Systematiskt Kvalitetsarbete

Systematiskt Kvalitetsarbete 2011-2012 Balingsnässkolans rektorsområde

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING... 4 NATIONELLA FÖRÄNDRINGAR... 4 2. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 5 SKOLA... 5 FRITIDSHEM... 5 SÄRSKOLA... 5 3. SAMMANFATTANDE RESULTAT... 6 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING... 6 NÖJDA INVÅNARE GOD KOMMUNAL VERKSAMHET... 7 KUNSKAP... 8 KUNSKAPSRESULTAT HÖSTTERMINEN 2011 (REDOVISAS I JANUARI)... 8 KUNSKAPSRESULTAT VÅRTERMINEN 2012 (REDOVISAS I JUNI)... 12 UTVECKLING OCH LÄRANDE (REDOVISAS I MARS)... 19 NORMER OCH VÄRDEN... 21 5. NÖJDA INVÅNARE... 23 GOD KOMMUNAL VERKSAMHET... 23 ANSVAR OCH INFLYTANDE - DELAKTIGA FÖRÄLDRAR... 24 6. GRUNDSÄRSKOLAN... 25 KVALITETSARBETE UNDER FÖRÄNDRING... 25 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING... 26 KUNSKAPSRESULTAT VÅRTERMINEN 2012... 26 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 29 NORMER OCH VÄRDEN... 31 NÖJDA INVÅNARE... 32 GOD KOMMUNAL VERKSAMHET... 32 ANSVAR OCH INFLYTANDE - DELAKTIGA FÖRÄLDRAR... 32 7. DELAKTIGHET I KVALITETSARBETET... 34 8. UPPFÖLJNINGAR SOM GJORTS UNDER LÄSÅRET 2011/2012... 35 GRUNDSKOLENÄMNDENS MÅLBILD 2011 BILAGA 1... 36 MÄTSYSTEM, STYRTAL OCH BEDÖMNING... 36 ELEVENKÄT 2012 - TIDIGAREDEL BILAGA 2... 39 ELEVENKÄT 2012 - SENAREDEL BILAGA 3... 40

Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete utgör den del av enheternas systematiska kvalitetsarbete som rapporteras in till huvudmannen. Dokumentet arbetas fram kontinuerligt under året och färdigställs i juni 2012 och följs upp i dialog mellan verksamhetschef och rektor. Dialogen med tillhörande dokumentation ingår i förvaltningens och respektive enhets systematiska kvalitetsarbete. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete har tagits fram på uppdrag av Barn- och utbildningsförvaltningens chef Jukka Kuusisto. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete ska utarbetas under medverkan av elever, pedagogisk personal och övrig personal. Elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektor ansvarar för resultatsammanställning, analys och framtagande av utvecklingsåtgärder. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete för rektorsområdet bygger på uppföljning av kunskapskraven i läroplanen för grundskolan, samt resultat av mätningar av målen i grundskolenämndens verksamhetsplan för 2011 (VP 2011). Till grund för analys och åtgärder ligger även egna utvärderingar och erfarenheter som gjorts i verksamheten under läsåret 2011/2012. Detta dokument är dels en utvärdering och dels en överenskommelse om åtgärder för utveckling mellan verksamhetschef och rektor. Överenskommelsen gäller att de åtgärder för utveckling som beskrivs i detta dokument genomförs på skolan. Åtgärderna avser både aktuellt kalenderår (2012) och aktuellt läsår (2012/2013). Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete är en offentlig handling och finns tillgängligt på Huddinge kommuns webbplats, www.huddinge.se. Huddinge den För barn- och utbildningsförvaltningen För Balingsnässkolan Namnteckning Namnförtydligande Verksamhetschef Namnteckning Mari Zimmerman Namnförtydligande Rektor Kontaktuppgifter: Rektor: Mari Zimmerman Adress: Balingsnässkolan Telefon: 0853536111 Skolans hemsida: grundskolor.huddinge.se/balingsnasskolan/ 3

1. KVALITETSARBETET ÄR UNDER FÖRÄNDRING Nationella förändringar I den nya skollagen har kravet på kvalitetsredovisning avskaffats men kravet på dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet har stärkts. Den betonar att det är de nationella målen som ska stå i fokus för kvalitetsarbetet och lagen lägger även stor tyngd vid åtgärder för förändring och förbättring. Grundskolorna i Sverige arbetar nu efter den nya skollagen och den nya läroplanen. Den nya läroplanen för grundskolan innehåller nya kursplaner och även nya kunskapskrav för samtliga ämnen. Ny behörighet till gymnasieskolan med start för de elever som började i gymnasiet ht-2011 De nationella reformerna gäller även för gymnasieskolan, vilken från och med läsåret 2011/2012 har nya program och nya ämnesmål. Detta innebär att de elever som lämnade grundskolan i juni 2011 har sökt till den nya gymnasieskolan utifrån nya behörighetskrav. De nya behörigheterna är uppdelade i fyra olika behörighetskrav beroende på vilken sorts gymnasieprogram eleverna vill söka till. Inriktning yrkesinriktade gymnasieprogram högskoleförberedande gymnasieprogram estetiska programmet högskoleförberedande gymnasieprogram humanistiskt program samhällsvetenskapsprogrammet ekonomiprogrammet högskoleförberedande gymnasieprogram naturvetenskapsprogrammet teknikprogrammet Behörighet Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare fem ämnen (vilka som helst) Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen (vilka som helst) Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav samhällskunskap, geografi, historia och religion är obligatoriska Minst godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk och ytterligare nio ämnen, varav biologi, fysik och kemi, är obligatoriska 4

2. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING - bedömning av rektorsområdets kvalitet och utvecklingsområden Skola Vi anser att vi har goda kunskapsresultat men vi arbetar i en process för att öka resultaten ännu mer. Vi vill hitta olika vägar för att ge varje individ det stöd och utvecklingsmöjligheter den behöver. Vi har under året arbetat med individuella åtgärder för att träna arbetsminne (RoboMemo) och öka läshastigheten (Rydaholmsmetoden). Vi har också börjat med en metod Att skriva sig till läsning. Vi vill under kommande läsår bli bättre på att analysera resultaten i matematik och finna större samstämmighet mellan stadier och årskurser i hur vi undervisar, vad vi bedömer och vad vi behöver utveckla. Vi kommer att under läsåret avsätta tid för att alla lärare som undervisar i matematik på skolan kan träffas i ett första steg för att utveckla matematik undervisningen. Vi kommer att arbeta under läsåret för att utveckla rutinerna runt utvecklingssamtalen och bli ännu bättre på att kommunicera mål och kunskapskrav med eleverna. Vi tror att bättre kommunikation och tydlighet kommer att leda till ökad måluppfyllelse. Vi gör analyser av kunskapsresultaten och ser att flickorna lyckas bättre i skolan än pojkarna generellt och över tid. De generella skillnaderna ligger i pojkars läsande och skrivande och vi arbetar med generella åtgärder i grupper eller specifika åtgärder mot individer för att utveckla läsandet och skrivandet. Skillnaderna kvarstår i de högre åldrarna och vi för ständiga diskussioner om orsaker. Eftersom bilden ser lika ut över hela riket finns generella förklaringar men för oss är det viktigt att ställa oss frågan om vi ger alla elever samma möjligheter, i alla ämnen, oavsett kön. Eleverna svarar överlag positivt på elevenkäten. Vi har genomgående höga resultat inom området trygghet men är spridningen mellan högsta och lägsta resultat större bland de äldre än bland de yngre eleverna och vi har gjort fördjupade analyser och åtgärder i de grupper som har sämre resultat. Balingsnässkolans medelmeritvärde för avgångseleverna var 210,1 poäng. Just i nivå med rikssnittet. När det gäller behörighet till gymnasiet var 98% behöriga. Fritidshem Vi har en väl fungerande verksamhet med många olika aktiviteter och barn som trivs. Vi gjorde en egen enkät och ser goda resultat. Verksamheten är alltid under utveckling och vi avsätter tid för utbyte mellan de olika hemvisterna. Särskola Vi har goda resultat med nöjda elever och föräldrar. Vi har en mycket bra verksamhet och anpassar den efter elevernas förmågor och utvecklingsmöjligheter. Vi kommer att inom ramen för särskolan dela upp eleverna i olika konstellationer för att på bästa sätt möta deras styrkor och behov och ge dem möjlighet att arbeta mot läroplanens olika mål. Vi har varit delaktiga i kommunens implementering av den nya läroplanen och arbetar för att utveckla vår undervisning, våra metoder att bedöma måluppfyllelse och våra metoder för stöd. 5

3. SAMMANFATTANDE RESULTAT Hållbar samhällsutveckling Kunskap (vårterminen 2012) redovisat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser ( inom parentes visar att måtten inte användes för dessa läsår, men att resultat numera finns att tillgå.) et redovisar andel (%) elever. Utveckling och lärande redovisat för tidigare- och senaredel. en bygger på den elevenkät som genomförs i årskurs 2-9. Kommun totalt Skolans tidigaredel 09/10 10/11 11/12 11/12 Kunskap - åk 3 1 98,2 100 83,7 Kunskap åk 6 2 80,2 Skolans senaredel 09/10 10/11 11/12 11/12 Meritvärde åk 9 210,5 223,2 210,1 212,7 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. 96,3 100 98 88,7 yrkesprogr. (3+5 ämnen) 3 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program 96,3 94,5 92,2 85,8 (3+9 ämnen; hu, sa & ek) 4 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program (3+9 ämnen; na & te) 5 92,6 98,2 92,2 85,1 Kunskap åk 9 Minst G i 16 ämnen 6 92,6 94,5 92,2 Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Lärande 8,1 7,9 7,9 9,4 7,0 8,0 Ansvar och inflytande 8,0 8,0 8,1 9,0 7,0 7,9 Folkhälsa 7,7 7,4 7,3 8,4 6,1 7,4 Skolans senaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Lärande 7,0 6,5 6,6 7,5 5,8 6,5 Ansvar och inflytande 6,8 6,3 6,6 7,0 6,2 6,3 Folkhälsa 6,6 6,8 6,9 7,2 6,4 6,1 84,5 Kunskap åk 8 Minst E i 16 ämnen 7 86,3 75,8 1 Bedömning av uppnådda kunskapskrav i kursplanerna i svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3. 2 Bedömning av uppnådda kunskapskrav i kursplanerna i svenska/svenska som andraspråk, engelska samt matematik åk 6. 3 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare fem ämnen. 4 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de fyra SO-ämnena ska vara inkluderade. 5 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de tre NO-ämnena ska vara inkluderade. 6 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen. 7 Minst betyget E i minst 16 ämnen. 6

Normer och värden Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Trygghet 8,7 8,5 8,6 9,2 7,8 8,5 Skolans senaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Trygghet 8,2 7,7 8,2 8,4 7,7 7,6 Nöjda invånare god kommunal verksamhet et redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på enkätpåståendet. Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 Nöjda elever 95 93 91 89 Skolans senaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 Nöjda elever 87 80 86 77 Antal elever som bedöms nå minst grundläggande kunskaper i årskurs 7-9 i alla ämnen med inriktning grundsärskola. Ämne Åk 7-9 totalt antal elever Åk 7-9 antal elever som uppnår målen Bild 10 10 Engelska 10 10 Hem- och konsumentkunskap 10 10 Idrott och hälsa 10 10 Matematik 10 10 Musik 10 10 NO 10 10 Slöjd 10 10 SO 10 10 Svenska 10 10 Svenska som andraspråk Teknik 10 10 Åk 7-9 kommun totalt antal elever Åk 7-9 kommun totalt antal elever som uppnår målen Antal elever som bedöms nå minst grundläggande kunskaper (efter elevens förutsättningar) i årskurs 7-9 i alla ämnen med inriktning träningsskola. Ämne Åk 7-9 antal elever Åk 7-9 antal elever som uppnår målen Estetisk verksamhet 9 9 Kommunikation 9 9 Motorik 9 9 Vardagsaktiviteter 9 9 Verksamhetsuppfattning 9 9 Åk7-9 kommun totalt Åk 7-9 antal elever som uppnår målen 7

4. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Kunskap Mål VP 2011 - Alla elever når de nationella kunskapsmålen. Åtagande 2010/2011 Kunskapsresultat höstterminen 2011 (redovisas i januari) Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-3 Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppnå kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna nedbrutna kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms uppnå de krav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Åk 1 54 elever Åk 2 54 elever Åk 3 61 elever Ämne Bild 100 100 100 Biologi - - - Engelska 100 100 100 Fysik - - - Geografi - - - Hem- och konsumentkunskap - - - Historia - - - Idrott och hälsa 100 100 100 Kemi - - - Matematik 100 100 82 Musik 100 100 100 NO 100 100 100 Religionskunskap - - - Samhällskunskap - - - Slöjd - - 100 SO 100 100 100 Svenska 89 100 93,5 Svenska som andraspråk - - - Teknik 100 100 100 8

Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 4-7 Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppnå kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna nedbrutna krav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms uppnå de krav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Åk 4 58 elever Åk 5 56 elever Åk 6 53 elever Åk 7 46 elever Ämne Bild 100 100 100 97,7 Biologi - - - - Engelska 94,8 94,7 96,2 100 Fysik - - - - Geografi - - - - Hem- och konsumentkunskap - - 100 - Historia - - - - Idrott och hälsa 100 100 100 100 Kemi - - - - Matematik 89,6 91,1 94,3 89,1 Musik 100 100 100 100 NO 98,6 100 96,2 93,4 Religionskunskap - - - - Samhällskunskap - - - - Slöjd 100 100 100 100 SO 93,1 100 90,5 89,1 Svenska 84,3 89,3 83,0 100 Svenska som andraspråk 100 100 100 100 Teknik 100 100 98,1 100 Kunskapsresultat årskurs 8-9 I tabellen nedan redovisas resultat för årskurs 9 utifrån behörighetskraven till gymnasieskolan. För att få resultat över tid redovisas därför även tidigare års resultat utifrån de nya behörighetskraven. Dessa resultat är satta inom parentes för att markera att de inte var aktuella under det redovisade året. För årskurs 8 redovisas resultat utifrån om eleven fått minst betyget E i de ämnen som eleven läst under höstterminen 2011. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. 9

et redovisar andel (%) elever. Kommun totalt Skolans senaredel 09/10 10/11 11/12 11/12 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. 94,1 81,5 yrkesprogr. (3+5 ämnen) 8 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program 90,2 77,9 (3+9 ämnen; hu, sa & ek) 9 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program (3+9 ämnen; na & te) 10 90,2 77,4 Kunskap åk 9 Minst G i 16 ämnen 11 90,2 73,0 Kunskap åk 8 Minst betyget E i de ämnen eleven har läst 12 75,0 68,7 Andel elever med minst betyget E (åk 8) eller betyget G (åk 9) i olika ämnen Tabellen visar hur stor andel av eleverna i årskurs 8 respektive i årskurs 9 som fått minst betyget E i respektive ämne. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Ett streck i kolumnen för årskurs 8 betyder det att resultat saknas eftersom ämnet inte har lästs under höstterminen 2011 Ämne Åk 8 13 52 elever Åk 9 14 51 elever Åk 9 kommun totalt Bild 96,2 100 97,2 Biologi 90,3 98 89,9 Engelska 98,1 100 88,6 Fysik 96,1 100 90,9 Geografi 100 96,1 90,7 Hem- och konsumentkunskap 94,2 100 94,6 Historia 96,2 100 89,3 Idrott och hälsa 100 100 93,7 Kemi 78,9 90,2 87,4 Matematik 92,3 100 87,4 Musik 98,1 100 93,9 Religionskunskap 98,1 96,1 91,3 Samhällskunskap 96,1 98 91,1 Slöjd 98,1 100 94,6 Svenska 98,1 97,9 94,2 Svenska som andraspråk - 50 69,9 Teknik 96,11 96,1 91,9 8 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare fem ämnen. 9 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de fyra SO-ämnena ska vara inkluderade. 10 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de tre NO-ämnena ska vara inkluderade. 11 Minst betyget G i minst 16 ämnen. 12 Minst betyget E i de ämnen eleven har läst under höstterminen 2011. 13 Andel elever med minst betyget E i ämnet 14 Andel elever med minst betyget G i ämnet 10

Analys av resultaten från höstterminen Tidigaredel Här bedömer vi att vi har goda resultat. Vi gör också en analys av de åtgärder som pågår. Eleverna i de yngre åldrarna (1-3) uppmärksammas med största fokus på läs- och skrivinlärningen (inom ramen för ämnet svenska) Vi genomför olika diagnoser för att hitta de elever som tidigt behöver få rätt stöd och vi genomför insatser på olika nivåer. Enskilda, gruppvisa eller klassvisa. Elever som har vissa koncentrationssvårigheter erbjuds RoboMemo. Andra elever tränas i läsning genom Rydaholmsmodellen. Pedagogerna har deltagit i ett projekt att skriva sig till läsning och eleverna får nu ta del av detta. Även om eleven har svårt att nå målen i svenska kan man på ett gott sätt klara målen i NO och SO i de yngre åldrarna då lektionerna kan läggas upp med hänsyn till att just läsning och skrivande behöver utvecklas. I ämnet matematik har de elever som behöver stöd detta inom ramen för klassens undervisning, eller stöd med hjälp av specialpedagog. I årskurs 4 fortsätter vi med de insatser som beskrivs ovan men för de elever som har svårt med läs- och skrivinlärningen gör vi utredningar för att skaffa oss mer kunskaper om deras specifika behov. Textmassan och kraven ökar vilket vi möter upp med talböcker, ljudfiler tillgång till datorer o s v. Senaredel Våra resultat är genomgående högre än kommunens ur perspektivet att en större andel elever når minst G i alla ämnen i åk 9. De elever som inte når minst G har åtgärdsprogram och alla har goda förutsättningar att nå minst G. I åk 8 finns en större andel, när man jämför med åk 9, som inte når minst E. Vi ser också att åk 9 i sin behörighetsandel ligger mellan 12-17 % högre i jämförelse med kommunens totala resultat. I åk 8 där ligger vi på ett resultat på 6, 3 % högre andel minst E, jämfört med kommunens resultat. Vi tror att det finns en försiktighet i hur det nya betygssystemet skall tillämpas. Även här har eleverna stöd / ÅP och lyckligtvis är det kvar 1,5 år att arbeta vidare med kunskapskrav och förmågor. Pedagogerna arbetar tillsammans på skolan och tillsammans i kommunen för att hitta vägar för undervisning och bedömning. Med ökad tydlighet runt kunskapsmål och förmågor kommer andel som når minst E att öka. I Åk 7 har de elever som inte når målet också utarbetade ÅP. Några elever i senaredelen har fått ta del av träning i RoboMemo. Elever får också stöd på olika sätt; inom klassens ram, med hjälp av specialpedagog, med resurslärare utbildad i ämnet, eller stöd inom ramen för förstärkning i svenska och engelska. Vi tycker att vi har goda resultat och att vi gör insatser som ger resultat på sikt. Det vi kan göra bättre är att ha en bättre överblick över vilka åtgärder som är verkningsfulla. Planering vårterminen 2012 för kunskap Utvecklingsområde: följa upp resultatet av våra åtgärder Åtgärder Individuella åtgärder Gruppvisa åtgärder Klassvisa åtgärder Genomförande av Rydaholmsmodellen Genomförande av RoboMemo Planering Hur görs Ansvar uppföljningen? Den som skall Uppföljning och utföra åtgärderna utvärdering Sammanställning klassvis av vilka åtgärder som lett fram till att målen nås. specialpedagogerna Kvantifierad sammanställning med en skattning av varje individs utveckling som deltagit i metoden Uppföljning När Angivet datum utvärderings dagen v18 el v 19 maj Ansvar Ansvarig pedagog och rektor Specialpedagoger och rektor 11

Kunskapsresultat vårterminen 2012 (redovisas i juni) Kunskapsresultat (alla elever) över tid, årskurs 3 och årskurs 6 et i tabellen utgår från alla elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. et för årskurs 3 utgår från den helhetsbedömning som pedagogerna har gjort utifrån kunskapskraven i kursplanerna för matematik och svenska/svenska som andraspråk. I årskurs 6 innefattar bedömningen även engelska. et som redovisas visar därför andelen elever som bedöms uppfylla kraven i de ovan nämnda kursplanerna. et redovisar andel (%) elever. Kommun totalt Skolans tidigaredel 09/10 10/11 11/12 11/12 Kunskap - åk 3 15 98,2 100 96 83,7 Kunskap - åk 6 16 - - 92,5 80,2 Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 3 och årskurs 6 Kunskapsresultat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. I tabellen nedan redovisas resultat uppdelat efter genus. för årskurs 3 och årskurs 6 innefattar samtliga elever som har gjort ämnesprov i respektive årskurs. Skolor har rätt att exkludera elever som av särskilda skäl inte kan göra proven. Till Sverige nyanlända elever är exempel på sådana särskilda skäl. Ämnesprov, kunskapsmål och betyg 17 Egna skolan Huddinges grundskolor Åk 3 F P T F P T Antal elever i årskurs 3 32 29 61 557 552 1109 Andel (%) elever som uppnådde kraven på samtliga delprov i ämnesproven i årskurs 3 84,4 72,4 78,7 65,5 58,2 61,9 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på ett delprov i ämnesproven i årskurs 3 6,3 6,9 6,6 16,5 18,2 17,3 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på två eller flera delprov i ämnesproven i årskurs 3 9,4 20,7 14,8 16,8 22,3 19,5 Måluppfyllelse Sv/SvA och Ma 96,9 94,8 96 85,9 81,5 83,7 Åk 6 F P T F P T Antal elever i årskurs 6 32 21 53 476 500 976 Andel (%) elever som uppnådde kraven på samtliga delprov i ämnesproven i årskurs 6 76,6 66,7 72,9 72,7 62,0 67,2 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på ett delprov i ämnesproven i årskurs 6 10,0 11,1 10,4 10,2 14,0 12,1 Andel (%) elever som inte uppnådde kraven på två eller flera delprov i ämnesproven i årskurs 6 13,3 22,2 16,7 13,1 18,3 15,7 Måluppfyllelse Sv/SvA, En och Ma 92,7 92,1 92,5 85,3 75,3 80,2 Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 1-3 15 Bedömning av uppnådda kunskapskrav för svenska/svenska som andraspråk och matematik åk 3. 16 Bedömning av uppnådda kunskapskrav för svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik åk 6. 17 en avser läsåret 2011/2012. 12

Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppfylla kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de krav som finns och om skolan inte har egna kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms nå de mål som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. inkluderar elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Åk 1 56 elever Åk 2 55 elever Åk 3 61 elever Ämne Bild 100 100 100 Biologi 100 100 100 Engelska 100 100 100 Fysik 100 100 100 Geografi 100 100 100 Hem- och konsumentkunskap - - - Historia 100 100 100 Idrott och hälsa 100 100 100 Kemi 100 100 100 Matematik 100 100 95 Musik 100 100 100 NO - - - Religionskunskap 100 100 100 Samhällskunskap 100 100 100 Slöjd - - - SO - - - Svenska 95 100 97 Svenska som andraspråk - - - Teknik 100 100 100 Andel elever som bedöms uppnå kunskapskraven i årskurs 4-7 Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms uppfylla kunskapskraven i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna kunskapskrav för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms uppnå de krav som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. 13

Åk 4 58 elever Åk 5 56 elever Åk 6 53 elever Åk 7 46 elever Ämne Bild 100 100 100 100 Biologi 98 100 100 100 Engelska 93 98 91 89 Fysik 98 100 100 96 Geografi 81 100 98 85 Hem- och konsumentkunskap - - 100 - Historia 81 100 98 85 Idrott och hälsa 100 100 100 100 Kemi 97 100 100 96 Matematik 93 95 96 93 Musik 100 100 100 100 NO - - - - Religionskunskap 81 100 98 87 Samhällskunskap 81 100 100 87 Slöjd 100 100 100 98 SO - - - - Svenska 88 91 91 98 Svenska som andraspråk - - - - Teknik 100 100 100 98 Andel elever med minst betyget E (åk 8) eller betyget G (åk 9) i olika ämnen Tabellen visar hur stor andel av eleverna i årskurs 8 respektive i årskurs 9 som fått minst betyget E i respektive ämne. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Ämne Åk 8 18 51 elever Åk 9 19 51 elever Åk 9 kommun totalt Bild 100 96,1 96,8 Biologi 96,1 94,1 92,1 Engelska 98,0 100 94,0 Fysik 100 96,1 92,6 Geografi 98,0 96,1 91,9 Hem- och konsumentkunskap 98,0 96,1 95,7 Historia 98,0 100 92,2 Idrott och hälsa 100 98,0 95,0 Kemi 86,3 94,1 91,1 Matematik 100 98,0 91,0 Musik 98,0 98,0 95,6 Religionskunskap 100 96,1 92,8 Samhällskunskap 96,1 98,0 92,9 Slöjd 98,0 98,0 97,0 Svenska 98,0 100 97,2 Svenska som andraspråk - 75 76,6 Teknik 96,1 98,0 94,0 18 Andel elever med minst betyget E i ämnet 19 Andel elever med minst betyget G i ämnet 14

Kunskapsresultat (alla elever) över tid, årskurs 8-9 I tabellen nedan redovisas resultat för årskurs 9 utifrån behörighetskraven till gymnasieskolan. För att få resultat över tid redovisas därför även tidigare års resultat utifrån de nya behörighetskraven. et redovisar andel (%) elever. Kommun totalt Skolans senaredel 09/10 10/11 11/12 11/12 Meritvärde åk 9 210,5 223,2 210,1 212,7 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. 96,3 100 98 88,7 yrkesprogr. (3+5 ämnen) 20 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program 96,3 94,5 92,2 85,8 (3+9 ämnen; hu, sa & ek) 21 Kunskap åk 9 Behörig nat.gy.progr. högskoleförb.program (3+9 ämnen; na & te) 22 92,6 98,2 92,2 85,1 Kunskap åk 9 Minst G i 16 ämnen 23 92,6 94,5 92,2 84,5 Kunskap åk 8 Minst E i 16 ämnen 24 86,3 75,8 Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 8 et för årskurs 8 innefattar samtliga elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser är inkluderade. I tabellen nedan används behörighetsmåtten till gymnasieskolan trots att ingen av eleverna i årskurs 8 i nuläget är formellt behöriga. en är mer att betrakta som en prognos för hur stor andel elever som ligger i fas med sina studier för att kunna bli behöriga till gymnasieskolan. Det betyder också att de som inte är behöriga i årskurs 8 ligger efter med studierna och behöver någon form av stöd för att inte riskera att vara obehöriga när de så småningom lämnar åk 9 nästa år. Kunskapsmål och betyg 25 Egna skolan Huddinges grundskolor Åk 8 F P T F P T Antal elever i årskurs 8 32 19 51 446 522 968 * Andel (%) elever som fick minst betyget E i 82,7 83,3 83,1 svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och fem ämnen till i årskurs 8 100 89,5 96,1 * Andel (%) elever som fick minst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de fyra SO ämnena) i årskurs 8 100 89,5 96,1 80,5 80,5 80,5 20 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare fem ämnen. 21 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de fyra SO-ämnena ska vara inkluderade. 22 Betyg, gymnasiebehörighet: minst godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik, engelska och ytterligare nio ämnen, varav de tre NO-ämnena ska vara inkluderade. 23 Minst godkända betyg i minst 16 ämnen. 24 Minst betyget E i minst 16 ämnen för läsåret 2011/2012 för övriga läsår avser värdena minst godkänt betyg i minst 16 ämnen. 25 en avser läsåret 2011/2012. 15

* Andel (%) elever som fick minst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de tre NO ämnena) i årskurs 8 * Andel (%) elever som fick minst betyget E i minst 16 ämnen i årskurs 8 87,5 73,7 82,4 90,6 78,9 86,3 78,9 79,3 79,1 76,7 75,1 75,8 Kunskapsresultat uppdelat på flickor och pojkar, årskurs 9 et för årskurs 9 innefattar samtliga elever, dvs. även elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser är inkluderade. Skolor har rätt att exkluderat elever som av särskilda skäl inte kan göra proven. Nyanlända elever är exempel på särskilda skäl. markerade med en * i tabellen nedan, återfinns i tabellen på föregående sida.. Ämnesprov, kunskapsmål och betyg 26 Egna skolan Huddinges grundskolor Åk 9 F P T F P T Antal elever i årskurs 9 28 23 51 494 513 1007 Meritvärdet i årskurs 9 126,3 202,6 210,1 221,6 204,2 212,7 * Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i 89,1 88,3 88,7 svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och fem ämnen till i årskurs 9 96,4 100 98,0 * Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i 86,6 85,0 85,8 svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de fyra SO ämnena) i årskurs 9 89,3 95,7 92,2 * Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och nio ämnen till (inkl.de tre NO ämnena) i årskurs 9 92,9 91,3 92,2 86,4 83,8, 85,1 * Andel (%) elever som fick minst godkänt betyg i 86,0 83,0 84,5 92,9 91,3 92,2 minst 16 ämnen i årskurs 9 Andel (%) elever som uppnådde målen på samtliga 78,8 72,0 75,4 73,1 65,2 69,4 ämnesprov i sv/sva, en och ma i årskurs 9 26 en avser läsåret 2011/2012. 16

Kunskapsresultat; jämförelse slutbetyg och provbetyg i årskurs 9 Årskurs 9 Tabellen utgår från andelen elever som hade ett visst slutbetyg och visar hur stor andel av eleverna med som hade ett lägre, högre eller oförändrat provbetyg i jämförelse med deras slutbetyg. G-kolumnen visar exempelvis hur stor andel av de elever som hade ett godkänt betyg i slutbetyg som också hade ett godkänt betyg som provbetyg, alternativt hur stor andel som hade ett lägre provbetyg än godkänt alternativt eller hur stor andel som hade ett högre provbetyg än godkänt. Det är bara de elever som har ett provbetyg och ett slutbetyg som räknas in i tabellen. Tabellen visar andelen elever som har ett visst slutbetyg i förhållande till deras provbetyg i samma ämne. Andel elever med ett visst slubetyg redovisas i % Ej uppnått målen G VG MVG Provbetyg A Lika Hög A Läg Lika Hög A Läg Lika Hög A Läg Lika Svenska 0 0 0 23 0 91 9 21 5 95 0 2 100 0 Ämnesprov (NP) Sv som andraspråk 1 0 100 1 0 100 0 1 0 100 0 1 100 Ämnesprov (NP) Matematik 1 100 0 31 35 65 0 14 14 86 0 4 0 100 Ämnesprov (NP) Engelska 0 0 0 22 0 50 50 25 4 88 8 3 0 100 Ämnesprov (NP) NO:biologi Ämnesprov (NP) 2 100 0 30 27 73 0 13 23 77 0 4 25 75 A = antal elever, Läg = lägre provbetyg än slutbetyg, Lika = samma provbetyg som slutbetyg, Hög = högre provbetyg än slutbetyg Analys av resultaten från vårterminen Tidigaredel: Vi har mycket goda resultat i åk 1-3. God måluppfyllelse och resultatet på nationella provet i åk 3 är mycket gott i jämförelse med kommunens resultat. (16,8 % fler elever har klarat alla nationella prov) Flickor har, så som flickorna i kommunen, klarat provet något bättre. Detta avspeglar sig inte helt i måluppfyllelsen. De nationella proven i åk 3 har varit ett bra sätt för lärarna att bedöma hur undervisningen fallit ut men blir också ett bra underlag för mottagande lärare i åk 4 för att se styrkor och svagheter på grupp eller individnivå. Både pojkar och flickor har lite sämre resultat i delen skrivuppgift faktatext jämfört med övriga uppgifter på provet i svenska. Några pojkar sticker ut lite mer och förklaringen till detta kan vara att eleverna är mer tränade på det fria skrivandet och att pojkar generellt behöver träna mer på läsning och skrivande. I Åk 6 är resultatet på nationella provet bättre än i kommunen även om skillnaden inte är lika markant som för åk 3.( 5,7 % fler elever har klarat alla nationella prov) Måluppfyllelsen bedöms vara god och liknade mellan pojkar och flickor även om pojkarna har något sämre resultat i skrivuppgift berättande. RoboMemo har genomförts i spannet F-4 med 23 elever. Effekterna av träningen kan komma ett halvår efter avslutad träning, men vi ser att alla elever har nått en förväntad indexförbättring. Vi har fått positiv respons från både pedagoger och föräldrar, som ser förbättringar gällande koncentration och fokus både i klassrum och i hemmet. Senaredel: Andel elever i både 8 och 9 som har klarat varje ämne, d v s fått minst betyget G eller betyget E, är högre än i kommunen. Efter höstterminen låg våra åk 8 sämre till när det gäller minst E jämfört med minst G, i jämförelse med kommunens resultat. Nu har åk 8 förbättrat sina resultat. Vårt medelmeritvärde för åk 9 har minskat något sedan förra året och ligger under kommunens medelmeritvärde. Vi har dock högre andel behöriga elever. Vi har i årets kull flera elever som nått de 17

högsta betygen men också en stor andel elever som gjort en kämpa- insats med sina lärare och gjort en god resa genom sin högstadietid. 94,1 % var vid HT:s betyg behöriga till gymnasiet något som vid VT:s slut ökat till 98 %. et på de nationella proven bör även avspegla detta. Vi har en lägre andel elever som uppnådde målen på samtliga nationella prov i jämförelse med kommunens resultat. Vi har samma förhållande som i kommunen där flickorna lyckas bättre än pojkarna och detta avspelar sig även i betygen i de ämnen som vi har nationella prov i. Varje lärare som genomför nationella prov och betygssätter i åk 9 gör en noggrann analys av resultat på provet och slutbetyget och redovisar det för rektor. Betyget skall återspegla en sammanfattning av prestationer över tid. Det nationella provet skall vara ett underlag för att skapa en rättvis bedömning och en sambedömning över riket. I den sammanfattande bedömningen för en enskild elev kommer det enskilda resultatet på provet alltid kunna skilja sig från elevens slutbetyg. För skolan är det viktigt att göra generella analyser för att upptäcka om det finns systematiska skillnader i utfall. Under detta läsår sticker resultatet i matematik ut men vi konstaterade att eleverna som inte fick godkänt på provet endast hade någon poäng ifrån godkänt, att det var en och samma fråga som skapade svårigheter och den slutsats man då kan dra är att elever inte fått tillräcklig undervisning eller förtrogenhet med uppgiften och olika insatser gjordes för att reparera skadan. Vi bedömer att de olika insatser som görs för elever ger resultat. Rydaholmsmetoden har genomförts med 34 elever. Samtliga elever har förbättrat sin avkodningsförmåga. Vi kommer att följa upp med ett 10-tal elever som fortfarande har potential att utvecklas och kartlägga elever i åk 8 och 9 för att erbjuda dem metoden. Måluppfyllelsen är överlag god och skiljer sig inte nämnvärt mellan pojkar och flickor i spannet 1-7. Det var delvis nytt för oss att föra in måluppfyllelse ämnesvis på ett så tydligt sätt och det finns en vis ovana eller olika syn på saken. Brist på måluppfyllelse skall i första hand signalera att insatser och stöd behöver ges. Men stöd och insatser kan behövas även om eleverna når målen eftersom man behöver se mer långsiktigt och arbeta mot de större avstämningstillfällena i åk 3, 6 och 9. När det gäller betygsutfallet i åk 8 och 9, finns en del skillnader mellan pojkar och flickor. Skillnaderna är inte iögonfallande i jämförelse med riket eller kommunen men vi vill fortsätta att analysera betygsutfallet. Förklaringar ges om pojkar läsande och skrivande, attityder o s v men vi måste alltid fortsätta att fråga oss och vi ger alla elever samma möjligheter i alla ämnen oavsett kön. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande kunskap tidigaredel bedöms vara god Motivering: Eleverna i 1-3 har goda resultat på nationella proven och god måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande kunskap senaredel bedöms vara god Motivering: Vi har goda resultat på nationella prov och en stor andel elever som är behöriga till gymnasiet. Planering läsåret 2012/2013 för kunskap Utvecklingsområde: Öka bedömaröverensstämmelsen inom skolan och inom kommunen. Utveckla vårt sätt att förmedla mål och kunskapskrav och utveckla undervisning och arbetssätt för att förvissa oss om att varje elev, pojke som flicka ge möjlighet att nå sin fulla potential. Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Förvissa oss om att de skillnader i betyg som finns mellan pojkar och flickor är rättvisa Analys av måluppfyllelse och betygsutfall Jan 2013 Juni/augusti 2013 Rektor och pedagoger 18

Utveckling och lärande (redovisas i mars) Mål VP 2011: - Alla skolor och fritidshem har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar alla elever och barn i deras utveckling - Alla barn och elever har med stigande ålder ökat inflytande över sitt lärande och det inre arbetet i fritidshemmet - Alla elever lär sig sunda livsvanor - Alla elever har en god lärandemiljö - Alla barn och elever upplever att det finns kontinuitet i lärandet vid övergång mellan olika skolformer - Alla skolor och fritidshem samarbetar med verksamheter utanför skolan som bidrar till alla barns och elevers utveckling Åtagande 2010/2011 Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Lärande 8,1 7,9 7,9 9,4 7,0 8,0 Ansvar och inflytande 8,0 8,0 8,1 9,0 7,0 7,9 Folkhälsa 7,7 7,4 7,3 8,4 6,1 7,4 Skolans senaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Lärande 7,0 6,5 6,6 7,5 5,8 6,5 Ansvar och inflytande 6,8 6,3 6,6 7,0 6,2 6,3 Folkhälsa 6,6 6,8 6,9 7,2 6,4 6,1 Analys av måluppfyllelse inom utveckling och lärande Fritidshem: vi har under våren gjort en egen fritidshemsenkät med hjälp av enkätverktyget Esmaker. Till en början hade vi en låg svarsfrekvens men med uppmuntran fick vi 100% av våra föräldrar att besvara enkäten. 96,6 % svarar att barnet trivs bra eller jättebra på fritids. 71,7 % svarar bra eller jättebra på att barnen får vara med och påverka innehållet i fritidsverksamheten. Där vet dock 20% inte svar på frågan. 89,7 % tycker att barnen erbjuds varierade aktiviteter. 69, 2 % tycker att personalen aktivt arbetar på att barnen skall röra på sig. 87,2% tycker att barnen får bra eller jättebra mellanmål. 60,7 % tycker att barnet får den ro det behöver på fritidshemmet. 80, 3 % är nöjda eller mycket nöjda med informationen de får från fritidshemmet. 64;9% tror att fritidshemmet är intresserat av deras synpunkter medan 14,6 % tror att vi är lite eller inte alls intresserade. 20,5 % vet ej. Inget fritidshem har genomgående fått sämre resultat än något annat men vi kan se en viss skillnad i svarsfrekvens mellan frågorna och vi kommer att fortsätta samarbetet mellan personalen som ansvarar för de olika fritidshemmen för att man skall kunna delge varandra hur man arbetar och med vilket resultat. Skola Tidigaredel: Vi har liknande resultat som i kommunen och jämför med tidigare år. Vi ser inte heller några större skillnader mellan pojkasr och flickors resultat. et mellan högsta och lägsta värde 19

noteras men eftersom de olika frågorna har olika högsta- längsta värde i olika enheter på skolan känns det inte alarmerande Senaredel: resultatet är ungefär liknande som tidigare år och på alla punkter något bättre än i kommunen. I jämförelse mellan pojkar och flickor skiljer det i inte nämnvärt i någon av de tre årskurserna. en skiljer sig något mellan årskurserna men skillnaden är inte särskilt stor. Skillnaden mellan högsta och lägsta resultat är inte heller särskilt stor. Åk 7 svarar genomgående för de högsta styrtalen men skillnaden till de andra årskurserna är inte så stor att den behöver utredas mer. Dock är frågan om lärande, ansvar och inflytande viktigt och även skolinspektionen har synpunkter och eleverna uttrycker att de vill kunna påverka mer. På frågan om de känner till skolans kunskapsmål svarar 77% av eleverna positivt 86% av eleverna vet hur det går för dem i skolarbetet medan endast 51% av eleverna svarar positivt på frågan om de får vara med och påverka undervisningen. I klassens kvalitetsrapport kommer eleverna med synpunkter- de vill ha större variation när det gäller undervisning och redovisningssätt. De vill oftare ha en uppföljning hur man ligger till. De vill ha möjlighet att komplettera uppgifter för att ha chans på de högre betygen, de vill ha återkommande terminsutvärderingar/utvärderingar i ämnena för att kunna påverka mer, de vill att betygskriterierna skall vara tydligare, de vill ha kunskapsmålen uppsatta och attraktiva samt att man skall prata mer om dem. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, fritidshem bedöms vara mycket god Motivering: hög andel barn trivs på fritids. Aktiviteterna är varierade och föräldrarna är i hög grad nöjda med informationen Måluppfyllelsen gällande utveckling och lärande, skola bedöms vara god Motivering: Vi behöver blir mer tydliga och likvärdiga mellan pedagoger och ämnen när det gäller att förmedla mål och kunskapskrav Planering läsåret 2012/2013 för utveckling och lärande Utvecklingsområde: Öka de äldre elevernas inflytande över undervisningen Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Måldagar i samband med läsårsstarten. (skall innehålla mål, kunskapsbedömning och plan för hur planering och utvärdering skall gå till). Varje lärare bifogar till sin LPP vad man kommit överens med eleverna om. Där skall framgå hur ofta man skall följa upp att planen genomförs Varje undervisande lärare En enklare elevenkät görs i november för att stämma av Frågorna stämmes av i elevenkäten November Februari Rektor Rektor 20

Normer och värden Mål VP2011: - Alla barn och elever är trygga i sin skol- och fritidshemsmiljö. Åtagande 2010/2011 Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt et redovisas med styrtal. Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Trygghet 8,7 8,5 8,6 9,2 7,8 8,5 Skolans senaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 11/12 11/12 Trygghet 8,2 7,7 8,2 8,4 7,7 7,6 Likabehandling Mål VP2011: - Alla barn/elever behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller livsvillkor Under avsnitten normer och värden samt likabehandling redovisas inga planerade åtgärder i denna kvalitetsredovisning. Detta beror på att dessa istället redovisas i skolans planer mot diskriminering och kränkande behandling. Analys av måluppfyllelse inom Normer och värden Fritidshem Vi har inte i vår egen enkät ställt någon specifik fråga om trygghet men när eleverna svara på elevenkäten svarar de med tanke på all verksamhet på skolan. Se nedan. På frågan till föräldrarna om barnet trivs svarar 96,6 % av föräldrarna positivt och det bör vara en indikation på att barnet har det bra även på fritidshems tid. Skola Tidigaredelen har ett styrtal som är något högre än kommunens värde. Vi har ett jämt och gott värde över åren. Det råder ingen generell skillnad mellan pojkars och flickors resultat. Skillnad mellan högsta och lägsta värde för styrtalet trygghet kommer inte från att en enhet (årskurs) har sämre resultat utan skillnader finns inom de fyra frågor som ligger till grund för styrtalet. På själva frågan om känner du dig trygg i skolan har eleverna svarat 93% som lägsta värde bland pojkar och 94% som lägsta värde bland flickor. I 6 årskurser bland både flickor och pojkar har 100 % svarat positivt på frågan. Senaredelen: här svarar pojkarna genomgående i alla tre årskurser något mer negativt på frågan om man känner sig trygg i skolan än flickorna. Eleverna kommer med goda förslag i klassens kvalitetsrapport för att öka trivsel inom varje hemvist men även samarbete över årskurserna för att skapa trivsel och trygghet. 21

Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande normer och värden, fritidshem bedöms mycket god. Motivering: eleverna är trygga och en stor andel elever svara positivt på frågan om skolan arbetar mot mobbning. Styrtalen är höga. Måluppfyllelsen gällande normer och värden, skola bedöms vara mycket god Motivering: eleverna är trygga och en stor andel elever svara positivt på frågan om skolan arbetar mot mobbning. Styrtalen är höga. 22

5. NÖJDA INVÅNARE God kommunal verksamhet Nöjda elever 27 et redovisar andelen (%) som uppgett positiva svar på enkätpåståendet. Kommun totalt Skolans tidigaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 Nöjda elever 95 93 91 89 Skolans senaredel (elevenkät) 09/10 10/11 11/12 11/12 Nöjda elever 87 80 86 77 Kommentarer: Vid bedömer att eleverna överlag är nöjda med skolan och att nöjdheten ligger på en jämn och acceptabel nivå även om 100% skulle vara en möjlig vision. När det gäller senaredelens elever som brukar inta en viss kritisk inställning är vi glada över att vi har ett högre värde än snittet för kommunen. 27 et grundar sig på enkätpåståendet Jag är nöjd med min skola. 23

Ansvar och inflytande - delaktiga föräldrar Mål VP 2011: - Alla föräldrar ges möjlighet att vara delaktiga i skolans och fritidshemmets arbete Åtagande 2010/2011 Analys av måluppfyllelse inom delaktiga föräldrar Fritidshem På vår egen enkät svarar 80,3 % att de är nöjda med det information som de får av fritidshemmet. Vi har ingen specifik fråga om deras möjlighet till delaktighet eller önskan om ökad delaktighet. Knappt 65 % av föräldrarna tror att vi är intresserade av deras synpunkter. Eftersom kommunen nu kommer att skicka ut en enkät till föräldrar som har sitt barn på fritidshem ser vi möjlighet att få ytterligare kunskaper om vad föräldrarna tycker om verksamheten Skola Vi anser att inflytandet och delaktigheten är god då deltagande på föräldramötet och föräldraråd är gott. Dialogen är öppen och vi får både ris och ros vid dessa tillfällen. Vi försöker lyssna på föräldrars synpunkter, svara på frågor men också vara tydliga när vi vill genomföra någon förändring som vi som skola tycker är nödvändig. Vi genomförde en omorganisation hösten 2012 och vi bedömer att vi kunde lägga fram bakgrundsfakta och vara tydliga i beslutsfattandet men samtidigt lyhörda för föräldrars oro. Vi anser att omorganisationen gick mycket bra och att vi har fått de vinster i verksamheten som vi eftersträvade. I skolinspektionens enkät till vårdnadshavarna ställs frågan om man är nöjd med inflytandet och vi hamnar på ett värde som är liknande den grupp föräldrar som svarat på enkäten under samma period. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande delaktiga föräldrar, fritidshem bedöms god Motivering: vi kan öka andelen delaktiga föräldrar som känner att vi är intresserade av beröm och kritik. Måluppfyllelsen gällande delaktiga föräldrar, skola bedöms vara mycket god Motivering: vi upplever inte att föräldrar generellt efterfrågar mer delaktighet. 24

6. GRUNDSÄRSKOLAN KVALITETSARBETE UNDER FÖRÄNDRING I den nya skollagen har kravet på kvalitetsredovisning avskaffats men kravet på dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet har stärkts. Den betonar att det är de nationella målen som ska stå i fokus för kvalitetsarbetet och lagen lägger även stor tyngd vid åtgärder för förändring och förbättring. Grundskolorna i Sverige arbetar nu efter den nya skollagen och den nya läroplanen. Den nya läroplanen för grundsärskolan inkl. träningsskolan innehåller nya kursplaner och även nya kunskapskrav för samtliga ämnen. Användningen av värdeord i kunskapskraven har progressionen: grundläggande(e), goda(c) och mycket goda (A). Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska betyg sättas. Formuleringen efter elevs förutsättningar tas bort vilket bidrar till en ökad likvärdighet i betygssättningen i grundsärskolan och mål och kunskapsstyrd bedömning som i övriga skolformer. Grundsärskolan har en egen läroplan. Läroplanen är i huvudsak likalydande med grundskolans, specialskolans och sameskolans läroplaner. Det är bland annat kunskapsmålen som skiljer sig åt. Kursplanerna för grundsärskolan omfattar tolv ämnen: bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, - idrott och hälsa, matematik, musik, naturorienterande ämnen, samhällsorienterande ämnen, slöjd, svenska eller svenska som andraspråk, och teknik. Kursplanerna för träningsskolan omfattar fem större ämnesområden: estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning. Som ämne finns även modersmål för de elever som ska erbjudas modersmålsundervisning 25

HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Mål VP 2011 - Alla elever når de nationella kunskapsmålen. Kunskapsresultat vårterminen 2012 Antal elever som bedöms nå minst grundläggande kunskaper i alla ämnen. Inriktning Åk 1-6 antal elever Åk 1-6 antal elever som uppnår målen Åk 7-9 antal elever Åk 7-9 antal elever som uppnår målen Grundsär 12 10 Träning 7 7 Antal elever som bedöms nå minst grundläggande kunskaper i årskurs 7-9 med inriktning grundsärskola. Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms minst nå grundläggande kunskaper i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de mål och kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna nedbrutna mål för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms nå de mål som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. Ämne Åk 7-9 totalt antal elever Åk 7-9 antal elever som uppnår målen Bild 12 12 Engelska 12 10 Hem- och konsumentkunskap 12 10 Idrott och hälsa 12 12 Matematik 12 10 Musik 12 10 NO 12 10 Slöjd 12 11 SO 12 10 Svenska 12 10 Svenska som andraspråk - - Teknik 12 10 Åk 7-9 kommun totalt antal elever Åk 7-9 kommun totalt antal elever som uppnår målen 26

Antal elever som bedöms nå minst grundläggande kunskaper (efter elevens förutsättningar) i årskurs 7-9 med inriktning träningsskola. Av tabellen framgår hur stor andel av eleverna i respektive årskurs som bedöms minst nå grundläggande kunskaper i respektive ämne. Bedömningen görs i förhållande till de mål och kunskapskrav som finns och om skolan inte har egna nedbrutna mål för den aktuella terminen görs bedömningen av om eleven framöver bedöms nå de mål som gäller för det aktuella ämnet och den aktuella årskursen. Ämne Åk 7-9 antal elever Åk 7-9 antal elever som uppnår målen Estetisk verksamhet 7 7 Kommunikation 7 7 Motorik 7 7 Vardagsaktiviteter 7 7 Verksamhetsuppfattning 7 7 Åk7-9 kommun totalt Åk 7-9 antal elever som uppnår målen Analys av resultaten för vårterminen Inriktning grundsär: vi har en god måluppfyllelse. De elever som inte bedöms nå målen enligt inriktning grundsärskola får alltid ett Åtgärdsprogram och ökat stöd. Om eleven bedöms kunna tillgodogöra sig kunskaper genom en pedagogik mer inriktad mot träningsskolan läser eleven i stället ämnen inom ramen för inriktning träningsskolan och dess kunskapsområden. Vi gör anpassningar och individualiseringar under läsåret så långt det går att organisera. Inriktning träning: vi har god måluppfyllelse i träningsskolan. Vi har en mycket bra verksamhet och möjlighet att möta alla elever på ett individuellt sätt. Planering höstterminen 2012 för kunskap Utvecklingsområde: Vi planerar att samordna undervisningen på ett bättre sätt så eleverna kan följa båda kursplanerna särskola och träningsskola efter behov Planering Uppföljning Åtgärder Ansvar Hur görs uppföljningen? När Ansvar Fördela resurser och schemaläggning så att läsning enligt flera kursplaner möjliggörs rektor utvärdering maj Personal och rektor Analys uppdelat på flickor och pojkar Kommentarer: Vi ser inga signifikanta skillnader eftersom vi har så få barn och alla barn ligger på olika nivåer. 27