14 16 KH-47-02-260-SV-C Laxen i röda källan Europeiska kommissionen
Denna publikation har tagits fram av GD Miljö. Den utges på Europeiska unionens samtliga officiella språk: danska, engelska, finska, franska, grekiska, italienska, nederländska, portugisiska, spanska, svenska och tyska. Den är också tillgänglig på GD Miljös webbplats Ungdomar och miljön : http://europa.eu.int/comm/environment/youth/index_sv.html Manus: Benoît Coppée Bilder: Nicolas Viot Tekniskt utförande: Qwentès Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen Ett nytt gemensamt avgiftsfritt telefonnummer: 00 800 6 7 8 9 10 11 En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.eu.int). Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2003 ISBN 92-894-4548-3 Europeiska gemenskaperna, 2003 Kopiering tillåten med angivande av källan. Printed in Belgium TRYCKT PÅ ÅTERVUNNET PAPPER Regnet öser ned. På himlen exploderar tusentals blixtar. Räven Lisa springer i full fart över slätten. Hon söker efter ett ställe där hon kan få skydd från regnet. Där borta, på bondgården kan hon söka skydd. Lisa springer. Hon tar ett skutt över älven. Just som hon hoppar hör hon en ynklig röst. - Hjälp 1
Lisa landar på andra sidan älven. Plaskvåt tar hon några steg tillbaka. - Är det någon som behöver hjälp? undrar räven. - Hjälp mig Lisa ser en skugga. Det är skuggan av en fågel. Den har jättestora fötter. Näbben är spetsig. Lisa är mäkta imponerad. - Hjälp! Hjälp mig! Laxen behöver hjälp! ropar hägern. En stor lax i älven håller på att kvävas. Hans ögon är sorgsna. Det ser ut som om han skulle... Nej, det är inte möjligt! Lisa springer fram till hägern. - Vad är det som står på? undrar Lisa oroligt. - Hjälp mig! vädjar laxen. Andra laxar gömmer sig där borta längre bort argh i älven i Röda källan Jag kom hit för att söka hjälp argh Lisa ser laxen i ögonen. - Vi ska rädda dig! Jag har en kompis som kan hjälpa dig. Han heter Tom. - Tom? säger hägern frågande. - Ja, Tom. Han bor i närheten av älven. Där borta. Ryck några hårstrån ur min päls! säger Lisa till hägern. - Va? 2 3
- RYCK NÅGRA HÅRSTRÅN UR MIN PÄLS! skriker Lisa. Sedan flyger du till Tom med mina hårstrån. Där borta. Han bor i det femte huset i Mörlunda. Han kommer att förstå att jag hamnat i knipa. Skynda dig hägern! Snälla du! Annars kommer laxen att... Åh! Skynda dig! Hägern sticker in sin näbb i Lisas päls. Samtidigt som en ny blixt lyser upp himlen... bom!... rycker hägern loss tre hårstrån från Lisa. Aj! - Flyg iväg nu! Flyg till Mörlunda! Och kom tillbaka med Tom! ropar Lisa. Hägern flyger iväg. Precis mellan två åskknallar. En ny blixt lyser upp natthimlen. Nej! Det är inte en blixt. Det är strålkastarna på en bil. Bilen stannar i närheten av älven. Lisa gömmer sig. Tre män kliver ut ur bilen. - Det är rena katastrofen! ropar den förste mannen. - Än är det inte för sent att göra något åt det hela! ropar den andre. - Fort! säger den tredje. Den förste mannen tar fram en mobiltelefon ur fickan. Lisa hör inte vad han säger. Männen kliver in i bilen igen. Bilen försvinner i full fart i mörkret. Lisa ryser. 4 5
Samtidigt kommer hägern fram till Mörlunda. Han räknar husen. Ett, två, tre, fyra och fem. Det är Toms hus! Hägern kikar in genom fönstret. Jo, Tom är där och han ligger och sover. Hägern knackar på fönstret med näbben. Tom vaknar och får syn på honom. Han öppnar fönstret. Hägern ger honom håren från Lisas päls. - Åh! Det är hår från! Är Lisa i fara? undrar Tom. - Nej, svarar hägern. Men hon behöver dig. För att rädda laxarna. Följ med mig! Tom tar på sig sin jacka. Han hoppar ut genom fönstret. Hägern flyger över älven. Tom har klättrat upp på hans rygg. - Nu är vi framme, ropar hägern. Här är det. I närheten av bondgården. - Lisa! ropar Tom. LISA! Lisa hör Toms röst. Hon drar en suck av lättnad. Rävens ögon glittrar av glädje. Lisa vänder sig mot laxen. - Tom är här! Nu kommer du snart att bli räddad! Hägern landar. Drypande våt och stelfrusen, springer Tom fram till Lisa. Tom och Lisa kramar om varandra. Vad skönt det är med vänner som man kan lita på i vått och torrt! Lisa pekar på laxen. - Laxen är sjuk, Tom. Älven är kanske förgiftad - Åh, vad hemskt! säger Tom oroligt. Vi måste rädda laxen från den här katastrofen. Vi måste flytta den till... till en hink med regnvatten. - Där borta på gården finns det nog en hink, säger Lisa. 6 7
Tom springer mot bondgården. Han hittar en hink med regnvatten, tar tag i handtaget och lyfter upp den. Med möda bär han med sig hinken och ställer ned den alldeles bredvid laxen. Toms små händer kupar sig om laxen och lyfter den försiktigt. Sådär ja, nu är laxen i säkerhet. Åtminstone för tillfället. - Vi behöver mer hjälp, säger Tom. Tom kånkar med sig hinken till bondgården. Åh, vad den är tung! Tom knackar på dörren. Någon kommer och öppnar. Det är en gammal tant. - Men lilla gubben, vad gör du ute så här dags? undrar tanten. - Vi måste slå larm! Vattnet i älven är förorenat! Laxen är sjuk! Vi måste ta hand om den! - Vilken lax, min lille vän? - Där! I hinken! Den gamla tanten fäller upp ett paraply. Hon går fram till hinken. Tom pratar mycket fort. 8 9
- Vi måste hitta ett säkert ställe för laxen. Kanske i ditt badkar? - I badkaret? utropar tanten. Men jag har inte något rinnande vatten här på min bondgård Jag tvättar mig i vatten från brunnen Jag har inget badkar - Va? Har du inget badkar? - Nej, min gosse. Och ingen kran heller. - När jag blir stor ska jag komma hit och installera en kran, säger Tom. - Jag behöver ingen kran. Jag klarar mig bra ändå - Nej, säger Tom. När du blir riktigt gammal kommer du nog att behöva en kran. Då kanske du inte klarar av att gå till brunnen längre. - Ja, det kanske inte vore så dumt i alla fall Men jag måste ändå säga att jag har haft tur, för jag har hört att det finns många människor i världen som inte har något vatten i närheten av sitt hus... Barn som du, Tom, måste gå flera kilometer för att hämta vatten - Snälla, vi behöver hjälp... snabbt! säger Tom. - Ja, visst ja. Det höll jag på att glömma... säger den gamla tanten. 10 11
Den gamla tanten tittar på laxen i hinken. - Då så. Vi tar med oss laxen in i mitt kök. Där kan vi flytta över den till en stor gryta - Till en stor gryta? säger Tom oroligt. - Du kan vara lugn, jag har inga planer på att koka den. Vi ska ge den riktigt rent vatten. Vatten från min brunn. Den gamla tanten tar hinken. Alla följer efter henne i samlad trupp. Det har slutat regna. Det börjar klarna upp. Månen lyser upp natthimlen. De kommer in i köket. Den gamla tanten fyller en stor gryta med vatten. - Jag tar inte så mycket vatten i grytan. Inte mer än nödvändigt. För det finns inte hur mycket vatten som helst. - Det är sant... man kan inte tillverka eller uppfinna vatten, svarar Tom. När jag borstar tänderna är jag förresten noga med att stänga kranen. För pappa och mamma har sagt att vatten är väldigt värdefullt... som guld. - Åh! ropar den gamla tanten. Laxen den... har slutat röra på sig! 12 13
Tom, Lisa och hägern spärrar oroligt upp ögonen. - DET FÅR INTE VARA SANT! skriker Tom. - NEJ! tjuter Lisa. Hägern, som är lugnare, petar på laxen med spetsen av sin näbb. Den pickar lite försiktigt på en av fenorna. - Oj! Vad är det som händer? undrar laxen. Jag har så ont i magen Knack! Knack! Knack! Oj! Vad var det? Någon knackar på dörren. Den gamla tanten ser orolig ut. Genom fönstren ser man ett blått ljus som lyser upp rummet. Det är de blinkande blåljusen på ett utryckningsfordon. Den gamla tanten öppnar dörren. Tre vitklädda män kommer in i köket. En av dem ser väldigt snäll ut. Han har glasögon och stora stövlar på sig. - Godkväll! Vi är ansvariga för vattenkvaliteten. Vi kommer för att varna er. Någon har släppt ut farliga ämnen i älven. Risken är stor att de här ämnena kommer ut i ert brunnsvatten. Ni kan få ont i magen om ni dricker det. - Det är därför som laxen är sjuk! ropar Tom. Kom snabbt! Tom drar med sig mannen bort till laxen. Han böjer sig ned och tittar på Tom. - Är det du som har tagit med dig laxen hit? undrar mannen. - Ja, det är det... - Du har nog räddat hans liv. 14 15
Plötsligt tittar laxen på mannen. - Det finns många fler laxar där borta argh i älven där barnen brukar bada i Röda källan Mannen reser sig upp med beslutsam min. Han delar ut order till höger och vänster. - Tills vidare får ni inte dricka av brunnsvattnet. Vi måste se till att få det analyserat så snart som möjligt. Det är en ren försiktighetsåtgärd. Max, vi har rent vatten med oss i bilen! Flytta laxen till det vattnet och ge damen några liter rent vatten också! Jonas, du får åka iväg till Röda källan! Vi måste försöka rädda de andra laxarna i älven! Mannen vill tacka Tom. - Ssch! mumlar den gamla tanten. Han sover 16 17
Solen har gått upp. Tom har vaknat. Han är lycklig. Laxen som han räddade under natten är nu frisk igen. Alla de andra laxarna kunde räddas. Några arbetare håller redan på att rena älven. Tom går fram till dem. - När kan vi bada i älven igen? undrar Tom. - Ja, säg det du, svarar mannen. Det kommer nog att dröja. Först måste vi sanera. Rena vattnet. Det tar tid. Men om du nu har så bråttom kan du väl hjälpa oss... - Hjälpa er? frågar Tom. - Jag är lite hungrig, säger mannen leende. Tom förstår vinken. Han springer iväg till affären i Mörlunda. Där köper han saft och tjugo kanelbullar: «Det är till arbetarna vid älven, säger han. Jag hjälper till på mitt sätt.» 18 19
Uppifrån kullen ser Lisa ut över Mörlunda. Hon ser Tom på långt håll. Hennes kompis kommer springande med händerna fulla av bullar och saftflaskor. Det är jobbigt att bära allt det där. Lisa är stolt över att ha en vän som Tom. Om det inte vore för Tom skulle alla laxar ha... Nej! Lisa vill att inte tänka på det. Räven blundar och tänker för sig själv: Tack, snälla Tom, för att du tar hand om oss. Solen tittar fram bakom molnen och lyser upp himlen. Hägern, som håller sig lite för sig själv, roar sig med att picka på en av laxens fenor. - Hi, hi sluta, tjuter laxen, du kittlar mig! Europeiska kommissionen LAXEN I RÖDA KÄLLAN Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer 2003 20 s. 16,2 x 22,9 cm ISBN 92-894-4548-3 Denna publikation kan, så länge upplagan räcker, erhållas gratis från: Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för miljö Informationscenter (BU-9 0/11) B-1049 Bruxelles Fax: (32-2) 299 61 98 E-post: env-pubs@cec.eu.int 20