Analysrapport över flyktingfrågans exponering under 2015

Transkript

1 Analysrapport över flyktingfrågans exponering under 2015 Sammanställing av flyktingfrågans exponering under 2015

2 Inledning Följande rapport har analyserat exponeringen för flyktingfrågan i redaktionella och sociala medier. Analysen presenterar statistiska resultat gällande exponeringen och ger samtidigt en bild av vilka händelser som fått stor spridning i media. Redaktionella medier Nedan följer en analys av flyktingfrågans exponering i redaktionella medier. I avsnittet presenteras statistik över den totala exponeringen samt en händelseöversikt där nyehtshändelser som har fått stor spridning beskrivs och förklaras. Analysen av flyktingfrågans exponering i sociala och redaktionella medier har utgått från tidsperioden 1 januari 2 november Flyktingfrågans exponering har analyserats utifrån ett antal fokusområden där statistik gällande den totala exponeringen framställs tillsammans med en beskrivning av de händelser som fått störst spridning under perioden. Ämnet analyseras även utifrån två jämförelseperioder som utgörs av exponeringen under de två föregående åren. Ytterligare en jämförelse görs även mellan flyktingfrågan och förra årets riksdagsval, i syfte att se om det går att utläsa några väsentliga skillnader i exponeringen. En separat analys har även gjorts av vilka partier och partiföreträdare som mest frekvent har kommit till tals eller omnämnts i samband med flyktingfrågans exponering i sociala och redaktionella medier. Flyktingfrågan omnämndes i totalt redaktionella artiklar under den undersökta perioden. Exponeringen för flyktingfrågan eller ämnen relaterade till flyktingfrågan har varit markant högre under 2015 jämfört med de två föregående åren. Tabellen nedan visar hur exponeringen har sett ut över tid. Sett till siffrorna i tabellen går det att utläsa att exponeringen har varit större under 2015 än den totala exponeringen för de föregående åren tillsammans. Då undersökningen avser år 2015 sträcker sig analysen endast till början av november, medan de två föregående åren avser helår.

3 Översikt Översikten syftar till att lyfta ut de händelser som har fått stor exponering i redaktionella medier under den undersökta perioden. Sett som ett diagram är händelserna som presenteras nedan de händelser som representerar de största topparna i diagrammet. 30 Jan Början av Feb Från början till slutet av januari fördubblas rapporteringen gällande flyktingfrågan i redaktionella medier, efter årets inledande månad publiceras det omkring artiklar i veckan relaterade till flyktingfrågan. Under de perioder då exponeringen är avsevärt högre ökar även antalet publicerade artiklar. Under början av året finns inga extrema toppar, det går däremot att utläsa en blygsam topp i slutet av januari. I nyhetsrapporteringen finns det sett specifikt ämne som är återkommande i nyhetsrapporteringen. Nyheten handlar till stor del om Jan Björklund, Folkpartiet och dess förslag gällande integrationspolitiken. Förslagen gällde exempelvis tillfälliga uppehållstillstånd, försörjningskrav för anhöriginvandring och språkkrav. Nyhetsrapporteringen domineras till stor del av att kritik har riktats mot Folkpartiets förslag och att det råder en spricka inom alliansen i frågan. Mitten av april Under mitten av april intensifieras rapporteringen om flyktingfrågan och flyktvägarna över medelhavet är i fokus. Upprinnelsen till ökningen i rapporteringen är händelsen där en båt med 700 flyktingar kapsejsar och alla ombord befaras ha dött. I redaktionella medier rapporteras det dels om händelsen i sig men det pågår även en debatt i redaktionella medier kring hur säkra flyktvägar behövs och människosmugglarnas ansvar i tragedierna på medelhavet. Augusti Under början av augusti fram till mitten av månaden ökar rapporteringen gällande flyktingfrågan och når den hittills högsta nivån under året, även om ökningen inte är uppseendeväckande extrem. Nyhetsrapporteringen är generellt bred i frågan om vilka ämnen som behandlas, men det går at utläsa tre någorlunda teman. Det ena är ett fortsatt fokus på flyktingvägarna över medelhavet och de olyckor som förekommer, framförallt med båtar som förliser. Det andra är Stefan Löfvens sommartal där flyktingfrågan togs upp och statsministern tryckte på respekten för att asylrätten ska prövas individuellt, att alla kommuner måste ta sitt ansvar när det gäller flyktingmottagandet och även övriga EU-länders ansvar i frågan. Det tredje temat riktar in sig på attacker på asylboenden och de som huserar i asylboenden eller andra typer av bosättningar. Exempelvis att ett brinnande kors sattes upp utanför ett asylboende i Malung samt att brandfarlig vätska lämnades utanför ett asylboende i Arboga. Augusti - September Från slutet av augusti fram till mitten av september mångdubblades rapporteringen om flyktingfrågan i redaktionella medier. Framförallt fokuserar nyhetsrapporteringen En stor del av artiklarna nämner de farliga flyktvägarna över medelhavet på de stora flyktingströmmarna och EU-ländernas ansvar i krisen. Fokus ligger mestadels på Tysklands flyktingmottagande som fick mycket positivt gehör samt Ungerns motvilja att ta emot flyktingar, Debatten gällande EU-ländernas ansvar är central under perioden. En annan händelse som fick stort genomslag och kan ses som startskottet till mediernas intensiva rapportering är den när ett barn hittas död på en strand i Turkiet efter att ha drunknat på väg över medelhavet. Efter att den tragiska händelsen inträffade är rapporteringen gällande flyktingfrågan omfattande i redaktionella medier. Exponeringen är håller en konstant nivå över slutet av den undersökta perioden. Nyheterna kretsar i stort kring viljan hos många flyktingar att komma till Sverige, undersökningar som visar att svenskarna i stort stödjer ett generösare flyktingmottagande. Även flyktingarnas väg genom Europa dokumenteras och EU-ländernas olika beslut gällande flyktingmottagande. Under oktober flyttas fokus till en viss del från flyktingmottagandet och riktar istället ljuset mot det faktum att flera asylboenden utsätts för brand och andra attentat.

4 Sociala medier Flyktingfrågan har fått störst exponering i sociala medier, mer än två gånger så stor som i redaktionella medier. Diskussionerna kring flyktingfrågan i sociala medier präglas av politiska åsikter och tar inte sällan sin utgångspunkt i nyehtshändelser. Under den undersökta peridoen publicerades det totalt inlägg på sociala medier som var relaterade till flyktingfrågan. I följande text ges en översikt över exponeringen i sociala medier. Händelseöversikten i sociala medier syftar till att lyfta ut de händelser som har fått stor exponering i sociala medier under perioden. Exponeringen i sociala medier har analyserats under 1 jun - 2 nov Jämfört med redaktionella artiklar är inlägg i sociala medier generellt mer präglade av åsikter och påståenden, ofta i anslutning till en nyhetshändelse eller exempelvis ett politiskt beslut. Därför är inte specifika händelser presenterade likt strukturen för redaktionella medier. Istället har analysen fokuserat på hur tonen i inläggen har sett ut under perioden och även vilka typer av händelser som har kommenterats och hur diskussionen kring detta har sett ut. Jun Nov 2015 Topparna i sociala medier följer i stort sett samma trend som topparna i redaktionella medier. Inläggen i sociala medier tar i majoriteten av fallen utgångspunkt i artiklar som publicerats i redaktionella medier, för att sedan föra en debatt kring de i de sociala medie-forumen. Debatten har ofta en tydlig politisk inriktning där främlingsfientliga tankar ventileras i motsats till mer liberala tankar gällande flyktingfrågan. Händelser som uppmärksammades i sociala medier och som återfinns i några av topparna under perioden är exempelvis dubbelmordet på IKEA i Västerås, bränder i migrantlägren och även attackerna på asylboenden i början av hösten. Under slutet av augusti och början av september, tiden för när det drunknade barnet hittades, går det att utläsa en annan ton i inläggen på sociala medier. Även om den främlingsfientliga debatten fortfarande förekommer är det en överhängande majoritet av inläggen som syftar till att uppmana folk till att engagera sig i frågan genom att bidra med hjälp, ta emot flyktingar i sina hem, bidra med pengar till Unicef och UNHCR. Insamlingar av olika slag är i stort fokus i sociala medier under perioden. Det är även den största piken under året med flest antal publicerade inlägg. Jämfört med redaktionella medier har frekvensen av inlägg på sociala medier varit mycket högre. Exempelvis publicerades det ca 2,000 artiklar gällande flyktingkrisen under 4 september, samma dag publicerades det 8,000 inlägg på sociala medier. Över tid har det varit en högre publiceringsfrekvens på sociala medier jämfört med redaktionella. Ordmolnet nedan visar vilka ord som är mest frekvent förekommande i samband med flyktingfrågan i sociala medier.

5 Sentiment Jämförelse - Riksdagsvalet Gällande tonen i rapporteringen om flyktingfrågan finns det vissa skillnader mellan rapporteringen i redaktionella och sociala medier. I redaktionella medier har majoriteten av artiklarna som omnämner flyktingfrågan haft ett negativt sentiment. I sociala medier går det att utläsa en motsatt trend, merparten av alla inlägg relaterade till flyktingfrågan har haft en positiv ton. Andelen positiva och negativa artiklar tycks även följa trenden för den totala exponeringen. Under de dagar och perioder då den totala exponeringen är hög är även andelen positiva och negativa artiklar hög. Detta talar för att det endast är en liten andel av de totala antalet artiklar som har ett neutralt sentiment. Vad som även går att utläsa är att sentimentskurvorna för redaktionella och sociala medier ser ut som varandras motsatser. Under de perioder då sentimentet är överhängande negativt i redaktionella medier är det samtidigt överhängande positivt i sociala medier. Diagrammen nedan illustrerar hur andelen positiva och negativa artiklar har fördelat sig under perioden. Exponeringen för flyktingfrågan har jämförts med vilken exponering riksdagsvalet fick under förra året. Tiden för analysen har satts till 15 augusti 30 september. Rapporteringen under dessa datum gällande riksdagsvalet förra året och flykting frågan i år har varit intensiv varför det ses som ett relevant tidsintervall. För att förtydliga har exponeringen för riksdagsvalet undersökts under 15 augusti 30 september 2014 och flyktingfrågan under samma datum under Under perioden har det publicerats redaktionella artiklar gällande flyktingfrågan. Detta är cirka artiklar fler än vad som skrevs om riksdagsvalet under samma datumperiod under Riksdagsvalet hade en exponering på redaktionella artiklar mellan 15 augusti 30 september förra året. Exponeringen för flyktingfrågan har varit markant större jämfört med riksdagasvalet 2014.

6 Partiers röst i flyktingfrågan Socialdemokraterna har nämnt flest gånger i samband med flyktingfrågan i redaktionella medier. Följt av Sverigedemokraterna och Moderaterna. Sökningen har innefattat sökord som mest frekvent förekommer i rapporteringen gällande flyktingfrågan samt de politiska partiernas namn, partibeteckningar och partiordföranden. I sociala medier ser fördelningen lite annorlunda ut än jämfört med redaktionella medier. Sverigedemokraterna har nämnts mest frekvent i samband med flyktingfrågan på sociala medier, följt av Socialdemokraterna och Moderaterna. Sverigedemokraterna nämns i knappt hälften av det totala antalet inlägg under den undersökta perioden. Parti Redaktionell Social Socialdemokraterna 30% 25% Moderaterna 15% 9% Kristdemokraterna 10% 4% Vänsterpartiet 7% 4% Sverigedemokraterna 18% 45% Miljöpartiet 7% 5% Folkpartiet 7% 4% Centerpartiet 6% 4% Summering De händelser som har fått stor uppmärksamhet handlar till stor del om flyktvägarna över medehavet samt upptäckten av ett drunknat barn på en strand i Turkiet. Appendix Datan för analysen av redaktionella och sociala medier är inhämtad genom Meltwaters plattform som bevakar och analyserar över globala nyhetskällorkällor och över 250 miljoner källor i sociala medier. För denna analys har urvalet begränsats till svenska medier vilket innefattar 4500 redaktionella källor som utgörs av nyhetsbyråer, onlinetidningar, branschtidningar, pressreleasesajter. I sociala medier har urvalet utgjorts av inlägg skrivna på svenska och har innefattat kanalerna Twitter, Facebook, Youtube och bloggar. Söksträngen som har använts för att samla in relevant data har inkluderat dessa ord: Flyktingar OR Flyktingfrågan* OR Flyktinghjälp* OR Flyktingbarn* OR Flyktingström* OR Flyktingkatastrof* OR flyktingkris* OR migrationen OR migration OR migrant* OR migration OR integration OR integrationsfråg* OR asyl OR asylboende* OR asylrätt* OR asylsökande* OR uppehållstillstånd* OR människor på flykt OR flyktingvåg* Gällande sökningen för de politiska partiernas synlighet har partiets namn och partiföreträdare kopplats till ovanstående sökord. I jämförelsen med riksdagsvalet har följande söksträng använts: riksdagsval* OR ((valet OR val OR rösta) near/30 ( 14 sep OR 14 september OR söndag)) OR ((valet OR val OR rösta) near/30 (riksdag* OR regering* OR statsminister*)) OR valresultat* OR valundersökning* Bedömningen av sentiment i artiklar och inlägg utgår från en kvantitativ textanalys och en metod som benämns som National language processing där Meltwaters plattform analyserar tonaliteten i värdeord samt förhållandet mellan dem för att fastställa vilken tonalitet artikeln eller inlägget har. I redaktionella medier har Socialdemokraterna omnämnts flest gånger i samband med flyktingfrågan. I sociala medier har Sverigedemokraterna fått den största exponeringen i och med flyktingfrågan. Under perioden har sentimentet varierat beroende på medietyp. I redaktionella medier har sentimentet överlag varit negativt, medan det i sociala medier har varit överhängande positivt. Totalt publicerades det redaktionella artiklar och inlägg på sociala medier relaterade till flyktingfrågan. I redaktionella medier har flyktingfrågan fått en större exponeinrg jämfört med riksdagvalet.