Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Grovfôrkonferansen 7-8 februar 2018, Stjørdal, Norge
Försök Lantmännen Lantbruks försöksgård Nötcenter Viken, Falköping, Sverige 1) Proteinkvalitet i gräs/klöverensilage 2) Fiberkvalitet i rörsvingeloch timotejensilage Samarbete mellan Lantmännen, Agroväst och SLU Falköping
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Lantmännen Lantbruks försöksgård Nötcenter Viken Falköping, Sverige
Syfte Att utvärdera effekten av tillsatsmedel på ensilagets proteinkvalitet och dess inverkan på mjölkkors produktion, fodereffektivitet och proteinutnyttjande när korna utfodras med foderstater som skiljer sig i andel vomstabilt råprotein / vomnedbrytbart protein.
Skörd Andra skörd gräs (75 %) /klöver (25 %) 11 juli 2013 Förtorkning till 33 % ts Exakthackning Tillsatsmedel Kontroll utan tillsatsmedel Bakteriepreparat (inokulant) 200, 000 cfu/g Kemiskt preparat (saltbaserat) 2 liter/ton (nitrit, hexamin, kaliumsorbat, natriumbensoat, natriumpropionat)
AD-olösligt protein (C) Kemisk fraktionering av råprotein enligt CNCPS ND-olösligt protein Buffertolösligt protein Råprotein Sant protein AD-lösligt protein (B3) ND-lösligt protein (B2) Buffertlösligt protein (B1) Icke protein-n (A) A och B1 är lösliga i vommen De kräver snabb energikälla B2 och B3 är mest värdefulla B2 bryts ner i varierande grad i vommen B3 En stor del är vomstabilt C anses som osmältbar
Proteinfraktionernas nedbrytning och passage mikrob protein A B1, B2, B3, C B2 B3 C C
% av råprotein Proteinkvalitet i ensilaget 15 % råprotein 10,7 MJ omsättbar energi 120 100 RUP (Vomstabilt protein) % av råprotein: 22 23 24 80 60 b ab a C B3 B2 40 B1 A (NPN) 20 a ab b 0 Kontroll Inokulant Salt
Fermenteringskvalitet i ensilaget Kontroll Inokulant Salt Socker (WSC), % av ts 1,9 c 3,3 b 4,6 a ph 4,6 a 4,5 b 4,6 a Mjölksyra, % av ts 8,6 7,9 8,2 Ättiksyra, % av ts 2,6 a 1,9 ab 1,7 b Etanol, % av ts 0,44 a 0,33 a 0,19 b NH 3 -N, % av total-n 11,8 a 9,7 b 8,3 b Ingen smörsyra
Försöksdesign Korna fick samma foderstat i 9 veckor Mätvecka var tredje vecka 48 kor (5 månader i laktation) blockades efter ras, lakt. nr., lakt.stadium, kg ECM 8 block med 6 kor i varje block som slumpades på behandlingarna
Foderstat 14,8% Rp av ts 48 kor Försöksled Foderstat Hög RUP 4,9% av ts 24 kor Foderstat Låg RUP 2,9% av ts 24 kor Kontroll 8 kor Inokulant 8 kor Saltbaserat 8 kor Kontroll 8 kor Inokulant 8 kor Saltbaserat 8 kor
Försöksfoderstater Sammansättning Hög RUP Låg RUP Gräs/klöver ensilage, kg ts 12,3 12,3 Kraftfoder hög RUP, kg ts 8,8 Kraftfoder låg RUP, kg ts 8,8 Mineraler/vitaminer 0,18 0,18 Gräs/klöver ensilage, % av ts 57,8 57,8 Råprotein, % av ts 14,8 14,9 RUP (vomstabilt Rp), % av ts 4,9 2,9 RDP (vomnedbrytbart Rp), % av ts 9,9 12,0 NDF, % av ts 36,8 36,3 Stärkelse, % av ts 18,4 17,6 Omsättbar energi, MJ/kg ts 11,1 11,1
Resultat - Foderintag 35 30 25 20 15 10 5 0 NS Ts-konsumtion (kg) NS Hög RUP foderstat Rp-konsumtion (kg) Kontroll Inokulant Salt 35 30 25 20 15 10 5 NS NS Låg RUP foderstat Kontroll Inokulant Salt 0 Ts-konsumtion (kg) Rp-konsumtion (kg)
Mjölkavkastning 35 30 25 20 15 10 5 0 NS Mjölk (kg) Lågt RUP i foderstaten 2,8 kg ökning i mjölkavkastning 3,5 kg ökning i ECM NS ECM (kg) genom användning av tillsatsmedel Hög RUP foderstat Kontroll Inokulant Salt 35 30 25 20 15 10 5 0 P < 0,01 Mjölk (kg) P < 0,001 ECM (kg) Låg RUP foderstat Kontroll Inokulant Salt
Mängd fett, protein och laktos i mjölken 1,5 1,0 0,5 0,0 NS Fettmängd (kg) NS Proteinmängd (kg) Lågt RUP i foderstaten 0,17 kg ökning i fettmängd 0,07 kg ökning i proteinmängd 0,15 kg ökning i laktosmängd NS Laktosmängd (kg) genom användning av tillsatsmedel Hög RUP NS foderstat Kontroll Inokulant Salt 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 P < 0,001 P < 0,01 Fettmängd (kg) P < 0,05 Proteinmängd (kg) Laktosmängd (kg) Låg RUP foderstat Kontroll Inokulant Salt
Fodereffektivitet 1,5 1 0,5 NS Hög RUP foderstat Kontroll Inokulant Salt 0 Fodereffektivitet (kg ECM/kg ts-intag) 1,5 P < 0,001 Låg RUP foderstat 1 Lågt RUP i foderstaten 0,3 kg ökning i ECM 0,5 per kg ts konsumerad genom användning av tillsatsmedel 0 Fodereffektivitet (kg ECM/kg ts-intag) Kontroll Inokulant Salt
Kväve-effektivitet 40 35 30 NS Hög RUP foderstat 25 20 15 10 Kontroll Inokulant Salt 40 5 0 N-effektivitet % (mjölk-n/n-konsumtion) Lågt RUP i foderstaten 5,2 % - enheters ökning 35 30 25 20 15 10 P < 0,01 Låg RUP foderstat Kontroll Inokulant Salt i kväve-effektivitet 5 genom användning av tillsatsmedel 0 N-effektivitet % (mjölk-n/n-konsumtion)
Slutsatser Gräs/klöver ensilage behandlat med tillsatsmedel ökade avkastningen i kg mjölk och i kg ECM samt förbättrade foder- och kväve-effektiviteten hos korna när de utfodrades med en foderstat med lågt RUP (låg andel vomstabilt råprotein). Produktionsresponsen hos korna kan delvis förklaras av den minskade proteinnedbrytningen under ensileringen och den ökade sockerhalten i ensilage behandlat med tillsatsmedel.
Slutsatser Ett minskat RUP-behov i kraftfodret när proteinkvaliteten i ensilaget förbättras kan leda till en billigare foderstat och möjliggöra en mer varierad kraftfoderstrategi. Billiga och tillförlitliga analysmetoder samt beräknade värden med avseende på proteinkvaliteten i ensilaget behöver utvecklas.
Rörsvingel och timotej skördade till ett mjölkkoförsök på Nötcenter Viken, Sverige Rörsvingelsort Swaj och Timotejsort Switch Mycket tidig första skörd 25 maj: blad-stjälksträckning Tidig första skörd 31 maj: blad-stjälksträckning-flaggblad
Rörsvingel Swaj och timotej Switch skördade i första skörd Skörd 1 25 maj Skörd 2 31 maj Swaj Switch Swaj Switch NDF, g/kg ts 393 369 421 437 ADL, g/kg ts 14 15 16 18 In situ indf, g/kg NDF 99 89 112 82 indf/adl 2,8 2,2 2,9 2,0 In situ kdpdndf, %/h 6,4 8,2 5,4 7,5 In vitro smältbarhet av OS, % In vivo smältbarhet av OS, % (baggar) 90 94 88 92 75 78 75 78
Fullfoder med rörsvingel- respektive timotejensilage och färdigfoder Skörd 1 25 maj Skörd 2 31 maj Swaj Switch Swaj Switch Gräsenslage, % av ts 49 49 49 49 Färdigfoder, % av ts 49 49 49 49 Salt/mineral/vitamin, % av ts 2 2 2 2 NDF, g/kg ts 300 288 314 322 Råprotein, g/kg ts 173 170 171 166 Stärkelse, g/kg ts 164 164 164 164 Råfett, g/kg ts 40 40 40 40
Foderintag och mjölkavkastning hos kor utfodrade med rörsvingel repsektive timotejensilage Ingen effekt av skördedatum I genomsnitt över skördedatum Swaj Switch P - värde Torrsubstansintag, kg/dag 24,4 24,5 NS Mjölk, kg/dag 35,1 36,2 NS ECM, kg/dag 34,1 35,9 0,058 ECM, kg/kg ts-intag, kg 1,40 1,51 0,010 40 kor totalt i försöket 110 dagar i laktation vid försöksstart 6 veckors försök
Rörsvingel och timotej från andra skörd för ett mjölkkoförsök på Nötcenter Viken, Sverige Tidig skörd Sen skörd Swaj Switch Swaj Switch Antal veckor efter första skörd Skördedatum 4,5 27 juni 6 8 juli 6 8 juli blad 8,5 25 juli Utvecklingsstadium blad Bladstjälksträckningflaggblad Stjälksträckningflaggblad
Rörsvingelensilage Swaj och timotejensilage Switch skördade i andra skörd Tidig skörd Sen skörd Swaj Switch Swaj Switch NDF, g/kg ts 484 448 478 518 ADL, g/kg ts 14 23 13 34 In situ indf, g/kg NDF 123 167 138 245 indf/adl 4.2 3.3 5.1 3.7 kdpdndf, %/h 5.4 6.8 5.1 5.4 In vitro smältbarhet av OS, % 83 85 82 79
Fullfoder med rörsvingel- respektive timotejensilage samt färdigfoder och betfor Tidig skörd Sen skörd Swaj Switch Swaj Switch Gräsensilage,% av ts 46 46 46 46 Färdigfoder, % av ts 46 46 46 46 Betfor, % av ts 8 8 8 8 NDF, g/kg ts 321 305 318 337 Råprotein, g/kg ts 189 188 184 167 Stärkelse, g/kg ts 167 167 167 167 Råfett, g/kg ts 42 42 42 42
Foderintag och mjölkavkastning hos kor utfodrade med rörsvingel- respektive timotejensilage från andra skörd Tidig skörd Sen skörd P - värde Swaj Switch Swaj Switch G x S Gräs Skörd Ts-intag, kg/dag 20,0 b 23,8 a 21,4 ab 19,9 b < 0,001 0,08 0,06 Mjölk, kg/dag 32,5 37,2 32,5 33,9 NS < 0,01 NS ECM, kg/dag 33,5 (b) 37,5 (a) 34,2 (ab) 34,8 (ab) 0,06 < 0,05 NS ECM, kg/ts-intag, kg 1,77 1,60 1,69 1,84 < 0,05 NS NS I genomsnitt över skördedatum Swaj Switch P - värde Mjölk, kg/dag 32,5 35,5 < 0,01 ECM, kg/dag 33,9 36,2 < 0,05 ECM, kg/ts-intag, kg 1,73 1,72 NS 48 kor totalt i försöket 109 dagar i laktation vid försöksstart i ett 9 veckor långt försök
Slutsats Timotejensilage ger högre mjölkavkastning i kg ECM än rörsvingelensilage, som kan bero på en högre nedbrytningshastighet hos den smältbara fibern och att ligninet är mindre begränsande på smältbarheten jämfört med rörsvingelensilage.
TACK! Frågor?