskuterande text. Eftersom tidigare utvärderingar (bl.a. Silverström 2003) visat på en del brister särskilt i pojkarnas skrivfärdigheter, betonades skrivandet i denna utvärdering. Skrivuppgiften skilde sig med avsikt från uppgifterna i tidigare utvärderingar, för att ännu en sida av elevernas skrivande skulle framträda. Tidigare har det gällt att skriva beskrivningar eller noveller utgående från en bild, att skriva en diskuterande eller berättande text på basis av ett stimulansmaterial bestående av bl.a. dikter, att skriva en haikudikt, att skriva brev eller att göra en stiltransponering från talspråk till skriftspråk. Sakkunniggruppen beslöt att ämnena för elevernas texter den här gången skulle ha direkt anknytning till modersmålsämnet. Texterna gav alltså både information om elevernas skrivförmåga och om deras tankar om teman som behandlas i modersmålsundervisningen. Sammanlagt konstruerades ett stort antal förslag till uppgifter i kunskapsprovet. Dessa förslag testades i två omgångar bland 223 elever i sammanlagt tio svenska skolor hösten 2002. I samband med den andra omgången testades även skrivuppgifterna. Närmare information om hur testomgångarna genomfördes och om hur uppgifterna valdes ut till det slutliga provet finns i kapitel 9, Resultatens relevans och tillförlitlighet. 1.2 Exempel på provuppgifter Uppgifterna i det slutliga kunskapsprovet grupperas i denna rapport i fyra delområden: muntlig kommunikation och språklig variation, finlandssvenskhet och språkhistoria, litteratur och textkännedom samt ordkunskap, grammatik och skrivkonventioner. Sammanlagt tog eleverna ställning till 100 påståenden. Av dessa används 96 påståenden vid resultatredovisningen i den här slutrapporten. Fyra påståenden ströks efter den första resultatanalysen, eftersom resultatet visade att dessa påståenden inte på bästa möjliga sätt mätte det som de var avsedda att mäta. För varje påstående angav eleverna om de ansåg att påståendet var korrekt samt om de var säkra eller osäkra på sitt svar. Eleverna fick även uppge om de gissat sitt svar. För att eleverna bättre skulle kunna överblicka påståendena, var de i själva provet indelade i tio grupper. 18

I skrivprovet fanns sju uppgifter, av vilka eleverna skulle välja en. Uppgifterna var inte materialbaserade. Eleverna uppmanades skriva en diskuterande text på 60 80 rader på det rutade konceptpapper som hade sänts till skolorna. I samband med uppgifterna fanns även utrymme för planering av texten. För att läsaren skall kunna skapa sig en bild av provuppgifterna presenteras några av uppgifterna ur kunskapsprovet här. Felaktiga påståenden betecknas med en stjärna, *. Samtliga skrivuppgifter återges i kapitel 5, Innehåll i elevtexterna. Exempel på uppgifter i kunskapsprovet: Muntlig kommunikation och språklig variation (20 påståenden) Ett yttrande i ett skådespel kallas en replik. * Föredrag lyckas bäst om man läser innantill ur sitt manuskript. * Vardaglig stil kan användas i alla typer av brev. * Med teckenspråk och kroppsspråk avses samma sak. Finlandssvenskhet och språkhistoria (20 påståenden) * Finlandssvenskan och rikssvenskan klassificeras som två olika språk. * Svenska dagen firas till minne av dagen då Sverige blev självständigt. * Skriftspråket är äldre än talspråket. Den katolska kyrkan bidrog till att det latinska alfabetet började användas i Norden. Litteratur och textkännedom (29 påståenden) Lars Sund har skrivit böckerna Colorado Avenue och Lanthandlerskans son. * Jules Verne, Alexandre Dumas och Jack London har skrivit moderna ungdomsromaner. * Med temat i en novell avses novellens handling. Indelning i strofer är ett kännetecken för många dikter. * I notiser och nyhetsartiklar kan skribenten föra fram sina egna åsikter. Ett typiskt drag för reklamspråk är ofullständiga meningar. 19

Ordkunskap, grammatik och skrivkonventioner (27 påståenden) * Referat betyder detsamma som recension. Man skapar bättre sammanhang i en text med ord som men, trots allt, nämligen och dessutom. * Orden tider, rider och lider är substantiv. I följande mening är många goda råd objekt: Hans fotbollstränare ger honom många goda råd. En tydlig styckeindelning visar hur skribenten har disponerat sin text. Efter meningen Mamma undrade när han kommer hem sätter man punkt, inte frågetecken. 1.3 Elevurval Utvärderingen i modersmål och litteratur var sampelbaserad. Utgångspunkten för valet av skolorna var regional och ekonomisk representativitet. Det här betyder att viktiga kriterier för valet av sampelskolor var län, kommuntyp och EU-målområde. (Det nationella utvärderingssystemet gällande inlärningsresultat 1998, 9) I de 45 svenska högstadierna på fastlandet fanns läsåret 2002 2003 totalt 3 177 elever i årskurs 9. Dessa elever utgjorde den s.k. populationen (jfr t.ex. tabell 1). I antalet elever ingår inte elever som överförts till specialundervisningen. Dessutom hade Åland valt att stå utanför samplet. Av tabell 1 3 framgår hur populationens och samplets elever fördelar sig på län, kommuntyper och EU-målområden. I samplet fanns 1 080 elever från 16 skolor. Dessa elever utgjorde 34 % av de svenskspråkiga eleverna i allmänundervisningen i årskurs 9 läsåret 2002 2003. Alla elever i sampelskolornas allmänundervisning i årskurs 9 deltog i provet. Skolor där någon lärare hade medverkat i planeringen, utformningen och den preliminära testningen av provuppgifterna kunde inte vara med i samplet. Samplet bestod till 53 % av flickor och till 47 % av pojkar. Totalt deltog 569 flickor och 511 pojkar i provet. På grund av att alla provdeltagare inte besvarade alla uppgifter i provet, uppgår det totala antalet elever i den här rapportens tabeller och figurer inte alltid till 1 080. Andelen elever som skrev en diskuterande text var något lägre än andelen elever som skrev kunskapsprovet. 20