Lärarhandledning Sebastian Idh Frida Jedvert Sara Juul Daniel Larsson Ilaria Marchetti Lisa Pålsson

Relevanta dokument
Pedagogisk planering

Teknik. Teknik. Uppfinningar - utvecklingsprocessen. Arbetshäfte. Namn på gruppmedlemmarna: Klass 7E

Pedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019

UTMANING 8 Landningen

Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018

Moa Wikner Teknik åk 6 Teknikhistoria, hållfasthet och elektricitet HT15

ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA

Tummen upp! Teknik åk 3

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Göteborg 5 december Teknik

UTMANING 8 Landningen

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK

Teknik Granbergsskolan 7-

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Teknik. 1 2 Steg 3

Extramaterial till Spektrum Teknik

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

Vetenskap och Teknologi 9686 Koppling till Lgr11

LEKTION 3: PROJEKTARBETE I ETT TEKNIKFÖRETAG

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Bedömningsstöd till Tummen upp! Teknik kartläggning åk 3

KATARINA L GIDLUND, CAROLINE WALLMARK, LISA SÄLLVIN MITTUNIVERSITETET Forum för Digitalisering

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Marie Svensson och Camilla Sjöberg

Programmera ett övergångsställe

LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer. Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King

Bygga fordon 4-6. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 8- VT/ 13 Grimstaskolan

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?

Undersökningar av tekniska lösningar

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

VÄLKOMNA TILL CHALMERS

Mariann Kuusivuori NT-utvecklare i Huddinge kommun

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING TEKNIK ÅK 8

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

Programmera och hitta buggarna. Se video

Kort om kursplanen i teknik

LPP i teknik. Varför läser vi teknik Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen?

LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR?

Programmera ett kärnkraftverk

Nationella prov i NO årskurs 6

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

ATT TÄNKA OCH PRATA TEKNIK

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 9- VT 13 Grimstaskolan

LÄRARHANDLEDNING. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40. Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar

Makeriet Lärarhandledning 3. Dimensioner

Livet i Mattelandet. ProVLEKTioN: Problemlösning Dela kulor

En produkts livscykel

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Vad gömmer sig det bestämmer du!

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Fakta om robotar VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR. Lärarmaterial EVA MOSEGAARD AMDISEN

Teknik gör det osynliga synligt

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Varför behöver vi förstå programmering? Se video

Kursplanen i ämnet teknik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Förslag på kunskapskrav och förmågor

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

Programmera en mänsklig robot

Teknik Tekniska lösningar v.17-v.18

Tema: Energi & återvinning Teknikspanarna

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Det är tekniskt, ganska svårt och avancerat elevers uppfattningar om tekniska system och framtidens teknik i interaktion med artefakter.

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan

Slump och statistik med Scratch. Se video

Kretsar kring el årskurs 4-6

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Trafiksignalsystem

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3

Storyline för Naturorienterande ämnen och teknik. Ylva Lundin

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket

Sidor att läsa inför provet vecka 49

Slump och statistik med Scratch

Maria Svensson Linköpings universitet, FontD. Cetis

Programmera en mänsklig robot. Lektionen handlar om att skapa och följa instruktioner. Programmera en mänsklig robot

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

Tummen upp! Matte ÅK 6

Bilbygget i 8A och 8C, VT17

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

Nothing in life is to be feared, it is only to be understood. Now is the time to understand more, so that we may fear less.

IALOG. Lärarhandledning. Dialog. Tala Reflektera. till BuildToExpress. Dialog. NAReflektera. Lyssna. Lyssna Reflektera

Programmera ett dörrlarm. Se video

Transkript:

Lärarhandledning 2018-05-22 Sebastian Idh Frida Jedvert Sara Juul Daniel Larsson Ilaria Marchetti Lisa Pålsson

Innehållsförteckning Bakgrund 3 Innehåll och syfte 3 Koppling till Lgr 11 i ämnet teknik 4 Lektionsförslag och aktiviteter 4 Bakgrund till lektionsuppdelningen 4 Förberedelsestadie 5 Förberedande lektion: Konstruera en bro efter ritning eller modell 5 Idéstadie 6 Lektion 1: Från idé till konstruktion 6 Lektion 2: Tekniska hjälpmedel vid landning och fall 7 Lektion 3: Varför knäcks ägget? 7 Lektion 4: Bromsa, dämpa eller fördela? 8 Skiss- och modellstadie 9 Lektion 5: Materialegenskaper 9 Lektion 6: Skisser och modellbygge 9 Lektion 7: Återkoppling skisser 10 Konstruktion- och teststadie 11 Lektion 8: Skapa äggkonstruktionen 11 Lektion 9: Test 11 Lektion 10: Återvinning av konstruktionen 12 Lektion 11: Presentation av konstruktionen 12 Lektion 12: Muntlig presentation 13 Hur väljer man vilken konstruktion som får tävla? 13 Övriga aktiviteter 13 Centralt innehåll för teknik 15 Centralt innehåll för övriga ämnen 16 2

Bakgrund Chalmers har sedan 2003 arrangerat tävlingen Rädda Ägget där elever i årskurs 5 får i uppgift att bygga en konstruktion som ska klara av att skydda ett ägg från att spricka då det släpps från 15 meters höjd samt landa inom ett markerat område på 4x4 meter. Tävlingen går av stapeln varje år under två dagar i november då ca 2000 elever och dess lärare får besöka Chalmers och testa sina konstruktioner som bedöms enligt tre kategorier: teknisk lösning, kreativ lösning samt presentation av konstruktionen. Klasserna med de tre vinnande bidragen får komma tillbaka till Chalmers och ta emot priserna av en av årets Nobelpristagare vid ett senare tillfälle. Under dagen på Chalmers får eleverna även besöka experimentverkstaden Upplev Teknik. Experimentverkstaden är ett komplement till Rädda Ägget där barnen får se och testa på olika tekniska klurigheter och underverk på nära håll i flera olika stationer. Syftet med Rädda Ägget är att bidra till ett ökat teknikintresse hos elever i årskurs 5, att ge dem ett tillfälle att besöka Chalmers och för att ge inblick i hur det kan vara att studera teknik och naturvetenskap på högskola samt för att minska fördomar om vilka personer som studerar på en skola som exempelvis Chalmers. Innehåll och syfte Denna lärarhandledning har tagits fram för att ge stöd till dig som lärare att både koppla momentet inför tävlingen till kursplanerna men även för att få inspiration och struktur till potentiella lektioner innan tävlingen. Lärarhandledningen är uppbyggd först utifrån vilka förmågor som behandlas i läroplanen för grundskola, förskola och fritidshem 2011 (Lgr11) gällande ämnet teknik. Det redogörs för vilka förmågor som finns beskrivna i Lgr11 och hur Rädda ägget skapar lärandemiljöer för dessa. Därefter finns förslag till lektioner som syftar till att både skapa en röd tråd i lärandet, utforska så många olika moment kopplade till Rädda Ägget som möjligt samt även koppla lektionerna till förmågor och det centrala innehållet i Lgr11. I beskrivningen av varje lektionsupplägg finns en koppling till förmågor och i bilaga 1 är det centrala innehållet kopplat till varje lektion. Denna lärarhandledning har utgått från kursplanen i teknik men då vissa moment har en tydlig koppling till det centrala innehållet i andra ämnen så har även dessa inkluderats där de är av relevans. 3

Koppling till Lgr 11 i ämnet teknik I kursplanen för ämnet teknik fastslås att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö. Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. Under Rädda Ägget får eleverna möjlighet att utveckla dessa förmågor genom att: Designa och bygga en egen konstruktion för att lösa ett tekniskt problem i form av att skydda ett ägg från ett fall på 15 meter. Skapa en presentation för konstruktionen. Testa konstruktionen under riktiga förhållanden. Lektionsförslag och aktiviteter Lektionerna är indelade i olika teman som beskrivs nedan. Utöver dessa lektioner finns även förslag på övriga aktiviteter och tips. Bakgrund till lektionsuppdelningen Följande lektionsförslag har ordnats utefter rubrikerna idé, skiss och konstruktion/test. Tanken är att en eller flera lektioner från varje tema väljs ut för att skapa en röd tråd i lektionerna samt att täcka in så många punkter från det centrala innehållet och förmågorna från Lgr11 som möjligt. Indelningen idé, skiss och konstruktion/test är baserat på lärandemodellen CDIO, som står för Conceive, Design, Implement and Operate och är en lärandemodell som baseras på teknikutvecklingsprocessen. Den är framtagen i ett samarbete mellan Massachusetts Institute of Technology (MIT) och tre svenska lärosäten; Chalmers Tekniska Högskola (CTH), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) samt Linköpings Universitet (LIU). Modellen är framtagen för ingenjörsutbildningar men fungerar även att tillämpa på en produktutvecklingsprocess, i detta fall Rädda Ägget. Läs mer om CDIO på: http://www.cdio.org/. Modellen har konkretiserats i tre stadier: Idé- (conceive), Skiss- och modell- (design) samt Konstruktion- och teststadie (implement). Det sista stadiet, operate, utförs under själva tävlingsdagen på Chalmers och hanteras där. Utöver dessa stadier finns en förberedande lektion i syfte att låta eleverna bekanta sig med att bygga en konstruktion utifrån givna verktyg och material. Lektionerna är utformade som inspiration och kräver inte att endast en typ av lektion utförs under bara ett tillfälle utan det uppmuntras att kombinera lektionerna om det leder till ett bättre lärande. Under rubriken, Övriga aktiviteter finns moment som kan utföras 4

kontinuerligt eller som intresseväckande aktiviteter under många av de olika lektionerna, till exempel loggbok. Tanken är att du som lärare själv bestämmer när själva tävlingen introduceras, om det är första lektionen eller om det är efter några lektioner när eleverna fått ett vidare grepp om hur material och olika mekanismer fungerar. Lektionerna nedan är förslag. Utifrån dina behov som lärare kan en eller alla lektioner utföras, detta beror på vad som bäst passar din klass och lärandemål. Lektionerna förutsätts vara 60 min men kan justeras att passa både längre och kortare lektionspass. Förberedelsestadie Förberedelsestadiet syftar till att ge eleverna goda förkunskaper att bygga en konstruktion för att de sedan ska kunna fokusera på det som kommande lektioner avser att behandla. Förberedande lektion: Konstruera en bro efter ritning eller modell Syfte: Att ge eleverna möjlighet att bekanta sig med hur en i grupp bygger en konstruktion efter given ritning och de material som finns att tillgå. Detta för att de ska vara bekanta med byggprocessen går till och få med sig erfarenheter till Rädda Ägget-konstruktionen då de kan lägga större fokus på att lösa problemet. Material: De material som sedan ska användas vid äggkonstruktionen. Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Övriga ämnen som kan inkluderas: - 1. Gruppindelning och presentation av uppgift. a. Utdelning av ritning t ex trädgårdsbro som eleverna ska bygga efter. b. Visa tillgängliga material, som även kommer finnas vid äggkonstruktionen c. Visa tillgängliga verktyg. 2. Eleverna får bygga sin bro efter ritningen. 3. Presentation av konstruktion. a. Eleverna beskriver kort om hur deras konstruktion stämmer överens med ritningen eller modellen. 4. Testar de olika konstruktionerna och se vilka som håller. Varför håller vissa konstruktioner bättre än andra? 5

Idéstadie Idéstadiet syftar till att ge eleverna möjlighet att testa och utforska olika idéer vilket kan vara lämpligt innan de påbörjar arbetet med sina egna konstruktioner. Lektion 1: Från idé till konstruktion Syfte: Att visa eleverna hur en produkt/konstruktion/innovation skapas utifrån behov, målgruppsundersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövningar. Visa hur en produkten/konstruktionen/innovationen förändras över tiden. Material: - Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. Övriga ämnen som kan inkluderas: Matematik Temat på lektionen är att visa eleverna hur man tar fram en ny produkt/konstruktion/uppfinning med exempel från deras vardag till exempel en ny glass. 1. Diskussion i helklass med följande frågor: Hur går det till egentligen när man skapar en ny glass? Hur börjar man när man tar fram en ny produkt? Visa att först identifierar man behovet mha t ex en undersökning. Kommer på idéer. Konstruera. Provar. Hur ser glasshistorien ut? Titta på glass över tiden och se om det alltid har funnits pinnglass och glasstrutar. 2. Efter diskussionen gå vidare och dela upp klassen i mindre grupper om 4-5 elever. Låt eleverna fundera hur en glass kan se ut i framtiden. Kommer man ha en portabel glasskopp som är återanvändbar? Kommer vi ha nyttig glass med t ex broccolismak? Låt eleverna skissa fritt på en ny glassort. Göra en målgruppsundersökning bland klasskompisarna? 3. Återkoppla diskussionen till även andra områden. Att detta sättet utnyttjas även för andra produkter och konstruktioner. T ex Rädda Ägget-konstruktioner. Titta på filmer på andra äggkonstruktioner (se avsnittet Övriga aktiviteter Inspirationsklipp ) för att se Rädda Ägget-historien. Hur kan eleverna utnyttja detta? 6

Lektion 2: Tekniska hjälpmedel vid landning och fall Syfte: Att reflektera över hur olika tekniska lösningar används för att minska skaderisken vid landning/fall för människor och föremål. Material: - Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö. Övriga ämnen som kan inkluderas: Fysik 1. Dela in klassen i grupper och 3-4 elever. 2. Låt eleverna i grupper diskutera hur olika saker i vardagen faller/flyger/landar och hur vi använder tekniska lösningar för att detta ska vara möjligt utan skador. Använd gärna följande frågor: a. Hur klarar människor ett större fall? Hur kan man minska skaderisken? Skyddsutrustning och något att landa på (dämpa), våra armar/ben fungerar som fjädrar (dämpa), fallskärm (bromsa). b. Hur minskar man skaderisken om en människa krockar med en bil. Vad händer med bilen (trycks ihop, energiomvandling, dämpning)? Airbag, säkerhetsbälte. c. Hur kan olika luftfarkoster landa? Fallskärmar, motorer (jetpacks), med fart (tex flygplan) d. Raketer som landar. 3. Summera i helklass vilka olika delar eleverna har kommit fram till hjälper för att klara ett fall. Vilka tekniska konstruktioner kan man använda? Hur kan detta appliceras på deras äggkonstruktion? 4. Låt eleverna välja 1-3 lösningar som de skulle vilja ha med i sin konstruktion. Lektion 3: Varför knäcks ägget? Syfte: Att förstå påverkan av att bromsa, dämpa och fördela krafter vid fall. Material: 2-3 ägg, en plastpåse Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. Övriga ämnen som kan inkluderas: Fysik 1. Håll ett ägg (i en påse) i huvudhöjd och fråga eleverna om ägget kommer gå sönder om du släpper det. Släpp ägget. 2. Fortsätt att fråga eleverna varför ägget gick sönder. Kommer det gå sönder om det släpps från en mycket liten höjd? Varför är det skillnad om ägget går sönder mellan en stor och en liten höjd? Ledning: Ägget går sönder om det har för hög hastigheten när det träffar golvet. Jämför t ex med att hoppa fallskärm eller en bil som kör in i en vägg. Förslag 1: Sänka hastigheten på ägget (bromsa). 7

3. När den första viktiga parametern är bestämd fortsätt att fråga om ägget alltid kommer att knäckas om det träffar t ex någons hand från hög höjd. Vad händer om personen flyttar med sin hand och fångar ägget försiktigt i rörelsen? Demonstrera gärna. Varför påverkar det om man flyttar med sin hand i rörelsen? Ledning: Förlänger tiden för kollision. Förslag 2: Förlänga kollisionstiden (dämpa). 4. Fråga vidare om det spelar roll om ägget träffar en platt yta eller en kant. Behöver man trycka hårdast på ägget med en penna eller med handflatan? Förslag 3: Distribuera ut kraften med hjälp av en konstruktion runt (fördelning). Lektion 4: Bromsa, dämpa eller fördela? Syfte: Koppla hur materialens egenskaper ter sig i praktiken och hur vi kan utnyttja dem i projektet i form av bromsa, dämpa och fördela kraften. Testa att bygga något annat för att testa olika material och deras attribut. Material: Plastpåse, sugrör, bomull, etc. Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. Övriga ämnen som kan inkluderas: - 1. Dela upp eleverna i tre grupper med varsitt fokusområde (bromsa, dämpa, fördela) och låt dem i dessa grupper fundera på hur de kan lyckas uppnå detta och vad de i så fall kan behöva. Finns inte materialen de önskar att tillgå får de även fundera över vad de skulle kunna byta ut dem mot. 2. Låt grupperna skissa på sina konstruktioner och skriva ner vilka material de skulle vilja ha och varför just det hade varit bra i detta fall. 3. Blanda om grupperna så att nya grupper formas med en blandning av elever från grupperna dämpa, bromsa och fördela. De får nu fundera över hur de kan lägga ihop sina ideer och skapa en konstruktion med alla detta. 8

Skiss- och modellstadie Skiss- och modellstadiet av undervisningen är till för att ge eleverna möjlighet att definiera funktionen hos sin konstruktion på ett strukturerat och genomtänkt sätt. Lektion 5: Materialegenskaper Syfte: Att eleverna ska lära sig om och reflektera över olika material och dess egenskaper samt inse vikten av materialval vid konstruktionsbygge och belysa miljöpåverkan av olika material. Material: Övriga tillgängliga material. Aktivitet: Jämföra hur olika material beter sig då de släpps från höga höjder. Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö. Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. Övriga ämnen som kan inkluderas: - Aktivitet för att undersöka de olika materialen, vilka egenskaper de har samt hur dessa kan utnyttjas för att skapa hållbara konstruktioner. En ytterligare aspekt som man kan inkludera är att kunna involvera möjligheter att återvinna olika material. 1. Samla de olika materialen som finns att tillgå. 2. Låt varje elev/grupp välja ett eller flera material. 3. Låt eleverna utforska de olika materialen. a. Är det hårt eller mjukt? b. Kan man dra i det? c. Är det lätt att knäcka eller är det böjigt? d. Kan man återvinna det? 4. Vad tror eleverna är passande material för att bromsa, dämpa eller fördela kraften? 5. Diskutera hur man kan återvinna materialen och vilka möjliga effekter det får för samhället. 6. Låt eleverna välja några material de skulle vilja ha i sin konstruktion. Lektion 6: Skisser och modellbygge Syfte: Att eleverna lär sig att skapa skisser och/eller modeller under planeringsfasen som ger underlag vid konstruktionsfasen samt definiera valda funktioner hos konstruktionen. Introducera måttenheter. Material: Papper, pennor. Aktivitet: Eleverna får skapa ritninga och/eller modeller för sin äggkonstruktion. Övriga ämnen som kan inkluderas: Bild 9

Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. 1. Varje elev får enskilt definiera vad sin äggkonstruktion ska uppfylla (bromsa, dämpa, utseende etc). Skissa en ritning för att presentera för sina gruppmedlemmar. 2. Presentera. 3. Bestäm i gruppen vilken konstruktion de ska gå vidare med. 4. Utföra en utförligare skiss alternativt förbättra den befintliga skissen. 5. Skapa en prototyp utifrån skissen (valbart). 6. Presentera gärna gruppernas idéer i helklass för att skapa sammanhållning. Lektion 7: Återkoppling skisser Inför den här lektionen behöver ni i klassen ha ett par stycken skisser eller idéer till konstruktioner. Syfte: Att utveckla och utvärdera skisser/idéer till konstruktioner. Material: Tidigare utförda skisser. Aktivitet: Elevåterkoppling. Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, Övriga ämnen som kan inkluderas: - 1. Dela in eleverna i grupper om 3-4 personer och dela ut en eller ett par skisser per grupp som de själva inte har ritat. 2. Ge eleverna i uppgift att i ord beskriva skissen, t ex i punktform. 3. Byt beskrivningar mellan grupperna. 4. Låt eleverna utifrån beskrivningarna rita en ny skiss av den beskrivna idén. 5. Diskussionsövning: Låt eleverna diskutera om vad som är en bra skiss och inte. Vad behöver man beskriva för att andra personer ska förstå vad man menar? Ni kan även diskutera vad skillnaden mellan de två versionerna av skisserna är, och hur eleverna tror att det kommer att påverka hur bra de kan rädda ägget. 6. Avsluta med att ge eleverna möjlighet att revidera sina skisser/idéer, lägga till eller ta bort information samt gör ändringar i den tekniska lösningen om andra förslag kommit fram. 10

Konstruktion- och teststadie Konstruktion- och teststadiet är där eleverna får möjlighet att omvandla ritningen/modellen till en verklig produkt/konstruktion och testa och validera dess egenskaper. Lektion 8: Skapa äggkonstruktionen Syfte: Eleverna ska bygga sin konstruktion och reflektera om de har uppnått dess önskade funktion. Där det är möjligt testar eleverna separata delar för att validera funktionen t ex fallskärm. Material: Material att skapa konstruktioner av. Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, Övriga ämnen som kan inkluderas: Fysik Denna typ av lektioner beror mycket på vad eleverna har gjort tidigare. Låt eleverna bygga sina konstruktioner utifrån eventuella ritningar och låt de gärna testa de olika funktionerna av konstruktionen t ex fallskärmen eller stödbenen. Det viktiga under denna lektion är att låta eleverna testa varje enskild konstruktionsdel så gott det går och iterera fram en fulländad konstruktion. Lektion 9: Test Syfte: Att testa de slutgiltliga konstruktionerna och utvärdera hur väl de fungerar. Material: En eller ett antal näst intill färdiga konstruktioner. Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö. Övriga ämnen som kan inkluderas: Fysik 1. Testa att släppa konstruktionerna under så lika förhållanden som under tävlingsdagen som möjligt. 2. Diskussionsövning i klassrummet. a. Fungerade konstruktionen som önskat? b. Om inte, vad var det som inte blev som ni tänkt er? c. Hur blev det istället? Varför blev det så istället för som ni tänkte er? d. Hur kan ni ändra er konstruktion för att det ska bli som ni vill? Förslagsvis efterföljs denna lektion av minst ett ytterligare byggtillfälle då eleverna får möjlighet att implementera de ändringar de kommit fram till under diskussionsövningen och utföra testen igen. 11

Lektion 10: Återvinning av konstruktionen Syfte: Att eleverna ska förstå system för återvinning av material. Material: Material eleverna byggt konstruktionerna av eller konstruktionerna i sig. Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö. Övriga ämnen som kan inkluderas: - 1. Be eleverna sammanfatta vilka material deras konstruktioner är uppbyggda av alternativt de materialen som klassen har använt för att bygga sina konstruktioner. 2. Be eleverna ta reda på hur dessa material ska sorteras t ex med hjälp av Sorteringsguiden eller genom att spela Sopspelet. 3. Undersök vad konstruktionernas material kan bli när det återvunnits. 4. Finns det material som är lättare att återvinna än andra? 5. Ett möjligt ämne att diskutera skulle kunna vara engångsartiklar av plast. Sugrör är speciellt farliga pga deras form och storlek och de som man får på kaféer och restauranger hamnar ofta på fel ställe. Eleven kan hitta exempel av onödiga plastgrejer de använder i vardagen; vad händer med dessa efter man slänger dem? Behöver vi verkligen dem? Finns alternativ? Vidare material finns på t ex Håll Sverige Rent. Lektion 11: Presentation av konstruktionen Syfte: Eleverna skapar en presentation över sin konstruktion inför tävlingen. Material: Papper, pennor, pysselmaterial eller dator för digital version 1. Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. Övriga ämnen som kan inkluderas: Bild Låt eleverna fundera över vad som utgör en bra presentation. Vad ska finnas med? Vad vill ni lyfta fram? Tips: Loggbok. Bilder/ritningar över konstruktionen. Beskrivning av konstruktionen. Vad utmärker den? Skapa konstruktionerna digitalt med ett gratis CAD-program som Google Sketchup 2. 1 OBS: i dagsläget presenteras alla presentationer analogt även om de har utformats digitalt. 2 Detta kräver att skolan är registrerad på G suite for education som är gratis. 12

Lektion 12: Muntlig presentation Syfte: Eleverna presenterar muntligt sina projekt i sina grupper. Material: Dator för digital version 1 om möjligt. Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö Övriga ämnen som kan inkluderas: Svenska 1. Varje grupp ska presentera sitt arbete. a. Berätta vilka roller har varje person i gruppen b. Berätta hur de har tänkt under idésstadie: vilka hypoteser de har gjort, hur de har valt sina material.. c. Visa sina skisser och förklara dem d. Berätta om tester de har gjort och om de har modifierat sina konstruktioner efter tester 2. Resten av klassen får ställa frågor och kommentarer. Ge återkoppling på andras konstruktioner. En möjlighet är att man använder denna lektion för att välja konstruktionen som ska tävla (se nedan). Hur väljer man vilken konstruktion som får tävla? Förslag på olika sätt att välja tävlingskonstruktioner: A. Eleverna får rösta på det alternativet de vill skicka vidare (måste dock klara testet) B. De lärare som är involverade i projektet röstar på det bidrag de tycker är det bästa. C. Viktad omröstning (lärare står för 50 % av poängen och eleverna 50 % av poängen) Övriga aktiviteter Aktiviteter som inte passar in under de tre stadierna utan kan utföras kontinuerligt under alla lektioner eller t ex som uppstart för varje lektion. Loggbok - Eleverna skapar och använder en loggbok (analog eller digital) och under varje lektion för att beskriva och reflektera över sina framsteg. Inspirationsklipp - Eleverna får möjlighet att titta på: Hur ägg går sönder i ultrarapid Hur ägg går sönder 2 Bidrag från internationella tävlingar Pinterest (Egg drop) Fem beprövade konstruktioner, bland annat en popcornkonstruktion! Raket som landar Fågelunge som faller Brainstorming - Låt eleverna fundera över vad som gör så att saker faller långsammare. Vad påverkar fallhastigheten? Ordlista - Skapa en ordlista med nya ord i t ex loggboken. 13

Dela ut roller - I projektgruppen delas ut roller där varje elev får en specifik sak att fokusera på t ex: projektledare (håller tidplanen) sekreterare (sköter loggbok) designer (står för ritningar, skiss och utformning) spion (spionerar på de andra grupperna) konstruktör (ansvarar för byggnationen) Begränsa materialen - Begränsa tänkbara material för att frigöra kreativitet. Byteshandel av material - Dela ut specifika material till elevgrupperna och låt de förhandla sinsemellan. Kostnadskalkyl - Låt eleverna utföra en kostnadskalkyl för att kunna jämföra olika konstruktioner ur ett kostnads- eller materialanvändningsperspektiv. 14

Centralt innehåll för teknik 15

Centralt innehåll för övriga ämnen 16