Förord 2014-02-21 1 (60)

Datum Sida 2014-02-21 1 (60) Ert datum Dnr EBM A-2014/0070 Förord År 2013 var historiskt för Ekobrottsmyndigheten. Vi gick från att vara en myndighet i storstadsregionerna till att få ansvaret för ekobrottsbekämpningen i hela landet. Vi växte som myndighet, både till numerären och geografiskt sett. Under året etablerade vi verksamhet på orter där vi inte funnits tidigare, vi såg över vår interna organisation och vårt sätt att fördela ärenden och resurser inom myndigheten. Genom den största rekryteringsinsatsen i myndighetens historia rekryterade vi ett stort antal nya medarbetare med kompetens och erfarenhet som vi behöver för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Att under så kort tid växa på det sätt Ekobrottsmyndigheten gjorde 2013 innebär påfrestningar på verksamheten. Det innebär också möjligheter. Riksansvaret ledde till ett omfattande utvecklingsarbete för myndigheten. I omställningsarbetet passade vi på att ta tag i många principiella frågor. Vi formulerade vår verksamhets- och organisationsidé och ägnade mycket tid åt frågor som hur vi utvecklar det teambaserade arbetssättet, den gemensamma ledningen och styrningen inom myndigheten samt vårt medarbetardrivna utvecklingsarbete. Den tidpunkt då förändringen trädde i kraft, 1 juli 2013, blev ett konkret mål för alla att samlas kring och jag vill hävda att vi hade ett modigt och offensivt angreppssätt. Det gav resultat. Ekobrottsmyndigheten visar ett bra resultat 2013. Jag ser det i ljuset av de unika omständigheter som rådde under året, även inom det rättsliga området. Sommaren 2013 kom Högsta domstolens avgörande vad gäller förbud mot dubbelbestraffning. Ställningstagandet fick omedelbar påverkan på verksamheten och under sensommaren och hösten arbetade vi intensivt tillsammans med Åklagarmyndigheten för att inventera och hantera berörda ärenden. Även på lång sikt kommer Ekobrottsmyndighetens arbete att påverkas av den förändrade tolkningen av lagen. Resultatet 2013 visar att Ekobrottsmyndighetens arbetssätt får effekt där vi ser störst behov. Vi har en uttalad strategi att satsa på den grövre ekonomiska brottsligheten, inte minst i ärenden som ingår i den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet. Vi kan konstatera att vår prioritering vad gäller hur vi använder våra resurser och vår kompetens får genomslag i ärenden av mer komplicerad karaktär, det vi kallar särskilt krävande ärenden. Samtidigt måste vi alltid hantera det stora inflödet av mängdbrott på ett rättssäkert och effektivt sätt, vilket jag tycker att vi lyckades med under 2013. Under arbetet med att förbereda riksansvaret pratade vi mycket om Ekobrottsmyndigheten, vilka vi är och vad vi står för. Jag tror på att hålla den diskussionen vid liv eftersom den sätter de dagliga arbetsuppgifterna i ett större sammanhang. Min ambition är att vi ska ta med oss den utvecklingsiver som fanns i riksansvarsarbetet och fortsätta arbetet under lång tid framöver. Vi har redan tagit viktiga steg, bland annat genom att i en övergripande utvecklingsplan slå fast vilka som är Ekobrottsmyndighetens prioriterade utvecklingsområden. Bland dem finns att fortsätta utveckla vår utrednings- och lagföringsverksamhet samt förbättra vårt IT-stöd. Ett annat prioriterat område är den brottsförebyggande verksamheten där vi under 2013 angav riktning för hur myndigheten vill arbeta med att förebygga ekonomisk brottslighet. Fleminggatan 14 Box 22098 104 22 Stockholm Tel 010-562 90 00 Fax 08-613 40 19 www.ekobrottsmyndigheten.se

2 (60) Sammanfattningsvis är jag glad och stolt över det arbete Ekobrottsmyndigheten bedrev under 2013. Vi lade grunden för en modern myndighet med helhetsperspektiv. Vi är långt ifrån färdiga, men vi är på god väg. Eva Fröjelin

3 (60) Innehåll Förord... 1 1. Inledning... 4 1.1. Organisation och arbetssätt... 4 2. Riksansvaret... 6 3. Brottsförebyggande arbete... 8 3.1. Inledning... 8 3.2. Utåtriktad brottsförebyggande verksamhet... 9 3.3. Kriminalunderrättelseverksamhet... 9 3.4. Kostnader och resursåtgång... 10 4. Åtgärder för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i verksamheten... 11 5. Brottsutredning och lagföring... 16 5.1. Sammanfattning och analys av 2013 års verksamhet... 16 5.2. Några viktiga ärenden 2013... 18 5.3. Ne bis in idem... 20 5.4. Särskilt om hanteringen av finansmarknadsbrotten... 20 5.5. Åtgärder för att spåra och säkra utbyte av brott... 22 5.6. Resultat i siffror utredning och lagföring... 24 6. Samordning för att skydda EU:s finansiella intressen... 38 7. Internationellt samarbete... 40 7.1. Internationellt samarbete på strategisk nivå... 40 7.2. Internationellt samarbete på operativ nivå... 41 8. Effektiv intern styrning och kontroll... 41 9. Kompetensförsörjning... 43 10. Finansiell redovisning... 47 Bilaga Tabellförteckning... 60 Bilaga Diagramförteckning... 60

4 (60) 1. Inledning Ekobrottsmyndigheten är en specialistmyndighet inom åklagarväsendet som bekämpar ekonomisk brottslighet. Vår verksamhet omfattar hela kedjan, från underrättelseverksamhet till process i domstol. Parallellt med utredning och lagföring arbetar vi med brottsförebyggande åtgärder i syfte att minska risken för ekobrott. Detta görs bland annat genom samverkan med andra myndigheter, branschorganisationer och näringslivet. De vanligaste brottstyperna som Ekobrottsmyndigheten utreder är bokföringsbrott och skattebrott. Även konkursrelaterade brott, finansmarknadsbrott och EU-bedrägerier omfattas, liksom övriga komplicerade ekonomiska brott som kräver särskilda kunskaper om finansiella förhållanden och näringslivet. Sedan 1 juli 2013 är Ekobrottsmyndighetens uppdrag nationellt, vilket innebär att vi ansvarar för ekobrottsbekämpningen i hela landet och har en samordnande funktion vad gäller andra myndigheters insatser på området. Myndigheten utgör ett kunskapscentrum kring ekonomisk brottslighet och ska sprida information och nyttja den kunskap och erfarenhet som finns på bästa sätt. Ekobrottsmyndigheten bedriver underrättelseverksamhet bland annat för att analysera och kartlägga förändringar av hotbilder och tendenser i samhället. Kunskapen gör det möjligt att identifiera företeelser som påverkar den ekonomiska brottsligheten och med det som utgångspunkt utveckla arbetssätt och metoder för att kunna bedriva en effektiv brottsbekämpning. Den ger oss också bättre förutsättningar att avbryta pågående brottslighet. Ekobrottsmyndigheten ingår i den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet. Brottsuppläggen tenderar att bli alltmer avancerade. Det ställer krav på samverkan mellan många aktörer i samhället, både i fråga om kompetens och resurser. Ekonomisk brottslighet känner inga landsgränser och tillgångar flyttas mycket snabbt mellan länder. För att kunna utreda den gränslösa brottsligheten samt säkra och återföra brottsvinster, arbetar Ekobrottsmyndigheten internationellt och utbyter löpande erfarenheter med utländska myndigheter. Vid Ekobrottsmyndigheten finns Rådet för skydd av EU:s finansiella intressen (SEFI-rådet), vars uppgift är att främja en effektiv och korrekt användning av EUrelaterade medel. 1.1. Organisation och arbetssätt I samband med att Ekobrottsmyndigheten den 1 juli 2013 fick ett rikstäckande uppdrag, förändrades myndighetens organisation. Den nya myndigheten bedriver operativ verksamhet vid totalt åtta ekobrottskammare, en finansmarknadskammare och fem polisoperativa enheter. Från och med 2014 utökas antalet ekobrottskammare med ytterligare en. Ekobrottsmyndigheten finns lokaliserad på följande orter: Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping och Umeå. Enheter som hör till någon av kammarorterna finns i Uppsala (Stockholm), Örebro (Linköping) och Sundsvall (Umeå). Poliser som arbetar för Ekobrottsmyndigheten är anställda vid Ekobrottskansliet, som tillhör Rikskriminalpolisen. Ekobrottskansliet leds av en polischef som ingår i myndighetsled-

5 (60) ningen. Den polisiära verksamheten är en integrerad del i myndighetens arbetssätt och verksamheten bedrivs utifrån ett gemensamt uppdrag med gemensam ledning och styrning. En viktig skillnad mot utredningsarbetet vid en vanlig polismyndighet är att utredningsarbetet vid Ekobrottsmyndigheten bedrivs ihop med flera andra yrkeskategorier. Åklagare, administratörer, poliser och andra utredare arbetar tillsammans i utredningsgrupper. Tack vare en mix av olika kompetens, erfarenhet och bakgrund skapas förutsättningar för ett effektivt utredningsarbete. De polisoperativa enheterna biträder med kriminalunderrättelsetjänst, spaning och hemliga tvångsmedel. En viktig utredningsresurs för Ekobrottsmyndigheten är Skatteverkets skattebrottsenheter (SBE). Polisoperativa enheter finns i Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping och Umeå. En polisiär chef leder det polisoperativa arbetet som handlar om kriminalunderrättelseverksamhet, spaning och IT-forensiska analyser. Ekobrottsmyndighetens huvudkontor står för ledning och stöd till den operativa verksamheten. Vid huvudkontoret finns funktioner för tillsyn och uppföljning av verksamheten, internationell samverkan, utbildning, kommunikation m.m. Här samordnas även myndighetens brottsförebyggande arbete. Under 2013 har myndigheten inrättat en ny anställning som verksamhetschef. Verksamhetschefen ska ha ett samlat ansvar för den verksamhet som bedrivs vid myndighetens ekobrottskammare och ett resultatansvar gentemot generaldirektören.

6 (60) EBM-modellen Ekobrottsmyndighetens verksamhets- och organisationsidé uttrycks i EBM-modellen. Modellen beskriver framgångsfaktorer för att myndigheten ska nå verksamhetsmålen och utvecklas som myndighet. Ekobrottsmyndigheten är en specialistmyndighet som med fredade resurser arbetar med ekobrottsbekämpning från ax till limpa arbetar teambaserat har ett medarbetardrivet utvecklingsarbete har en gemensam ledning och styrning. Ekobrottsmyndigheten är en åklagarmyndighet, med den unika konstruktionen att vårt uppdrag sträcker sig från underrättelseuppslag till domstolsförhandling. Även det brottsförebyggande arbetet är ett av våra kärnuppdrag. Ekobrottsmyndigheten är en specialistmyndighet och vi organiserar oftast vårt arbete så att olika specialister arbetar tillsammans i fasta eller tillfälliga team. Kraften, kreativiteten och de bästa idéerna kring hur vi förbättrar våra arbetssätt finns hos medarbetarna. Genom att skapa system för medarbetarinflytande i vardagen, uppmuntra nytänkande och ha tillit till varandras förmåga, skapar vi tillsammans en god och innovativ arbetsmiljö. Myndigheten har en särskild konstruktion med olika arbetsgivare och regelstrukturer. Vi har ett gemensamt uppdrag, att bekämpa den ekonomiska brottsligheten, och vi leder och styr verksamheten som en myndighet. 2. Riksansvaret Den 1 juli 2013 fick Ekobrottsmyndigheten ett rikstäckande ansvar för de ärenden myndigheten handlägger. Övergången till ett riksansvar innebar att verksamhet flyttades från Polisen och Åklagarmyndigheten till Ekobrottsmyndigheten samt att den kriminalunderrättelseverksamhet och övrig polisoperativ verksamhet som bedrivs inom Ekobrottsmyndigheten utökades och blev rikstäckande. Från att i huvudsak ha bedrivit verksamhet i storstadsregionerna fick myndigheten ansvar för ekobrottsbekämpningen i hela landet, vilket bland annat föranledde nyetablering på fem orter hösten 2013. Förberedelserna inför riksansvaret genomfördes i form av ett förändringsprogram. Syftet med programmet var att säkerställa att det vid övergången den 1 juli 2013 fanns organisation, personal och ändamålsenliga lokaler samt att ärenden kunde tas över från Åklagarmyndigheten på ett lämpligt sätt. En av de mest prioriterade frågorna i förberedelsearbetet var lokaler. För att kunna etablera verksamhet på nya orter och rekrytera rätt kompetens till myndigheten behövdes tidigt en lokalförsörjningsplan. För att underlätta lokalsökningarna definierades kriterier för ändamålsenliga lokaler inom Ekobrottsmyndigheten, liksom en beskrivning av en standardiserad arbetsplats, exklusive teknisk utrustning. Ett omfattande lokalsökningsarbete genomfördes

7 (60) och våren 2013 kunde myndigheten teckna avtal på samtliga nytillkommande orter, det vill säga Umeå, Sundsvall, Uppsala, Örebro och Linköping. Ett annat prioriterat område var kompetensförsörjning och rekrytering. I samverkan med Åklagarmyndigheten och Polisen identifierades medarbetare inom dessa myndigheter som berördes av verksamhetsövergång och motsvarande lösning för poliser. Parallellt med hanteringen av verksamhetsövergången analyserades myndighetens totala rekryteringsbehov inför 1 juli och en plan för nyrekrytering togs fram. Inför den omfattande rekryteringsinsats som väntade utarbetades kompetensprofiler för samtliga yrkeskategorier i den operativa verksamheten. Det rikstäckande ansvaret innebar den största rekryteringen i myndighetens historia. Den 1 juli 2013 tog Ekobrottsmyndigheten över 22 åklagare och 16 poliser och därutöver fanns ett rekryteringsbehov för tillkommande orter om 120 personer. Även på befintliga orter fanns ett rekryteringsbehov med anledning av riksansvaret, eftersom de fick ett större geografiskt ansvarsområde och ett ökat ärendeinflöde. Totalt har ca 170 nya medarbetare rekryterats till myndigheten under 2013, inklusive verksamhetsövergång och motsvarande för poliser. Introduktionsutbildning för samtliga nya medarbetare och chefer togs fram och genomfördes under 2013, med fokus på Ekobrottsmyndighetens uppdrag och arbetssätt. Förberedelserna inför ärendeöverföringen den 1 juli var minutiösa och pågick under lång tid. På kort tid togs över 1 100 ärenden emot och registrerades i myndighetens system. Övertagandet förbereddes under våren 2013, bland annat genom att i samverkan med Åklagarmyndigheten inventera ärenden som kunde vara aktuella för överföring. Även en plan för hantering av ärendebalanser som uppkom med anledning av överföringen togs fram och genomfördes efter 1 juli. Sammantaget innebar förberedelserna inför 1 juli 2013 en kraftsamling i hela myndigheten. En stor del av myndighetens medarbetare och chefer var involverade och vid sidan av ovan beskrivna insatser kring lokaletablering, rekrytering och ärendeövergång tog myndigheten ställning i en rad principiellt viktiga frågor om till exempel teambaserat arbetssätt och personalsammansättning i utredningsgrupper. Riksansvaret innebar en ny organisation för Ekobrottsmyndigheten. Inför förändringen analyserades och beslutades hur kammare och enheter på nya respektive befintliga orter inom Ekobrottsmyndigheten ska vara utformade och dimensionerade. Arbetet låg till grund för en rad olika principbeslut om myndighetens resursfördelning och bemanning. En analys gjordes av hur förutsättningar för en effektiv ärendehandläggning i projektform ska förbättras, vilket ledde till delvis ändrad syn på hur olika kompetenser vid myndigheten ska användas på bästa sätt. Även formerna för ledningsarbete på respektive kammare och enhet sågs över, liksom hur de operativa ledningsgrupperna skulle vara utformade. Ytterligare exempel på strategiskt viktiga frågor som hanterades inom ramen för riksansvarsarbetet var myndighetens organisation för mängdbrottshantering samt en plan för hur vi ska hantera myndighetens stora geografiska avstånd i norra Sverige. Resultatet blev att mängdbrottsverksamheten från och med 1 juli inte är en egen resultatenhet med egen organisation, utan en integrerad del i övrig utrednings- och lagföringsverksamhet. Vad gäller geografin påbörjades ett pilotprojekt i syfte att ta fram metoder för att hantera utredningar vid stora

8 (60) geografiska avstånd. Exempel på möjliga lösningar är att utveckla metoder för förhör på distans alternativt mobila förhörsrum. Program Riksansvar var ett sätt att organisera ett omfattande förändrings- och utvecklingsarbete som skulle genomföras på kort tid. Programmet med dess egen beslutsstruktur och utpekade projekt avslutades officiellt 3 september 2013, men arbetet fortsatte inom ramen för ordinarie verksamhet under hela 2013. Målbilden är att förändringsarbetet ska vara fullt ut genomfört senast 1 juli 2014. Avgörande för förändringsprogrammets resultat var den breda involveringen av medarbetare och chefer i projektgrupperna, både vad gäller geografisk tillhörighet och yrkeskategori. Andra betydande framgångsfaktorer var fungerande samverkan med fackliga organisationer och andra myndigheter. Stor vikt lades vid kommunikation kring förändringsarbetet och dess utveckling. 3. Brottsförebyggande arbete Återrapporteringskrav regleringsbrev 2013: Ekobrottsmyndigheten ska redovisa de åtgärder som myndigheten har vidtagit för att utveckla myndighetens brottsförebyggande arbete i hela landet. Av redovisningen ska också framgå hur stor andel av myndighetens resurser som använts för det brottsförebyggande arbetet. 3.1. Inledning Att förebygga brottslighet är en bred samhällsinsats som med nödvändighet behöver involvera ett stort antal myndigheter, organisationer och företag. Ekobrottsmyndigheten bedriver brottsförebyggande arbete som avser ekonomisk brottslighet. I detta ingår att lämna information om den ekonomiska brottsligheten till andra myndigheter, till kommuner, näringsliv, organisationer och till allmänheten. Ekobrottsmyndigheten arbetar för att det brottsförebyggande arbetet ska vara underrättelsestött. För att säkerställa effektiv samverkan, ordning och struktur samt tydliga krav på de förebyggande insatserna och dess ledning har Ekobrottsmyndigheten under 2013 tagit fram en ny strategi för det brottsförebyggande arbetet. Det viktigaste vägvalet i strategin är att Ekobrottsmyndigheten har ambitionen att om fem år leda och samordna det nationella brottsförebyggande arbetet som rör ekobrott. Vi kommer att ha olika roller i olika sammanhang oftast som samordnare och koordinator, ibland som leverantör av underlag och kunskap och ibland som utförare av brottsförebyggande åtgärder. Andra nyckelord i strategin är att det brottsförebyggande arbetet mot ekobrott ska vara processorienterat att kundernas behov ska vara styrande att det förebyggande perspektivet behöver integreras i Ekobrottsmyndighetens övriga verksamhet samt att det brottsförebyggande arbetet ska mätas och utvärderas.

9 (60) Målsättningen är att på detta sätt skapa förutsättningar för ett helhetsgrepp som utgår från samhällsnytta snarare än enskilda organisationers uppdrag och mandat. Under 2014 påbörjas arbetet med att genomföra strategin. 3.2. Utåtriktad brottsförebyggande verksamhet Kärnan i det förebyggande arbetet är att tillsammans med andra dela och sprida kunskap om den ekonomiska brottsligheten till myndigheter, kommuner, näringsliv, organisationer och allmänhet. Deras behov kan till exempel handla om kunskap om ekobrottsligheten och ekobrottslingar eller förmåga att känna igen brottslighet i olika situationer. Genom att relevant och användbar kunskap sprids kan mottagarna agera, eller undvika att agera, på ett visst sätt och brott kan förebyggas. Navet för samverkan var tidigare de regionala samverkansorganen inom SAMEB-strukturen (Samverkan mot ekonomisk brottslighet). I samband med att Ekobrottsmyndigheten fick ett rikstäckande ansvar upphörde förordningen som reglerade myndighetssamverkan inom SAMEB. Under året har Ekobrottsmyndigheten inventerat det brottsförebyggande arbete som fortsatt i länsstyrelsernas regi sedan förordningen upphört. Den del länsstyrelser som har bedrivit förebyggande arbete mot ekobrott har oftast gjort det tillsammans med andra regionala aktörer i projekt som varit inriktade på en viss typ av brottslighet, till exempel penningtvätt eller lönegarantier. De aktiviteter som genomförts har primärt tagit sikte på att minska risken för svart arbetskraft. Myndigheten har bland annat ingått i referensgrupper för finansdepartementet och Kammarkollegiet. Vi har också samverkat med Skatteverket och branschorganisationer för att motverka ekonomisk brottslighet i branscher där risken för skattefel är hög, t.ex. byggoch städbranschen. Vid flera tillfällen har vi hållit föreläsningar eller deltagit i mässor/seminarier i syfte att sprida information om Ekobrottsmyndighetens verksamhet och om ekobrottslighet. Under året lanserades också en ny mobilversion av vår webbsida där det bland annat finns brottsförebyggande information samlad i syfte att tillgängliggöra information. 3.3. Kriminalunderrättelseverksamhet Kriminalunderrättelsetjänsten (KUT) identifierar, kartlägger och analyserar brottsliga fenomen och individer, bl.a. i syfte att arbeta mot grov och organiserad ekonomisk brottslighet. Informationen, i form av exempelvis rapporter eller anmälningar, lämnas sedan vidare, till bl.a. kamrarna för hantering. Kriminalunderrättelsetjänstens prestationer avseende underrättelseprodukter och anmälningar till kamrarna redovisas, tillsammans med uppskattad styckkostnad 1, i tabell 1 nedan. 1 För inkommenderade polisanställda vid myndigheten baseras kostnaderna 2013 på helårsuppräknade resultat av redovisad tid under perioden januari juni 2013. Tidigare år redovisades tiden för hela året. Underlaget 2013 är således mindre omfattande än tidigare år och därmed bör jämförelser av kostnaden mellan 2013 och tidigare år göras med viss försiktighet.

10 (60) Tabell 1. Prestationer och kostnader (tkr), kriminalunderrättelseverksamhet Prestation och kostnad per prestation 2013 2012 2011 Antal underrättelseprodukter och anmälningar 188 183 123 Kostnad per prestation (tkr) 263 197 225 Samtliga regioner har fått ett ökat inflöde av information i jämförelse med förra året, vilket i sin tur har inneburit fler rapporter och anmälningar. En anledning till att kostnad per prestation ökat från föregående år är att personalen på de nyinrättade polisoperativa enheterna haft en stor del introduktion och utbildning. Utöver detta bör nämnas att den nationella medverkan i RUC (regionala underrättelsecenter) tar resurser i anspråk från respektive ort, då RUCärenden ofta är relativt omfattande. Antalet anmälningar som överlämnades till EBM från RUC uppgick till 19 stycken 2013. Ett ärende från EBM avseende grov organiserad brottslighet ledde också fram till beslut om insats i Operativa Rådet. Som ett stöd för myndighetens strategiska ledning och styrning tar Ekobrottsmyndigheten fram en underrättelsebild som beskriver hur ekobrottsligheten i Sverige ser ut. Underrättelsebilden innefattar en omvärldsanalys, en nulägesbeskrivning av den ekonomiska brottsligheten samt en prognos av kommande trender och fenomen. Den innehöll 2013 också ett antal förslag på inriktning för verksamheten. Underrättelsebilden används som beslutsunderlag på operativ och på strategisk nivå, bl.a. i verksamhetsplaneringen för 2014, och har i en publik version spridits externt som en del i det brottsförebyggande informationsarbetet. 3.4. Kostnader och resursåtgång Tabell 2. Kostnad (mkr) per prestationsområde, brottsförebyggande verksamhet Prestationsområde 2013 2012 2011 Kriminalunderrättelseverksamhet 49,5 36,1 27,7 Utåtriktat brottsförebyggande arbete 1,1 2,6 2,9 Totalt, brottsförebyggande verksamhet 50,6 38,7 30,6 Kostnaderna för myndighetens brottsförebyggande verksamhet baseras på myndighetens tidredovisning. Tidredovisningen för myndighetens anställda hanteras i myndighetens personaladministrativa system. Fram till den 1 juli 2013 administrerades också de polisanställda i Ekobrottsmyndighetens system, men därefter övertogs personaladministrationen för de polisanställda av Polisen. Av detta skäl saknas tidredovisning för de polisanställda på Ekobrottsmyndighetens prestationsobjekt efter den 1 juli 2013. Detta har hanterats genom att räkna upp resultatet av tidredovisningen för de polisanställda under perioden januari juni 2013 till helårsresultat för 2013. Underlaget 2013 bedöms ändå ge en relativt tillförlitlig bild av kostnadsutvecklingen för myndighetens prestationer, om än med mindre noggrannhet jämfört med tidigare år. Jämförelser mellan resultat baserade på tidredovisningen 2013 och tidigare år bör därför göras med viss försiktighet. Kostnaderna för myndighetens brottsförebyggande verksamhet uppskattas med utgångspunkt av den redovisade arbetstiden till drygt 50 mkr. Det innebär att knappt tio procent av myndighetens resurser användes till brottsförebyggande verksamhet 2013.

11 (60) Verksamhetens intäkter kan fördelas på prestationsområde efter samma princip som kostnaderna. Detta redovisas dock inte särskilt eftersom intäkterna nästan uteslutande består av anslagsmedel. 4. Åtgärder för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i verksamheten Återrapporteringskrav i regleringsbrev 2013: Ekobrottsmyndigheten ska samlat redovisa de iakttagelser som gjorts inom ramen för den rättsliga tillsynsverksamhet som bedrivits under 2013. Ekobrottsmyndigheten ska redovisa de åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i verksamheten. Av redovisningen ska framgå vilka åtgärder Ekobrottsmyndigheten vidtagit för att öka enhetligheten mellan ekobrottskamrarna i fråga om rättstillämpning. Ekobrottsmyndigheten ska i detta sammanhang beskriva hur myndigheten arbetar för att tillvarata och sprida erfarenheter i syfte att utveckla verksamheten på operativ nivå. Ekobrottsmyndigheten arbetar aktivt med att förbättra kvaliteten och effektiviteten i verksamheten. Genom utvecklingsarbetet möts dels de utmaningar som en ofta komplex och svårutredd ekobrottslighet för med sig, dels de höga krav på skyndsamhet, enhetlighet och rättssäkerhet som kan ställas på handläggningen av brottmålsärenden. Myndigheten har ett helhetsperspektiv på utvecklingsarbetet, som omfattar hela ärendeprocessen från underrättelseuppslag till lagakraftvunnen dom och alla medarbetare oberoende av yrkeskategori. Vi har satt upp mål för myndighetens utvecklingsarbete, driver flera centrala utvecklingsprojekt, och stödjer lokalt medarbetardrivet utvecklingsarbete. Vidare har myndigheten en väl fungerande rättslig tillsynsverksamhet inkl. överprövningsverksamhet och en likaledes väl fungerande mål- och resultatuppföljning. Medarbetardrivet utvecklingsarbete Ekobrottsmyndigheten uppmuntrar ett medarbetardrivet utvecklingsarbete. Detta innebär bland annat att korta veckomöten genomförs där samtliga utvecklingsfrågor- och förslag lyfts upp och omhändertas. Syftet är att snabbt hitta en mottagare för olika utvecklingsfrågor och att alla orter ska ha samma information om vilka frågor och projekt som är under utveckling. På regional nivå genomförs liknande möten och arbetsgrupper. Exempelvis pågår ett metodarbete för att identifiera, bedöma och arbeta mot ekonomiska brottslingar. Ett annat initiativ är att öka kunskapen om kriminalunderrättelseverksamhet och polisoperativ verksamhet både internt och externt genom bland annat riktade informationssatsningar- och utbyte på medarbetar- och chefsnivå. Effektiva ärendeprocesser För att få ett effektivt flöde i verksamheten kategoriseras alla ärenden efter att anmälan inkommit till Ekobrottsmyndigheten. Tre olika huvudkategorier används; mängdbrott, projektärenden och särskilt krävande ärenden. Kategoriseringen anger hur stor utredningsresurs ärendet bedöms ta i anspråk.

12 (60) Mängdärenden är enklare ärenden som kräver få utredningsåtgärder och som därför kan hanteras enligt standardiserade utredningsrutiner med en begränsad arbetsinsats. Målsättningen är att tiden från anmälan till beslut i åtalsfrågan eller annat beslut varigenom myndigheten skiljer sig från ärendet (s.k. genomströmningstid) inte ska överstiga 50 dagar. Åtta åklagare handlägger alla mängdärenden. De har under året handlagt omkring 2 400 mängdärenden, som omfattat drygt 10 000 brottsmisstankar, med en genomsnittlig genomströmningstid om 52 dagar. Projektärenden är ärenden som kräver fler utredningsåtgärder än mängdärenden, men som ändå är av sådan beskaffenhet att de ofta kan handläggas enligt givna utredningsrutiner. Användning av tvångsmedel kan förekomma. Målsättningen är att genomströmningstiden för projektärenden inte ska överstiga 180 dagar. Särskilt krävande ärenden avser omfattande och komplicerad ekobrottslighet, som är svår att utreda. De handläggs i regel av en åklagarledd utredningsgrupp. Användning av tvångsmedel är vanligt förekommande. Målsättningen är att genomströmningstiden för särskilt krävande ärenden inte ska överstiga 365 dagar. Ekobrottsmyndighetens erfarenheter av att handlägga mängdärenden enligt standardiserade utredningsrutiner är mycket goda. Vid kamrarna pågår det för närvarande ett arbete för att ta tillvara dessa erfarenheter och att utveckla också handläggningen av projektärenden mot en ännu effektivare ärendeprocess. T.ex. har kamrarna på vissa platser inrättat särskilda utredningsgrupper för projektärenden. De består av åklagare, poliser, civila utredare, ekorevisorer och administratörer. På andra platser har kamrarna gemensamt inrättat en sådan utredningsgrupp. Till den utredningsgruppen har kamrarna knutit skattebrottsutredare från skattebrottsenheten i regionen. Genom att föra samman olika kompetenser och handlägga projektärenden enligt givna utredningsrutiner kan effektiviteten och kvaliteten i utredningarna höjas samtidigt som genomströmningstiderna kan minskas. Det för vidare med sig att kamrarna kan frigöra mer resurser för att utreda och lagföra den allra allvarligaste ekobrottsligheten. Samarbetet mellan Ekobrottsmyndighetens polisoperativa enheter och kammare är centralt för en effektiv ekobrottsbekämpning och ett utvecklingsarbete pågår för att maximera kunskapsutbytet mellan de olika yrkesgrupperna. Utvecklingsarbetet handlar bland annat om att höja kvaliteten på brottsanmälningar från underrättelseverksamheten, möjligheten att utvinna underrättelseinformation från IT-beslag samt information om användning av spaning och hemliga tvångsmedel i syfte att öka användandet av dessa metoder. Ekobrottsmyndigheten har sedan 2012 en underrättelsehandläggare stationerad på Finanspolisen, vilket bidragit till en förstärkt samverkan och som fått direkta effekter på Ekobrottsmyndighetens ärendehantering. Arbetet med att utveckla det IT-forensiska arbetet fortgår på samtliga orter, exempelvis när det gäller gemensamma strukturer för lagring, protokollering och dokumentation. Användandet av hemliga tvångsmedel (HTM) har ökat under året, bland annat beroende på bättre kunskap om fördelarna med att använda hemliga tvångsmedel i förundersökningarna.

13 (60) Ett effektivare IT-stöd Ekobrottsmyndigheten är en del av åklagarväsendet och det har sedan myndigheten bildades varit en naturlig utgångspunkt att ha en gemensam IT-miljö med Åklagarmyndigheten i syfte att inte bygga upp parallella strukturer. Under 2013 har en lösning för mobil åtkomst till information och system införts i Åklagarmyndighetens infrastruktur. Lösningen innebär att arbetstiden kan utnyttjas bättre när medarbetarna befinner sig utanför arbetsplatsen, t.ex. i samband med huvudförhandling, samverkan med andra myndigheter eller under restid. Investeringen på totalt fem miljoner för Ekobrottsmyndighetens del möjliggör och bidrar till en effektivare verksamhet. Metodutveckling mot enhetlighet, effektivitet och kvalitét Arbetet med metodutveckling är viktigt för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i verksamheten. Under året har det arbetet varit inriktat mot effektiva ärendeprocesser, kortare genomströmningstider, kvalitet i utredningsarbetet och åklagarnas processföring i domstol samt en rättssäker och enhetlig rättstillämpning. En omfattande rapport som redovisar erfarenheter från tillsynsprojekt om utredningsmetodik och åklagarnas processföring i domstol har tagits fram. Rapporten har legat till grund för seminarier i Göteborg om utformning av gärningsbeskrivningar och bevisuppgift samt om sakframställan. Chefsåklagarna har vidare haft ett särskilt uppdrag att driva på och följa upp metodutvecklingen på kamrarna. Arbetet fortsätter också på strategisk nivå vid myndighetens chefsmöten då metodutveckling och enhetlighet diskuteras, t.ex. ärendeprocessen för särskilt krävande ärenden med fokus på resurssättning, hantering av tvångsmedel och effektiv handläggning. Chefsmötena bidrar till att goda exempel från en kammare eller enhet på en viss ort snabbt kan spridas till andra delar av verksamheten. Ekobrottsmyndigheten har under året fortsatt haft fokus på tillämpningen av reglerna om förundersökningsbegränsning. Inom ramen för den löpande tillsynen har åklagarnas tillämpning av dessa regler följts upp. Vid nyetablerade kammare har seminarier om regelverket genomförts. Chefsåklagarna har vidare haft ett särskilt uppdrag att driva på och följa upp tillämpningen på kamrarna. Genom att aktivt använda sig av möjligheterna till förundersökningsbegränsning vid utredning av ekobrottslighet kan myndighetens resurser nyttjas på ett effektivt sätt och genomströmningstiderna hållas nere. Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket har en nära samverkan. Ett viktigt led i denna samverkan har varit att fortsätta arbetet med att skapa ett elektroniskt informationsflöde mellan myndigheterna vid handläggningen av brottmålsärenden. Under förra året togs sålunda ett ITstöd i bruk för elektronisk överföring av Skatteverkets anmälningar (BAS) och i april fullföljdes det arbetet med driftsättandet av ett IT-stöd för elektroniskt utbyte av information i de brottmålsärenden där skattebrottsenheterna biträder vid genomförandet av utredningen (BUS). Allt informationsflöde mellan myndigheterna är därmed elektroniskt. Myndigheterna har vidare utarbetat en överenskommelse om när brottmålsärenden ska överlämnas till skattebrottsenheterna för biträde vid genomförandet av utredningen. Myndigheterna har påbörjat ett arbete med att ta fram en gemensam rutin för hantering av tvångsmedel i sådana brottmålsärenden. Överenskommelserna ska klargöra ansvarsfördelningen mellan myndigheterna och förenkla handläggningen av brottmålsärenden.

14 (60) Ekobrottsmyndigheten har, tillsammans med andra myndigheter och konkursförvaltarna, ytterligare utvecklat och fördjupat sin samverkan enligt den s.k. RUBICON-modellen vid bekämpning av konkursrelaterad ekobrottslighet. Arbetet har omfattat inrättande av forum för samverkan på central och regional nivå, samt förbättrade rutiner för anmälan och utredning av konkursrelaterad ekobrottslighet. Rättsutveckling Ekobrottsmyndighetens rättstillämpning och användning av metoder ska vara rättssäker, effektiv och enhetlig. Myndighetens huvudsakliga produktionsresurs utgörs av medarbetarna. En framgångsfaktor för att uppnå målen är att medarbetarnas kunskaper och erfarenheter tas tillvara och att framgångsrika metoder fångas upp och sprids inom myndigheten. Det är också viktigt att centrala resurser för rättsligt stöd utnyttjas optimalt. Personberoenden och s.k. entill-en-lösningar måste ersättas med effektiva och transparenta kanaler för överföring och spridning av kunskap. Ett strategiskt fokus har under året varit att utveckla en väl fungerande, förankrad och effektiv infrastruktur för informationsspridning och kompetensöverföring inom myndigheten. Bland annat har det rättsliga stödet på intranätet utvecklats. Exempelvis har en frågefunktion inrättats som främjar medarbetarnas delaktighet och den gemensamma rättsutvecklingen. Arbetet har stor potential och kommer att fortsätta under kommande år. Vice chefsåklagarnas roll har under året tydliggjorts. Bland annat har de nu ett uttalat ansvar för att samordna och förmedla rättsliga frågor och metoder. Ett nätverk har inrättats med vice chefsåklagarna, bl.a. för att sprida aktuell juridisk materia mellan kamrarna, samla kunskap, ge underlag för frågor som behöver hanteras i projekt och identifiera behov av att skapa nya nätverk för särskilda rättsfrågor eller brottstyper. Sedan 2012 finns en särskild funktion vid huvudkontoret som ansvarar för rättsutvecklingsfrågor och som koordinerar vice chefsåklagarnas nätverk. För att tillgodose behovet av rättslig kompetens, metodstöd och rutiner har fasta utvecklingsgrupper inrättats inom tre strategiska områden. Dessa avser hanteringen av hemliga tvångsmedel, sekretessfrågor och frågor om dokumentation och diarieföring. En korrekt och rättssäker rättstillämpning inom dessa områden är fundamentalt för verksamhetens kvalitet. Även i andra sammanhang har myndigheten under året fokuserat på att bygga upp strukturer för rättslig utveckling och kunskapsöverföring. Frågan återkommer i de strategier som håller på att arbetas fram inom de strategiska funktionerna för brottsutbyten, det internationella arbetet, ekorevisorsarbetet samt det brottsförebyggande arbetet. Under året har också ett projekt rörande kvalitetssäkring av ekorevisorernas arbete slutförts. Utbildning gällande användningen av juridiska databaser har också genomförts för den operativa personalen och särskilt utpekade nyckelpersoner. Särskilda insatser har under året vidtagits för att hantera frågor och ärenden med anledning av Högsta domstolens beslut i dubbelbestraffningsfrågan (Ne bis in idem). Rättsläget har varit mycket osäkert och domsolarnas rättstillämpning har varierat väsentligt. Det har lett till ett omfattande arbete inom myndigheten för att följa utvecklingen och tolka rättsläget, stärka åklagarna och bistå med rättsligt stöd. En nära samverkan sker med bl.a. Riksåklagarens kansli och Skatteverket, med anledning av dubbelbestraffningsfrågan.

15 (60) Rättslig tillsyn och kontroll vid Ekobrottsmyndigheten Den rättsliga tillsynen syftar till att följa upp att den operativa verksamheten uppfyller tillräckliga kvalitetskrav och att ärendena handläggs med en korrekt tillämpning av gällande rätt så att en större enhetlighet i rättstillämpningen uppnås. Den rättsliga tillsynen består av en löpande del, överprövningsverksamheten och en mer systematisk och planerad del. Tillsynsverksamheten sker i samverkan med Åklagarmyndigheten. Den systematiska tillsynen har utgått från en rättslig riskanalys där olika riskområden inom den operativa verksamheten har analyserats. Riskanalysen har sedan legat till grund för urval av tillsynsprojekt men även för andra åtgärder som vidtagits såsom utbildningsinsatser m.m. Den planerade tillsynen har sammanställts i en tillsynsplan. Den systematiska tillsynen har främst skett i form av tematisk tillsyn där vissa förutbestämda rättsområden granskats vid samtliga ekobrottskammare. Vad som framkommit vid granskningen har föranlett olika åtgärder. Det har uppdragits åt kammarchefer att med personalen gå igenom iakttagelser från tillsynen med efterföljande återkoppling till överåklagarens kansli. En annan form har varit genomgång vid kammarbesök där personalen informerats om de iakttagelser som gjorts. I vissa fall har det lämnats uppdrag till andra enheter på huvudkontoret att genomföra utbildnings- eller informationsinsatser. Den tematiska tillsynen har främst skett i form av en årlig tillsyn där vissa återkommande rättsområden, som är av central betydelse för den operativa verksamheten, granskas. Exempel på dessa rättsområden är tillämpningen av reglerna om näringsförbud och förundersökningsbegränsning. Resultatet av granskningen för ett år jämförs med tidigare års resultat för att se eventuella förändringar i tillämpningen av rättsområdet, men också om de åtgärder som vidtagits efter föregående års tillsynsrapport gett resultat i den operativa verksamheten. Det kan här nämnas att vid den löpande tillsynen 2013 har utfallet av yrkade näringsförbud i de s.k. presumtionsfallen (för brott med straffminimum sex månader fängelse) nästan helt överensstämt med föregående års granskning medan det har blivit en väsentlig förbättring när det gäller yrkanden om tillfälligt näringsförbud. Utfallet av granskningen avgör vilka fortsatta åtgärder som ska vidtas för att uppnå målen för tillsynen. Ett tillsynsprojekt avseende åklagarnas processföring har genomförts och vissa rekommendationer har lämnats. Projektet har fokuserat på sakframställningar. De föreslagna åtgärderna som rapporten medförde har därefter följts upp och exempel på åtgärder som har genomförts är olika informationsinsatser och att enhetliga mallar för ekorevisorernas promemorior samt rutiner för dokumentationen av promemoriorna tagits fram. Överprövningar och klagomålsärenden Överprövningsverksamheten är en del av den rättsliga tillsynen vid överåklagarens kansli. Överprövning innebär att en överåklagare eller en vice överåklagare granskar och eventuellt ändrar en åklagares beslut. En överprövning initieras i regel av part eller annan som anser sig ha ett intresse i målet. Överprövning kan även begäras av myndighet med tillsynsansvar över det område som målet gäller. Ibland inkommer klagomål på hur en åklagare agerat. Överåklagaren tar då upp saken som ett särskilt tillsynsärende och kan även på eget initiativ inleda ett sådant ärende. Om det p.g.a.

16 (60) anmälan eller på annat sätt uppkommer misstanke om att åklagaren har gjort sig skyldig till brott ska ärendet överlämnas till Riksenheten för polismål vid Åklagarmyndigheten. Under året har 32 överprövningsärenden förekommit avseende åklagarbeslut från Ekobrottsmyndigheten. Det är en minskning jämfört med 2012, då motsvarande antal var 40 ärenden. De flesta under året inkomna ärenden har initierats av privatpersoner eller företrädare för privata intressen som velat att ett beslut att inte inleda eller att lägga ned en förundersökning ska ändras. Bland övriga klaganden återfinns Skatteverket i två ärenden, konkursförvaltare i två ärenden, landsting i ett ärende och en chefsåklagare som på eget initiativ begärt ändring av ett beslut. Tre åklagarbeslut har ändrats. Om åklagarens utredningsåtgärder är knapphändiga är sannolikheten för ändring av beslutet större. Handläggningstiderna för de ärenden som är avgjorda har varit i genomsnitt ca 58 dagar. Det är en ökning jämfört med föregående år då den genomsnittliga handläggningstiden var ca 45 dagar. Fyra ärenden från 2013 står i skrivande stund öppna. En förklaring till den längre genomsnittliga handläggningstiden är bland annat att sökanden i komplicerade ärenden begärt att få komplettera sina uppgifter vilket inneburit en återremiss till beslutande åklagare. För flera sådana ärenden har handläggningstiden blivit klart längre än genomsnittet. Enligt Riksåklagarens nya riktlinjer för överprövningsverksamheten, som gäller från 2014, ska kompletteringar normalt inte tillåtas. På grund av det låga antalet ärenden är det svårt att dra slutsatser av handläggningstiden eller av överprövningsverksamheten generellt. Under året har fem tillsynsärenden om ifrågasatta brister i åklagarens handläggning hanterats, såsom t.ex. långsam handläggning. I ett fall har det ifrågasatts om åklagaren varit jävig och två klagomål har förekommit rörande åklagares agerande under processen. I ett ärende har en tilltalad ifrågasatt om en åklagare har gjort sig skyldig till brott under förundersökningen. Enligt gällande rutin för sådana ärenden skickades ärendet till Riksenheten för polismål. Därutöver har klagomålsärendena inte föranlett några åtgärder. Ekobrottsmyndighetens verksamhet har utökats genom det s.k. riksansvaret. På sikt torde det innebära ökade mängder tillsyns- och klagomålsärenden. 5. Brottsutredning och lagföring 5.1. Sammanfattning och analys av 2013 års verksamhet Myndigheten har under året avgjort cirka 5 800 ärenden, vilket är en ökning med 26 procent jämfört med 2012. Avarbetningen av ärendestocken har lett till att antalet lagförda personer stigit med 15 procent jämfört med 2012, från 1 523 till 1 753 personer. Ärendegenomströmningstiden vid myndigheten har ökat under 2013. En bidragande orsak till ökningen av genomströmningstiderna är att myndigheten genomfört en satsning för att avsluta de äldsta ärendena. Ytterligare en orsak är att de ärenden som överfördes den 1 juli från Åklagarmyndigheten och polisen, i samband med övergången till ett rikstäckande ansvar, generellt hade en äldre ålder än de som redan fanns på Ekobrottsmyndigheten.

17 (60) Myndighetens satsning på att avsluta äldre ärenden har också gett goda resultat. Under året har den totala balansåldern, det vill säga åldern på de misstankar som finns i myndighetens ärendebalans, minskat med nära 100 dagar. Vid ingången av 2013 hade myndigheten drygt 1 900 ärenden i balans. I samband med övergången till ett rikstäckande ansvar tillkom omkring 1100 ärenden som tidigare handlagts vid Åklagarmyndigheten och polisen. Tack vara ett systematiskt arbete och riktade insatser var Ekobrottsmyndighetens ärendebalans vid årets slut endast cirka 2 400 ärenden. Årets kvantitativa resultat måste anses vara bra, inte minst då verksamhetsåret 2013 har varit ett extraordinärt år för myndigheten med en rad omständigheter som har påverkat all verksamhet och därmed våra resultat. För det första har arbetet med att skapa en rikstäckande myndighet inneburit en utmaning i hela organisationen. Många från den operativa verksamheten har varit involverade i olika tidskrävande projekt, vilket lett till beaktansvärt resursuttag från den ordinarie verksamheten. En nedläggning av myndighetens utredningsenheter i Skövde, Halmstad, Borås, Kristianstad och Visby har pågått under året, samtidigt som vi har etablerat verksamhet i Umeå, Sundsvall, Linköping och Örebro. En samlad verksamhet i egna lokaler etablerades först 1 november i Örebro/Linköping och den 1 december i Umeå/Sundsvall. Eftersom Ekobrottsmyndigheten 1 juli tog över drygt 1 100 ärenden för utredning vid våra nya orter, innebar det under en övergångsperiod hög belastning på verksamhetsorterna Stockholm, Göteborg och Malmö. Under dessa månader hanterades både den egna delen av myndighetens ärenden och, i olika omfattning, ärenden som ska handläggas vid de nya orterna. Konsekvensen blev att Stockholm, Göteborg och Malmö under 2013 hanterat en betydligt större mängd ärenden än vad de är resurssatta för. I kombination med betydande vakanser, bland annat på åklagarsidan, har resurssituationen tidvis varit påfrestande. Att myndigheten under året dessutom rekryterat många nya medarbetare utan erfarenhet av ekobrottsbekämpning ställer särskilda krav, inte minst vad gäller hur ärenden kan fördelas inom våra kammare. Vidare har Högsta domstolens dom i juni 2013 om ne bis in idem i skatteförfaranden haft en inverkan på hur många personer som har lagförts under året. Dubbelbestraffningsförbudet innebar på kort sikt att ett antal färdiga förundersökningar inte har lett till åtal samt att ett antal skattebrottsmål varit, och alltjämt är, vilandeförklarade i våra domstolar. Även långsiktigt påverkas Ekobrottsmyndighetens arbete av Högsta domstolens dom och dess konsekvenser. En bidragande faktor till att Ekobrottsmyndigheten, trots stora utmaningar, nått ett bra resultat 2013 är att ett intensivt arbete under året med metodutveckling. Det har bland annat skett med utgångspunkt i EBM-modellen, som beskriver hur vi ska arbeta för att nå myndighetens mål. I olika sammanhang har diskuterats hur modellen omsätts i praktiskt handlande i vardagen och vad det ställer för krav på medarbetare och chefer inom myndigheten. Ett viktigt ledord har varit medarbetardrivet utvecklingsarbete. En vidareutveckling av det gemensamma ledarskapet och diskussioner om hur man får en effektivare resurssättning för myndighetens ärenden har också pågått. Under året har dessutom en utveckling av samverkan mellan myndighetens olika verksamhetsgrenar och framförallt samverkan mellan kriminalunderrättelseverksamhet och kammarverksamhet varit i fokus.

18 (60) Ekobrottsmyndigheten har sedan några år tillbaka styrt verksamheten med fokus på den grövre och ofta organiserade ekonomiska brottsligheten. Ekobrottsmyndigheten har också i stor utsträckning varit involverad i ett flertal ärenden och olika övergripande satsningar i Malmö, Göteborg och Södertälje. Utöver det så har vi deltagit i framtagandet av den myndighetsgemensamma lägesbilden samt medverkat i olika metodutvecklingsprojekt som applicerats i både GOB-satsningen och på Ekobrottsmyndigheten. Ekobrottsmyndigheten har också tillsammans med flera andra myndigheter ett uppdrag att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Att arbeta med sådana ärenden, våra särskilt krävande ärenden, är resurskrävande i hela kedjan från underrättelseuppslag till domstolsförhandling. Det har tidigare i någon mening påverkat hanteringen av de mindre krävande ärendena, vilket 2012 bl.a. visade sig i en nedgång av antalet lagförda personer. Myndighetens uppdrag är att utreda och lagföra all ekobrottslighet, såväl den mindre omfattande som den grova och ibland organiserade ekobrottsligheten. Under 2013 har myndigheten vidtagit åtgärder för att vända utvecklingen från 2012 med en nedgång i lagföringen. En av de viktigare åtgärderna är att vi i organisationen spridit en modell för hantering av mellanstora ärenden. Modellen har vuxit fram i verksamheten och innebär att särskilda grupper skapas som resursmässigt fredas för att ta hand om de mellanstora ärendena och på så vis förhindrar att de blir nedprioriterade till förmån för myndighetens särskilt krävande ärenden. Vi har också sett över och genomfört en omorganisation när det gäller hanteringen av myndighetens mängdärenden. 5.2. Några viktiga ärenden 2013 Dom för sju av åtta i stor ekobrottshärva Värmlands tingsrätt fann sju av åtta åtalade skyldiga till bland annat bokföringsbrott, grovt bedrägeri och grovt skattebrott, i ett omfattande ekobrottsärende. Huvudmannen, vd:n för ett finansbolag, dömdes till fängelse i ett år och nio månader. Åtalet mot en annan man ogillades. Samtliga av de åtta åtalade hade någon gång under den långa utredningen varit anhållna eller suttit häktade. När det gäller den åttonde personen är den stora åtalspunkten som rör skattebrott avvisad med hänvisning till dubbelbestraffningsförbudet. Ett avvisande som är överklagat av Ekobrottsmyndigheten. Jag är nöjd med tingsrättens dom. Den sänder en viktig signal. När det gäller den överklagade delen för den åttonde personen så har vi ännu inte facit säger chefsåklagaren vid Ekobrottsmyndigheten. Dom för krögare och kassaregistertillverkare En krögare dömdes i april 2013 i Svea hovrätt till sex månaders fängelse och näringsförbud i tre år. Ytterligare en person dömdes i samma ärende för medhjälp till grovt bokföringsbrott. Tingsrätten hade tidigare dömt krögaren medan kassaregistertillverkaren och återförsäljaren frikändes. Hovrätten ändrade tingsrättens dom då det gällde kassaregistertillverkarens ansvar och menade att tillverkaren uppsåtligen programmerat kassaregistret med en krympningsfunktion. Ett viktigt signalvärde att man lyckats leda ett ärende som detta i bevis och att även kassaregistertillverkaren dömdes menade vice chefsåklagaren vid Ekobrottsmyndigheten.

19 (60) Dom i omfattande karusellhandel Svenska aktiebolag användes för att lura den danska staten på mervärdesskatt. De två inblandade åtalades 2012 för grova bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll. Efter att de tilltalade överklagade sina domar från tingsrätten, på ett respektive ett år och sex månaders fängelse, skärptes fängelsestraffen i hovrätten i maj 2013, till tre år vardera. Fenomenet är vanligt förekommande men ofta svårutrett eftersom utredningarna kräver samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter i flera EU-länder. I detta fall fick EBM stor hjälp av danska myndigheter säger kammaråklagaren vid Ekobrottsmyndigheten. Dom i flygbolagsrättegång Sex år efter att ett flygbolag gick i konkurs kom hovrättens dom mot tre personer i bolagets ledning. Personerna åtalades för grova ekobrott, men friades helt av Göteborgs tingsrätt i juni 2011. I maj 2013 ändrade hovrätten tingsrättens dom och dömde två av personerna för grovt bokföringsbrott med påföljden 6 månaders fängelse. För den tredje mannen i ledningen stod tingsrättens dom fast. Domen är en viktig markering att alla är lika inför lagen och att Ekobrottsmyndigheten med framgång kan utreda brott i börsnoterade bolag där de misstänkta tillhör det man vanligtvis brukar kalla samhällets stöttepelare kommenterade vice chefsåklagaren vid Ekobrottsmyndigheten i ett pressmeddelande. Dom i svartkontraktshärva I maj 2013 dömdes två män av Göteborgs tingsrätt för grovt brott mot jordabalken och bokföringsbrott till fängelse, näringsförbud samt återbetalning av ersättning i Göteborgs första rättegång om försäljning av hyreskontrakt. Två män hade under tre till fyra års tid sålt kontrakt till några av Göteborgs mest exklusiva adresser i centrala Göteborg. Jag är nöjd med att denna typ av svårutredda brott leder till fällande dom eftersom det är en markering till hyresvärdar och hyresgäster att försäljning av hyreskontrakt inte är riskfritt uttalade kammaråklagaren vid Ekobrottsmyndigheten. Dom i insiderhärva En anställd i ett bolag noterat på börsen i Stockholm, dömdes i juni av Uppsala tingsrätt för insiderbrott. Han dömdes till villkorlig dom och dagsböter för att han, genom annan, sålt hela sitt innehav av aktier i bolaget omedelbart efter att vd:n informerat de anställda om bolagets akut svåra ekonomiska situation. På eftermiddagen gick bolaget ut med ett pressmeddelande om att en nyemission skulle genomföras, varpå aktiekursen sjönk med drygt 20 procent. Det principiellt viktiga med domen är att den tilltalade fälldes trots att det inte fanns någon telefon- eller e-posttrafik eller annat som visade på hur han lämnat uppdraget att sälja till den som genomförde försäljningen menade finansmarknadskammarens åklagare vid Ekobrottsmyndigheten. Dom avseende företrädare av vårdkoncern En person dömdes i juni 2013 av Gotlands tingsrätt till dagsböter och villkorlig dom för bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll. Domen avsåg en vårdkoncern med

20 (60) behandlingshem för ungdomar. Ytterligare två män dömdes till samhällstjänst och villkorlig dom. Jag är nöjd med domslutet även om vissa delar ogillades. Det är viktigt att företagare sköter sin bokföring så att de kan kontrolleras. I detta fall kan man konstatera stora bokföringsbrister och det har inte gått att se i bokföringen hur pengarna har använts sade vice chefsåklagaren vid Ekobrottsmyndigheten. 5.3. Ne bis in idem Under året har Ekobrottsmyndigheten kraftsamlat kring analys och hantering av frågan om det så kallade dubbelbestraffningsförbudet. Dubbelbestraffningsförbudet har fått omfattande konsekvenser för myndigheten. Ytterligare en utmaning har varit det ändrade rättsläget på skattebrottsområdet. Enligt Högsta domstolens beslut den 9 juni och 26 juli 2013 är den svenska regleringen med skattebrott och skattetillägg för samma oriktiga uppgift i två olika förfaranden mot en och samma person oförenlig med Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga (ne bis in idem). Förbudet har enligt domstolens beslut gällt sedan den 10 februari 2009. Besluten har fått omfattande konsekvenser för myndigheten, inte minst när det gäller det oklara rättsläget, men också avseende de insatser som har krävts för att hantera den uppkomna situationen. Omfattande resurser har lagts ned på att med stöd av uppgifter från Skatteverket identifiera och lägga ned pågående ärenden där skattetillägg har utfärdats före åtal och att retroaktivt gå igenom de drygt 1 900 ärenden från 2009 där dubbelbestraffning kan föreligga. I de fall en enskild har dömts för skattebrott efter att skattetillägg har utfärdats erbjuder sig en åklagare att ansöka om resning till förmån för den enskilde. Arbetet med att inventera ärenden från 2009 förväntas avslutas i mars 2014. Det som därefter återstår är att, i de fall det blir aktuellt, vid ny domstolsförhandling yrka ny påföljd för återstående brottslighet. Det ändrade rättsläget har medfört att ärenden där skattetillägg har utfärdats inte längre kan anmälas till Ekobrottsmyndigheten. Skatteverket anmäler nu i huvudsak endast grova skattebrott. En stor osäkerhet har rått kring dubbelbestraffningsförbudets räckvidd och gränser inom rättsväsendet. Detta har lett till att många mål har vilandeförklarats i domstolarna, vilket har byggt ärendebalanser. Det är svårt att avgöra exakt hur dessa förhållanden har inverkat på årets resultat. 5.4. Särskilt om hanteringen av finansmarknadsbrotten Finansmarknadskammarens uppgift är att hantera brott på finansmarknaden. Finansmarknadsbrottslighet är komplicerad att utreda och kräver ofta stora utredningsinsatser och specialistkompetens. Internationell rättslig hjälp måste ofta begäras från brottsbekämpande myndigheter. Genom att samla resurser och upparbeta kompetens och effektiva arbetsformer kring denna typ av ärenden har Ekobrottsmyndigheten fortsatt effektivisera hanteringen av finansmarknadsbrotten.

21 (60) Ärendehanteringen Finansmarknadskammaren har under 2013 åtalat 38 personer för finansmarknadsbrottslighet, jämfört med 26 personer 2012. Kammaren har väckt 19 åtal avseende otillbörlig marknadspåverkan, fem åtal avseende insiderbrottslighet (jämfört med tre åtal 2012) och ett åtal rörande grovt svindleri. Bland årets ärenden kan särskilt nämnas: Insiderbrott I oktober 2013 väcktes åtal mot tre personer för bland annat grovt svindleri och grovt insiderbrott. De åtalade hade kommit överens om en gemensam brottsplan. Den första delen i brottsplanen var att anskaffa ett mycket stort antal aktier i bolaget X och höja kursen på bolagets aktier genom vilseledande pressmeddelanden. Brottsplanen fullbordades i juli 2013 genom ett vilseledande pressmeddelande som höjde aktiekursen med drygt 52 procent. Därefter såldes hela aktieinnehavet på 76 miljoner aktier med en total vinst på 8,9 mkr. Utredningsteamet säkrade i ärendet sammanlagt 9,9 mkr i brottsutbyte. Tre personer dömdes till fängelse för sin inblandning i brotten. De två huvudmännen dömdes för grovt svindleri och grovt insiderbrott till fängelse i två år samt näringsförbud i fem år. Den tredje personen fälldes för grovt svindleri och dömdes till fängelse i ett år och näringsförbud i tre år. Brottsvinsten på 8,9 mkr förklarades förverkad. Hela beloppet säkrades under förundersökningen. En dom från högsta domstolen Tingsrätten och hovrätten dömde en person för otillbörlig marknadspåverkan till dagsböter för att han under november 2008 genom ett antal aktieköp hade manipulerat kursen i bolaget X. Det bolag som personen handlade för var storägare i bolaget X. Hovrättens dom fastslog att personen hade manipulerat kursen genom att vid 18 olika tillfällen under 46 minuter hade köpt aktier till en, för varje köp, stigande kurs. När han var färdig hade priset på bolaget X:s aktie ökat med 210 procent. Högsta domstolen konstaterade genom dom i november att agerandet inte var otillbörligt och friade därför personen. Samverkan Under året har samverkan med Finansinspektionen och andra aktörer på finansmarknaden fortsatt och fördjupats. Ekobrottsmyndigheten och Finansinspektionen har gemensamt tagit fram synpunkter och förslag till marknadsmissbruksutredningen, som ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 mars 2014. Vidare har myndighetens operativa samverkan med andra myndigheter fördjupats, både före och under förundersökningar. Ekobrottsmyndigheten har också i något fall till Finansinspektionen återrapporterat sådana framkomna omständigheter som kan ha betydelse för Finansinspektionens uppdrag att utöva tillsyn över finansmarknaden. En sådan omständighet rörde frågan om anställda på en stor institution hade följt regelverk av mer ordningskaraktär i samband med att de lade ordrar. Finansinspektionen har i flera fall biträtt med inhämtande av uppgifter från andra länder. Representanter från Finansmarknadskammaren deltar i ett nätverk mot marknadsmissbruk som består av representanter från olika aktörer på finansmarknaden.

22 (60) Processföring Ekobrottsmyndigheten har 2013 fokuserat mycket på hur finansmarknadsmålen presenteras i domstol, bland annat genom att förklara de olika objektiva rekvisiten i de olika brotten utifrån ett EU-rättsligt perspektiv. Myndigheten har också lagt större vikt vid att tydliggöra vad en marknadsplats är och i vilken miljö som finansmarknadsbrotten begås. Det ger domstolarna bättre förutsättningar att bedöma bevisningen utifrån den kontext både rättsligt och faktiskt som brotten begås i. Ambitionen är att vi kan bidra till att öka domstolarnas kunskap om finansmarknaden ur ett marknadsmissbruksperspektiv. 5.5. Åtgärder för att spåra och säkra utbyte av brott Återrapporteringskrav regleringsbrev 2013: Ekobrottsmyndigheten ska redovisa de åtgärder som myndigheten har vidtagits för att vidareutveckla arbetet med brottsutbytesfrågor på såväl strategisk som operativ nivå. Ekobrottsmyndigheten ska också redovisa och kommentera det kvantitativa resultatet av myndighetens arbete att spåra, säkra, förverka och återföra vinster av brott. Ekobrottsmyndigheten har under året arbetat systematiskt och fokuserat för att spåra, säkra, förverka samt återföra vinster av brott. Samverkan mellan olika myndigheter är en förutsättning för ett framgångsrikt arbete inom brottsutbytesområdet. Sedan 2012 har vice chefsåklagaren, kammarkommissarien och en revisor på varje kammare ett utpekat ansvar för arbetet med att spåra och säkra utbyte av brott i syfte att förstärka brottsutbytesarbetet på operativ nivå. Det kan konstateras att myndighetens egna möjligheter till att återföra brottsutbyten, på grund av myndighetens brottskatalog, är förhållandevis begränsade. Ett mål är dock att i de fall det finns förutsättningar för brottsutbyten ska åtgärder alltid vidtas. Under hösten har inriktningen för myndighetens brottsutbytesfunktion gått mot att i ökad utsträckning bistå i pågående ärenden för att utgöra ett bättre stöd för den operativa verksamheten. I tabell 3 nedan redovisas antalet framställda yrkanden och belopp i dessa. Jämfört med 2012 har det totala antalet yrkanden minskat något. Däremot har det sammanlagda yrkade beloppet ökat betydligt i storlek, från 116 till 254 mkr, vilket motsvarar en ökning med nära 120 procent.

23 (60) Tabell 3. Framställda yrkanden och belopp År 2013 2012 2011 Framställda Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp yrkanden yrkanden (Mkr) yrkanden (Mkr) yrkanden (Mkr) Kvarstad 16 131,7 27 63,6 41 48,2 Förverkande 14 40,2 6 3,7 5 0,07 Företagsbot 17 20,3 32 33,1 28 25,6 Skadestånd 21 61,7 7 15,7 76 78,1 Totalt 68 253,9 72 116,1 150 152,0 Ekobrottsmyndigheten redovisar också antalet bifallna yrkanden i domar och beloppen för dessa. Resultatet redovisas i tabell 4 nedan. Tabell 4. Bifallna yrkanden och utdömda belopp i domstol År 2013 2012 2011 Antal Belopp Antal Belopp Antal Belopp Bifallna yrkanden yrkanden (Mkr) yrkanden (Mkr) domar* (Mkr) Kvarstad 1 3,0 5 8,3 - - Förverkande 2 3,0 2 1,4 3 19,2 Företagsbot 6 3,7 33 3,2 15 12,5 Skadestånd 11 9,0 113 29,6 25 54,8 Summa 20 18,7 148 34,2 41 86,5 *2011 saknas uppgift om antalet bifallna yrkanden, istället redovisas antalet domar. Som framgår av tabell 4 ovan har det skett en väsentlig minskning av antal bifallna yrkanden avseende företagsbot jämfört med 2012. Anledningen till detta är att det i december 2012 kom ett avgörande från Högsta domstolen avseende företagsbot som begränsar möjligheterna för domstolarna att döma ut boten. Av tabell 4 framgår också att antalet bifallna yrkanden om skadestånd under 2013 har minskat betydligt jämfört med 2012. Större delen av de bifallna yrkandena rörande skadestånd 2012 avsåg emellertid domar i ett fåtal större ärenden. Samverkan mellan myndigheter är en förutsättning för ett framgångsrikt arbete inom brottsutbytesområdet, eftersom olika myndigheter har olika förutsättningar och verktyg för arbetet med att spåra, säkra och återföra utbyte av brott. Ekobrottsmyndigheten har under året fokuserat på ökad samverkan med bland annat Skatteverket, Finanspolisen och Kronofogdemyndigheten. Flera myndigheter deltar också i ekobrottsmyndighetens utbildningar rörande brottsutbyten. Utbildning och andra kompetenshöjande insatser har också erbjudits vid myndighetens nya verksamhetsorter. Ekobrottsmyndigheten har fortsatt verka på en strategisk nivå och säkerställt att relevanta metodstöd och annat stödmaterial för brottsutbytesarbetet finns tillgängligt för alla medarbetare på intranätet. Brottsutbytesfunktionen har markant flyttat fram positionerna vad gäller de internationella nätverken ARO (Asset Recovery Office) och CARIN (Camden Asset

24 (60) Recovery Inter-Agency Network). Bland annat har myndigheten valts in som styrelseledamot i det senare nätverket. Funktionen medverkar också i arbetet med att bygga upp ett nätverk för revisorer inom rättsväsendet, ALEFA (The Association of Law Enforcement Forensic Accountants). Genom ARO har ekobrottsmyndighetens brottsutbytesfunktion omfattande kontakter med motsvarande funktioner i andra EU-länder. Antalet förfrågningar mellan utländska och svenska ARO har ökat betydligt under de senaste åren, vilket framgår av tabell 5 nedan. Tabell 5. Antal inkommande och utgående förfrågningar ARO Ekobrottsmyndigheten Antal förfrågningar ARO 2013 2012 2011 Inkomna 12 11 5 Utgående 53 46 17 Totalt 65 57 22 I maj 2012 föreslogs i utvärderingen av Nationella specialistfunktionen för brottsutbytesfrågor att den funktionen skulle läggas ned och dess uppgifter flyttas över till GOB-kansliet. Det ledde till att regeringen i juni 2013 gav Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten i uppdrag att, som ett led i den särskilda satsningen mot grov organiserad brottslighet, utveckla och följa upp den myndighetsövergripande samverkan som sker på brottsutbytesområdet. Ekobrottsmyndigheten samordnar arbetet och diskussioner har förts mellan de berörda myndigheterna för att enas om former för ett effektivt samarbete inom brottsutbytesområdet. 5.6. Resultat i siffror utredning och lagföring Underlagen till de resultat som presenteras i detta avsnitt är hämtade från åklagarväsendets statistikdatalager Cåsa (Centralt system för åklagarväsendets statistik och analys), som i sin tur hämtar uppgifterna från diarieföringssystemet Cåbra (Centralt system för åklagarväsendets brottmålshantering). Registrering av anmälningar och brottsmisstankar i Cåbra sker enligt Brottsförebyggande rådets anvisningar. Ett ärende upprättas när det finns minst en misstänkt person som är kopplad till en brottsmisstanke. Ärenden kan avse flera misstänkta personer och flera brottsmisstankar. Det kan vara allt ifrån en person som är misstänkt för ett brott, till att det finns flera personer som kopplats till ett stort antal brottsmisstankar. Ekobrottsmyndigheten delar upp ärenden i kategorier efter hur lång utredningstid som krävs i ett ärende. Förenklat kan sägas att ett ärende som kräver maximalt åtta timmars utredning kategoriseras som ett mängdärende. Ett ärende som kräver fler än åtta timmar men färre än 80 timmars utredning definieras som ett projektärende. Ärenden som kräver mer utredningstid än 80 timmar klassas som särskilt krävande. Definitionsförändring 2013 En mindre justering av de statistiska definitionerna har gjorts med anledning av ändrade registreringsrutiner i ärendehanteringssystemet Cåbra. Detta påverkar resultaten för beslutade

25 (60) brottsmisstankar, som blir något färre. Förändringen är marginell, i storleksordningen en promille. Brottsutredning Återrapporteringskrav regleringsbrev 2013: Ekobrottsmyndigheten ska redovisa: antalet inkomna och avslutade ärenden genomströmningstider Inkomna och avslutade ärenden Antalet till myndigheten inkomna ärenden har ökat kraftigt under 2013. Ökningen uppgår till nära 1 800 ärenden (39 procent) under 2013. En större del av ökningen består av de drygt 1 100 ärenden som fördes över från Åklagarmyndigheten till Ekobrottsmyndigheten den 1 juli 2013 i samband med att myndigheten gavs ett rikstäckande ansvar för ekobrottsligheten. I tabell 6 nedan redovisas fördelningen av de till myndigheten anmälda ärendena för myndighetens olika ärendekategorier. Tabell 6. Antal inkomna ärenden Ärendekategori 2013 2012 2011 Mängdärenden 2 595 2 054 1 971 Projektärenden 3 452 2 357 2 436 Särskilt krävande ärenden 107 60 40 Övriga ärenden 215 120 98 Totalt 6 369 4 591 4 545 Omkring en fjärdedel av Ekobrottsmyndighetens inkomna ärenden utreds av Skattemyndighetens skattebrottsenheter (SBE). Utredningarna från SBE håller regelmässigt hög kvalité och SBE är en viktig utredningsresurs för Ekobrottsmyndigheten. Tabell 7. Antal avslutade ärenden Ärendekategori 2013 2012 2011 Mängdärenden 2 436 1 962 2 004 Projektärenden 3 048 2 424 2 448 Särskilt krävande ärenden 122 97 112 Övriga ärenden 183 106 103 Totalt 5 789 4 589 4 667 Antalet avslutade ärenden har ökat kraftigt 2013. Ökningen kan endast till en mindre del härledas till riksansvaret. Totalt har antalet avslutade ärenden ökat med 1 200 stycken (26 procent), varav de i samband med riksansvaret nytillkomna kamrarna står för 233 ärenden.

26 (60) Inkomna och beslutade brottsmisstankar Tabell 8. Antal inkomna brottsmisstankar Ärendekategori 2013 2012 2011 Mängdärenden 10 905 8 681 8 228 Projektärenden 31 569 20 239 24 706 Särskilt krävande ärenden 10 827 4 953 4 655 Övriga ärenden 655 672 209 Totalt 53 956 34 545 37 798 Antalet inkomna brottsmisstankar har ökat med 56 procent (drygt 19 000 brottsmisstankar) under 2013. Knappt hälften av ökningen (ca 9 500 misstankar) består av brottsmisstankar i de ärenden som förts över från Åklagarmyndigheten i samband med riksansvaret. Tabell 9. Antal beslutade brottsmisstankar Ärendekategori 2013 2012 2011 Mängdärenden 10 387 7902 8 573 Projektärenden 26 668 19 815 25 515 Särskilt krävande ärenden 7 809 4 443 5 881 Övriga ärenden 826 130 235 Totalt 45 690 32 290 40 204 Antalet beslutade brottsmisstankar har ökat med drygt 40 procent (13 400 brottsmisstankar) under 2013. De i samband med riksansvaret nytillkomna kamrarna står för en tredjedel (ca 4 500 brottsmisstankar) av denna ökning. Genomströmningstider Genomströmningstiden beräknas på den totala handläggningstiden för brottsmisstankarna i ett ärende och definieras som antalet dagar från inkommen anmälan till avgörande beslut (beslut om avskrivning eller lagföring) på brottsmisstanken. Brottsmisstankens genomströmningstid bokförs i sin helhet på den handläggande enhet som fattar beslut om avskrivning eller lagföring. Detta innebär bl.a. att den totala genomströmningstiden för de brottsmisstankar som migrerats från Åklagarmyndigheten i samband med riksansvaret bokförs på Ekobrottsmyndigheten. Tabell 10. Antal dagar från anmälan till beslut, medelvärde Ärendekategori 2013 2012 2011 Mängdärenden 52 42 43 Projektärenden 282 239 242 Särskilt krävande ärenden 439 392 424 Övriga ärenden 1 554 235 178 Totalt 281 212 217 I tabell 10 ovan redovisas en kraftigt ökad genomströmningstid för 2013. En del av ökningen förklaras av ovan nämnda ärendemigrering från Åklagarmyndigheten i samband med riks-

jan-11 mar-11 maj-11 jul-11 sep-11 nov-11 jan-12 mar-12 maj-12 jul-12 sep-12 nov-12 jan-13 mar-13 maj-13 jul-13 sep-13 nov-13 Sida 27 (60) ansvaret. Dessa ärenden har i genomsnitt ökat Ekobrottsmyndighetens genomströmningstid med 14 dagar. Nedbrutet på ärendekategorier (tabell 10) kan noteras den kraftiga ökningen till 1 554 dagar i kategorin övriga ärenden. Större delen av den ökningen härrör från ett enskilt ärende som övertogs från Åklagarmyndigheten 2012. Ärendet innehåller ett stort antal brottsmisstankar med anmälan upprättad 2008, vilket påverkar genomsnittet relativt mycket. Totalt sett har detta enda ärende ökat Ekobrottsmyndighetens genomströmningstid med 26 dagar i genomsnitt. Exklusive de ovan beskrivna ärendena beräknas myndighetens genomströmningstid till 241 dagar. Detta är alltjämt en väsentlig ökning (29 dagar) jämfört med 2012 års resultat. En orsak till denna ökning är myndighetens intensiva arbete under 2013 med att avsluta förundersökningar som pågått under längre tid. Eftersom genomströmningstiden bokförs då brottsmisstanken beslutas, tenderar en större balansavarbetning att öka medelvärdet för genomströmningstiderna. Av detta skäl följer myndigheten inte bara utvecklingen av genomströmningstiden på misstankar som beslutats utan också åldern på innevarande balans. Åldern på den s.k. arbetsbalansen (främst pågående förundersökningar) mäts som antalet dagar som förflutit sedan anmälan på ännu ej beslutade brottsmisstankar. Diagram 1. Genomsnittlig ålder, brottsmisstankar i arbetsbalans 2011 2013 400 380 360 340 320 300 280 260 240 220 200 Antal dagar Diagram 1 visar utvecklingen för åldern på arbetsbalansen under perioden 2011 2013. Det framgår tydligt att balansåldern har haft en stigande trend under en längre tid, med ett maxvärde på omkring 370 dagar vid utgången av december 2012. Under 2013 har myndigheten gjort stora ansträngningar för att minska åldern på arbetsbalansen och avsluta äldre ärenden, vilket framgår av den kraftigt fallande trenden under året. Vid utgången av december 2013

28 (60) var åldern på myndighetens arbetsbalans i genomsnitt 274 dagar, jämfört med 372 dagar i december 2012, vilket innebär en minskning på nära 100 dagar under 2013. Lagföring Återrapporteringskrav regleringsbrev 2013: Ekobrottsmyndigheten ska redovisa antalet och andelen misstänkta personer som har lagförts samt antalet och andelen brottsmisstankar som har lett till lagföring. Lagförda misstänkta personer Tabell 11. Antal lagförda misstänkta personer Ärendekategori 2013 2012 2011 Mängdärenden 636 541 648 Projektärenden 903 813 967 Särskilt krävande ärenden 206 164 168 Övriga ärenden 8 5 8 Totalt 1 753 1 523 1 791 I tabell 11 ovan redovisas antalet lagförda misstänkta personer fördelat på ärendekategori. Antalet lagförda personer har ökat i samtliga kategorier jämfört med 2012. Värt att uppmärksamma särskilt är ökningen av antalet lagförda personer i myndighetens särskilt krävande ärenden från 164 till 206 personer, vilket motsvarar en ökning med drygt 25 procent. Totalt har antalet lagförda misstänkta personer ökat med 230 stycken jämfört med 2012, vilket motsvarar en ökning med 15 procent. Tabell 12. Andel lagförda misstänkta personer Ärendekategori 2013 2012 2011 Mängdärenden 22% 26% 29% Projektärenden 19% 23% 26% Särskilt krävande ärenden 39% 40% 35% Övriga ärenden 12% 20% 24% Totalt 21% 25% 27% I tabell 12 ovan redovisas andelen lagförda misstänkta personer. I mängd- respektive projektärenden lagförs grovt räknat var femte misstänkt person. I myndighetens särskilt krävande ärenden lagförs nära 40 procent av de misstänkta individerna. Det procentuella resultatet i kategorin övriga ärenden är mindre relevant då det rör sig om ett fåtal misstänkta personer som lagförts (se tabell 12). Jämfört med 2012 har andelen lagförda personer minskat med totalt fyra procentenheter. Detta beror på att antalet avskrivna misstänkta personer har ökat mer än antalet lagförda personer under 2013.

29 (60) Lagförda brottsmisstankar Tabell 13. Antal lagförda brottsmisstankar Ärendekategori 2013 2012 2011 Mängdärenden 1 821 1 495 2 109 Projektärenden 3 943 3 776 4 896 Särskilt krävande ärenden 4 614 2 288 3 069 Övriga ärenden 570 50 39 Totalt 10 948 7 609 10 113 I tabell 13 ovan redovisas antalet lagförda brottsmisstankar fördelat på ärendekategori. Antalet lagförda brottsmisstankar har ökat i samtliga ärendekategorier. Den största ökningen har skett i de särskilt krävande ärendena, med en ökning på drygt 100 procent jämfört med 2012. Tabell 14. Andel lagförda brottsmisstankar Ärendekategori 2013 2012 2011 Mängdärenden 18% 19% 25% Projektärenden 15% 19% 19% Särskilt krävande ärenden 59% 51% 52% Övriga ärenden 69% 38% 17% Totalt 24% 24% 25% I tabell 14 ovan redovisas andelen lagförda brottsmisstankar. Lagföringsandelen i mängdärenden har minskat med en procentenhet. Lagföringsandelen i projektärenden har minskat med fyra procentenheter, medan motsvarande andel i särskilt krävande ärenden har ökat med åtta procentenheter till 59 procent. Andelen lagförda brottsmisstankar i myndighetens särskilt krävande ärenden har överstigit 50 procent de tre senaste åren. Totalt sett är lagföringsandelen relativt konstant över tid, med omkring en fjärdedel lagförda brottsmisstankar. Beslut Återrapporteringskrav regleringsbrev 2013: Ekobrottsmyndigheten ska redovisa: antalet och andelen beslut i åtalsfrågan uppdelat på beslut varigenom åtal väckts, åtalsunderlåtelse meddelats, strafföreläggande utfärdats, åtal inte väckts på grund av att brott inte kan bevisas respektive åtal inte väckts av andra skäl antalet och andelen beslut att inte inleda respektive antalet och andelen beslut att lägga ned en förundersökning. Antalet och andelen beslut om förundersökningsbegränsning ska framgå.

30 (60) Antal beslut Tabell 15. Antal beslut avseende brottsmisstankar Beslut 2013 2012 2011 Förundersökning inleds ej, förundersökningsbegränsning 6 072 4 550 4 755 Förundersökning inleds ej, övriga skäl 6 901 4 449 5 888 Förundersökning läggs ned, förundersökningsbegränsning 3 397 2 652 3 049 Förundersökning läggs ned, övriga skäl 15 844 10 392 13 266 Summa 32 214 22 043 26 958 Åtal väcks ej, bevisproblem 720 732 685 Åtal väcks ej, övriga skäl 726 434 432 Summa 1 446 1 166 1 117 Strafföreläggande 1 922 1 449 1 413 Åtalsunderlåtelse 44 60 107 Åtal 8 982 6 100 8 593 Summa 10 948 7 609 10 113 Övriga beslut 1 082 1 472 2 016 Antal beslut totalt 45 690 32 290 40 204 Antalet beslutade brottsmisstankar har ökat väsentligt under 2013. Ökningen beror till viss del på att organisationen har vuxit i storlek, men framför allt är den ett resultat av en omfattande balansavarbetning under året. De flesta typer av beslut har ökat antalsmässigt, med några undantag. Antalet åtalsunderlåtelser har minskat. Det är emellertid relativt ovanligt att åtalsunderlåtelse kommer i fråga för ekonomiskt brottslighet. Även beslut att inte väcka åtal p.g.a. bevisproblem har minskat. Den tredje kategorin som minskat i antal är övriga beslut. Denna kategori består till större delen av beslut som fattas av administrativa skäl, främst korrektur av dubbelregistreringar. Det är sålunda positivt att besluten i denna kategori minskar i antal.

31 (60) Tabell 16. Andel beslut avseende brottsmisstankar Beslut 2013 2012 2011 Förundersökning inleds ej, förundersökningsbegränsning 13% 14% 12% Förundersökning inleds ej, övriga skäl 15% 14% 15% Förundersökning läggs ned, förundersökningsbegränsning 7% 8% 8% Förundersökning läggs ned, övriga skäl 35% 32% 33% Summa 71% 68% 67% Åtal väcks ej, bevisproblem 2% 2% 2% Åtal väcks ej, övriga skäl 2% 1% 1% Summa 3% 4% 3% Strafföreläggande 4% 4% 4% Åtalsunderlåtelse 0% 0% 0% Åtal 20% 19% 21% Summa 24% 24% 25% Övriga beslut 2% 5% 5% Antal beslut totalt 100% 100% 100% Andelen beslut fördelat på beslutskategori är relativt konstant över tid. Den största förändringen relativt sett är den minskade andelen övriga beslut. Andelen beslut att inte väcka åtal i slutredovisade förunderökningar har också minskat något, från fyra till tre procent. Antalet nedläggningsbeslut har ökat med tre procentenheter, medan andelen åtal har ökat med en procentenhet. Kostnader och resursåtgång, verksamhetsområde utredning och lagföring Ekobrottsmyndighetens uppskattning av kostnader och resursåtgång för verksamhetsområde utredning och lagföring baseras på myndighetens tidredovisning. Tidredovisningen för myndighetens anställda hanteras i myndighetens personaladministrativa system. Fram till den 1 juli 2013 administrerades också de polisanställda i Ekobrottsmyndighetens system, men därefter övertogs personaladministrationen för de polisanställda av Polisen. Av detta skäl saknas tidredovisning för de polisanställda på Ekobrottsmyndighetens prestationsobjekt efter den 1 juli 2013. Detta har hanterats genom att räkna upp resultatet av tidredovisningen för de polisanställda under perioden januari-juni 2013 till helårsresultat för 2013. Underlaget 2013 bedöms ändå ge en relativt tillförlitlig bild av kostnadsutvecklingen för myndighetens prestationer, om än med mindre noggrannhet jämfört med tidigare år. Jämförelser mellan resultat baserade på tidredovisningen 2013 och tidigare år bör därför göras med viss försiktighet. Myndighetens kostnader för resursåtgången redovisas på prestationsområde mängd-, projektoch särskilt krävande ärenden. Sammantaget beräknas kostnaderna för utredning och lagföring ha ökat med knappt 80 mkr 2013 jämfört med 2012. Det motsvarar en ökning om knappt 20 procent, samtidigt som myndighetens prestation mätt som antalet beslutade brottsmisstankar har ökat med drygt 40 procent. Myndighetens prestation på marginalen har alltså ökat dubbelt så mycket som resursinsatsen.

32 (60) Tabell 17. Kostnad per prestationsområde, verksamhetsområde utredning och lagföring Verksamhetsområde utredning och lagföring Kostnad per prestationsområde (mkr) Prestationsområde 2013 2012 2011 Mängdärenden 40 31 30 Projektärenden 300 255 250 Särskilt krävande ärenden 145 121 113 Summa kostnad (mkr), utedning och lagföring 486 407 393 I tabell 18 nedan redovisas kostnaden per prestation, d.v.s. vilken resurs en beslutad brottsmisstanke i genomsnitt har krävt per ärendekategori. Tabell 18. Kostnad per prestation, verksamhetsområde utredning och lagföring Verksamhetsområde utredning och lagföring Kostnad per prestation (tkr) Prestationsområde 2013 2012 2011 Mängdärenden 4 4 4 Projektärenden 11 13 10 Särskilt krävande ärenden 19 27 19 Av redovisningen ovan framgår att den genomsnittliga kostnaden för en beslutad brottsmisstanke i myndighetens mängdärenden uppskattas till omkring 4 tkr, en nivå som varit konstant under den senaste treårsperioden. Myndighetens mängdbrottshantering är en effektiv verksamhet, som handlägger mer än 20 procent av myndighetens volym av brottsmisstankar till en kostnad som motsvarar mindre än tio procent av myndighetens samlade resurser. Genomsnittskostnaden per beslutad brottsmisstanke har uppskattningsvis minskat med 2 tkr i projektärenden och med 8 tkr i särskilt krävande ärenden. Detta är en betydande framgång då dessa ärendetyper står för över 90 procent av myndighetens totala kostnader för utredning och lagföring. Verksamhetens intäkter kan fördelas på prestationsområde efter samma princip som kostnaderna. Detta redovisas dock inte särskilt eftersom intäkterna nästan uteslutande består av anslagsmedel. Redovisning per ekobrottskammare Återrapporteringskrav regleringsbrev 2013: Ekobrottsmyndigheten ska redovisa andelen lagförda brottsmisstankar och genomströmningstider per ekobrottskammare.

33 (60) Lagföring Ekobrottsmyndigeten följer löpande upp lagföringen på verksamhetsorterna i landet. Uppföljningen utgör ett värdefullt underlag i verksamhetsdialogen med områdesledningsgrupperna (OLG). I den interna uppföljningen mäts lagföring i första hand som antalet lagförda misstänkta personer. För att uppnå jämförbarhet mellan kammare av olika storlek divideras antalet lagförda personer med antalet årsarbetskrafter åklagare. Nyckeltalet som erhålls visar antalet lagförda personer per åklagare på respektive ort. Mätt enligt detta nyckeltal är variationen i lagföring relativt liten i landet; i genomsnitt lagför en heltidstjänstgörande ekobrottsåklagare drygt 19 misstänkta personer årligen i Stockholm 2 respektive Malmö, medan Göteborg ligger något högre med drygt 21 lagförda personer per åklagare. För de kammare som bildats i samband med riksansvaret finns ännu inga helårsresultat varför jämförbara uppgifter saknas. I tabell 19 nedan redovisas andelen lagförda brottsmisstankar fördelade på myndighetens organisatoriska enheter. Variationen är relativt stor, både mellan olika kammare och över tid. En enskild kammares resultat mätt som andelen lagförda brottsmisstankar kan påverkas relativt mycket av ett enskilt ärende som innehåller stora mängder brottsmisstankar. Dessa ärenden är visserligen relativt få till antalet, men resultatet för den kammare som handlägger ett sådant ärende kan potentiellt variera med flera tiotals procent beroende på om ärendet lagförs eller avskrivs. Tabell 19. Andel lagförda brottsmisstankar, per kammare Kammare/funktion 2013 2012 2011 Ekobrottskammare Första ekobrottskammaren i Stockholm 12% 17% 32% Andra ekobrottskammaren i Stockholm 17% 19% 27% Första ekobrottskammaren i Göteborg 22% 35% 21% Andra ekobrottskammaren i Göteborg 56% 35% 24% Första ekobrottskammaren i Malmö 23% 23% 20% Andra ekobrottskammaren i Malmö 32% 25% 18% Ekobrottskammaren i Linköping 21% - - Ekobrottskammaren i Umeå 13% - - Totalt ekobrottskammare 26% 25% 25% Övriga kammare Nationella Ekobrottskammaren - - 23% Finansmarknadskammaren 25% 26% - Totalt övriga kammare 25% 26% 23% 2 Exkl. Finansmarknadskammaren och enheten i Uppsala.

34 (60) Mängdbrottsfunktioner Mängdbrottsfunktionen i Stockholm 12% 15% 22% Mängdbrottsfunktionen i Göteborg 28% 27% 30% Mängdbrottsfunktionen i Malmö 20% 21% 28% Mängdbrottsfunktionen i Linköping 16% - - Mängdbrottsfunktionen i Umeå 24% - - Totalt mängbrottsfunktioner 17% 19% 25% Totalt Ekobrottsmyndigheten 24% 24% 25% Genomströmningstid I tabell 20 nedan redovisas den genomsnittliga genomströmningstiden från anmälan till beslut per kammare respektive per mängdbrottsfunktion vid myndigheten. Det kan konstateras att genomströmningstiderna har ökat vid samtliga kammare och som diskuterats tidigare är detta en effekt av att kamrarna fokuserat på att avsluta äldre ärenden under 2013. En annan orsak är att enskilda kamrars genomströmningstider kan påverkas extremt av enstaka ärenden. Detta är exempelvis fallet för andra ekobrottskammaren i Göteborg, som redovisar en genomströmningstid om 456 dagar 2013. Större delen av den ökningen förklaras av ett enskilt äldre ärende som kammaren övertagit från Åklagarmyndigheten och som har ökat den genomsnittliga genomströmningstiden i kammarens ärenden med drygt 150 dagar under 2013. Tabell 20. Antal dagar från anmälan till beslut i genomsnitt, per kammare Kammare/funktion 2013 2012 2011 Ekobrottskammare Första ekobrottskammaren i Stockholm 355 342 268 Andra ekobrottskammaren i Stockholm 347 261 245 Första ekobrottskammaren i Göteborg 259 223 336 Andra ekobrottskammaren i Göteborg 456 272 282 Första ekobrottskammaren i Malmö 293 233 225 Andra ekobrottskammaren i Malmö 317 225 188 Ekobrottskammaren i Linköping 263 - - Ekobrottskammaren i Umeå 392 - - Totalt ekobrottskammare 350 268 260

35 (60) Övriga kammare Nationella Ekobrottskammaren - - 348 Finansmarknadskammaren 266 215 - Totalt övriga kammare 266 215 348 Mängdbrottsfunktioner Mängdbrottsfunktionen i Stockholm 49 52 44 Mängdbrottsfunktionen i Göteborg 25 25 40 Mängdbrottsfunktionen i Malmö 31 30 34 Mängdbrottsfunktionen i Linköping 119 - - Mängdbrottsfunktionen i Umeå 98 - - Totalt mängbrottsfunktioner 49 41 41 Totalt Ekobrottsmyndigheten 281 212 217 Det är svårt att dra slutsatser av de nyetablerade orternas (Linköping och Umeå) resultat då verksamheten på dessa orter har befunnit sig i en uppbyggnadsfas under andra halvan av 2013. När det gäller de etablerade kamrarna (i Stockholm, Göteborg och Malmö) kan konstateras att genomströmningstiden (exklusive ovan nämnda ärende) varierar inom ett intervall om cirka 260 360 dagar och för mängdbrottsfunktionerna mellan 25 50 dagar. Ekobrottsmyndigheten prioriterar och verkar aktivt för att förkorta genomströmningstiderna. En viktig del i detta arbete är det fokus som riktats mot åldern på ärendebalanserna, och som medfört mycket goda resultat under 2013. Genom en fortsatt effektivisering av arbetsprocesserna och genom vidareutveckling av metoderna för uppföljning och utvärdering inom verksamheten verkar Ekobrottsmyndigheten för att handläggningstiderna ska minska och samtidigt bli mer enhetliga. Särskild återrapportering om penninghäleri Återrapporteringskrav regleringsbrev 2013: Ekobrottsmyndigheten ska, såvitt avser penninghäleriförseelse och penninghäleri, redovisa uppgifter om: antalet misstänkta personer som har lagförts antalet beslut i åtalsfrågan uppdelat på beslut varigenom åtal väckts, åtalsunderlåtelse meddelats, strafföreläggande utfärdats, åtal inte väckts på grund av att brott inte kan bevisas respektive åtal inte väckts av andra skäl antalet beslut att inte inleda respektive antalet beslut att lägga ned en förundersökning antalet inkommande och utgående framställningar om internationellt straffrättsligt samarbete antalet beslut om beslag, förvar, kvarstad och förverkande i sådana ärenden.

36 (60) Lagföring I tabell 21 nedan redovisas antalet lagförda misstänkta personer för penninghäleribrott 2011 2013. Totalt 16 personer har lagförts för detta brott under perioden. Tabell 21. Antal lagförda misstänkta personer, penninghäleri Ärendekategori 2013 2012 2011 Mängdärenden - - - Projektärenden 2 2 1 Särskilt krävande ärenden 4-7 Övriga ärenden - - - Totalt 6 2 8 Beslut I tabell 22 nedan redovisas antalet beslut avseende misstankar om penninghäleri. Antalet beslut har ökat, från 32 stycken 2011 till totalt 48 stycken 2013. Tabell 22. Antal beslut avseende brottsmisstankar, penninghäleri Beslut 2013 2012 2011 Förundersökning inleds ej 24 2 1 Förundersökning läggs ned 15 6 10 Summa 39 8 11 Åtal väcks ej, bevisproblem - - 3 Åtal väcks ej, övriga skäl - - 2 Summa 0 0 5 Strafföreläggande - 1 - Åtalsunderlåtelse - - - Åtal 9 1 12 Summa 9 2 12 Övriga beslut - 3 4 Antal beslut totalt 48 13 32 Internationellt straffrättsligt samarbete Framställningar om internationellt straffrättsligt samarbete förekommer relativt sällan i ärenden som avser penninghäleri. Av tabell 23 nedan framgår att tre utgående framställningar gjordes 2011.

37 (60) Tabell 23. Antal inkommande och utgående framställningar om internationellt straffrättsligt samarbete i ärenden med misstanke om penninghäleriförseelse och penninghäleri Antal framställningar 2013 2012 2011 Inkommande - - - Utgående - - 3 Totalt 0 0 3 Beslag, förvar, kvarstad och förverkanden Av tabell 24 nedan framgår att det har fattats mellan 31 och 43 beslut om beslag årligen 2011-2013 i ärenden med misstanke om penninghäleri. Beslut om förvar, kvarstad och förverkande är relativt ovanliga. Tabell 24. Antal beslut om beslag, förvar, kvarstad och förverkande i ärenden med misstanke om penninghäleriförseelse och penninghäleri Antal beslut 2013 2012 2011 Beslag 31 43 36 Förvar - - 7 Kvarstad - 2 7 Förverkande 2 1 - Häktningar och restriktioner Återrapporteringskrav regleringsbrev 2013: Ekobrottsmyndigheten ska redovisa det totala antalet häktade personer under år 2013 samt den tid som personerna har varit häktade redovisat i lämpliga tidsintervall. Av redovisningen ska också framgå hur många av de häktade som har varit ålagda restriktioner samt den tid de häktade har varit ålagda restriktioner redovisat i lämpliga tidsintervall. I tabell 25 nedan framgår hur lång tid personerna varit häktade, redovisat i tidsintervaller om 20 dagar, samt det genomsnittliga antalet dagar dessa personer har haft restriktioner.

38 (60) Tabell 25. Häktningar och restriktioner 2013 Antal dagar i häktet Antal häktade personer Varav antal häktade personer med restriktioner Genomsnittligt antal dagar med restriktioner 1 20 dagar 21 18 11 21 40 dagar 11 11 28 41 60 dagar 3 3 43 61 80 dagar 2 1 62 81 100 dagar 7 7 75 101 120 dagar 6 6 91 121 140 dagar 1 1 19 141 160 dagar 3 3 75 161 180 dagar 1 1 76 181 200 dagar - - - 201 220 dagar - - - 221 240 dagar - - - 241 260 dagar - - - 261 280 dagar - - - 281 300 dagar 3 3 131 >300 dagar - - - Totalt 58 54 46 Under 2013 har totalt 58 personer varit häktade, varav 54 personer med restriktioner. Totalt har häktningstiden med restriktioner varit 46 dagar i genomsnitt. 6. Samordning för att skydda EU:s finansiella intressen Ekobrottsmyndigheten ansvarar för samordningen av de nationella åtgärderna mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig och ineffektiv hantering och användning av EU-relaterade medel i Sverige. Myndigheten utreder misstänkta bedrägerier med EU-medel i hela landet. Anmälningarna har minskat under 2013 jämfört med 2012. Under året har elva anmälningar om EU-bedrägerier inkommit till Ekobrottsmyndigheten (2012 inkom 20 anmälningar). Förundersökning har inletts avseende tio av dessa ärenden och två domar avseende EU-bedrägeri har meddelats. På grund av det låga antalet anmälningar som inkommer varje år är det svårt att dra slutsatser om orsaken till minskningen 2013.

39 (60) Diagram 2. Inkomna anmälningar avseende EU-bedrägerier 2001 2013 40 30 20 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Vid Ekobrottsmyndigheten finns Rådet för skydd av EU:s finansiella intressen (SEFI-rådet). Rådets uppgift är att främja en effektiv och korrekt användning av EU-relaterade medel och åtgärder mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig hantering av sådana medel i landet. Rådet ger förutsättningar för samverkan mellan berörda myndigheter i syfte att öka effektiviteten vad gäller att förebygga, upptäcka, utreda och vidta åtgärder vid misstanke om felaktig användning av EU-relaterade medel. SEFI-rådet har en strategisk roll i styrnings- och kontrollfrågor och består av företrädare för myndigheter som på olika sätt ansvarar för hanteringen av EU-medel i Sverige. Under 2013 har SEFI-rådet fortsatt att verka för att antalet brottsanmälningar rörande misstänkta EU-bedrägerier ska öka. En arbetsgrupp har bildats för att på handläggarnivå samla och sprida konkreta erfarenheter om hur EU-medel kan skyddas. Gruppens första uppdrag, som påbörjats under året, är att ta fram en vägledning för att tydliggöra vad som avses med begreppen fel, oegentlighet och misstänkt brottslighet i detta sammanhang. Rådet har under året tagit fram en treårsrapport avseende skyddet av EU:s finansiella intressen i Sverige. I rapporten beskrivs åtgärder som vidtagits inom området under perioden 2010 2012 samt statistikuppgifter rörande rapporterade oegentligheter och anmälningar om misstänkta EU-bedrägerier. Tre möten har under året genomförts i rådets regi och i anslutning till dessa möten har tre föreläsningar arrangerats. Frågor med anledning av EU:s kommande programperiod, 2014 2020 har under året varit aktuella, särskilt ur ett regelförenklingsperspektiv. Ekobrottsmyndighetens internationella samverkan för bekämpning av EU-bedrägerier innebär att Ekobrottsmyndigheten är kontaktmyndighet till EU-kommissionens bedrägeribekämpningsbyrå (OLAF). Ekobrottsmyndigheten deltar också tillsammans med finansdepartementet i en kommitté (COCOLAF) vid kommissionen. Ekobrottsmyndigheten har under året deltagit vid en konferens för kunskapsinhämtning och nätverk så som Towards the European Public Prosecutor s office (EPPO) rörande frågan om ett eventuellet inrättande av en europeisk åklagare. Myndigheten deltog även vid ett symposium, 8th European Annual Symposium EU Funds 2013, som samlade tjänstemän från hela EU involverade i förvaltningen och kontrollen av EU-medel.

40 (60) 7. Internationellt samarbete Återrapporteringskrav regleringsbrev 2013: Ekobrottsmyndigheten ska redovisa de åtgärder som myndigheten har vidtagit för att utveckla det internationella samarbetet på såväl strategisk som operativ nivå. Av redovisningen ska även framgå hur myndigheten har samverkat med andra svenska myndigheter inom ramen för det internationella samarbetet. 7.1. Internationellt samarbete på strategisk nivå På strategisk nivå har myndigheten under året fokuserat insatserna avseende internationellt samarbete främst till de områden som ligger inom EU:s prioriteringar såsom momsbedrägeribrott, punktskattebrott och cybercrime. Myndigheten har i år också placerat en medarbetare på svenska kontoret vid Eurojust i Haag, med särskild inriktning på ekobrott. I syfte att stärka det internationella samarbetet på myndigheten har en strategi för det internationella arbetet de kommande tre åren tagits fram. Strategin tar sikte på hur kunskaper och erfarenheter ska samlas in, förvaltas och spridas systematiskt för att säkerställa hög kompetens. Utöver ökad kunskapsnivå bidrar deltagande och synlighet i internationella fora även till ökat förtroende, som är nödvändigt för ett gott operativt samarbete. Erfarenheter och kunskaper kan sedan omvandlas till effektivare arbetsmetoder och ligga till grund för kommande prioriteringar. I det arbetet är ett fungerande flöde inom myndigheten av stor vikt. I samband med att Ekobrottsmyndigheten fått rikstäckande ansvar för ekobrottsbekämpningen ökar behovet av kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte. Antalet internationella kontaktåklagare har därför utökats och riktlinjer tagits fram avseende de internationella kontaktåklagarnas arbete. Utöver kontaktåklagarna har även ett antal åklagare utpekats som kontaktyta för kommande arbete i samband med Europols prioriteringar. Förutsättningen för en effektiv brottsbekämpning är ett effektivt informationsutbyte på ett tidigt stadium. Som en del i arbetet har Ekobrottsmyndigheten ingått som medlem i Focal Point MTIC på Europol, som analyserar och koordinerar underrättelseinformation när det gäller momsbedrägerier. I samband med det har riktlinjer för informationsförsörjning till och från Europol antagits. Som en del av uppföljningen av förra årets satsning på digital bevisning har myndigheten anordnat ett internationellt seminarium om inhämtande av elektronisk bevisning från utlandet. På seminariet behandlades bland annat frågor som nya utmaningar på området, rättsliga förutsättningar för inhämtande av elektronisk bevisning från utlandet och värdering och elektroniska bevis. I seminariet deltog, utöver svenska kollegor, bl.a. nordiska kollegor, gästföreläsare från Eurojust, Max Planck Institutet för internationell rätt och straffrätt och FBI. I linje med EU:s prioriteringar har myndigheten också deltagit i ett strategiskt seminarium avseende punktskattebrott som anordnats av Eurojust och en konferens om grova skattebrott med inriktning på hanteringen skatteparadis och momskaruseller som anordnats av Europol.

41 (60) Den årliga nordiska ekokonferensen hölls i år i Danmark anordnat av danska Statsadvokaten for Særlig Økonomisk og International Kriminalitet och temat var underrättelsebilden, pedagogiken i rätten, personalutveckling och cybercrime. Europeiska kommissionens förslag till förordning om inrättande av Europeisk åklagare (EPPO) berör Ekobrottsmyndigheten i stor utsträckning, eftersom den föreslagna EPPO:s behörighet avser brott mot EU:s finansiella intressen, vilka omfattas av myndighetens brottskatalog. Frågan har bevakats under året och myndigheten har deltagit i ett antal konferenser i ämnet, anordnade av ERA (der Europäischen Rechtsakademie) i Trier, Eurojust i Consultative Forum i Haag och OLAF i Bryssel. 7.2. Internationellt samarbete på operativ nivå För att förbättra det internationella samarbetet på operativ nivå har Ekobrottsmyndigheten sedan i mars 2013 placerat en medarbetare på svenska kontoret vid Eurojust i Haag. Utöver det ärenderelaterade arbetet syftar placeringen till att stärka befintliga nätverk för samarbete avseende ekobrottsbekämpning samt att etablera och utveckla det strategiska arbetet på myndigheten. Bland annat har koordineringsmöten på Eurojust resulterat i avtal om en gemensam utredningsgrupp med Litauen i ett punktskatteärende. Ett effektivt samarbete på operativ nivå förutsätter goda nätverk. Myndigheten har under året deltagit i nätverksmöten inom bland annat EJN (Europeiska Rättsliga Nätverket) och på OLAF, där myndigheten också haft en åklagare sekonderad som nationell expert. Det blir alltfler internationella kopplingar i de större underrättelseärendena. Myndighetens samverkan med internationella aktörer har därför ökat, främst i nordiska och nordeuropeiska ärenden. Även Ekobrottsmyndighetens förfrågningar till Internationella polisenheten på Rikskriminalpolisen har ökat. Myndigheten har vidare deltagit i ett nordiskt strategiskt samarbete avseende underrättelserapporter. Dessutom har vår IT-personal byggt på sin tekniska kompetens bland annat genom besök hos Europol. Det operativa samarbetet har även utvecklats genom att myndigheten fortsatt och fördjupat samarbetet med FBI:s nya attaché i Stockholm. Under året har myndigheten mottagit 68 ansökningar om internationell rättslig hjälp från andra länder. Myndigheten har själv skickat ut 48 ansökningar om internationell rättslig hjälp. 8. Effektiv intern styrning och kontroll Återrapporteringskrav regleringsbrev 2013: Ekobrottsmyndigheten ska redovisa de utvecklingsinsatser som vidtagits för att säkerställa en effektiv intern styrning och kontroll. Ekobrottsmyndighetens arbete med intern styrning och kontroll är prioriterat och arbetet med att utveckla den pågår i flera avseenden. Ekobrottsmyndigheten omfattas inte av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll men arbetar i huvudsak utifrån regelverket. En god och väl etablerad intern styrning och kontroll fyller en särskilt viktig funktion i en

42 (60) omvälvande period som 2013, då Ekobrottsmyndigheten på relativt kort tid vuxit både i termer av antalet anställda, ekonomiska resurser och geografiskt område. Utveckling av den ekonomiska styrningen Under året har myndigheten inlett ett arbete för att utveckla den ekonomiska styrningen. Arbetet kommer att prioriteras under kommande år och budgetprocessen så väl som budgetansvarsfrågan kommer att utredas och utvecklas. Vidare har myndigheten inför övergången till ett nationellt ansvar beslutat om en ny resursfördelningsmodell. Dimensioneringen av antalet åklagare ska ske mot bakgrund av främst beräknad andel inkomna ärenden justerat med hänsyn till skiftande geografiska förutsättningar. Till åklagarresursen beräknas en utredande resurs samt en administrativ resurs. Resursfördelningsmodellen stödjer och underlättar dimensioneringen och utformningen av den nya organisationen. I samband med övergången till ett rikstäckande ansvar har Ekobrottsmyndigheten arbetat med att systematisera och strukturera statistik som beskriver personalläget. Avsikten är att vinnlägga sig om att man genom en systematisk informationsinsamling får en uppdaterad bild av personalläget och på så sätt kan prognostisera personal- och resursbehov. Inte minst mot bakgrund av att myndigheten har olika yrkesgrupper anställda, är det viktigt för såväl chefer i den operativa verksamheten som för personalarbetet som bedrivs centralt, att man har en gemensam utgångspunkt för analyser av personal- och resursbehov. Ekobrottsmyndigheten har genomfört projekt e-handel under året. Idag är implementeringen fullt genomförd för en leverantör och utbildning är genomförd för samtliga utsedda inköpssamordnare. Under första kvartalet 2014 planerar myndigheten att få tekniska förutsättningar för att sända elektroniska beställningar till leverantörer. Stöd för uppföljning För att underlätta uppföljningen av myndighetens resultat aggregerat, men framför allt för att underlätta för kammarledningarna att följa resultatutvecklingen, har ett nytt IT-stöd, Sebra, utvecklats. Syftet med Sebra är att för kammarledningen tillgängliggöra resultaten av den egna kammarens arbete så att man därigenom skapar förutsättningar för analyser, verksamhets- och metodutveckling samt för en utvecklad styrning på operativ nivå. Under året har resultatuppföljning bl.a. skett inom ramen för dialoger mellan huvudkontor och den operativa ledningen för respektive kammare. Dialogerna innebär en systematisk uppföljning av verksamhetsresultaten och är ett tillfälle för ledningen att utifrån resultaten skapa sig en gemensam bild av förutsättningar och behov. När Sebra tas i drift våren 2014 kommer det att underlätta framtagandet av data kring verksamhetsresultaten både för den systematiska uppföljningen centralt och för kammarledningarnas egna uppföljningar av verksamheten lokalt. Utformning av verksamhetsstyrningen Sedan 2012 samlar myndigheten årligen inriktning och mål i ett övergripande styrdokument verksamhetsinriktningen. Att ha ett övergripande styrdokument har tydliggjort styrningen för medarbetarna och bidrar till ett helhetsperspektiv på hur myndigheten tolkar sitt uppdrag. I syfte att realisera inriktning och mål bryts sedan dessa ned i aktiviteter i myndighetens årliga verksamhetsplan. Att fortsätta förtydliga styrningen är viktigt, inte minst mot bakgrund av det rikstäckande ansvaret som innebär att Ekobrottsmyndigheten på relativt kort tid fått många nyanställda.

43 (60) För att förverkliga regeringens mål för ekobrottsbekämpningen är det av största vikt att myndigheten har spetskunskap och god kännedom om det område som man verkar inom. Bland annat i det syftet har myndigheten tagit fram en lägesbild, baserad på underrättelseinformation om ekobrottslighet och dess förväntade utveckling. Lägesbilden har under hösten 2013 varit viktig för myndighetens arbete med att ta fram mål och inriktning i ovan nämnda inriktningsbeslut för kommande år och har sin utgångspunkt i en verklighetsförankrad bild av hur den ekonomiska brottsligheten faktiskt ser ut. Processen för intern styrning och kontroll bör dokumenteras så att den ger en sammanhängande och begriplig bild av hur arbetet går till. Ekobrottsmyndigheten har under 2013 tagit fram och fastställt dels riktlinjer för planering, uppföljning och årsredovisning och dels riktlinjer för intern styrning och kontroll. Riktlinjerna kan ses som en systemdokumentation för hur själva processen för intern styrning och kontroll är uppbyggd. Riskanalyser genomförs för både operativ verksamhet och för huvudkontorets olika stödfunktioner. Arbetet med riskanalysen skapar en medvetenhet om de risker och hinder som kan uppstå i verksamheten. Riskanalysen fyller också en kvalitetssäkrande funktion så att man säkerställer att de centrala riskerna i analysen fångas upp inom ramen för verksamhetsplanens aktiviteter. I riskanalysen, som genomfördes i november 2013, blev det t.ex. tydligt att man på flera håll i landet såg stora utmaningar med ärendesystemen Cåbra och Dur och verksamhetsplanen fokuserar därför på aktiviteter bl.a. på detta område. 9. Kompetensförsörjning Inledning Personal- och kompetensförsörjningsfrågorna har varit viktigare och mer centrala än någonsin för Ekobrottsmyndigheten, med anledning av arbetet med att förbereda och genomföra riksansvaret. Nedan beskrivs delar av det arbete som bedrevs under 2013. Chefsroll och ledarskap Ekobrottsmyndighetens chefer är verksamhetsansvariga, arbetsgivare och ledare. Under året har en plattform tagits fram för chefsutveckling/försörjning. Syftet är att skapa förutsättningar att nå goda resultat genom att tydliggöra den gemensamma plattformen i form av chefspolicy och chefsuppdrag utveckla chefers kompetens i arbetsgivarfrågor, ledning och styrning ge chefer tillgång till andra chefers kunskaper och erfarenheter utveckla och förstärka samverkan så att ledarskapet genomsyras av ett helhetsperspektiv underlätta chefsförsörjningen genom att göra chefsuppdraget mer attraktivt. Genomförandet påbörjas 2014 med bland annat kompetenshöjande insatser avseende lönebildning, arbetsgivarpolitiken och dialogen med medarbetarna. Myndigheten kommer också att starta handledarstödda chefsgrupper samt ingå i ett för flera myndigheter gemensamt mentorprogram. Dialog mellan chef och medarbetare För att Ekobrottsmyndigheten ska lyckas med sitt uppdrag krävs att den röda tråden från uppdrag, mål, aktiviteter till resultat och effekter är tydlig och förstådd av alla medarbetare. Detta säkerställs genom en god dialog mellan chef och medarbetare som är ett viktigt medel

44 (60) för ledning, styrning och uppföljning. Dialogen bygger på vårt uppdrag, våra mål samt EBMmodellen. På EBM-modellen bygger också de lönekriterier som tagits fram under året. För att ytterligare stärka dialogen mellan chef och medarbetare pågår arbete med att förtydliga dialogens struktur och innehåll. Rekrytering I och med att Ekobrottsmyndigheten den 1 juli 2013 fick ett rikstäckande ansvar för ekobrottsbekämpningen i Sverige, genomfördes den största rekryteringsinsatsen hittills i myndighetens historia. I stort har rekryteringsunderlaget till de olika yrkesområdena varit tillfredsställande. Även om det inledningsvis var svårt att få sökanden till åklagartjänsterna i Umeå/ Sundsvall, är myndigheten nu fullt bemannad. Myndigheten ser en fortsatt utmaning i att attrahera åklagare till framförallt norrlandsområdet. Till de nya verksamhetsorterna har 117 (exklusive polisanställda) personer anställts under året. Riksansvaret medförde även en verksamhetsövergång från Åklagarmyndigheten och Polisen till Ekobrottsmyndigheten där 39 personer valde att gå över till Ekobrottsmyndigheten. Personalkategori Tabell 26. Antal anställda fördelat på personalkategori Personalkategori 2013 2012 2011 Chefer 32 25 24 Åklagare 100 86 86 Poliser 184 169 169 Civila utredare inriktning revision 44 38 40 (tidigare ekorevisor) Civila utredare inriktning analys 15 18 15 (tidigare analytiker) Civila utredare 12 0 0 (ny yrkesgrupp) Administratörer (tidigare 59 52 51 Ekoadministratör) Övriga* 67 39 44 Totalt 513 427 429 *I kategorin Övriga ingår bl.a. personal på huvudkontoret och civilanställda inom kriminalunderrättelseverksamheten. Attraktiv arbetsplats och hälsa Ekobrottsmyndighetens målsättning är att vara en attraktiv arbetsplats. En utgångspunkt är att medarbetare och chefer som mår bra, trivs och är friska också presterar bättre resultat. Även varumärket och attraktionskraften som arbetsgivare påverkas positivt. Sannolika faktorer som påverkar hälsan är verksamhetens art, ledarskapet, medarbetarens utbildningsbakgrund, ansvar och befogenheter samt möjligheter till delaktighet och inflytande. Att parallellt med ett traditionellt arbetsmiljöarbete också fokusera på friskfaktorer är ett effektivt sätt att utveckla verksamheten. Ett teambaserat arbetssätt och ett medarbetardrivet utvecklingsarbete är två grundpelare i den tidigare beskrivna EBM-modellen. Utvecklingen av ledarskapet en annan. I samband med förberedandet av riksansvaret den 1 juli utvecklades

45 (60) utifrån detta synsätt nya arbetsformer som bland annat stimulerat nytänkande, samverkan och initiativkraft. Myndigheten kommer utifrån bland annat dessa goda erfarenheter fortsätta att skapa förutsättningar för lärande, utveckling och ständiga förbättringar. Den redovisade sjukfrånvaron baseras på uppgifter i myndighetens personaladministrativa system. Fram till den 1 juli 2013 administrerades inkommenderad polisanställd personal i Ekobrottsmyndighetens system, men därefter övertogs personaladministrationen för de polisanställda av Polisen. Av detta skäl saknas uppgifter om sjukfrånvaro för polisanställd personal verksam vid Ekobrottsmyndigheten efter den 1 juli 2013. Sjukfrånvaron redovisas som en kvot av registrerad sjukfrånvaro och arbetstid. Det är oklart om kvoten påverkas av bortfallet och i så fall på vilket sätt. Jämförelser av sjukfrånvaron 2013 med tidigare år bör därför göras med viss försiktighet. Sjukfrånvaron vid myndigheten är uppskattningsvis oförändrad jämfört med 2012, på en nivå om drygt två procent av arbetstiden. 31 procent av sjukfrånvaron, d.v.s. knappt en tredjedel, avser frånvaro på grund av sjukdom under en sammanhängande tid av minst 60 dagar. År 2012 var motsvarande siffra 36 %. Analyser av statistiken kommer att göras under 2014, bl.a. av hur myndighetens ska hantera uppföljningen av sjukfrånvaron för polisanställd personal. I tabell 27 nedan redovisas den sjukfrånvaron i förhållande till arbetstiden. Sjukfrånvaro redovisas också fördelad på ålder och kön i förhållande till respektive grupps sammanlagda arbetstid. Tabell 27. Sjukfrånvaro 3 i procent av arbetstid Sjukfrånvaro 2013 2012 2011 Kvinnor 2,51 3,25 2,68 Män 1,83 1,23 1,24 Alla under 30 år 4,32 3,93 1,74 Alla 30-49 år 1,80 1,85 1,48 Alla över 49 år 2,52 2,37 2,18 Kvinnor under 30 år 5,33 3,93 2,00 Kvinnor 30-49 år 2,27 2,90 2,20 Kvinnor över 49 år 2,67 3,58 3,18 Män under 30 år 1,01 0 0 Män 30-49 år 2,27 0,86 0,84 Män över 49 år 2,37 1,51 1,53 Totalt 2,17 2,15 1,87 Lönebildning och arbetsgivarsamverkan Den 1 juni 2013 fick Ekobrottsmyndigheten rätt att teckna egna lokala kollektivavtal. Tidigare var Åklagarmyndigheten i detta avseende Ekobrottsmyndighetens centralmyndighet. Denna förändring ger myndigheten möjlighet att i större utsträckning utforma avtal som stödjer den verksamhetsutveckling som vårt specifika uppdrag kräver. Myndigheten behöver 3 Inkommenderad polisanställd personal till myndigheten ingår i sjukfrånvarostatistiken t.o.m. den 30 juni 2013. Därefter ingår endast av Ekobrottsmyndigheten anställd personal i underlaget.

46 (60) dock föra en kontinuerlig arbetsgivarpolitisk dialog med framförallt Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen så att en medveten och samordnad lönebildning genomförs. Myndigheten har under året fortsatt att utveckla lönebildningen och de lokala löneavtalen till att bli ett styrmedel för att säkra kompetensförsörjningen, bidra till att verksamhetens mål nås och att verksamheten bedrivs effektivt och rationellt. Individuella och differentierade löner utifrån resultat och prestation kopplat till verksamhetens mål är grunden i detta. Myndigheten har klassificerat myndighetens arbetsuppgifter utifrån BESTA, befattningsgruppering för statistik inom staten, och har kodat samtliga medarbetare. BESTA-statistiken har gett myndigheten ett tillförlitligt underlag i den fortsatta lönebildningen samt utgör ett stöd i det kommande arbetet med att säkerställa att det inte föreligger osakliga löneskillnader. En trygg arbetsplats En mycket stor del av verksamhetskyddets kraft har under 2013 ägnats åt att säkerställa att lokalerna på Ekobrottsmyndighetens fem nya orter ska hålla en motsvarande säkerhetsnivå som myndighetens övriga lokaler. Personsäkerhetsfrågor har varit ett fokusområde under 2013. Under hösten har arbetet med långsiktigt förstärkt skydd för särskilt utsatta medarbetare återupptagits. Detta innebär bl.a. att myndigheten vidtagit individuella, långsiktiga och särskilt anpassade förebyggande säkerhetsåtgärder för ett antal medarbetare. Arbetet fortsätter under 2014. Antalet rapporterade incidenter ligger i nivå med föregående år. I huvudsak rör det sig om otillåten påverkan. Företrädesvis handlar det om trakasserier som på olika sätt framförts mot myndighetens personal. Andra incidenter såsom hot och våld är ringa förekommande. Åklagare är den mest utsatta yrkesgruppen och händelserna inträffar vanligen i samband med förhandling. Då antalet händelser är få ska generella slutsatser dras med försiktighet. Några enstaka personsäkerhetsärenden har krävt reaktiva åtgärder från myndighetens sida. Ekobrottsmyndigheten har under 2013 arbetat med att vidmakthålla och utveckla den lokala säkerhetsorganisationen och implementera motsvarande organisation även vid de nya orterna. Detta har skett genom rekrytering av lokalt säkerhetsansvariga på dessa orter. Ekobrottsmyndighetens verksamhetsskyddsorganisation har till delar under 2013 deltagit i Polisens verksamhetsskyddskonferens samt genomfört en tvådagars internutbildning vid två tillfällen. Syftet har varit att höja kompetensen hos myndighetens säkerhetsföreträdare. Vid de interna utbildningstillfällena har även säkerhetspersonal från Försäkringskassan respektive Tullen deltagit i syfte att förbättra myndighetssamverkan inom säkerhetsområdet. Ekobrottsmyndigheten deltar vidare aktivt och regelbundet i ett nybildat säkerhetsforum för de myndigheter som ingår i satsningen mot grov organiserad brottslighet. Detta forum har nu fått fast form och utför uppdrag åt operativa rådet. Ekobrottsmyndigheten har, tillsammans med ett flertal andra myndigheter, under 2013 deltagit i ett forskningsprojekt kring strategiska insiders. Projektet inleddes 2012 och leds av Brottsförebyggande rådet. Resultatet av studien förväntas publiceras under 2014 och ge värdefull kunskap för att kunna förbättra myndigheters säkerhetsprövningsprocess.

47 (60) Kompetensutveckling inom Ekobrottsmyndigheten Som specialistmyndighet satsar Ekobrottsmyndigheten mycket på kompetensutveckling. Ett stort utbud av interna utbildningar som delas in i introduktion, grundutbildning och vidareutbildningar erbjuds. Vidare finns IT- och språkutbildningar för medarbetarna. Fokus under 2013 har varit att anpassa utbildningsverksamheten till de förändrade behov som riksansvaret medför. En viktig del av detta har varit att möta behovet av introduktionsutbildning för det stora antalet nyanställda. En ny introduktionsutbildning togs fram och genomfördes under hösten på alla nya huvudorter. Totalt har drygt 100 nya medarbetare genomgått den tre dagar långa introduktionsutbildningen. För nya chefer har också hållits en särskild chefsintroduktion. I vår grund- och vidareutbildning har sammanlagt ett tjugotal utbildningar hållits under året. Bland dessa kan nämnas skattebrott, redovisning, hemliga tvångsmedel, brottsutbytesfrågor och digital bevisning. På sikt innebär riksansvaret förändrade krav på vårt arbete med kompetensutveckling. Under året har därför ett långsiktigt förändringsarbete inletts rörande kompetensutvecklingsfrågor. En första utgångspunkt för det långsiktiga arbetet är att verksamhetens mål och behov ska vara styrande för inriktningen av kompetensutvecklingsinsatser. Flera viktiga steg har tagits under 2013 för att skapa mer strukturerade former för att kanalisera kärnverksamhetens behov och omsätta dem i relevanta utbildningsinsatser. En andra styrande princip är att alla grund- och vidareutbildningar ska vara individanpassade, det vill säga att olika kompetensutvecklingsinsatser ska kombineras utifrån den enskilde medarbetarens behov och förutsättningar. Eftersom hela grundutbildningen tidigare varit obligatorisk för i princip samtliga yrkeskategorier är detta en genomgripande förändring. Förändringen behövs inte minst eftersom Ekobrottsmyndigheten nu rekryterar medarbetare med mer diversifierad bakgrund och erfarenhet. Ytterligare två viktiga principer för oss är att vi ska arbeta med varierat lärande och att all kompetensutveckling ska vara kostnadseffektiv. Genom en kombination av traditionell lärarledd undervisning, självstudier och ökad användning av teknikens möjligheter skapas förutsättningar för en kompetensutveckling som är tillgänglig för alla och ger ett varaktigt lärande. Som ett led i detta gjordes under 2013 ett tiotal interaktiva utbildningar bl.a. om redovisning, skattebrott och straffrätt tillgängliga för samtliga myndighetens medarbetare. 10. Finansiell redovisning Redovisningsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605). Som periodavgränsningspost bokförs händelser med belopp överstigande 100 tkr.

48 (60) Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar definieras som tillgångar med ett anskaffningsvärde på minst ett halvt prisbasbelopp och en ekonomisk livslängd som uppgår till minst tre år. Som anläggningstillgång klassificeras dessutom objekt som utgör en fungerande enhet och vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till minst ett halvt prisbasbelopp. Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Avskrivningar görs på beräknad ekonomisk livslängd from den månad tillgången tas i drift. Avskrivningstider Elektriska apparater, datorer, servrar... 3 år Immateriella anläggningstillgångar... 3 5 år Kontorsmaskiner, bilar... 5 år Inredningsinventarier... 3 10 år Förbättringsåtgärder på annans fastighet... 3 10 år Värdering av fordringar och skulder Fordringar har värderats till det belopp som beräknas inflyta. Fordringar äldre än sex månader tas upp som befarade kundförluster. Beslagtagna medel som avser utländsk valuta i säkerhetsskåp har värderas till balansdagens kurs. Ändrade redovisningsprinciper Från och med 1 juli 2013 övertogs lönehanteringen för polispersonalen av Rikskriminalpolisen och lönekostnaderna för poliser redovisas från och med juli under resultatposten övriga driftkostnader. Analys av utfall Ekobrottsmyndigheten har under året förberett och genomfört åtgärder för att från den 1 juli 2013 kunna ta ett nationellt ansvar för de ärenden myndigheten handlägger enligt förordningen (2007:972) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten. Fokus har varit på att bemanna den nya organisationen, planera för ett övertagande av ärenden från Åklagarmyndigheten, iordningställa ändamålsenliga lokaler med standardiserade arbetsplatser och skalskydd samt avveckla verksamhet på de orter där verksamhet inte längre ska bedrivas. Under året har en resursfördelningsmodell tagits fram. Dimensioneringen av den operativa verksamheten exklusive finansmarknadskammaren har skett utifrån andel inkomna ärenden med avstämning mot vissa omvärldsfaktorer samt utifrån principen om en minsta fungerande enhet. Den grundläggande tanken är att ett visst inflöde på en ort ska mötas med en personell resurs som står i proportion till inflöde och personell resurs på andra orter. Personalkostnaderna har dock blivit högre än prognostiserade vilket förklaras av för hög beräknad frånvaro, kortare vakansglapp än beräknat samt behov av tillfällig förstärkning av erfarna pensionerade åklagare för att klara verksamheten. Arbetet med att utveckla modellen fortgår för att ytterligare stärka den ekonomiska styrningen på kort och lång sikt.

49 (60) Ekobrottsmyndigheten hade vid ingången av 2013 ett anslagssparande på ca 3,7 mkr. Det tilldelade anslaget uppgick till 524 799 tkr. Tilldelade medel minskades under senare delen av året med 10 mkr. Myndigheten har under 2013 förbrukat ca 532 mkr. Årets resultat, d.v.s. årets tilldelade anslag minskat med årets kostnader, uppgick till -13,5 mkr. Underskottet för 2013 kommer att medföra en ansträngd situation för 2014 då kostnaderna för avskrivningar och IT kommer att öka. Underskottet 2013 förklaras även av ökade kostnader i samband med riksansvaret. Förutom de ökade personalkostnaderna avser det framförallt kostnader för konsulter, iordningställande av nya lokaler och avveckling av de gamla vilket till viss del medfört dubbla hyreskostnader, IT och annan teknisk utrustning samt att kostnader som normalt tas som investeringar har belastat anslaget då tre av de nya lokalerna är tillfälliga. Investeringar i samband med etableringen på de fem nya orterna samt upprustning av befintliga lokaler uppgick till ca 45 mkr. Investeringarna avser i huvudsak möbler och kontorsmaskiner 25 mkr, säkerhetsinstallationer 5 mkr, bilar 8 mkr samt ombyggnationer i Malmö 6 mkr. Kostnaderna för lokaler har ökat med 8 mkr under 2013, varav 4 mkr avser de nya orterna och 4 mkr huvudkontorets nya lokal.

50 (60) RESULTATRÄKNING Not 2013 2012 Belopp i tkr Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 531 822 442 720 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 1 228 2 381 Intäkter av bidrag 2 2 779 491 Finansiella intäkter 3 361 568 Summa verksamhetens intäkter 536 190 446 160 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 4-343 648-350 502 Kostnader för lokaler 5-49 772-41 781 Övriga driftkostnader 6-134 301-49 452 Finansiella kostnader 7-276 - 256 Avskrivningar och nedskrivningar - 8 192-4 169 Summa verksamhetens kostnader - 536 190-446 160 Uppbördsverksamhet Övriga intäkter 1 169 Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet - 1-169 Saldo uppbördsverksamhet 0 0 Transfereringar Medel som erh från statsbudget för fin av bidrag 250 50 Lämnade bidrag 8-250 - 50 Saldo transfereringar 0 0 Verksamhetsutfall 0 0 Årets kapitalförändring 0 0

51 (60) BALANSRÄKNING Not 2013-12-31 2012-12-31 Belopp i tkr TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och andra immateriella tillgångar 1 295 391 Summa immateriella anläggningstillgångar 9 1 295 391 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet 18 774 8 508 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 35 575 14 121 Summa materiella anläggningstillgångar 10 54 349 22 629 Fordringar Kundfordringar 7 72 Fordringar hos andra myndigheter 11 4 847 7 129 Övriga fordringar 12 0 236 Summa fordringar 4 853 7 437 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 12 7 089 12 681 Summa periodavgränsningsposter 7 089 12 681 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket 13 22 581 8 565 Summa avräkning med statsverket 22 581 8 565 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 14 32 528 33 747 Kassa, postgiro och bank 15 3 701 876 Summa kassa och bank 36 229 34 623 SUMMA TILLGÅNGAR 126 395 86 327

52 (60) BALANSRÄKNING Not 2013-12-31 2012-12-31 Belopp i tkr KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Kapitalförändring enligt resultaträkningen 0 0 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelse 16 1 198 788 Övriga avsättningar 17 4 358 2 848 Summa avsättningar 5 556 3 636 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret 18 54 091 17 525 Skulder till andra myndigheter 19 23 447 10 845 Leverantörsskulder 9 667 18 531 Övriga skulder 20 9 071 7 362 Summa skulder m.m. 96 276 54 262 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 21 24 546 28 398 Oförbrukade bidrag 22 17 31 Summa periodavgränsningsposter 24 563 28 429 SUMMA SKULDER OCH KAPITAL 126 395 86 327 Ansvarsförbindelser Inga Inga

53 (60) Anslagsredovisning 2013 Belopp i tkr Ingående Enligt Totalt disponibelt Utgifter Utgående Anslag överföringsbelopp regleringsbrev belopp överföringsbelopp Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 4:4 Ekobrottsmyndigheten ap 1. Ramanslag 3 766 514 799 518 565 532 072-13 507 Summa 3 766 514 799 518 565 532 072-13 507 Finansiella villkor Anslagskredit = 15 744 Utgiftsområde 4. Rättsväsendet 1:4 Ekobrottsmyndigheten (Ramanslag) ap 1 Ekobrottsmyndigheten (ram) Tilldelning ändring regleringsbrev för 2013 regeringsbeslut I:1 514 799 tkr. Redovisning mot inkomsttitel 2013 Belopp i tkr Inkomsttitel Inkomster 2811 123 Övriga inkomster av statens verksamhet 1 Totalt Inkomsttitlar 1

54 (60) TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Redovisning av skattepliktiga ersättningar och andra förmåner som betalats ut under räkenskapsåret samt för dessa personer uppdrag som styrelseledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag Belopp i tkr Ersättning till ledande befattningshavare 2013 2012 Eva Fröjelin, generaldirektör 1 291 1 253 Ledamot i Ekonomistyrningsverkets insynsråd Andersson Roland, vice överåklagare pension 130430 456 893 Anders Jakobsson, överåklagare tom 130831 680 1 034 Ledamot i Åklagarväsendets tjänsteförslagsnämnd. Insynsrådets ledamöter Anne Ramberg 6 2 Ledamot i Rikspolisstyrelsens etiska råd Ledamot i Domarnämnden VD i Sveriges advokaters service aktiebolag, SASAB Ledamot iceeli Institute Ledamot i Skogsällskapet AB Ledamot i generaldirektörens vid Säkerhetspolisens referensgrupp Ordförande i barnrättscentrum vid Stockholms Universitet Rådsledamot i International Legal Assistance Consortium, ILAC Rådsledamot i International Bar Association, IBA Rådsledamot i International Bar Association Human Rights Institute, IBAHRI Ledamot i International Bar Associations Human Rights Institute Trust Rådsledamot i International Bar Associations Private and Professional Interest Division council Kerstin Nyquist 5 5 Ledamot i Forskarskattenämnden Ledamot i Revisorsnämndens tillsynsnämnd Anna Jegnell 5 6 Christine Lager 5 2 Särskild utredare i konsumenttvistutredningen Patrick Reslow Förordnad fr.o.m. 120424 6 3 Ledamot i Justitieutskottet Suppleant i Utbildningsutskottet Ledamot i Malmö kommunfullmäktige Mattias Jonsson Förordnad fr.o.m. 120424 6 3 Ledamot i Justitieutskottet Ledamot i Diskrimineringsombudsmannens insynsråd Ledamot i Polisens personalansvarsnämnd Domstolsverkets insynsråd Referensgrupp nämndemän Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2013 2012 Intäkter av utbildning och konferenser 188 913 Intäkter av utlånad personal 557 680 Intäkter av övrigt 209 783 Realisationsvinst maskiner och inventarier 274 5 Summa 1 228 2 381 varav avgifter som tagits ut med stöd av 4 Avgiftsförordningen 745 tkr Intäkter av utbildning och konferenser har minskat pga. Att de externa deltagarna har varit färre. Not 2 Intäkter av bidrag 2013 2012 Bidrag från SIDA (se även not 22) 2 503 444 Lönebidrag och anställningsstöd 276 47 Summa 2 779 491

55 (60) TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Not 3 Finansiella intäkter 2013 2012 Ränteintäkter från räntekonto i Riksgäldskontoret 361 562 Övrigt 1 6 Summa 361 568 Not 4 Kostnader för personal 2013 2012 Lönekostnader exklusive avgifter -214 372-215 912 Övriga personalkostnader -129 276-134 589 Summa - 343 648-350 502 1 juli infördes Riksansvaret detta har medfört att personalen ökat med ca 60 medarbetare exkl. poliser. Från och med 1 juli övergick polisernas löner till Rikspolisstyrelsen, vilket medfört att lönekostnaderna minskat med 70 508 tkr. Se not 6 Not 5 Kostnader för lokaler 2013 2012 Ökningen avse de nya orterna i samband med Riksansvaret, samt huvudkontorets nya lokal. - 49 772-41 781 Not 6 Övriga driftkostnader 2013 2012 Ökningen avser lönekostnader för poliser med 70 508 tkr, se not 4-134 301-49 452 samt ökad driftkostnad i samband med etablering av Riksansvaret. Not 7 Finansiella kostnader 2013 2012 Räntekostnader på lån i Riksgäldskontoret - 227-249 Övrigt - 49-7 Summa - 276-256 Not 8 Lämnade bidrag 2013 2012 Bidrag till Brottsförebyggande rådet, finasieras av anslag - 250-50 Summa -250-50 Not 9 Immateriella anläggningstillgångar 2013 2012 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar IB anskaffningsvärde 4 910 4 949 Årets anskaffningar 1 095 27 Årets försäljningar/utrangeringar -67 UB anskaffningsvärde 6 004 4 910 IB ackumulerade avskrivningar -4 519-4 417 Årets försäljningar/utrangeringar 67 Årets avskrivningar -191-168 UB ackumulerade avskrivningar -4 710-4 518 Summa bokfört värde 1 295 391 Summa immateriella anläggningstillgångar 1 295 391 Ökningen av posten avser investeringar i Qlickwiev Not 10 Materiella anläggningstillgångar 2013 2012 Förbättringsåtgärder på annans fastighet IB anskaffningsvärde 14 908 20 839 Årets anskaffningar 12 161 3 980 Årets försäljningar/utrangeringar -1 322-9 912 UB anskaffningsvärde 25 747 14 908 IB ackumulerade avskrivningar - 6 400-15 425 Årets försäljningar/utrangeringar 1 267 9 912 Årets avskrivningar - 1 840-887 UB anskaffningsvärde - 6 973-6 400 Summa bokfört värde 18 774 8 508 Maskiner, inventarier, installationer m.m. IB anskaffningsvärde 39 261 41 855 Årets anskaffningar 28 078 5 360 Årets försäljningar/utrangeringar -5 395-7 954 UB anskaffningsvärde 61 943 39 261

56 (60) IB ackumulerade avskrivningar -25 140-29 836 Årets försäljningar/utrangeringar 4 933 7 810 Årets avskrivningar -6 161-3 113 UB ackumulerade avskrivningar -26 368-25 140 35 575 14 121 Summa materiella anläggningstillgångar 54 349 22 629 Ökningen av materiella anläggningstillgångar avser investeringar i samband med riksansvaret, datorer samt ombyggnationer Not 11 Fordringar hos andra myndigheter 2013 2012 Fordran mervärdesskatt 4 828 7 035 Fordran Åklagarmyndigheten 0 7 Fordran Polisen 3 58 Övrigt 15 29 Summa 4 847 7 129 Not 12 Övriga fordringar 2013 2012 Övriga fordringar 0 236 Summa 0 236 Not 12 Periodavgränsningsposter fordringar 2013 2012 Förutbetalda hyror 6 571 11 099 Övrigt 517 1 582 Summa 7 089 12 681 Not 13 Avräkning med statsverket 2013 2012 Anslag i räntebärande flöde Ingående balans -3 766-10 172 Avräknat mot statsbudgeten: - anslag 532 072 444 612 Avräknat mot statsverkets checkräkning: - anslagsmedel som tillförts räntekonto -514 799-438 206 Skuld avseende anslag i räntebärande flöde 13 507-3 766 Fordran avseende semesterskuld som inte har redovisas mot anslag brutto redovisas Ingående balans 12 500 14 342 *Redovisat under året enligt undantagsregeln -3 426-1 842 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisas mot 9 074 12 500 anslag *Skulder övertagits från Åklagarmyndigheten i samband med Riksansvaret på 1 mkr. Dessutom har skulder överlämnats i samband med att polislönerna gick över till Rikspolisstyrelsen med 4,4 mkr. Uppbörd Ingående balans -169 0 Redovisat mot inkomsttitel -1-169 Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde 170 0 Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel 0 0 Skuld avseende uppbörd 0-169 Summa avräkning med statsverket 22 581 8 565 Not 14 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 2013 2012 Anslagsmedel 32 528 33 747 Summa 32 528 33 747 Av regeringen beviljad kredit 44 000 tkr. Utnyttjad under året 1 113 tkr. Not 15 Kassa, postgiro och bank 2013 2012 Beslagstagna medel 3 701 876 Not 16 Avsättningar för pensioner 2013 2012 Ingående avsättning 788 2 134 Årets avsättning 926-566 Årets pensionsutbetalning -516-780 Utgående avsättning 1 198 788

57 (60) TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Not 17 Övriga avsättningar 2013 2012 Ingående avsättning 2 848 2 443 Årets avsättning 1 509 405 Utgående avsättning 4 357 2 848 Ökningen består av omställningskostnader pga av arbetsbrist på nedlagda orter. Summa avsättningar 5 556 3 636 Not 18 Lån i Riksgäldskontoret 2013 2012 Ingående balans 17 525 17 230 Under året upptagna lån 44 495 4 732 Årets amorteringar -7 929-4 437 Utgående balans 54 091 17 525 Av regeringen beviljad låneram 68 mkr Investeringarna har ökat se not 9 och 10 Not 19 Skulder till andra myndigheter 2013 2012 Arbetsgivaravgifter 4 952 6 042 Åklagarmyndigheten 613 685 Polisen 14 688 1 002 Statens Pensionsverk 2 695 2 973 Övrigt 499 143 Summa 23 447 10 845 Not 20 Övriga skulder 2013 2012 Personalens källskatt 5 363 6 349 Beslagtagna medel 3 701 707 Övrigt 7 306 Summa 9 071 7 362 Not 21 Upplupna kostnader 2013 2012 Upplupna löner 0 1 592 Semesterlöneskuld 22 132 26 507 Övriga upplupna kostnader 2 164 150 Övriga upplupna kostnader utomstatliga 250 149 Summa 24 546 28 398 Minskningen avser semesterlöneskulder för poliser som från och med 1 juli redovisas på Rikspolisstyrelsen. Not 22 Oförbrukade bidrag 2013 2012 Personalbidrag från SIDA till civil krishanteringsinsats. 17 31 Återstående medel kommer att återbetalas 31 mars 2014

58 (60) SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER Belopp i tkr 2013 2012 2011 2010 2009 Låneram i Riksgäldskontoret Beviljad i regleringsbrevet 68 000 32 000 33 000 33 000 33 000 Utnyttjad låneram 54 091 17 525 17 230 13 346 9 698 Kredit hos Riksgäldskontoret Beviljad 44 000 43 820 42 770 42 055 39 600 Maximalt utnyttjad 1 113 - - - 8 100 Räntekonto Ränteintäkter 361 562 486 196 90 Räntekostnader - - - - 2 Avgiftsintäkter Budget i regleringsbrev Utfall 1 228 2 381 2 749 2 586 2 003 Icke disponibla intäkter 1 169 0 0 0 Anslagskredit Beviljad i regleringsbrev 15 744 13 146 12 831 12 617 11 886 Utnyttjad 13 507 - - - - Anslag Utgående anslagssparande -13 507 3 766 10 172 5 846 10 357 -därav intecknat Anställda Summan inkluderar inkommenderad polispersonal från Rikspolisstyrelsen Årsarbetskrafter 454 404 402 402 381 Medelantalet anställda 513 427 429 443 392 Driftkostnad Per årsarbetskraft 1 162 1 093 1 042 1 049 1 011 Kapitalförändring Årets kapitalförändring 0 0 0 0 0 Balanserad kapitalförändring 0 0 0 0 0

59 (60) Årsredovisningen 2013 Jag intygar att årsredovisningen för 2013 ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Eva Fröjelin

60 (60) Bilaga Tabellförteckning Tabell Rubrik 1. Prestationer och kostnader (tkr), kriminalunderrättelseverksamhet 10 2. Kostnader (mkr) per prestationsområde, brottsförebyggande verksamhet 10 3. Framställda yrkanden och belopp 23 4. Bifallna yrkanden och utdömda belopp i domstol 23 5. Antal inkommande och utgående förfrågningar ARO 24 6. Antal inkomna ärenden 25 7. Antal avslutade ärenden 25 8. Antal inkomna brottsmisstankar 26 9. Antal beslutade brottsmisstankar 26 10. Antal dagar från anmälan till beslut, medelvärde 26 11. Antal lagförda misstänkta personer 28 12. Andel lagförda misstänkta personer 28 13. Antal lagförda brottsmisstankar 29 14. Andel lagförda brottsmisstankar 29 15. Antal beslut avseende brottsmisstankar 30 16. Andel beslut avseende brottsmisstankar 31 17. Kostnad per prestationsområde, verksamhetsområde utredning och lagföring 32 18. Kostnad per prestation, verksamhetsområde utredning och lagföring 32 19. Andel lagförda brottsmisstankar, per kammare 33 20. Antal dagar från anmälan till beslut i genomsnitt, per kammare 34 21. Antal lagförda misstänkta personer, penninghäleri 36 22. Antal beslut avseende brottsmisstankar, penninghäleri 36 23. Antal inkommande och utgående framställningar om internationellt 37 straffrättsligt samarbete i ärenden med misstanke om penninghäleriförseelse och penninghäleri 24. Antal beslut om beslag, förvar, kvarstad och förverkande i ärenden med 37 misstanke om penninghäleriförseelse och penninghäleri 25. Häktningar och restriktioner 2013 38 26. Antal anställda fördelat på personalkategori 44 27. Sjukfrånvaro i procent av arbetstid 45 Sida Bilaga Diagramförteckning Diagram Rubrik 1. Genomsnittlig ålder, brottsmisstankar i arbetsbalans 2011 2013 27 2. Inkomna anmälningar avseende EU-bedrägerier 2001 2013 39 Sida