Utbildningsinspektion i Eksjö kommun

Inspektionsrapport från Skolverket 2007:67 Utbildningsinspektion i Eksjö kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter grundskolan Grevhagsskolan F 6 Hultskolan F 6 Höredaskolan F 6 Linnéskolan F 6 Norrtullskolan F 6 Område Öster Furulundsskolan F 9 Ingatorpsskolan F 6 Hjältevadsskolan F 6 Prästängsskolan 7 9 (7 10) Skolrapporter gymnasieskolan Eksjö gymnasium Nifsarpsskolan Vuxenutbildningen Bilaga

Beslut Eksjö kommun Södra Kyrkogatan 4 575 80 Eksjö 2007-04-26 1 (8) Dnr 53-2006:1438 Genomförd utbildningsinspektion i Eksjö kommun Skolverket har genomfört inspektion i Eksjö kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 24 augusti 2006 till den 19 oktober 2006. Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden; verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se). Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter för varje rektorsområde eller verksamhet i kommunen. Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 26 juli 2007 skall Eksjö kommun redovisa till Skolverket, enheten i Lund, vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå. Postadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Besöksadress: Gasverksgatan 1 Telefon: 08-527 332 00 Fax: 08-527 336 90 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se

Beslut 2007-04-26 2 (8) Dnr 53-2006:1438 Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att Eksjö kommuns genomförande av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och utbildning i de obligatoriska och frivilliga skolformerna brister i flera avseenden och måste förbättras för att uppfylla statens krav utifrån skollagen och övriga skolförfattningar. Kommunens styrning, ledning och egentillsyn måste förbättras och bli tydligare. Eksjö kommun saknar ett systematiskt kvalitetsarbete och kommunen genomför således inte en övergripande uppföljning och utvärdering av verksamheterna. Att verksamheterna inom flera viktiga områden inte följer författningarna, tyder enligt inspektörerna, på brister i kommunens övergripande kontroll av verksamheterna. Vid inspektionstillfället arbetade dock kommunen intensivt med att ta fram en struktur för hur kvalitetsarbetet skall ske. Under och efter inspektionen har flera förändringar genomförts i kommunen för att leva upp till kraven i skollagen och skolförfattningar. Beskrivningar och bedömningar i denna rapport görs dock utifrån de förhållanden som förelåg vid inspektionstillfället. Kommunens kvalitetsredovisning uppfyller inte kravet att den skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. I kvalitetsredovisningarna bör analys och bedömning av måluppfyllelsen förbättras samt planerade åtgärder i högre grad konkretiseras. Personal, studerande och elever samt föräldrar bör bli mer delaktiga i arbetet med kvalitetsredovisningarna. Vidare bör skolbarnsomsorgen tydligare utvärderas i kommunens och i rektorsområdenas kvalitetsredovisningar. En av kommunens skolor har inte upprättat en kvalitetsredovisning. Engagemang och kompetens hos rektorerna i de olika verksamheterna är hög men på flertalet skolor bör kommunen se till att det pedagogiska utvecklingsarbetet stärks och förbättras. Det är av vikt att ledningen för Eksjö kommun förbättrar kommunikationen och dialogen med rektorerna och verksamheten och att de tillsammans utvecklar ett förtroendefullt samarbete. Personalens utbildning och kompetens är generellt god i såväl förskola, skolbarnsomsorg som i de obligatoriska och frivilliga skolformerna. I samband med personalneddragningar i kommunen har en del personal placerats i verksamheter som de inte själva valt eller är utbildade för. Kommunen bör se över hur lärarkompetensen används och verka för att lärarna i huvudsak undervisar i de ämnen och de verksamheter de har utbildning för. Tillgången på läromedel och datorer är god i kommunens skolor och skolbibliotek finns. Förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och utbildningen i de obligatoriska och frivilliga skolformerna genomförs, trots bristerna, till stora delar i enlighet med de nationella målen och kraven. Föräldrarna är mycket nöjda med verksamheten i förskola, familjedaghem och fritidshem och upplever vistelsen som trygg både fysiskt och psykosocialt. Förskoleverksamheten arbetar för att stimulera barnen till en allsidig utveckling, men det pedagogiska arbetet bör fortsätta utvecklas för att i högre grad sträva mot läroplanens alla mål. Skolbarnsomsorgen erbjuder överlag en verksamhet av god kvalitet och en meningsfull fritid samt stimulerar barnens

Beslut 2007-04-26 3 (8) Dnr 53-2006:1438 utveckling och färdigheter. I kommunen finns så kallade dagbarnvårdarkollektiv som vare sig motsvarar verksamhet i förskola eller familjedaghem och inte kan anses förenlig med författningarna. Barn, elever och studerande når tillfredställande resultat i fråga om kunskaper och utveckling av de förmågor som läroplanerna och kursplanerna anger. Det är dock av vikt att kommunen arbetar aktivt för att gemensamma diskussioner och analyser kring betyg och bedömningar genomförs för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning. Skillnader i resultat mellan exempelvis flickor och pojkar samt elever med utländsk bakgrund bör också analyseras och föranleda åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Elevernas och de studerandes kännedom om målen för utbildningen och möjlighet till inflytande över innehåll och arbetsformer behöver förbättras. I grundskolan bör även system för uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, matematik och engelska utvecklas, särskilt i grundskolornas tidigare årskurser. Likaså bör rutiner utvecklas för att följa upp och utvärdera elevernas kunskapsresultat i både den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan. Kvaliteten i de individuella utvecklingsplanerna bör förbättras och individuella utvecklingsplaner måste upprättas för alla elever vid utvecklingssamtalet. Inspektörerna har sett skolmiljöer med gott klimat och trygga elever och studerande men också skolor där arbetsron och arbetsmiljön bör förbättras. Det målinriktade arbetet för att motverka och förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling måste förbättras på några av skolorna så att ett gemensamt förhållningssätt frambringas och kränkningar motverkas. Det är ytterst angeläget att åtgärder kommer tillstånd så att kränkningarna upphör för de elever som känner sig utsatta samt att kommunen vidtar åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling. Huvuddelen av verksamheternas likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan. Arbetet med barn i behov av särskilt stöd är av god kvalitet i förskolan men i skolorna bör det förbättras. Inom alla skolformer och på flertalet skolor bör rutinerna för att upptäcka, utreda, åtgärda samt följa upp stödbehov utvecklas. I kommunen finns tillgång till specialpedagogisk kompetens och andra former av stöd. Det är av vikt att kommunen säkerställer att alla elever med svårigheter i skolarbetet får erforderligt stöd och att åtgärdsprogram utarbetas i samarbete med elever och föräldrar. Vid elevs placering i särskild undervisningsgrupp och vid anpassad studiegång måste kommunen tillse att beslut fattas enligt kraven i grundskoleförordningen. Kommunen måste ta ett ökat ansvar för att modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet, och svenska som andraspråk erbjuds och anordnas enligt kraven i författningarna. Vidare måste kommunen tillse att barn i förskolan med annat modersmål än svenska ges möjlighet att både utveckla sitt modersmål och det svenska språket.

Beslut 2007-04-26 4 (8) Dnr 53-2006:1438 Det är av vikt att kommunen säkerställer att elever som mottas i särskolan får en likvärdig utbildning och som utgår från de nationella styrdokumenten. Kommunen måste upprätta aktuella fördelningar mellan årskurserna i grundsärskolan för att säkerställa att eleverna får sin garanterade undervisningstid i samtliga ämnen, ämnesområden och elevens val. Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Kommunens styrning, ledning och egentillsyn säkerställer inte att verksamheterna bedrivs i enlighet med bestämmelserna (1 kap. 12 skollagen). - Kommunens kvalitetsredovisning omfattar inte alla verksamheter (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Verksamheternas likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Kommunen har inte säkerställt att alla verksamheter bedriver ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling (5 och 7 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Kommunen har inte fattat beslut om fördelningen mellan årskurserna av antalet timmar för ämnen, ämnesområden och elevens val i särskolan (2 kap. 4 särskoleförordningen). - Kommunen utövar ingen tillsyn över de enskilda förskolorna (2 a kap. 15 skollagen). - Kommunen bedriver verksamhet i form av så kallade dagbarnvårdarkollektiv, som inte motsvarar vare sig förskola eller familjedaghem (2a kap. 2 skollagen). - Kommunen upprättar inte individuella utvecklingsplaner i överensstämmelse med förordningen för elever placerade i den särskilda undervisningsgrupp (Resursskolan) som tar emot elever från hela kommunen (7 kap. 2 grundskoleförordningen). I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas.

Beslut 2007-04-26 5 (8) Dnr 53-2006:1438 Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. - I grundskolorna, den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan bör system för uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling utvecklas. - Kommunen bör i högre grad analysera kunskapsresultaten och arbeta för att förbättra elevernas måluppfyllelse. Diskussioner och analyser kring betyg och bedömningar bör utvecklas för att säkerställa en likvärdig betygssättning. - Kommunen bör säkerställa att förskolan i högre grad medverkar till att barn med annat modersmål än svenska har möjlighet att utveckla sitt modersmål. - Kommunen bör verka för att elever och studerande får mer inflytande över sitt eget lärande och över undervisningen. En av förutsättningarna för detta är att också elevernas kännedom om målen för utbildningen förbättras. - Kommunen bör säkerställa att kvaliteten i de individuella utvecklingsplanerna förbättras för att utgöra ett framåtsyftande måldokument för eleven samt att de individuella utvecklingsplanerna upprättas för alla elever vid utvecklingssamtalet. - Det är av vikt att kommunen säkerställer att elever som mottas i särskolan får en likvärdig utbildning som utgår från de nationella styrdokumenten. - Kommunen bör förbättra kvalitetsarbetet genom att delaktigheten bland elever, studerande, vårdnadshavare och personal ökar. Tydligare bedömning av i vilken mån de nationella målen har nåtts och tydligare beskrivning av åtgärder för högre måluppfyllelse bör utvecklas. Skolbarnsomsorgen bör tydligare utvärderas i en kvalitetsredovisning. - Kommunen bör förbättra kommunikationen och dialogen med verksamheterna och stärka rektorerna i deras uppdrag att utveckla utbildningen. - Kommunen bör utveckla rutiner för att upptäcka, utreda, åtgärda samt följa upp stödbehov inom alla skolformer. - Kommunen bör följa upp undervisningen för de barn och ungdomar som är nyanlända till Sverige för att säkerställa att utbildningen ges på samma villkor som för barn bosatta i Sverige. I förekommande fall måste beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och anpassad studiegång fattas samt åtgärdsprogram utarbetas för elever med behov av särskilda stödåtgärder. Rektorns ansvarsområde bör klarläggas så att det blir tydligt vem som är rektor för eleverna. - Kommunen bör följa upp och utvärdera hur lärarkompetensen används och verka för att lärarna i huvudsak undervisar i de verksamheter och de ämnen de har utbildning för. - Kommunen bör följa upp och analysera barngruppernas storlek och sammansättning inom förskolan och fritidshemmen för att säkerställa en pedagogisk verksamhet med god kvalitet.

Beslut 2007-04-26 6 (8) Dnr 53-2006:1438 På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Ebba Svartz Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Björn Persson, undervisningsråd Cecilia Hanö och avdelningsjurist Alf Johansson. Kopia till Enligt fastställd sändlista Bilaga Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

Bilaga 7 (8) Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas Grevhagsskolan - Individuella utvecklingsplaner upprättas inte för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolan upprättar inte åtgärdsprogram i samtliga ämnen eller områden för de elever som har behov av detta (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolan upprättar inte en kvalitetsredovisning som motsvarar förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Företrädare för elever och deras vårdnadshavare är inte delaktiga i framtagandet av arbetsplanen (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Undervisning i svenska som andraspråk bedrivs inte enligt kursplanen för ämnet utan ges som stöd (2 kap. 16 grundskoleförordningen). - Skolan erbjuder inte elevens val i enlighet med förordningens krav (2 kap. 19 och 20 grundskoleförordningen). Linnéskolan - Undervisning i svenska som andraspråk bedrivs inte enligt kursplanen för ämnet utan ges som stöd (2 kap. 16 grundskoleförordningen). Norrtullskolan - Studiehandledning på modersmålet anordnas inte för de elever som har behov av detta (5 kap. 2 grundskoleförordningen). Furulundsskolan, Hjältevadsskolan, Ingatorpsskolan - Alla elever får inte det stöd som de behöver och åtgärdsprogram upprättas inte i de ämnen eller områden där en elev har behov av stödåtgärder (4 kap. 1 skollagen, 5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Undervisning i hem- och konsumentkunskap och i teknik förekommer inte i den utsträckning att eleverna har möjlighet att nå målen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, kursplanerna för hem- och konsumentkunskap och teknik). - Skolan erbjuder inte elevens val i enlighet med förordningens krav (2 kap. 19 och 20 grundskoleförordningen).

Bilaga 8 (8) Prästängsskolan - Det saknas en aktuell arbetsplan för skolan (2 kap. 23 grundskoleförordningen, 2 kap. 12 särskoleförordningen). - Samtliga elever och föräldrar erbjudas inte möjlighet att delta vid upprättande av åtgärdsprogram (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Individuella utvecklingsplaner upprättas inte för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - För eleverna som placerats i den så kallade Resursskolan har inte beslut om anpassad studiegång fattats (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Undervisning i svenska som andraspråk bedrivs inte enligt kursplanen för ämnet utan ges som stöd (2 kap. 15 och 16 grundskoleförordningen). - Elevens val erbjuds inte för samtliga av skolans elever och vissa val motsvarar inte författningarnas krav (2 kap. 7 särskoleförordningen, 2 kap. 19 grundskoleförordningen). - Undervisningen i grundsärskolan följer inte kursplanerna för grundsärskolan (2 kap. 2 särskoleförordningen). Eksjö gymnasium - Studiehandledning på modersmålet anordnas inte för de elever som har behov av detta (8 kap. 5 gymnasieförordningen). - Skolan har inte upprättat kvalitetsredovisningar för de senaste två läsåren (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). - Skolan erbjuder inte kurser inom det valbara utrymmet i enlighet med bestämmelserna (5 kap. 17 och 18 gymnasieförordningen, SKOLFS 2000:1). - Elever med behov av att läsa svenska som andraspråk har inte erbjudits möjligheten att läsa detta ämne (5 kap. 2 gymnasieförordningen). Nifsarpsskolan - Alla elever ges inte ett utvecklingssamtal per termin (7 kap. 19 gymnasieförordningen). Vuxenutbildningen - Betyg har inte satts efter varje avslutad kurs inom svenskundervisningen för invandrare (15 förordningen om svenskundervisning för invandrare). - Betyg sätts inte inom särvux (4 kap. 1 särvuxförordningen).

Utbildningsinspektion i Eksjö kommun Dnr 53-2006:1438 Utbildningsinspektion i Eksjö kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av resultaten...5 Bedömning av genomförandet...10 Bedömning av förutsättningarna...20 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Eksjö kommun. Skolverket sände den 24 april 2006 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 24 augusti 2006 till den 19 oktober 2006. De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se /Inspektion). De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Eksjö kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen i kommunstyrelsen och i barn- och ungdoms- 1

utskottet. Vidare genomfördes intervjuer med ledningen för Barn- och ungdomssektorn, Elevhälsan och representanter från det centrala resursteamet. Samtliga grundskolor, gymnasieskolor, vuxenutbildningen och skolbarnsomsorgen har besökts, men förskoleverksamheten har inte besökts. På skolorna inklusive särskolan, har intervjuer genomförts med skolledningen samt representanter för elever, personal och föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Inspektionen av de kommunala grund- och gymnasieskolorna samt vuxenutbildningen redovisas i separata skolrapporter. Underlag från inspektionen i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen redovisas i denna rapport för Eksjö kommun. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 702 Skolbarnsomsorg 525 Förskoleklass 153 Grundskola 1715 Obligatorisk särskola 20 Gymnasieskola 898 Gymnasiesärskola 30 Kommunal vuxenutbildning 325 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 20 Svenskundervisning för invandrare 50 Eksjö kommun ligger i Jönköpings län och är en av de så kallade Höglandskommunerna. Ett samarbete kring olika utbildningsfrågor äger rum mellan dessa kommuner. Befolkningsutvecklingen i Eksjö kommun har under de senaste åren varit negativ och mellan 1995 och 2005 har antalet invånare minskat med drygt 1 300 personer. Enligt Statistiska centralbyråns senaste siffror, september 2006, har Eksjö kommun nu 16 541 invånare vilket är en minskning med ytterligare cirka 30 personer. Kommunen består av Eksjö tätort, fem mindre orter och i övrigt landsbygd. 58 procent av befolkningen i Eksjö kommun bor i tätorten. Orterna ligger som på en linje genom kommunen och avståndet mellan Eksjö och Mariannelund, som ligger i var ände av linjen, är ca fem mil. Statistiska centralbyråns statistik visar att flest antal arbetstillfällen finns inom vård och omsorg och därefter inom tillverkning och utvinning. Av befolkningen i åldern 20 64 år har 28 procent eftergymnasial utbildning. Motsvarande siffra för länet är 27 procent och för riket 34 procent. I Eksjö kommun har ett barn- och ungdomsutskott som ligger direkt under kommunstyrelsen, det politiska ansvaret för barn- och ungdomssektorns verksamheter. I kommunen finns endast en kommunal förvaltning som leds av en kommundirektör. Under förvaltningen är kommunens verksamheter fördelade inom tre sektorer. Barn- och ungdomssektorn är en av dessa och genomför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, gymnasie skola, kommunal vuxenutbildning, svenska för invandrare samt omsorg och 2

myndighetsutövning enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen för barn och ungdomar upp till 20 år. Barn- och ungdomssektorn är organiserad i två områden avseende förskoleverksamhet och grundskola, nämligen område Öster och Väster som vid inspektionstillfället hade vardera en områdeschef. Sedan januari 2007 finns inte dessa tjänster kvar. Förskoleklass och grundskolans årskurs 1 9 finns i Eksjö tätort och i Mariannelund medan förskoleklass och årskurs 1 6 dessutom finns i ytterligare tre av de mindre orterna. Barnomsorg och skolbarnsomsorg finns i samtliga orter. Fritidshemmens verksamhet bedrivs integrerad med förskoleklass och grundskola, förutom några fritidshem i område Öster som ligger fristående från skolan. Den obligatoriska särskolan ingår i två av rektorsområdena. I Eksjö kommun samordnas verksamheten för barn som är nyanlända till Sverige i en verksamhet som går under benämningen Flyttfågeln. Verksamheten har funnits sedan år 2001 och leds av en rektor. Förskolans verksamhet för dessa barn är förlagd till Eksjö tätort och för elever i åldrarna 6 19 år finns så kallade förberedelseklasser på Linnéskolan, Norrtullskolan, Furulundsskolan och i Eksjö gymnasium. Det finns också en särskild undervisningsgrupp benämnd Resursskolan som tar emot elever från hela kommunen. Fyra av kommunens grundskolor ingår i försöksverksamhet med utbildning utan timplan i grundskolan. I Eksjö kommun finns två kommunala gymnasieskolor, Eksjö gymnasium och Nifsarpsskolan. Eksjö gymnasium omfattar åtta nationella program och kommunens individuella program. Gymnasiesärskolan omfattar individuellt program och fyra nationella program. Av eleverna i Eksjö gymnasium kommer 42 procent från andra kommuner. Nifsarpsskolan omfattar fordonsprogrammet och 88 procent av eleverna kommer från andra kommuner. 63 procent av kommunens barn i åldrarna ett till fem år är inskrivna i förskolan och 18 procent i familjedaghem. Detta skiljer sig från såväl jämförbara kommuner som riket. I jämförbara kommuner är 73 procent inskrivna i förskolan och riket 77 procent. Däremot är andelen barn i familjedaghem betydligt högre i Eksjö kommun än i jämförbara kommuner som har tio procent i familjedaghem och riket som har sex procent. Andelen barn i enskild verksamhet är fem procent vilket är något lägre än jämförbara kommuner medan snittet i riket är 13 procent. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och övriga skolförfattningar. Inspektionen avser verksamhetens resultat, genomförandet av verksamheten och några av förutsättningarna för lärandet. Skolverket bedömer att Eksjö kommuns genomförande av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och utbildning i de obligatoriska och frivilliga skolformerna brister i flera avseenden och måste förbättras för att uppfylla statens krav utifrån skollagen och övriga skolförfattningar. Kommunens styrning, ledning och egentillsyn måste förbättras och bli tydligare. Eksjö kommun saknar ett systematiskt kvalitetsarbete och kommunen genomför således inte en övergripande uppföljning och utvärdering av verksamheterna. Att verksamheterna inom flera viktiga områden inte följer författningarna, tyder enligt inspektörerna, på brister i kommunens övergripande kontroll av verksamheterna. Vid inspektionstillfället arbetade dock kommunen intensivt med att ta fram en struktur för hur kvalitetsarbetet skall ske. Under och efter inspektionen har flera förändringar 3 SKOLVERKET

genomförts i kommunen för att leva upp till kraven i skollagen och skolförfattningar. Beskrivningar och bedömningar i denna rapport görs dock utifrån de förhållanden som förelåg vid inspektionstillfället. Kommunens kvalitetsredovisning uppfyller inte kravet att den skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. I kvalitetsredovisningarna bör analys och bedömning av måluppfyllelsen förbättras samt planerade åtgärder i högre grad konkretiseras. Personal, studerande och elever samt föräldrar bör bli mer delaktiga i arbetet med kvalitetsredovisningarna. Vidare bör skolbarnsomsorgen tydligare utvärderas i kommunens och i rektorsområdenas kvalitetsredovisningar. En av kommunens skolor har inte upprättat en kvalitetsredovisning. Engagemang och kompetens hos rektorerna i de olika verksamheterna är hög men på flertalet skolor bör kommunen se till att det pedagogiska utvecklingsarbetet stärks och förbättras. Det är av vikt att ledningen för Eksjö kommun förbättrar kommunikationen och dialogen med rektorerna och verksamheten och att de tillsammans utvecklar ett förtroendefullt samarbete. Personalens utbildning och kompetens är generellt god i såväl förskola, skolbarnsomsorg som i de obligatoriska och frivilliga skolformerna. I samband med personalneddragningar i kommunen har en del personal placerats i verksamheter som de inte själva valt eller är utbildade för. Kommunen bör se över hur lärarkompetensen används och verka för att lärarna i huvudsak undervisar i de ämnen och de verksamheter de har utbildning för. Tillgången på läromedel och datorer är god i kommunens skolor och skolbibliotek finns. Förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och utbildningen i de obligatoriska och frivilliga skolformerna genomförs, trots bristerna, till stora delar i enlighet med de nationella målen och kraven. Föräldrarna är mycket nöjda med verksamheten i förskola, familjedaghem och fritidshem och upplever vistelsen som trygg både fysiskt och psykosocialt. Förskoleverksamheten arbetar för att stimulera barnen till en allsidig utveckling, men det pedagogiska arbetet bör fortsätta utvecklas för att i högre grad sträva mot läroplanens alla mål. Skolbarnsomsorgen erbjuder överlag en verksamhet av god kvalitet och en meningsfull fritid samt stimulerar barnens utveckling och färdigheter. I kommunen finns så kallade dagbarnvårdarkollektiv som vare sig motsvarar verksamhet i förskola eller familjedaghem och inte kan anses förenlig med författningarna. Barn, elever och studerande når tillfredställande resultat i fråga om kunskaper och utveckling av de förmågor som läroplanerna och kursplanerna anger. Det är dock av vikt att kommunen arbetar aktivt för att gemensamma diskussioner och analyser kring betyg och bedömningar genomförs för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning. Skillnader i resultat mellan exempelvis flickor och pojkar samt elever med utländsk bakgrund bör också analyseras och föranleda åtgärder för att öka måluppfyllelsen. Elevernas och de studerandes kännedom om målen för utbildningen och möjlighet till inflytande över innehåll och arbetsformer behöver förbättras. I grundskolan bör även system för uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, matematik och engelska utvecklas, särskilt i grundskolornas tidigare årskurser. Likaså bör rutiner utvecklas för att följa upp och utvärdera elevernas kunskapsresultat i både den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan. Kvaliteten i de individuella utvecklingsplanerna bör förbättras och individuella utvecklingsplaner måste upprättas för alla elever vid utvecklingssamtalet. Inspektörerna har sett skolmiljöer med gott klimat och trygga elever och studerande men också skolor där arbetsron och arbetsmiljön bör förbättras. Det 4

målinriktade arbetet för att motverka och förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling måste förbättras på några av skolorna så att ett gemensamt förhållningssätt frambringas och kränkningar motverkas. Det är ytterst angeläget att åtgärder kommer tillstånd så att kränkningarna upphör för de elever som känner sig utsatta samt att kommunen vidtar åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling. Huvuddelen av verksamheternas likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan. Arbetet med barn i behov av särskilt stöd är av god kvalitet i förskolan men i skolorna bör det förbättras. Inom alla skolformer och på flertalet skolor bör rutinerna för att upptäcka, utreda, åtgärda samt följa upp stödbehov utvecklas. I kommunen finns tillgång till specialpedagogisk kompetens och andra former av stöd. Det är av vikt att kommunen säkerställer att alla elever med svårigheter i skolarbetet får erforderligt stöd och att åtgärdsprogram utarbetas i samarbete med elever och föräldrar. Vid elevs placering i särskild undervisningsgrupp och vid anpassad studiegång måste kommunen tillse att beslut fattas enligt kraven i grundskoleförordningen. Kommunen måste ta ett ökat ansvar för att modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet, och svenska som andra språk erbjuds och anordnas enligt kraven i författningarna. Vidare måste kommunen tillse att barn i förskolan med annat modersmål än svenska ges möjlighet att både utveckla sitt modersmål och det svenska språket. Det är av vikt att kommunen säkerställer att elever som mottas i särskolan får en likvärdig utbildning och som utgår från de nationella styrdokumenten. Kommunen måste upprätta aktuella fördelningar mellan årskurserna i grundsärskolan för att säkerställa att eleverna får sin garanterade undervisningstid i samtliga ämnen, ämnesområden och elevens val. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå, brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg I Eksjö kommun får kreativitet, lek, natur och miljö stort utrymme i förskolornas arbetsplaner. Viss variation förekommer dock i vilken utsträckning personalen upplever att de lyckas förverkliga arbetsplanernas ambitioner kring dessa områden. I intervjun med personalrepresentanterna uppger de att de inte arbetar tillräckligt medvetet med områden som matematik och teknik. Dessa områden nämns inte heller i de arbetsplaner från förskolor och familjedaghem som inspektörerna tagit del av. Arbetet med att utveckla barnens förmågor inom språk och kommunikation utgör en viktig del av verksamheten. 5 SKOLVERKET

Personalen arbetar bland annat med rim, ramsor, sagor, rollekar, berättarstunder och sånger. Det framkommer i intervjuerna med såväl personal som rektorer att fokus ofta är större på dessa områden än på andra områden i läroplanen. Dock uppger personalen att de inte arbetar på ett medvetet sätt för att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. I Skolverkets allmänna råd och kommentarer, Kvalitet i förskolan, anges hur kommunen kan eller bör handla för att uppfylla kraven. Inspektörerna bedömer att verksamheten arbetar för att stimulera barnen till en allsidig utveckling, men att det pedagogiska arbetet bör fortsätta utvecklas för att sträva mot läroplanens alla mål. Vidare bör kommunen säkerställa att förskolan i högre grad medverkar till att barn med annat modersmål än svenska har möjlighet att utveckla sitt modersmål. I den intervju som genomfördes med föräldrarepresentanter bekräftas ovan beskrivna bild av förskoleverksamheten. Rektorer och personalrepresentanter uppger i intervjuerna att de lägger stor vikt vid arbetet med normer och värden. Av kommunens kvalitetsredovisning från år 2005 framgår att de flesta förskolor diskuterar personalens förhållningssätt för att personalen skall vara goda förebilder för barnen. Av intervjuerna med personalen framkommer att diskussioner om jämställdhet förekommer på de förskolor där personalen genomgått en utbildning kring jämställdhet, men inte på övriga förskolor. Personalen från några av förskolorna gav exempel på förändringar i verksamheten som blivit resultat av diskussionerna. Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten arbetar aktivt för att utveckla barnens förståelse för samhällets gemensamma normer och värderingar, utveckla självtillit, ta ansvar och visa hänsyn. Resultaten av skolbarnsomsorgens verksamhet redovisas i ringa omfattning i kommunens dokumentation. Det framkommer emellertid vid besöken i fritidshemmen och i intervjuerna att Eksjö kommun överlag erbjuder barnen en meningsfull fritid samt stimulerar barnens utveckling och färdigheter. Den fritidsverksamhet som inspektörerna tog del av vid besöken i skolorna är av god kvalitet. Barnen trivs i fritidshemmen och stannar kvar länge inom verksamheten. I intervjuerna framkommer att barn, föräldrar och personal upplever vistelsen i fritidshemmen som trygg både fysiskt och psykosocialt. Barn- och ungdomsutbildning Elevernas kunskapsutveckling följs upp i svenska, matematik och engelska genom Skolverkets diagnostiska material och genom de nationella ämnesproven i skolår 5 och 9. Resultatet redovisas till barn- och ungdomsutskottet årligen och resultatet på de nationella ämnesproven redovisas även i kommunens kvalitetsredovisning. System för att följa upp, utvärdera och analysera elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, matematik och engelska behöver utvecklas på samtliga grundskolor, särskilt i grundskolornas tidigare årskurser. Detta gäller även de elever som går i de så kallade förberedelseklasserna som tar emot barn som är nyanlända till Sverige. Insatser bör också göras så att elevernas kännedom om målen för utbildningen utvecklas. 6

Tabell 1 Resultatmått för elever i årskurs 9 Kommunen Jämförbara kommuner Riket 2005 2006 2005 2006 2005 2006 Meritvärde 1 207,4 203,5 201,0 200,6 206,3 206,8 Andel (i procent) med fullständigt slutbetyg 82,0 79,7 74,4 73,7 75,5 76,0 Andel (i procent) behöriga till nationellt program 94,0 92,2 88,4 88,0 89,2 89,5 Källa: Skolverkets statistik Cirka 20 procent av eleverna i Eksjö kommun saknar fullständiga betyg i årskurs 9. Sammantaget har en viss försämring skett av resultaten i årskurs 9 år 2006 jämfört med föregående år. Vid jämförelse av betygsresultat i årskurs 9 över en period på sex år har resultatet varit förhållandevis konstant dock med viss variation mellan år och ämnen. Exempelvis har andelen elever som nått målen i de naturorienterande ämnena minskat från 95 procent år 2005 till 83,3 procent år 2006. Det försämrade resultatet i de naturorienterade ämnena är enligt Skolverkets statistik att härleda till Prästängsskolan. Kunskapsresultaten år 2006, enligt slutbetyg och andel behöriga till nationellt program, ligger dock högre än jämförbara kommuner och riket. Däremot ligger meritvärdet lägre än riket men högre än jämförbara kommuner. Meritvärdet är likvärdigt på de två skolorna som har årskurs 9, Furulundsskolan och Prästängsskolan. Vid en jämförelse av kommunens resultat i Skolverkets analysverktyg SALSA 2 gällande meritvärdet, ligger Furulundsskolan åtta procentenheter över modellberäknat värde medan Prästängsskolan ligger tre procentenheter under. Kommunen som helhet ligger en procentenhet under modellberäknat värde. Skillnaden mellan skolornas resultat bör föranleda en analys och adekvata åtgärder bör vidtas för att öka måluppfyllelsen. Det är dock viktigt att betona att det modellberäknade värdet enligt SALSA bör ses som ett diskussionsunderlag vid analys av elevernas kunskapsresultat. Skolverkets statistik avseende år 2006 visar att det är skillnad i studieresultaten mellan pojkar och flickor samt elever med utländsk bakgrund i grundskolan. Pojkarna har generellt sämre betyg än flickorna. Meritvärdet år 2006 för pojkar var 190,0 medan flickornas meritvärde var 215,5. För elever med utländsk bakgrund var meritvärdet 183,5 för pojkar och 203,9 för flickor. Det är angeläget att kommunen analyserar skillnaderna i resultaten mellan pojkar och flickor och elever med utländsk bakgrund i grundskolan samt vidtar åtgärder för att öka måluppfyllelsen. I Eksjö kommun finns en så kallad Resursskola, som är att betrakta som en särskild undervisningsgrupp, där elever från hela kommunen tas emot. Personalen uppger att eleverna har stora variationer i sina kunskapsresultat på grund av 1 Meritvärdet räknas fram genom att bokstavsbetygen översätts till siffror där betyget mycket väl godkänd ger 20 poäng, väl godkänd 15 och godkänd 10. Därefter räknas de 16 bästa betygen samman och ger det så kallade meritvärdet. En elev som har minst 16 betyg kan således ha högst 320 och minst 160 poäng i meritvärde. 2 Det modellberäknade värdet i Salsa tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelningen pojkar/flickor i kommunens skolor. 7

olika anledningar men att eleverna utvecklas och deras resultat förbättras i Resursskolans verksamhet. Verksamheten bygger på ett nära samarbete med eleverna och deras familjer och samtal genomförs varje vecka där elevernas utveckling följs upp. Elevernas utveckling följs i individuella utvecklingsplaner vilka är mer kopplade till socialtjänstens mål än till de nationella målen i läroplan och kursplaner. Inspektörerna vill göra kommunen uppmärksam på att det är av vikt att elevernas utveckling följs upp i förhållande till läroplan och kursplaner. I Resursskolan får eleverna en utbildning som avviker från timplanen, betyg sätts i de ämnen som eleverna läser. När eleverna skall börja i gymnasieskolan sker ett överlämnande till individuella programmet. Enligt Resursskolans rektor och personal saknar gymnasieskolan en organisation för att möta dessa elevers behov i tillräcklig omfattning. Någon systematisk uppföljning av hur eleverna klarar sina fortsatta studier efter att de lämnat Resursskolan görs inte. Kommunen visar en bristande förmåga att ge eleverna en långsiktig utbildning. Inspektörerna vill poängtera vikten av kunskapsuppföljning och progression för dessa elever samt att kommunen tillser att det finns rätt stöd i tillräcklig utsträckning för dessa elever även på gymnasieskolan. I särskolan följs elevernas kunskapsutveckling av den lärare som ansvarar för respektive grupp. Någon sammanställning eller analys av resultaten görs emellertid inte, varken på skolnivå eller på kommunnivå. Inom gymnasiesärskolan bedöms eleverna nå goda resultat och flertalet elever får någon form av sysselsättning efter att de har genomgått sina studier vid skolan. Eksjö kommun bör utveckla rutiner för att följa upp och utvärdera elevernas kunskapsresultat i både den obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan. I Eksjö gymnasium ligger flertalet program år 2005 över riksgenomsnittet gällande genomsnittlig betygspoäng. Skolan ligger totalt sett över riksgenomsnittet även när det gäller allmän behörighet till universitets- och högskolestudier, men andelen varierar mellan 86,7 procent på estetiska programmet och 100 procent på hotell- och restaurangprogrammet. Andelen elever med slutbetyg ligger också över riksgenomsnittet för skolan som helhet, men andelen varierar mellan 78,6 procent för estetiska programmet och 100 procent för hotell- och restaurangprogrammet samt teknikprogrammet. Av de elever som börjar på individuella programmet är det en majoritet som når behörighet till studier på nationella program inom ett år. Nifsarpsskolans resultat gällande genomsnittlig betygspoäng, behörighet till universitets- och högskolestudier samt andel elever med slutbetyg ligger över riksgenomsnittet för fordonsprogrammet. För de elever som avslutade gymnasieskolan våren 2006 visar skolans statistik att samtliga elever gick ut med ett slutbetyg, att den genomsnittliga betygspoängen var 12,2 samt att man fortsatt ha en stor andel elever med behörighet till universitets- och högskoleutbildning. Kommunen bör göra insatser i båda gymnasieskolorna för att öka elevernas systemkännedom och då framför allt deras kännedom om programmål och läroplan. Det saknas en samlad systematisk bild i verksamheterna av vilka resultat man når i arbetet med läroplanens mål kring kunskaper. Kommunen bör skapa en struktur inom alla skolformer för att följa upp i vilken grad läroplanens mål kring kunskaper nås. Skolorna genomför årligen en enkät för att följa upp trygghet och trivsel samt i vilken grad läroplanens mål kring normer och värden nås. I Eksjö gymnasium sker dock ingen systematisk uppföljning vilket bör utvecklas. Det varierar mellan skolorna i vilken grad de analyserar och använder sig av resultatet i 8

enkätundersökningen för att förbättra arbetsmiljön för eleverna. Resultatet är inte heller sammanställt och analyserat på kommunnivå vilket medför att förvaltning och politiker saknar en bild av elevernas arbetsmiljö. Vidare framkommer det genom intervjuer och genom skolornas enkätundersökningar att elevernas inflytande över sitt lärande bör utvecklas. Inspektörerna bedömer att kommunen bör skapa en struktur och rutiner för att följa upp i vilken grad läroplanernas mål kring normer och värden nås. Likaså att kommunen bättre analyserar resultatet i syfte att förbättra elevernas arbetsmiljö. Inspektörerna har sett skolmiljöer med gott klimat och trygga elever men också skolor där arbetsron bör förbättras. Inspektörerna vill göra kommunen uppmärksam på att arbetet på några av grundskolorna bör utvecklas för att skapa en lugnare och mer positiv miljö. Vid besöken på skolorna framkommer att elever i några av skolorna upplever dålig arbetsro och att kränkningar förekommer. Konflikter kan också förkomma i de skolor som har så kallade förberedelseklasser där barn som är nyanlända till Sverige tas emot. Likaså kan verbala kränkningar förekomma av elever som går i den så kallade Resursskolan, som tar emot barn från hela kommunen, exempelvis när eleverna besöker sin hemskola. Det framkommer också att det finns elever som vid vissa tillfällen upplevt sig kränkta eller trakasserade av personal på några av skolorna. Elever i särskolan i Prästängsskolan upplever att de trivs i sin klass och med sina klasskamrater men att de utsätts för verbala kränkningar och känner sig utsatta av eleverna i grundskolan. Skolverket vill framhålla att lagen (SFS 2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever har ytterligare skärpt kraven om att ingen elev i skolan får bli diskriminerad eller utsatt för kränkningar. Det är ytterst angeläget att åtgärder kommer tillstånd så att kränkningarna upphör för de elever som känner sig utsatta samt att kommunen vidtar åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling. Arbetet med normer och värden och resultatet av detta inom särskolan i Grevhagsskolan och inom gymnasiesärskolan i Eksjö gymnasium, är dock exempel på arbete som gett bra resultat. Vuxenutbildningen Verksamheten i vuxenutbildningen visar på överlag goda resultat. Enligt betygsstatistik från år 2005 framgår att av de studerande som fullföljde sina studier på grundläggande och gymnasial nivå samt inom påbyggnadsutbildningen under året, nådde flertalet betyget godkänd eller högre. Andelen kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning som slutförde sina kurser under läsåret 2005/2006 var enligt Skolverkets statistik 79 procent och andelen som avbrutit 20 procent. Resultatet avseende svenskundervisning för invandrare (sfi) är svårbedömda eftersom inspektörerna inte tagit del av någon resultatsammanställning eller information om genomströmning eller antal avhopp. Vuxenutbildningen har vidare inte alltid satt betyg på varje avslutad kurs. Skolledningens och lärarnas utsaga är dock att huvuddelen av de studerande fullföljer utbildningen fram till ett betyg på C eller D-nivå. Kunskapsresultaten i särvux är inte heller möjliga att bedöma eftersom betyg inte sätts. I undervisningen arbetar man med flertalet av läroplanens mål. Det finns dock inte en samlad systematisk bild av vilka resultat man når i arbetet mot målen. Kommunen bör skapa en struktur för att följa upp i vilken grad läroplanens mål kring kunskaper nås inom vuxenutbildningen. Arbetsmiljön vid Vuxenutbildningen i Eksjö kommun är trygg och det råder ett gott klimat mellan de studerande och mellan studerande och personal. 9 SKOLVERKET

Sammanfattning Den fritidshemsverksamhet som inspektörerna tog del av vid besöken i skolorna är överlag av god kvalitet. Barnen i skolbarnsomsorgen ges såväl möjlighet till utveckling och lärande som en meningsfull fritid. Förskoleverksamheten arbetar för att stimulera barnen till en allsidig utveckling men det pedagogiska arbetet bör fortsätta utvecklas för att sträva mot läroplanens alla mål. Exempelvis måste barn med annat modersmål än svenska få möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Av genomförda intervjuer och verksamhetsbesök bedömer inspektörerna vistelsen i förskolorna och fritidshemmen som trygg både fysiskt och psykosocialt. System för att följa elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen behöver förbättras i grundskolorna, i den obligatoriska särskolan och i gymnasiesärskolan. Vidare är det av vikt att elevernas kunskapsutveckling i de så kallade förberedelseklasserna och i Resursskolan följs kontinuerligt. Kommunen bör i högre grad följa upp och analysera kunskapsresultaten i samtliga skolformer. Likaså bör kommunen skapa en struktur för att följa upp i vilken grad läroplanernas mål kring kunskaper samt normer och värden nås. Elevers kännedom om målen för utbildningen bör utvecklas inom alla skolformer. Inspektörerna har sett skolmiljöer med gott klimat och trygga elever men också skolor där arbetsron inte är tillfredställande och där kränkningar förekommer. Det är ytterst angeläget att åtgärder kommer tillstånd så att kränkningarna upphör för de elever som känner sig utsatta samt att kommunen vidtar åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kommunikationen, kvalitetsarbetet, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. Ledning och intern kommunikation Eksjö kommun gick in i en ny organisation år 2005. Syftet med omorganisationen är att få ett samlat grepp om kommunens olika verksamheter och ekonomi. De kommunala nämnderna ombildades till att utgöra kommunstyrelsens fyra utskott med fem ledamöter i varje utskott. Kommunens verksamheter är organiserade i tre sektorer varav Barn- och ungdomssektorn är en. Barn- och ungdomssektorn ansvarar för genomförande och verkställighet av beslut rörande bland annat utbildnings- och barnomsorgsfrågor och leds av en barn- och ungdomschef. Direkt underställda barn- och ungdomschefen är fem områdeschefer (tillika rektorer). Två av områdescheferna har ansvar för förskoleverksamhet och grundskola, område Öster och Väster. Vidare finns områdeschefer för de två gymnasieskolorna, Eksjö gymnasium och Nifsarpsskolan, samt för Vuxenutbildningen. Dessutom är rektorn för flyktingverksamheten, elevhälsan och familjeenheten direkt underställd barn- och ungdomschefen. Övriga rektorer i förskola, grundskola och särskola var underställda de två områdescheferna i område Öster och Väster. Från januari 2007 är områdeschefstjänsterna borttagna och samtliga rektorer är nu direkt underställa barn- och ungdomschefen. 10