Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012. Mars 2013

Relevanta dokument
Får barnen komma till tals?

Komplettering av Bilden av svenskt bistånd till Afrika

Engagerande nyheter MEG13. Ioanna Lokebratt Erik Hörnfeldt

Bilden av svenskt bistånd till Afrika

Har lärarrösten tystnat i skoldebatten? Skoldebatten i medierna under våren

Reumatikerförbundet Publicitetsanalys. 1 januari 11 december 2012

Nacka kommun. Mediebilden i samband med flodvågskatastrofen. Analytiker: Erika Wiklund erika.wiklund@observer.se

- KRISTINA NILSEN, ANALYSCHEF PÅ RETRIEVER NORGE

EU-programmet Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerak i medier. Analysperioden:

SM-veckan Sundsvall 2015

Svenska institutet för europapolitiska studier (SIEPS) Publicitetsrapport

SM-veckan Umeå Medierapport Sid 1 Statistikrapport

Medieexponering för bolagen inom koncernen Stockholms Stadshus AB

SM-veckan Norrköping

Ne N wsmachine Medieanalys Nacka kommun Februari April 2011

Bilden av svenskt bistånd i Afrika

Nacka kommun april juni Ulrika Isaksson

Nacka kommun. Mediebilden i samband med DI-projektet. Analytiker: Erika Wiklund erika.wiklund@observer.se

PR-konsulternas syn på omvärldsbevakning

MEDIEANALYS LIDINGÖ STAD

Mediebilden av Lidingö Stad. December 2006 november 2007

Medieanalys. U21-EM i Malmö. Medieanalytiker: Andreas Leifsson

Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund - Hemslöjden 100 år. Analytiker: Måns Bergh

Agenda. Del 2 Jämförelse mellan festivalerna Nyckeltal Mediekanal Tendens

Anmälan av rapport om medieexponering för bolagen inom koncernen Stockholms Stadshus AB

Äldrefrågor på undantag igen! UPPFÖLJNING AV PRO-RAPPORTEN ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG I SVENSK POLITIK

Medieexponering för bolagen inom koncernen Stockholms Stadshus AB

Politikbarometern 27 september 14 december Erik Lundbom, Cision

Publicitetsanalys. Nacka Kommun

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

Publicitetsanalys Nacka Kommun

TIPS! Är quizet för långt går det bra att bara göra en utav frågorna under varje delmål.

Åläggande att anmäla företagskoncentration till Konkurrensverket

Anmälan av rapport om medieexponering för bolagen inom koncernen Stockholms Stadshus AB

Sverigedemokraterna i valrörelsen 2010

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Lathund olika typer av texter

Partierna och politikerna i medierna

Analysrapport över flyktingfrågans exponering under 2015

Förtroendet för revisorer

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

INFÖR NATIONELLA PROVEN I SVENSKA. Olika typer av texter

Medieexponering för bolagen inom koncernen Stockholms Stadshus AB

Den svenska övertron på Twitters genomslag. (Medie)bilden av vs. fakta om twittraren i Sverige 2012

Publicitetsanalys. Nacka Kommun

Pressguide - mötet med pressen

Sedan starten 2010 har Rättviseförmedlingen

Upplägg. Hur jobbade vi med internkommunikationen och Nordiskt Forum 2014? Varumärket Rosengård

Medierna och riksdagsvalet sambandet mellan publicitet och valresultat

Ovanligt bra chefer sökes EN UNDERSÖKNING OM MÅNGFALD I SVERIGES CHEFSKÅR

Nacka kommun 1 januari 30 juni 2007

Borås No Limit Street Art t.o.m

Hela lönen, hela tiden

Lunds kommun Medieanalys

- Mona Sahlin dominerar återigen sin grupp stort och dominansen ökar

Informationsklyftor ett hot mot demokratin? En analys av innehållet i svensk dagspress

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande

Anmälande företag. Saken. Beslut. Tidningarnas Telegrambyrå AB, org.nr , Katarinavägen 15, 6 tr, Stockholm

732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik

Fördelning kvinnor/män i operativa ledningsgrupper. November 2013

ENKÖPINGS KOMMUN Demokratibarometern EN KARTLÄGGNING AV HUR FÖRTROENDEVALDA OCH MEDBORGARE UPPLEVER DEN LOKALA DEMOKRATIN.

Näringslivsbarometern januari december Gunillla Witt Ström, Cision

En stad tre verkligheter

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Journalisterna är överlag mest nöjda med presshanteringen hos intresseorganisationer!

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor

FAKTABAS REVISION Några fakta om förtroendevalda revisorer i kommuner, landsting och regioner

Nulägesbeskrivning läsåret

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006

VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR!

NewsMachines Vecko Barometer - Mona Sahlin och partikongress-effekten

JÄMIX 2013 för Bromma sdf. Utgiven mars 2014

MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE

RAMAVTAL AVSEENDE TJÄNSTER FÖR MEDIEBEVAKNING OCH MEDIEANALYS

JÄMIX 2012 för SDF Östra Göteborg. Utgiven april 2013

VARFÖR FÖRÄNDRAS RIKSDAGEN NÄR DET GÄLLER JÄMSTÄLLDHET?

Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem

PÅVERKANSARBETE FÖR DÖVRÖRELSEN

Medieanalys Avstängningen E6:an vid Trafikplats Alnarp oktober Magnus Löfgren KMm

Femte jobbskatteavdraget i medierna

ORVESTO Näringsliv 2010

SPELAR JÄMSTÄLLDA RIKSDAGSMÄN NÅGON ROLL? HELENA OLOFSDOTTER STENSÖTA, DOCENT I STATSVETENSKAP, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Hushållens materiella standard

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Medieanalys: Riksdagspartiernas synlighet i företagsrelaterade frågor

Publicitetsanalys. Finland som turistland. Finska Turistbyrån

JÄMIX 2014 för Region Skåne. Utgiven april 2015

Stark tro på uppgång i Norge

VERKSAMHETSPLAN Antagen på LSU:s Representantskap 2017

Förord Inledning Ungas politiska engagemang Politiskt kontra partipolitiskt engagemang Vill unga engagera sig politiskt?...

Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis

Filmutbudet i mellanstora städer

Resultat kampanjmätning World Aids Day Carl Strand

JÄMIX 2014 för Karolinska Institutet. Utgiven juni 2015

ORVESTO Näringsliv 2011

Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet

Branschindikator för egenanställning 2017

Transkript:

Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012 Mars 2013

Översikt och innehåll Medieanalysen översikt Medieanalysen undersöker mediebevakningen av den internationella kvinnodagen den 8 mars i landets största tidningar. I analysen är samtliga omnämnanden av kvinnodagen, jämställdhet och feminism under dagarna 7 och 8 mars varje år under perioden 2005 till 2012 inkluderat. Källunderlaget består av landets största tidningar med sina pappers- och webbutgåvor samt även nyheter från TT. Analyser redovisar de övergripande ämnena i mediernas omtal av kvinnodagen och vilka aspekter kring jämställdhet de aktuella tidningarna uppmärksammar på själva kvinnodagen den 8 mars. Syftet är att upptäcka eventuella förändringar i media under de senaste åren och att beskriva trender. Detta kan ligga till grund för en saklig debatt om media. Innehåll Översikt och innehåll 2 Viktigaste punkterna 3 Antal artiklar per år 4 Vilka medier skriver mest om kvinnodagen? 5 Ämnen som omtalas på kvinnodagen 6 Största ämnena under åren 7 Andel kvinnor/män i publiciteten 8 Kvinnor och mäns synlighet i nyhetsrapporteringen 9 Uppmärksamhet i Sverige och i övriga länder 10 Artikelexempel 11 Metodbeskrivning 12 Kontakt 13 Samma typ av medieanalys görs av Retrievers norska analysavdelning, som har gjort det möjligt att jämföra siffrorna i denna analys med motsvarande siffror från norsk media. 2

Viktigaste punkterna Mediebilden på kvinnodagen präglas av engagerade kvinnor i debattartiklar. Det är en markant ökning av åsiktsmaterial jämfört med övriga dagar och kvinnor dominerar starkt, både intervjuobjekt och skribenter. Nyhetsrapporteringen under kvinnodagen kretsar runt samma ämnen varje år. Jämställdhet i arbetslivet och evenemang är återkommande ämnen och inga större skillnader i mediebilden finns. 18 procent av publiciteten består av utrikesnyheter och fokus ligger till störst del på våld mot kvinnor. Under de senaste tre åren har kvinnors närvaro i mediebilden av jämställdhet, kvinnodagen och feminism ökat från 73 procent under 2005-2009 till 82 procent. 3

Antal artiklar per år 300 N=1842 250 200 150 100 50 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Diagrammet visar antal artiklar som omnämnt eller handlat om kvinnodagen, jämställdhet eller feminism i de analyserade medierna per år. Förutom en nedgång i publiciteten 2009 ligger medias uppmärksamhet på en relativt stabil nivå under de senaste 8 åren. I Retrievers medieanalys av kvinnodagen i norska tidningar, som är genomförd med samma metod som denna analys, är antalet artiklar lägre. Den norska analysen bygger på ett källunderlag med totalt 22 källor (11 tidningar med båda utgåvor inkluderat) I de 22 norska källorna oublicerades totalt 1645 artiklar om kvinnodagen, jämställdhet och feminism under de senaste 8 åren. Detta indikerar att svenska medier generellt uppmärksammar dagen och ämnet i större usträckning än de norska. 4

Vilka medier skriver mest om kvinnodagen? 300 250 200 150 100 50 Metro Expressen Göteborgs-Posten Tidningarnas Telegrambyrå Svenska Dagbladet Aftonbladet Dagens Nyheter Sydsvenskan Tabellen visar fördelningen av antal artiklar som omtalar eller nämner kvinnodagen, feminism eller jämställdhet i de analyserade tidningarna, publicerade och 8 mars i perioden 2005 2012 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 5

Ämnen som omtalas på kvinnodagen samtliga N=1842 300 250 200 150 100 50 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 8 mars-evenemang Jämnställdhet i arbetslivet Våld mot kvinnor/mord/våldtäkt Själva dagen/generellt omtalande Hyllningar av kvinnor Jämnställdhet generellt Politik Olika lön män/kvinnor Kvinnor i hög position Feminism och kvinnorörelser Litteratur med fokus på kvinnor Få kvinnor i toppositioner Föräldraledighet Kvotering Historisk tillbakablick Diagrammen visar vilka ämnen som återkommer i medias rapportering från år till år. De ämnen som vars uppmärksamhet är mest stabil är Jämställdhet i arbetslivet och Evenemang för att uppmärksamma och hylla kvinnodagen. Statistiken illustrerar en tydlig tendens: Omtalandena i media på kvinnodagen kretsar kring samma ämnen år efter år. Då samma analys är gjord i Norge finns möjlighet att jämföra vilka ämnen som får mest uppmärksamhet. Även i Norge får engagemangen stort utrymme men även våld mot kvinnor, lika lön, kvotering och föräldraledighet får mycket uppmärksamhet. I Sverige uppmärksammas inte dessa frågor alls i samma utsträckning, våld mot kvinnor och lika lön står endast för 7 respektive och 5 procent av den totala publiciteten under de senaste åtta åren. 6

Största ämnena under respektive år 60 50 40 30 Partipolitik Lika löner Jämställdhet i arbetslivet Jämställdhet i arbetslivet Evenemang Jämställdhet i arbetslivet Evenemang Evenemang Partipolitik 8 mars-evenemang Lika löner 20 Jämställdhet i arbetslivet 10 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Diagrammet visar vilka ämnen som är störst under respektive år samt hur uppmärksamheten för ämnet har ändrats. Under 2005 var det stor fokus på Partipolitik då femton kvinnor inom socialdemokraterna presenterade Feministas men intresset för partipolitik under kvinnodagen har därefter svalnat. Lika löner för kvinnor och män är inte särskilt omdiskuterat under kvinnodagen, under 2006 granskade Jämo en miljon löner vilket uppmärksammades i medierna men debatten pågår inte särskilt aktivt under just kvinnodagen. Jämställdhet i arbetslivet är återkommande mest omdiskuterat under 7 och 8 mars. Här är det främst problematiken kring diskriminering, mans- och kvinnodominerade yrken och åtgärder för att jämna ut skillnaderna som syns mest. En stor del av uppmärksamheten i media under kvinnodagen kretsar runt Evenemang vilket är genomgående under åren 7

Andel kvinnor/män i publiciteten Mediebilden av kvinnodagen är präglat av engagemang i ledar- och debattartiklar. Som diagrammet överst till höger visar, var nära en tredjedel av publiciteten åsiktsmaterial, det vill säga insändare, ledar- eller debattartiklar. Det är en markant högre andel än det Retriever brukar finna, en genomsnittlig andel ligger mellan fem och åtta procent, beroende på typ av ämne. Data från Global Media Monitoring Project visar att kvinnor syns i 30 procent i nyhetsrapporteringen medan männen står för övriga 70 procent. I underlaget för denna analys fokuserar sammanlagt 1018 artiklar på antingen kvinnor eller män. Under kvinnodagen syns kvinnor i 77 procent och männen i 23 procent och förhållandet är alltså det omvända. Då analysen har utgått från artiklar som handlar om jämställdhet, feminism och kvinnodagen under den 7 och 8 mars är det inte särskilt förvånansvärt att kvinnor får mer utrymme i nyhetsrapporteringen under dessa dagar, men det är uppenbart att kvinnors representation i media skiljer sig så stort från övriga dagar under året. 75% 2% 23% N=1842 Insändare Ledare & Debatt Nyhetsartikel Diagrammet ovan visar det totala antalet artiklar under den 7 och 8 mars de senaste åtta åren uppdelat på artikeltyp. Diagrammet nedan visar andelen kvinnor och män som intervjuas eller är huvudaktör i publiciteten.. Här är det värt att notera att andelen insändare och debattartiklar i Norge skiljer sig rejält från den svenska mediebilden. I Norge står insändare för en fjärdedel av den totala publiciteten medan ledar- och debattartiklar endast står för en tiondel, något som bekräftar att privatpersoner i Norge har en starkare tradition av att skriva insändare medan de svenska journalisterna och debattörerna i större grad skriver debattartiklar.. 23% 77% N=1018 Kvinna Man 8

Kvinnor och mäns synlighet i nyhetsrapporteringen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Män Kvinnor Som tidigare nämnt på föregående sida syns kvinnor i 77 procent och männen i 23 procent under perioden 7 och 8 mars 2005 till 2012. De senaste tre åren har andelen av kvinnor som intervjuobjekt eller huvudaktör ökat något i medias nyhetsrapportering och den största andelen ökningar sker i rapporteringen av kvinnor i toppositioner och kvinnor i mansdominerade yrken. 9

Uppmärksamhet i Sverige och i övriga länder Nära en fjärdedel av all rapportering om kvinnodagen och jämställdhet gäller utrikesnyheter och andelen har stadigt ökat de senaste tre åren. Medan uppmärksamheten under kvinnodagen i Sverige ligger på jämställdhet i arbetslivet, evenemang och hyllningar av kvinnor riktas fokus åt ett annat håll vid utrikesrapporteringen. Här uppmärksammar media istället våld mot kvinnor, demonstrationer, abortfrågor och kvinnorörelser. Det är väldigt sällan man lyfter fram i positiva sammanhang som till exempel kvinnor i toppositioner och hyllningar av kvinnor. Utrikesrapporteringen uppmärksammar med andra ord kvinnorna till stor del i negativa sammanhang. Sverige 18% Övriga världen 82% I Retrievers norska analys är motsvarande siffra 15 procent. De svenska medierna uppmärksammar med andra ord frågan, i ett utrikesperspektiv, i något högre grad än de norska. N=1842 10

Artikelexempel Dagens Nyheter, 2009-03-08 Aftonbladet, 2008-03-07 Dagens Nyheter, 2012-03-08 Sydsvenskan, 2007-03-08 Expressen, 2008-03-08 Sydsvenskan, 2012-03-07 11

Metodbeskrivning Källunderlaget i medieanalysen består av landets 7 största tidningar samt nyheter från TT. I analysen är all uppmärksamhet av kvinnodagen, jämställdhet och feminism under dagarna 7 och 8 mars varje år under perioden 2005 till 2012 inkluderat. I denna analys består källurvalet av både tryckta och webbaserade tidningar. Tidningarna som är analyserade är Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Metro, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan med pappers- och webbutgåvor samt även nyheter från TT. Sökningarna i Retrievers mediearkiv är gjorde med så kallade boolska tecken, för att fånga upp alla relevanta träffar och sedan kunna exkludera felträffar och irrelevanta träffar. I denna analys är sökningen gjord på artiklar där orden kvinnodagen, jämställdhet och feminism förekommer. Artiklarna har lästs manuellt och kvalitativa värderingar av varje enskild artikel är gjord. Söksträng, data och tabeller kan produceras på begäran. Samma typ av medieanalys görs av Retrievers norska analysavdelning, som har gjort det möjligt att jämföra siffrorna i denna analys med motsvarande siffror från norsk media. Undersökningens resultat får förmedlas vidare med tydliga angivelser av medieanalysföretaget Retriever som källa. 12

Kontakt Retriever är Nordens ledande leverantör av mediebevakning, verktyg för redaktionell research, medieanalys och företagsinformation. Retriever har kunder i alla branscher av nordiskt näringsliv och offentlig förvaltning, och ägs av TT och Norska NTB. IOANNA LOKEBRATT Medieanalytiker ioanna.lokebratt@retriever.se Tel. +46 (0)76 000 10 30 RETRIEVER AB Birger Jarlsgatan 6B 114 34 Stockholm +46 8 546 121 00 13