August Strindberg 100 år forskning och spår Strindbergsåret Årsredovisning 2012 Kungliga biblioteket

August Strindberg 100 år forskning och spår Strindbergsåret 2012 Årsredovisning 2012 Kungliga biblioteket

Dnr 131-KB 109-2013 Datum 2013-02-22 Kungl. bibliotekets årsredovisning 2012 Sida 1 av 69

Innehåll INNEHÅLL 2 RIKSBIBLIOTEKARIENS INLEDNING 3 RESULTATREDOVISNING 4 UTGÅNGSPUNKTER FÖR RESULTATREDOVISNINGEN 4 OM KUNGL. BIBLIOTEKET 5 BEDÖMNING AV KOSTNADSUTVECKLINGEN 8 SAMLA IN 10 BESKRIVA 21 BEVARA 24 TILLHANDAHÅLLA 27 NATIONELL BIBLIOTEKSSAMVERKAN 35 SAMARBETEN NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT 48 PERSONAL OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING 51 FINANSIELL REDOVISNING 54 ÅRSREDOVISNINGENS UNDERTECKNANDE 69 Sida 2 av 69

Riksbibliotekariens inledning Kungliga bilioteket är Sveriges nationalbibliotek och har ett av de största nationalbiblioteksuppdragen i Europa. Det av regeringen givna uppdraget skapar stora förväntningar, såväl från forskarsamhället och bibliotekssektorn som från allmänheten. För att svara mot regeringens intentioner arbetar KB kontinuerligt för en effektiv och målgruppsorienterad verksamhet i samklang med omvärlden. Huvuduppgiften för KB är att samla in, beskriva, bevara och tillhandahålla svenskt tryckt och audiovisuellt material. KB samordnar också de svenska forskningsbibliotekens arbete och har ett nationellt samordnings- och utvecklingsansvar för hela bibliotekssektorn samt för det nationella biblioteksdatasystemet Libris. Den nya lagen om pliktleveranser av elektroniskt material har inneburit en ny uppgift för KB med behov av flera nya funktioner och tekniska system. Arbetet med e-plikten har haft hög prioritet under året. Det omfattande uppdraget med nuvarande anslagsnivå, den tekniska utvecklingen och det ökande behovet av kostnadsdrivande digital lagring har dock lett till strukturella, ekonomiska problem för myndigheten. Under 2012 initierades en större omorganisation, med syftet skapa en stark organisation med ett gemensamt mål, men också för att skapa en effektivare organisation inom givna ekonomiska ramar. Visionen för den nya organisationen är att Vi ska bli ett nationalbibliotek som tillsammans möter våra användares behov nu och i framtiden. KB betonar användarnyttan och det viktiga samhällsuppdraget genom att vara en del av forskningens infrastruktur, och genom att främja bildningen i samhället idag och i framtiden. I årsredovisningen redovisas verksamhet och ekonomi för 2012 och min samlade bedömning är att Kungliga biblioteket har genomfört sitt instruktionsenliga uppdrag. Gunilla Herdenberg Riksbibliotekarie Sida 3 av 69

RESULTATREDOVISNING Utgångspunkter för resultatredovisningen I resultatredovisningen redovisar och kommenterar Kungl. biblioteket (KB) verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och återrapporteringskrav i regleringsbrevet för 2012. KB har sedan flera år valt att beskriva sin verksamhet i prestationsområdena Samla in, Beskriva, Bevara, Tillhandahålla samt Nationell bibliotekssamverkan. På senare år har det visat sig att indelningen innebär vissa svårigheter i redovisningen eftersom det inte alltid är lätt att klassificera vissa insatser. Arbetet med digitalisering kan exempelvis hänföras till flera prestationsområden samtidigt, såväl bevara som tillhandahålla. Prestationsområdena ska ses över. Alla kostnader och intäkter bokförs på ett prestationsområde. Fördelningen av gemensamma kostnader och intäkter på olika prestationsområden görs enligt en fördelningsmodell som baseras på antalet årsarbetskrafter per avdelning. Kostnadsutvecklingen redovisas totalt per prestationsområde. Beräkningsgrunder och fördelningsprinciper är oförändrade sedan tidigare år. Beskrivningar av KB:s arbete med att utveckla kvaliteten i verksamheten är integrerad i löpande text under respektive prestationsområde. Sida 4 av 69

Om Kungl. Biblioteket Uppdraget Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek. Huvuduppgiften är att samla in, beskriva, bevara och tillhandahålla svenskt tryckt och audiovisuellt material. KB samordnar också de svenska forskningsbibliotekens arbete och har ett nationellt samverkans- och utvecklingsansvar för hela bibliotekssektorn samt det nationella biblioteksdatasystemet Libris. I juni 2012 instiftade riksdagen en ny lag om pliktexemplar av elektroniskt material. Detta innebär att ett pliktexemplar av elektroniskt material som tillgängliggjorts för allmänheten (genom överföring via nätverk) ska lämnas till KB inom tre månader från tillgängliggörandet. Syftet med denna lag är att digitalt material inte ska gå förlorat. Lagen om e-plikt innebär en ny uppgift för KB med behov av flera nya funktioner och tekniska system. Arbetet med e- plikten har hög prioritet. Organisationsöversyn Under året initierade Riksbibliotekarien en organisationsöversyn, bland annat med fokus på it-verksamhetens styrning och organisering. Målsättningen med omorganisationen är att skapa ett nationalbibliotek där kompetens och resurser utnyttjas effektivt. Arbetet med översynen har under 2012 bestått av framtagande av underlag inför beslut om ny organisation. Den nya organisationen beräknas träda i kraft i oktober 2013, vilket innebär att omorganisationsarbetet kommer att prägla större delen av verksamhetsåret 2013. Externa granskningar Statskontoret genomförde, på uppdrag av regeringen, en myndighetsanalys av KB under 2011. Rapporten presenterades i början av 2012. KB tog under våren 2012 fram en handlingsplan för hantering av resultaten från Statskontorets myndighetsanalys. Några utvecklingsområden var behov av ökad styrning och tydliga mål samt att organisationen och it-miljön behövde ses över. Riksrevisionen genomförde 2009 en granskning av it-risker vid KB. KB har tagit fram en handlingsplan för hantering av de identifierade it-riskerna. Under senhösten 2012 genomförde Riksrevisionen en uppföljning av granskningen. Sida 5 av 69

Lokalprojektet Verksamhetsåret 2012 har präglats av ombyggnationer i kontorslokalerna och installation av ett helt nytt ventilations- och klimatsystem. I samband med detta har ett nytt ventilations- och klimatsystem även installerats i de publika läsesalarna där det också varit stora problem med klimatet. Under ombyggnationen av kontoren i Humlegården var stora delar av verksamheten evakuerad till tillfälligt förhyrda lokaler. I augusti 2012 återflyttade verksamheten från evakueringslokalerna. Efter denna etapp startade ombyggnationen av den del av KB som kallas Annexet. Syftet är att anpassa dessa delar till dagens krav på publik verksamhet. Här kommer det att finnas hörsal, tidskriftsläsesal, möjlighet till forskning inom audiovisuella medier, nya läsplatser, möjlighet att arbeta i grupp i en mer informell miljö, mikrofilmsläsesal, tillgång till e-resurser och utställningar. KB:s arbete med e-förvaltning Under 2012 har vissa förberedelser gjorts inför införandet av e-handel /ebeställningar samt ett nytt elektroniskt fakturahanteringssystem. KB har också förberett sig inför införandet av processbaserad arkivredovisning. KB arbetar med att ta fram en kanalstrategi för myndigheten. Vidare pågår ett arbete med att bygga nya webbar i enlighet med tidigare webbutredningar och beslut. Intern styrning och kontroll Myndighetens ledning ska säkerställa att det vid myndigheten finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt. Att ha tydliga planerings- och uppföljningsprocesser samt att systematiskt hantera risker i planering och uppföljning av verksamheten är grundläggande. Andra viktiga delar är att ha en strategisk kompetensförsörjning som är kopplad till verksamhetsstyrningen, en tydlig ansvarsfördelning, väl fungerande interna styrdokument och en organisationskultur som verkar för god efterlevnad av styrdokumenten. Verksamhetsstyrning KB har genom det administrativa året tydliggjort kopplingen mellan olika delar i verksamhetsstyrningen. Det handlar om planering och uppföljning av verksamhet och ekonomi på olika nivåer i organisationen. Under 2012 integrerades också ett systematiskt arbete med riskanalyser i verksamhetsplaneringen där avdelningarna gjorde riskanalyser utifrån sina respektive uppdrag. En övergripande riskanalys togs fram utifrån dessa, vilken Sida 6 av 69

också användes i myndighetens risk- och sårbarhetsanalys. Riskanalyserna kommer att följas upp i ordinarie verksamhetsuppföljning. Strategisk kompetensförsörjning Som en del i arbetet med strategisk kompetensförsörjning har KB under året tagit fram en beskrivning av funktioner och befattningar (arbetets innehåll och befattning). Med detta arbete har KB skapat en grund för vilken kompetens som behövs för att myndigheten ska kunna fullfölja sina uppgifter. Se vidare i avsnittet om personal och kompetensförsörjning. Interna styrdokument De interna styrdokumenten ska skapa förutsättningar för chefer och medarbetare att fullgöra sitt uppdrag på bästa sätt, att skapa enhetlighet och effektiva processer i organisationen samt underlätta för chefer och medarbetare att efterleva lagar och regler. Under 2012 har struktur och definitioner för KB:s interna styrdokument lagts fast. Under det kommande året ska ett städarbete i befintliga styrdokument göras och en översyn av hur interna styrdokument implementeras i organisationen. Övergripande säkerhetsarbete samt informationssäkerhet KB:s övergripande säkerhetsarbete håller på att revideras från grunden. Under året har policydokument för övergripande säkerhet samt informationssäkerhet tagits fram, liksom riktlinjer för säkerhetsgrupp och riskanalyser. Policydokumenten, som behöver förankras i organisationen, kommer att underbyggas med ytterligare riktlinjer. En säkerhetsorganisation ska också byggas upp. Informationssäkerhet är prioriterat och under året har ett arbete med att genomföra riskanalyser för KB:s samtliga it-system påbörjats ett arbete som kommer att fortsätta under 2013. Sida 7 av 69

Bedömning av kostnadsutvecklingen Verksamhetens omsättning 2012 har ökat med cirka fyra procent jämfört med 2011. Anslagsförbrukningen har dock endast ökat med omkring en procent. En förklaring till den ökade omsättningen är att mer medel använts till transfereringar och att dessa inte ingår i redovisningen av verksamhetens kostnader och intäkter. Intäkterna av bidrag har ökat eftersom KB fått medel från regeringen att täcka kostnader för införande av e-plikten. Posten övriga intäkter har också ökat inom flera områden såsom kurser och konferenser samt beställning av mikrofilm. De ökade intäkterna har motsvarande ökning av kostnaderna. Fördelningen mellan olika poster skiljer sig dock mellan åren. Lönekostnaderna har ökat med cirka två procent, vilket motsvarar löneökningarna samt ökade externfinansierade lönemedel. Lokalkostnaderna har minskat något med anledning av ombyggnationen i Humlegården eftersom KB inte betalar hyra för de lokaler som står under ombyggnad. Övriga driftkostnader har däremot ökar markant. Förklaringen återfinns främst i förberedelsearbetet inför e-plikten. Utöver detta föreligger ökade kostnader för ovan nämna lokalprojekt. Även kostnaden för mikrofilmning av dagstidningar har ökat. Detta beror bland annat på en förskjutning av material från 2011 till 2012, men också på en ökad produktivitet under 2012, vilket har inneburit att en större del av innevarande års material blivit mikrofilmat. Med anledning av ökade investeringar för bland annat digital lagring ökar avskrivningarna och därmed också räntekostnaderna för lån i Riksgälden. Lånen har ökat från 38 till 54 mnkr. Sida 8 av 69

Tabell 1 Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter 2012 2011 2010 2009 Intäkter av anslag 321 529 310 772 298 932 299 531 Intäkter av avgifter och ersättningar 7 538 6 396 8 485 8 446 Intäkter av bidrag 8 907 7 372 9 784 21 304 Finansiella intäkter 918 748 257 216 Verksamhetens intäkter 338 892 325 289 317 458 329 497 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -187 310-183 506-180 736-183 900 Kostnader för lokaler -79 392-81 047-79 011-79 833 Övriga driftkostnader -58 948-51 603-49 219-55 540 Finansiella kostnader -1 029-614 -244-328 Avskrivningar -12 213-8 519-8 249-9 896 Verksamhetens kostnader -338 892-325 289-317 458-329 497 Verksamhetsutfall 0 0 0 0 Sida 9 av 69

Samla in KB ska enligt instruktionen ta emot den svenska tryckproduktionen i dess helhet och sådana dokument för elektronisk återgivning som avses i 10 första stycket lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, ta emot sådana dokument för elektronisk återgivning som avses i 14 tredje stycket lagen om pliktexemplar av dokument och upptagningar av ljud, radio- och televisionsprogram, fullgöra de uppgifter som följer av lagen (1993:1392 )om pliktexemplar av dokument och förordningen (2008:1420) om pliktexemplar av dokument, samla utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning, samla en representativ samling utländsk litteratur, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora, förkovra bibliotekets äldre samlingar av böcker och annat tryck, handskrifter, kartor och bilder KB vill lyfta fram: - KB:s arbete med e-plikten har intensifierats under 2012 - Särskilda insatser under 2012 för förvärv av den mest relevanta litteraturen inom suecana - Antalet inkomna tryckta pliktexemplar visar på en viss minskning Kostnadsutveckling - Samla in Inom prestationsområdet Samla in har kostnaderna ökat främst med anledning av förberedelser inför e-plikten och avskrivningskostnader för insamling av digitalt material. Bidragsmedlen har ökat eftersom regeringen har tillskjutit medel för finansiering av e-pliktens uppbyggnad. Tabell 2 Intäkter och kostnader - Samla in (tkr) 2012 2011 2010 2009 Intäkter Intäkter av anslag 52 038 52 631 48 859 50 235 Övriga intäkter 3 987 1 710 837 662 Summa intäkter 56 025 54 341 49 696 50 897 Kostnader 56 025 54 341 49 696 50 897 Sida 10 av 69

Pliktlevererat material Böcker- monografier Bokbranschen genomgår stora förändringar på grund av teknikutvecklingen, internationaliseringen, nya affärsmodeller och aktörer. Detta har lett till minskad bokutgivning och försäljning samt personalminskningar och omstruktureringar i den etablerade bokbranschen. KB:s inflöde av monografier är dock bredare än den rent kommersiella utgivningen. KB samlar även in doktorsavhandlingar, övrig vetenskaplig publicering, små förlags publicering och egen-utgivning etc. Antalet inlevererade monografier under året visar på en minskning med 21 452 monografier, jämfört med 22 997 för 2011. Tidskrifter När det gäller tidskrifter har bland annat den tekniska utvecklingen bidragit till att antalet magasin ökat kraftigt under 2000-talet. Även här konkurrerar nya aktörer med de stora etablerade förlagen. Tidskrifterna görs ibland endast i ett nummer och tendensen från tidigare år med många titlar med kort livslängd håller i sig. Inflödet av tidskrifter har dock minskat de två senaste åren. Vardagstryck Antalet levererade affischer har minskat under ett antal år, varför KB 2012 kontaktade 130 tryckerier som tidigare levererat affischer för informationsutbyte. Utbytet bekräftar bilden av att det trycks färre affischer idag än tidigare. Vad gäller vardagstryck är relationen till det pliktmässiga utbudet svår att bedöma. Det speciella med vardagstrycket är att det ofta ges ut av företag och organisationer vars huvudsakliga uppgift är en annan än att producera trycksaker. Om dessa institutioner anlitar tryckerier i Sverige är sannolikheten stor att Kungl. biblioteket erhåller pliktleveranser. Anlitas däremot tryckerier utomlands eller om föreningen har egen produktion är förhållandet det motsatta. För att erhålla alla pliktexemplar som vi har rätt till skulle omfattande informationsinsatser krävas. Kartor, bilder, vykort och musiktryck Antalet tryckta kartor har minskat jämfört med förra året. En förklaring kan vara att år 2011 levererade Lantmäteriet en ny omgång produkter. Kartor med liten upplaga (till exempel ekonomiska kartan och orienteringskartor) produceras endast som print on demand. Användandet av digitala kartor har ökat markant de senaste åren. Allt fler kartor tillgängliggörs via interaktiva databaser, sökbara på webben som betaltjänst eller fritt tillgängliga som pdffiler. Sida 11 av 69

Antalet bilder och vykort har också minskat i antal under året. En trend som håller i sig är att det främst är skämtkort samt gratulations- och helgkort som framställs. Produktionen av vykort med topografiska motiv har minskat. Idag används vykortets form ofta i reklamsammanhang. En liten ökning av antalet musiktryck kan dock skönjas, Vad gäller musiktryck har förlagen blivit färre och större. Religiös musik och populärmusik dominerar utgivningen, äldre klassisk och ny konstmusik har en väldigt liten plats i utgivningen. Noter söks numera på nätet. Dagstidningar Tidningsbranschen har präglats av sjunkande upplagor, minskade annonsintäkter, personalminskningar, sparpaket och samgåenden under senare halvan av 2012. De pappersbaserade medierna stagnerar eller minskar, medan de digitala medierna i viss mån ökar. Effekterna av denna omvandling har ännu inte varit påtagliga i leveranserna hos KB. Det mottagna antalet nummer av dagstidningar och löpsedlar har ökat något sedan 2011. Förskjutning i leveransperioder kan vara en delförklaring. Antalet löpande dagstidningstitlar är relativt konstant, 219 titlar jämfört med 218 året innan 1. De största förändringarna har skett bland annonsbladen, där många under senare år har startat, bytt namn och lagts ner. Antalet reklamationer som KB har varit tvungen att göra under 2012 på grund av uteblivna leveranser av dagstidningar har ökat under året. Tidningarna innehåller för varje år allt mer färgtryck, vilket ger problem vid mikrofilmning och även påverkar kvaliteten på trycket, eftersom pappret har svårt att bära all tryckfärg. KB har därför tagit fram informationsfoldern Ert val spelar roll som skickas till alla tryckerier för att uppmärksamma dem på problematiken. Övrigt angående tryckt pliktmaterial Samarbetsprojekt med Universitetsbiblioteket i Lund Under 2012 genomförde KB tillsammans personal från Universitetsbiblioteket i Lund (LUB) en undersökning angående tidskrifter. Inskickade leveranser från två stora tryckerier från 2011 gicks igenom för att se hur många tidskriftshäften som saknades och om de båda biblioteken saknade samma häften. Huvudfrågan för undersökningen var om KB och LUB kunde samarbeta kring de saknade pliktexemplaren. Totalt saknades 243 tidskriftshäften från de båda tryckeriernas årsproduktion, men bara i 42 fall, 17 procent, saknade biblioteken samma häfte. Ett fortsatt samarbete inriktat på informationsutbyte kring saknade tidskriftshäften och tidskrifter i allmänhet blev resultatet. 1 Justering av siffror i 2011 års årsredovisning angående antal titlar. Sida 12 av 69

Pliktleverantörer Sjutton tryckerier fick hot om vite i samband med KB:s årliga krav på grund av helt uteblivna leveranser föregående år. Motsvarande siffra år 2010 var 24 tryckerier Antal nyregistrerade pliktleverantörer var 460 år 2012, mot 455 år 2011. Antal pliktleverantörer som upphörde med sin verksamhet år 2012 var 20. Motsvarande siffra år 2011 var 52 leverantörer. Fyra pliktleverantörer fick dispens från leveransplikten år 2012. Motsvarande siffra för år 2011 var tre pliktleverantörer. Dispens betyder i detta fall att endast två pliktexemplar skickas i stället för de ordinarie sju. Audiovisuellt material Framtiden är online och digital för de audiovisuella medierna. Film- och musiktjänster över Internet har ökat i både kvalitet och i mångfald. De flesta programföretag anpassar sina tjänster for att ge publiken möjlighet att se eller höra deras program/produkter när de vill. Utbildningsradion AB (UR) och Sveriges Television AB (SVT) har slutit var sitt avtal i syfte att tillhandahålla äldre tv-material i sina webbtjänster för strömmad tv. Tekniken fortsätter att öka möjligheterna. Vid årsskiftet 2012/2013 beräknas SF och Svenska Bio vara helt klara med digitaliseringen av alla sina salonger, vilket innebär att film på 35 mm drastiskt kommer att minska. En insamlingsgrupp har inrättats för det audiovisuella materialet och leverantörsregistret, systemet för inkrävning som lanserades 2010, har fortsatt att utvecklas. Sammantaget har insatserna bidragit till ett mer effektivt arbete med inkrävning och registrering av pliktexemplar. Utbudsbevakning och inkrävning av video och film har inte kunnat utföras i samma utsträckning som tidigare på grund av interna omprioriteringar. Trots detta har insamlingen nått ett bra resultat. För att öka medvetenheten bland filmare om KB har förhandlingar inletts om ett fördjupat samarbete med SFI och ska även delta i Göteborgs filmfestival. Insamling av fonogram fortsätter att minska då färre fysiska objekt ges ut. Distribution av musik på nätet fortsätter att etablera sig och lagstiftningen om pliktexemplar av dokument möjliggör inte fullt ut insamling av material som distribueras på det sättet. Förändrat arbetssätt på fonogramsidan har gjort att utbudsbevakningen kunnat öka under året. Ett pilotprojekt för insamling av musik via filleverans med tillhörande metadata har påbörjats under året. Alltfler spel går över till att endast finnas online och riktar sig inte längre exklusivt till den svenska marknaden. Under åren 2010 och 2011 samlade KB in spel retroaktivt. Sammantaget återspeglas detta i årets nedgång av Sida 13 av 69

pliktexemplar för multimedia. En stor del av arbetsinsatsen under året har ägnats åt att hitta svenska spelutvecklare. Vi ser nu inledningen till en utveckling av marksänd digital kommersiell radio, där det även finns möjlighet för nationella sändningar. Dessa stationer kommer att leverera pliktexemplar under högst fyra veckor per år. I slutet av 2011 påbörjades elektroniska leveranser av pliktexemplar inom den kommersiella radion. Målet att samla in 70 procent under 2012 kommer att fördröjas på grund av tekniska svårigheter hos en extern aktör. Årets insamling av radio- och TV material visar tydligt att merparten av pliktexemplar inkommer elektroniskt via nätverk. I våras startades TV4 Sport Xtra. Kanalen har dock ännu inte börjat levereras utan inkommer retroaktivt med pliktexemplar. 24HD har under 2012 fått tillstånd i marknätet och därför getts dispens för sina kabel-tv sändningar på grund av parallell publicering. Kanalen har samlats in i sin helhet dvs. fyra timmar per dag. Vi saknar en mindre del av leveranser på fysiska bärare (DVD) då det har uppstått tekniska problem hos leverantörerna. Fysiska leveranser innebär större risk för förluster. Fler leveranser bör i framtiden ske via nätverk. Sida 14 av 69

Tabell 3 Totala inflödet av pliktlevererat material Resultat 2012 2011 2010 2009 Monografier 21 452 22 997 22 621 21 808 Tidskriftshäften 23 153 26 447 28 849 31 088 Kartor/bilder/vykort/musiktryck 1 913 3 104 2 085 3 166 Affischer/vardagstryck 100 034 118 874 110 952 115 972 Dagstidningar 131 435 122 561 125 794 125 925 Fonogram och taltidningar 4 333 5 058 5 189 5 718 Film/video 3 664 3 476 4 645 4 815 Radio/tv (inkl.lokal radio/lokal tv) 540 095 523 200 596 000 564 700 Flermedialt material 259 560 279 353 Sida 15 av 69

E-plikten Inledning I juni 2012 instiftade riksdagen en ny lag om pliktexemplar av elektroniskt material. Detta innebär att ett pliktexemplar av elektroniskt material som tillgängliggjorts för allmänheten ska lämnas till KB. Syftet med denna lag är att digitalt material inte ska gå förlorat. Lagen om e-plikt innebär en ny uppgift för KB, behov av flera nya funktioner och tekniska system. KB:s arbete med e-plikten har intensifierats under 2012. Lagen anger en övergångsperiod för ett utvalt antal aktörer under perioden 1 juli 2012 till den 31 december 2014. Under denna period ska KB utveckla metoder för inleveranser tillsammans med leverantörerna. Hela KB har involverats i förberedelsearbetet inför e-plikten. Nedan beskrivs de insatserna under 2012. Lagtolkning Lagtolkningen är en viktig del i e-pliktsarbetet. I början av året påbörjades ett typfallsarbete, utifrån övergångsleverantörerna, i syfte att identifiera vilka dokument som är föremål för inleverans med anledning av för e-plikten. Två konsekvensutredningar genomfördes 2011, en om fysisk bärare och en om metadata, i enlighet med förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Vidare har en utredning gjorts om önskvärda format för det digitala arkivet. Föreskriftsarbetet lades åt sidan innan sommaren då det i propositionen blev tydligt att KB måste invänta förordningen för att få klargjort vad som kan föreskrivas om eller inte. Regeringen utfärdade förordning (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material i december 2012. Med utgångspunkt i förordningen fortsätter KB det föreskriftsarbete som redan har formulerats. Informationsinsatser Informationsinsatserna påbörjades under våren 2011 efter en uppmaning från departementet. Efter detta har KB succesivt kontaktat samtliga leverantörer och träffat dem som så önskat. Under senare delen av 2012 har KB fortsatt med leverantörskontakter i olika former. Dels har ett nyhetsbrev skickats ut regelbundet med information om lagen och tekniska frågor, dels har en helpdesk inrättats för att ta emot frågor kring e-plikten. KB har även haft ytterligare möten med de leverantörer som haft särskilda frågor kring tekniska specifikationer och lagtolkning. Sida 16 av 69

Systemutveckling & digitalt bevarande För att hantera e-plikten har KB satsat stora resurser på det system som ska ta emot e-pliktmaterialet, Mimer. Mimer är uppbyggt i flera delar som hanterar kanaler för inleverans, validerar och normaliserar ingående data och gör om filerna till hanterbara arkivpaket som till sist lagras. Systemet bygger på gängse modell för hantering av arkivpaket. Stor vikt har lagts vid att redan från början strukturera metadata och ingående objekt så att återsökning och till sist tillgängliggörande underlättas. I nuläget är det enda tillgängliggörande som finns en post i den nationella katalogen Libris, dvs. e-plikt materialet kommer att vara sökbart. Tillgängliggörande av materialet kommer senare beroende på hur regeringen går vidare med till exempel upphovsrättslagen. Mimer har byggts ihop med system inom KB för att automatisera flöden i möjligaste mån. I nuläget finns två olika inleveranskanalar som har driftssatts, ytterligare inleveransmetoder bör utvecklas efter hand. KB samlar erfarenheter kring inleveranser samt hantering av digitala objekt i enlighet med nu gällande lag. Den digitala världen förändras mycket fort och KB måste hitta bra rutiner för att fortsättningsvis kunna utveckla metoder för inleveranser och lagring på ett effektivt sätt. Detta inte minst ur perspektivet att både systemutveckling samt digital lagring för e-plikten är mycket kostsam och där stora investeringar redan har gjorts. Förvärv av icke leveranspliktigt material Handskrifter, kartor och bilder Vad gäller handskrifter, kartor och bilder förvärvas systematiskt manuskript och arkiv rörande främst svenska författare och kulturpersonligheter samt manuskript av källvärde för svensk historisk forskning och forskning i samlingarna; kartsamlingarna, som innehåller en nästan komplett samling av svenska tryckta kartor, förkovras fortlöpande; inom bildområdet förvärvas i enlighet med de nordiska nationalbibliotekens tradition: porträtt, händelser/historia och utsikter/topografi. Förvärvet stödjer och kompletterar KB:s övriga förvärv. KB arbetar aktivt för att skapa kontakter och långsiktiga relationer med möjliga donatorer. Handskrifter För forskningen intressanta arkiv har donerats, bland annat delar av Stig Claessons arkiv, Lars Klebergs korrespondens, Lars Lennart Forsbergs arkiv liksom papper från Arne Sand, Erik Grate, Agneta Pleijel, Staffan Beckman, Torsten Renqvist, Peder Sjögren, Hans Leygraf och Bertil Molde. Tillägg till Sida 17 av 69

Vilgot Sjömans och Kerstin Thorvalls arkiv har inkommit liksom till Karl Gerhards arkiv. Tomas Tranströmers samling växer kraftfullt efter Nobelpriset. Kartor och bilder Årets mest anslående förvärv är Kempesamlingen, en samling som deponerades i KB på 1960-talet men som 2012 övergick i KB:s ägo. Samlingen innehåller främst teckningar av svenska konstnärer. Här märks exempelvis Johan Tobias Sergel, Anders Zorn, Bruno Liljefors, Ottilia Adelborg, Nicodemus Tessin d.y., Elias Martin och Fanny Brate. Samlingen innehåller omkring 1500 teckningar utförda av cirka 440 svenska konstnärer och ger en god inblick i svensk teckningskonst från perioden 1600 1900. Kempesamlingen utgör ett naturligt komplement till samlingar som Erik Dahlbergs Sueciateckningar och Maria Röhls teckningar liksom till Kempes autografsamling, som finns i handskriftsamlingen. Teknikerna varierar från blyertsteckningar, tuschteckningar, akvareller, laveringar till rödkrita. Bland motiven finner vi allegorier, historiska motiv, porträtt, satirteckningar och landskap. Kempesamlingen innehåller också flera exempel på förlagor till litografier, målningar och kopparstick. Kempesamlingen innehåller även ett album med teckningar utförda av kungliga personer, bland andra Gustav III. Samlingen har stor forskningspotential nationellt och internationellt och inom ett flertal discipliner. Industrimannen Bernhard Kempe (1830 1908) har sammanställt samlingen, som donerades av Carola de Boulloche. Större donationer och bidrag Barbro Osher och styrelsen för Barbro Osher Pro Suecia Foundation har beslutat tilldela KB ett anslag på $100 000 som ett bidrag till att Paul Lipschutz samling ska kunna uppordnas. Målsättningen är att affischerna ska vara tillgängliga år 2015, ordnade ämnesvis och katalogiserade på en övergripande nivå. Ett referensbibliotek ska vara katalogiserat, sökbart och tillgängligt för forskning och studier. Sida 18 av 69

Utländsk litteratur Enligt regeringens instruktion för KB ska myndigheten samla utländsk litteratur enligt två spår, dels utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning (s.k. suecana), dels en representativ samling utländsk litteratur, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora. Tabell 4 Förvärvsstatistik för vissa år 2012 2011 2010 2009 Monografier 5 508 4 118 3 144 7 193 varav suecana 1 403 1 259 1 368 1 688 andel suecana i procent av alla monografier 25,5 30,6 43,5 23,5 Löpande serier Ca 400 Ca 350-1 799 Löpande tidskrifter 1 072 999 1 756 2 304 - - varav suecana 93 56 Elektroniska tidskrifter, fulltext 3 824 3 148 4 269 4 003 Databaser (avgiftsbelagda) 50 42 41 42 Analys och kommentar till statistiken Som framgått av de senaste årens årsredovisningar har det utländska förvärvet fått ett minskat ekonomiskt utrymme från och med 2010 jämfört med tidigare år på grund av interna omprioriteringar. Den lägre nivån på inköpsbudgeten har legat kvar även under 2011 och 2012, men ett medvetet arbete med bland annat revision av KB:s alla abonnemang på tidskrifter och serier har bedrivits för att inom ramen för den mindre budgeten omfördela medel från tidskrifter till monografier. Detta arbete har under 2012 fått ett ännu tydligare genomslag. I antalet löpande tidskrifter medräknas nu för första gången de titlar KB håller inom det audiovisuella ämnesområdet. Att antalet suecana tidskriftstitlar ökar beror på att arbetet med att revidera samtliga prenumerationer och kontrollera dessas leveranssäkerhet fortfarande inte är avslutat utan ännu pågår. Likadant förhåller det sig med siffran för antalet löpande serier; även där har det rekonstruktions- och prioriteringsarbete som inleddes 2010 fortsatt ännu under 2012. Siffran för antal elektroniska tidskriftstitlar i fulltext baseras på motsvarande sätt att räkna som i föregående årsredovisningar. Sida 19 av 69

Förstärkt arbete med insamling av suecana Uppgiften att samla utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning benämns av KB suecana. De huvudsakliga kategorier som faller under denna benämning är: svensk litteratur i översättning till främmande språk utländsk litteratur om Sverige och svenska förhållanden förlagsutgiven finlandssvensk skönlitteratur finlandssvensk facklitteratur i urval En stor del av den förstnämnda kategorin (svensk litteratur i översättning till främmande språk) kommer till KB som gåvor, främst från svenska förlag. Ett värdefullt inflöde av suecana sker också via bytesverksamhet med andra nationalbibliotek. KB har under 2012 gjort extra insatser för att identifiera och förvärva så mycket av den mest relevanta suecanalitteraturen som möjligt. Vissa omprioriteringar har här gjorts, så att nya utgåvor av sådana översättningar av vilka KB redan äger en utgåva inte längre förvärvas, utan (i mån av resurser och upptäckt) istället endast bibliograferas. Inte minst svensk skönlitteratur upplever fortsatt stora internationella framgångar i en lång rad länder och området uppmärksammas på olika sätt. Vid Uppsala universitet har Svensk skönlitteratur i världen etablerats som ett så kallat profilområde inom litteratursociologin, och ett visst samarbete finns mellan universitetet och KB. Ett annat samarbete har under året etablerats mellan KB och Sveriges författarfond när det gäller att spåra svensk litteratur i översättning till främmande språk. Ytterligare samarbeten planeras bland annat med svenska beskickningar utomlands. Audiovisuellt material 15 erbjudanden om donationer av samlingar av audiovisuellt material inkom under året där samtliga antogs. Bland dessa kan nämnas en samling från Drakfilm innehållande reklam- och informationsfilmer från 1980- och 1990-talet samt en samling från Kvinnohistoriska institutionen vid Göteborgs universitet. Förra årets beslut att ta emot donation med musikvideor och originalinspelningar för TVprogram från Z-TV sändningar har fått avbrytas på grund av ändrade förutsättningar på MTG. Filmarkivet i Grängesberg har påbörjat en översyn av ingångna avtal mellan tidigare huvudmannen Svenska Filminstitutet (SFI) och filminlämnare. Under senare år har förfrågningar där donator önskar få digitala kopior av det donerade materialet ökat påtagligt. KB erbjuder dessa digitaliseringstjänster endast för särskilt prioriterade samlingar, i övrigt erbjuds inte digitala kopior, utan i första hand tas donationer utan krav på motprestation från KB:s sida emot. Sida 20 av 69

Beskriva KB ska enligt instruktionen... beskriva den svenska tryckproduktionen i dess helhet och sådana dokument för elektronisk återgivning som avses i 10 första stycket lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, beskriva... utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning, beskriva en representativ samling utländsk litteratur, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora samt framställa nationalbibliografin. KB vill lyfta fram: - Förenklade regler för svenska ämnesord - Ökad tillgänglighet till vardagstryckssamlingen Kostnadsutveckling Beskriva Inom prestationsområdet Beskriva har kostnaderna minskat med nio procent. Anledningen till detta är till stor del beroende på effektiviseringar och rationaliseringar med en bibehållen kvalitet. Tabell 5 Intäkter och kostnader - Beskriva (tkr) 2012 2011 2010 2009 Intäkter Intäkter av anslag 48 051 52 283 55 125 62 677 Övriga intäkter 717 1 193 3 436 3 732 Summa intäkter 48 768 53 476 58 561 66 409 Kostnader 48 768 53 476 58 561 66 409 Dokumentation Förenklade regler för Svenska ämnesord Det ämnesordsystem som sedan tio år har tillämpats i Nationalbibliografin, liksom i större delen av de i Libris beskrivna resurserna, genomgick under året en genomgripande förenkling i syfte att underlätta tillämpningen av systemet. Svenska ämnesord bygger på det amerikanska ämnesordssystemet Library of Congress Subject Headings (LCSH) och har därifrån ärvt en komplicerad syntax som har visat sig vara svår att tillämpa korrekt även för mycket erfarna katalogisatörer. Inom KB har möjligheten att förenkla systemet diskuterats i ett Sida 21 av 69

par år. En förstudie genomfördes 2009-2010 som innehöll förslag på förenklingar och i slutet av 2010 tog dåvarande Riksbibliotekarie beslut om att en förenkling skulle genomföras. En projektgrupp för förenkling sjösattes hösten 2011 och projektet avslutades i maj 2012 och i juni kunde Nationalbibliografin börja tillämpa den nya förenklade syntaxen. I samband med detta har en omfattande utbildningsinsats gjorts både internt på KB och utåt gentemot andra bibliotek som katalogiserar i Libris. Monografier, tidskrifter och dagstidningar Antalet katalogiserade monografier och tidskrifter har sjunkit i år jämfört med tidigare år. Från 21 701 (2011) till 18 378 (2012). Detta beror till stor del på att KB under året har ändrat principer för bedömning av om ett pliktexemplar ska katalogiseras eller lämnas till den okatalogiserade samlingen av vardagstryck så att fler tryck hamnar i den senare kategorin. Bakom tappet i antalet katalogiserade monografier finns även en viss produktivitetsnedgång som bland annat beroende på interna omprioriteringar. KB har katalogiserat färre tidskriftshuvudposter i år än förra året, 366 jämfört med ca 428. Bedömningen är att även detta resultat beror på ändrade bedömningsgrunder som gör att bland annat nya personaltidningar och kundtidningar numera distribueras till Vardagstrycket. Antalet katalogiserade dagstidningar/annonsblad har också sjunkit jämfört med 2011, vilket med all sannolikhet speglar de förändringar som skett inom branschen. Ökad tillgänglighet till Vardagstryckssamlingen Under 2012 har mål fastställts för beskrivningen av vardagstrycket. En stor insats har även gjorts för att förbättra kvaliteten och tillgängligheten till befintlig kataloginformation om vardagstryck. Cirka 62 000 av Vardagstryckets poster i LIBRIS har moderniserats enligt nuvarande beskrivningsmetoder. Ytterligare 63 576 poster har förts över från den lokala katalogen Regina till LIBRIS. Tidigare var delar av denna information endast tillgänglig för personal. Överföringen har varit komplicerad och medfört extra manuell hantering. Sida 22 av 69

Katalogisering av audiovisuella pliktexemplar Färre titlar av fonogram, video och film har katalogiserats under 2012 än under år 2011. Anledningen är interna omprioriteringar och övergång till nytt klassifikationssystemet Dewey decimalklassifikation (DDK). Katalogiseringen av de interaktiva multimedierna, huvudsakligen datorspel, ligger helt i fas. Arbetet med att ta fram en fungerande praxis för katalogisering av förvärvad film i Grängesberg har pågått under året och katalogiseringsregler för arbetet har utarbetats. Drygt 400 poster har katalogiserats i Svensk mediedatabas (SMDB). Den 1 juli 2012 började AVM klassificera film/video, fonogram och multimedier enligt Dewey decimalklassifikation (DDK). Övergången har huvudsakligen fungerat bra. Övergången har tagit resurser i anspråk från katalogisering av pliktexemplar som lett till en viss eftersläpning. DDK lämpar sig som väntat mindre bra för klassifikation av populärmusikinspelningar, vilka utgör merparten av pliktexemplaren. En KB-praxis för Deweyklassifikation av populärmusikinspelningar har därför utarbetats internt. Tabell 6 Dokumentation av pliktexemplar 2012 2011 2010 2009 Monografier 18 378 21 701 21 647 20 082 Tidskriftshuvudposter 366 428 415 322 Kartor/bilder/musiktryck 2 345 1 453 2 057 3 018 Vardagstryck/affischer 1 849 2 876 2 544 5 278 Dagstidningar/annonsblad 17 33 18 28 Film/video 1 474 1763 806 525 Fonogram 1 695 2 529 7 305 3 926 Radio/TV 466 494 468 715 323 879 323 672 Sida 23 av 69

Bevara KB ska enligt instruktionen förvara... den svenska tryckproduktionen i dess helhet och sådana dokument för elektronisk återgivning som avses i 10 första stycket lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, förvara sådana dokument för elektronisk återgivning som avses i 14 tredje stycket lagen om pliktexemplar av dokument och upptagningar av ljudradio- och televisionsprogram, förvara... utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning, förvara en representativ samling utländsk litteratur, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora, vårda bibliotekets äldre samlingar av böcker och annat tryck, handskrifter, kartor och bilder,... i fråga om de dokument som avses i 1 2 och 3 vårda de samlingar som förvaras hos myndigheten samt förvara dem på ett betryggande sätt samt i fråga om de dokument som avses i 1 2 och 3 gallra samlingarna i den utsträckning som behövs KB vill lyfta fram: - Det ökande behovet av digitalt lagringsutrymme - En ny policy för långsiktigt digitalt bevarande har tagits fram Kostnadsutveckling - Bevara Inom prestationsområdet Bevara har kostnaderna ökat. En förklaring till detta är att kostnaderna för mikrofilmning inte är högre 2012 utan till största delen redovisas som bevara i stället för som tidigare på tillhandahålla. Orsaken är att kostnader för själva mikrofilmningen, som är bevarandeåtgärden för att säkra informationsinnehållet, är den stora kostnaden och kostnaden för kopiering och tillverkning av själva mikrofilmen, är den lägre kostnaden. Detta motsvarar en ökning på ca 3 100 tkr. Även kostnaderna för lagring av digitalt material, driftkostnader och avskrivningar och förberedelser för e-plikten återfinns här som avgörande poster. Sida 24 av 69

Tabell 7 Intäkter och kostnader - Bevara (tkr) 2012 2011 2010 2009 Intäkter Intäkter av anslag 85 684 76 596 77 891 70 772 Övriga intäkter 3 369 2 856 4 370 13 535 Summa intäkter 89 053 79 453 82 261 84 307 Kostnader 89 053 79 453 82 261 84 307 Långsiktigt bevarande av KB:s fysiska samlingar De grundläggande principerna för vård och betryggande förvaring av de fysiska samlingarna finns formulerade i den bevarandepolicy för KB:s fysiska samlingar som antogs 2010. Policyn syftar till att säkra att bevarandearbetet bedrivs enligt konsekventa och långsiktiga strategier. En av de övergripande målsättningarna är att alla åtgärder ska syfta till maximering av samlingarnas användbara livslängd och med denna tanke som grund prioriteras varje år ett antal aktiviteter inom skilda delar av KB:s verksamhet. Planeringen utgår från de behov som identifierats genom olika inventeringar men också från löpande processer i KB:s samtliga verksamhetsgrenar. Under 2012 har följande områden prioriterats: samarbeten och kommunikation inom och utanför organisationen, inredning av nya lokaler och anpassning av rutiner till dessa samt vissa bevarandeprojekt med fokus på de tryckta samlingarna. Några exempel på aktiviteter följer nedan. I samband med KB:s ombyggnad har nya och ändamålsenliga lokaler för konservering inretts och tagits i bruk vilket kommer att underlätta och förbättra bevarandearbetet. Genom ombyggnaden har också möjligheten att tillhandahålla vissa ömtåliga och klimatkänsliga materialkategorier ur samlingarna förbättrats i hög grad. Detta tack vare den nya klimatstyrning som installerats i de publika läsesalarna, där tidigare ett varmt och torrt inomhusklimat tidvis orsakade skador och andra problem på till exempel äldre pergamenthandskrifter. Genom en ny blogg kommunicerar KB:s experter i bevarandefrågor samt lyfter fram olika delsamlingar som därmed blir mer tillgängliga. I ett pilotprojekt för uppordning, säkerhetsinventering och bevarandeåtgärder i Utländska raritetssamlingen i folioformat har olika metoder och processförbättringar testats i syfte att utforma ett rationellt arbetssätt som kan appliceras i andra sammanhang. På liknande sätt har systematiska förbättringar åstadkommits i den svenska broschyrsamlingen. En kravspecifikation för förvaring av fotografiskt material har sammanställts tillsammans med en modell för omfångsberäkning av dessa samlingar som kommer att användas i planeringen av nya klimatarkiv. Nya rutiner för övervakning och rapportering av förebyggande skadedjurskontroll har också införts. Sida 25 av 69

En viktig förutsättning för långtidsbevarande är ändamålsenliga och väl underhållna arkivlokaler. På denna punkt är förutsättningarna goda för KB:s fysiska samlingar. De största utmaningarna ligger i att prioritera bevaranderesurserna rätt för att minimera riskerna vid användning av de till omfånget stora och fortfarande växande tryckta samlingarna. Tillgängligheten till pappersbaserade dokument av olika slag från 1800- och 1900-tal hotas om inte ersättningsformat kan skapas och tillgängliggöras, t.ex genom digitalisering. Detta gäller i särskilt hög grad dagstidningar och tidskrifter där efterfrågan är mycket stor och som ofta har gallrats eller slitits hårt på andra pliktbibliotek. Audiovisuellt material Arkiveringsmetoder för långtidsbevarande av film i så kallade syrefria mikroklimat har utretts och visat sig inte vara nog tillförlitliga i dagsläget. Ett samlat KB grepp behövs i frågan rörande långsiktigt fysiskt bevarande, en övergripande genomgång av KB:s arkivbehov och status kommer att göras under 2013. Digitalt bevarande I slutet av året beslutade Kungl.biblioteket om en ny policy för digitalt bevarande. Policyn beskriver KB:s förhållningssätt till bevarandefrågor kring de digitala samlingarna. Bland annat beskrivs målen för det digitala bevarandet, framtida utmaningar samt frågor kring lagstiftning och finansiering. Dessutom ingår riktlinjer för implementering av teknik och tekniska lösningar. Digital lagring KB kommer de närmaste åren att få kraftigt ökade kostnader för mottagande och lagring av digitalt material. Detta för med sig ökande avskrivningskostnader under flera år. KB:s behov av digitalt lagringsutrymme är en nyckelfråga för KB:s framtida ekonomiska situation. Det ökade behovet härrör i dagsläget inte främst från e-plikten utan är ett resultat av andra faktorer. Främsta orsaken är det ökade behovet av digital lagring för audiovisuella e-leveranser, den omfattande digitaliseringen av audiovisuellt material samt digitalisering av dagstidningar. Behovet av lagringsutrymme med anledning av e-plikten kommer att växa, inte minst efter 2015 då lagen träder i full kraft. Den årliga ökningen de närmaste två åren beräknas till ca 1 000 Tb/år (1 Pb/år). Sida 26 av 69

Tillhandahålla KB ska enligt instruktionen tillhandahålla den svenska tryckproduktionen i dess helhet och sådana dokument för elektronisk återgivning som avses i 10 första stycket lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, tillhandahålla pliktexemplar av filmer, fonogram, videogram, sådana dokument som avses i 14 tredje stycket lagen om pliktexemplar av dokument och upptagningar av ljud,radio- och televsionsprogram, tillhandahålla utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning samt tillhandahålla en representativ samling utländsk litteratur, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora. KB vill lyfta fram: - Nöjda användare av de tryckta samlingarna - Positiv respons på tillgängliggjorda, digitaliserade SOU:er. - Ökad användning av det digitaliserade, audiovisuella materialet - Den minskade användningen av det tryckta materialet har planat ut. Kostnadsutveckling Tillhandahålla Redovisning av kostnad för mikrofilmning av dagstidningar redovisas till större del inom bevarande, vilket gör att ökningen ser mer blygsam ut än den är. Främst ökar tillhandahålla inom avdelningen för audiovisuellt material och forskningsavdelningen. Tabell 8 Intäkter och kostnader - Tillhandahålla (tkr) 2012 2011 2010 2009 Intäkter Intäkter av anslag 82 651 81 183 70 163 67 904 Övriga intäkter 6 575 7 557 8 039 11 123 Summa intäkter 89 226 88 740 78 202 79 027 Kostnader 89 226 88 740 78 202 79 027 Sida 27 av 69

Användningen av KB:s tryckta samlingar 2011 års kraftiga minskning av användningen av KB:s tryckta samlingar har planat ut 2012. Minskningen från föregående år är totalt 2 procent jämfört med 5 procents minskning mellan 2011 och 2010. Det mesta av det utlånade materialet läses på plats i Humlegården. Antalet lån av det tryckta material som läses Specialläsesalen har däremot ökat med 5 procent. Eftersom det totala antalet lån av tryck i specialläsesalen är så lågt kan enstaka låntagares lån få stor betydelse procentuellt. Detsamma gäller antalet framtagna handskrifter som minskat 3 procent. Eftersom endast en bråkdel av handskriftssamlingarna är synliga i datakataloger arbetar KB aktivt för att synliggöra dessa samlingar. Medarbetare föreläser vid konferenser både i och utanför KB samt genomför pedagogiska materialpresentationer och andra visningar i KB. Seminarier om författare representerade i handskriftssamlingen har arrangerats, liksom monterutställningar. KB har regelbundet kvalificerade referensförfrågningar som kommer både via de sedvanliga kanalerna (e-post, telefon, besök) och genom tjänsterna Fråga biblioteket samt Boka en bibliotekarie. Under året har vi besvarat ca 21 300 (2011: ca 22 000) referensfrågor, inte sällan av internationell karaktär. Förutom dessa tjänster förekommer visningar, information och viss utbildning till studenter och forskare från bland annat Umeå universitet, Stockholms universitet och Södertörns högskola. För att öka kompetensen utbildas personalen regelbundet i KB:s samlingar, databassökningar etc. Vi strävar också efter att på olika sätt öka vår medvetenhet i bemötandet av våra användare. Dels har vi ordnat ett seminarium i bemötande av besökare med psykisk ohälsa. Detta seminarium resulterade i antal identifierade förbättringsområden både när det gäller kommunikation, lokaler och service områden som KB kommer att arbeta vidare med. Dels har KB genomfört en inspirationsföreläsning i medvetet bemötande (den s.k. 7-stegskuren) vilket ledde till att vi fokuserar regelbunden fokusering på förutbestämda centrala aspekter i bemötandesituationen. KB:s forskningsavdelning har en stödjande funktion vid forskning i myndighetens samlingar. Avdelningen har som uppgift att bedriva forskning, att utgöra en vetenskaplig länk mellan forskarsamhället och KB, att presentera myndighetens samlingar i undervisnings- och forskningssammanhang, samt att erbjuda kvalificerad hjälp vid forskarbesök och referensfrågor. Sida 28 av 69

Hemlånen (exklusive omlån) ligger på ungefär samma nivå som 2011. Antalet fjärrinlån minskade även 2012. Jämfört med 2011 var minskningen 9 procent. Däremot är trenden med sjunkande antal fjärrutlån tillfälligtvis bruten. 2012 minskade besökarantalet med 20 procent och antalet nyregistrerade låntagare med 5 procent. Detta beror sannolikt till stor del på att KB haft ombyggnationer under hela 2012 med olägenheter av olika slag. Exempelvis stängdes det så kallade Annexet i augusti vilket inneburit betydligt färre läsplatser och att varken konferenser, större utställningar eller studiebesök kunnat genomföras. Läsesalarna har också varit delvis avstängda på grund av klimatarbeten. Gallringen av referensbiblioteket har fortsatt 2012 och beräknas vara färdigt våren 2013. Därefter sker kontinuerlig uppföljning av beståndet. Under 2012 påbörjades övergången till det nya klassifikationssystemet Dewey decimalklassifikation (DDK) även när det gäller uppmärkning av referensbiblioteket. Marknadsföring av KB:s utländsk litteratur I syfte att göra KB:s utländska förvärvsprofil mera känd och den förvärvade litteraturen mer använd startades i december 2011 bloggen Extranea (adress http://ul.kb.se ). På bloggen har under 2012 tematiska inlägg publicerats och användarna kan där också löpande ta del av listor över den senast förvärvade litteraturen. Användarundersökning Våren 2012 genomförde KB en användarundersökning. Resultatet är mycket positivt även om nöjdhetsgraden sjunkit något från förra gången (2010). Då ombads respondenterna skatta bemötandet, i 2012 års enkät ändrades frågan för att fånga ytterligare en dimension. Frågan delades upp i möjligheten att komma i kontakt och bemötande. På frågan hur respondenterna upplever möjligheten att få kontakt med personalen svarar 90,3 procent att de är nöjda. På frågan hur respondenterna upplever personalens bemötande svarar 91 procent att de är nöjda. Detta är en nedgång från 2010 när 95 procent var nöjda eller mycket nöjda med bemötandet. 2010 ombads respondenterna skatta personalens kompetens och möjligheten att få efterfrågad hjälp. Även denna fråga ändrades i 2012 års enkät till två nya delfrågor, kunnighet och förmågan att förklara. 83, 8 procent är nöjda med personalens kunnighet, 78,6 procent är nöjda med personalens förmåga att förklara. Medelvärdet på besöksservicen i 2012 års enkät ligger mellan 4,4 och 4,5 (där 5 är högst och 1 är lägst). I 2010 års enkät skattade respondenterna personalens kompetens inom sitt område till 92 procent positivt och möjligheten att få den efterfrågade hjälpen till 95 procent. Sida 29 av 69