FK 7804 Läkarintyg för sjukpenning
Vilka är skillnaderna mellan 7263 och 7804? Mer fokus på att uppgifterna lämnas utifrån påverkan på arbetsförmåga Fler svarsalternativ i frågan om prognos Ny fråga om arbetstidens förläggning vid deltidssjukskrivning Möjlighet att ange åtgärder som kan göra det lättare för patienten att återgå i arbete
FK 7804 Består av 13 frågor varav de markerade är obligatoriska: 1. Smittbärarpenning 2. Intyget är baserat på 3. I relation till vilken sysselsättning bedömer du arbetsförmågan 4. Diagnos/ diagnoser för sjukdom som orsakar nedsatt arbetsförmåga 5. Funktionsnedsättning 6. Aktivitetsbegränsning 7. Medicinsk behandling 8. Min bedömning av patientens nedsättning av arbetsförmågan 9. Prognos för arbetsförmåga utifrån aktuellt undersökningstillfälle 10. Här kan du ange åtgärder som du tror skulle göra det lättare för patienten att återgå i arbete 11. Övriga upplysningar 12. Kontakt med Försäkringskassan 13. Underskrift
Hjälptext: Fylls i om hon eller han måste avstå från sitt arbete på grund av: Intygsskrivande läkares beslut enligt smittskyddslagen Läkarundersökning eller hälsokontroll som syftar till att klarlägga om hon eller han är smittad av en allmänfarlig sjukdom eller om personen har en sjukdom, en smitta, ett sår eller annan skada som gör att hon eller han inte får hantera livsmedel. Hjälptext: Om intyget inte grundas på en personlig undersökning ska du förklara under Övriga upplysningar hur du ändå har kunnat bedöma din patients sjukdomstillstånd och arbetsförmåga.
Hjälptext Om du kryssar i flera val är det viktigt att du tydliggör under "Övriga upplysningar" om sjukskrivningens omfattning eller period skiljer sig åt mellan olika sysselsättningar.
Hjälptext
Hjälptext Ange observerade nedsättningar (direkt och indirekt), exempelvis avvikelser i somatiskt och psykiskt status röntgen- och laboratoriefynd resultat av kliniskt fysiologiska undersökningar andra testresultat, exempelvis neuropsykologiska. Vid psykisk sjukdom, ange förutom basalt psykiskt status även den del av anamnesen som du bedömer talar för ett psykiatriskt tillstånd.
Hjälptext Ge konkreta exempel på situationer och aktiviteter i patientens sysselsättning där svårigheter uppstår. Beskriv hur ofta dessa situationer uppstår och graden av svårigheterna. Beskriv hur du själv har observerat begränsningarna. Om uppgiften baseras på anamnes/intervju eller någon annans observationer anger du det. Ange även om det finns någon typ av aktivitet som patienten bör undvika på grund av betydande medicinsk risk eller allvarlig olycksrisk.
Hjälptext Utgångspunkten är att patientens arbetsförmåga ska bedömas i förhållande till hens normala arbetstid. Om sjukdomen inte följer förväntat förlopp ska det framgå på vilket sätt. Om det inträffar komplikationer som gör att det tar längre tid att återfå arbetsförmåga ska du beskriva komplikationerna eller sjukdomstillstånden och skriva en förklaring till varför dessa fördröjer tillfrisknandet. Om sjukskrivningstidens längd påverkas av flera sjukdomar som orsakar en längre period med aktivitetsbegränsning än varje sjukdom för sig, samsjuklighet, ska du beskriva och förklara detta.
Hjälptext Frågorna besvaras endast vid partiellt nedsatt arbetsförmåga.
Hjälptext Försäkringskassans handläggare tar kontakt med dig när underlaget har kommit in och handläggningen kan påbörjas.
FK 7800 Läkarutlåtande för sjukersättning
Vilka är skillnaderna mellan 3200 och de nya medicinska underlagen 7800 och 7801? De största förändringarna i det nya läkarutlåtandet jämfört med tidigare är: Utlåtandet är syftesspecifikt Det finns möjlighet för intygsskrivande läkare att hänvisa till och bifoga tidigare utredningar. Stor tyngd läggs vid beskrivningen av funktionsnedsättningen. Dessa ska beskrivas utifrån olika funktionsområden och graderas.
Vilka är skillnaderna mellan 3200 och de nya medicinska underlagen 7800 och 7801? Vi efterfrågar konkreta exempel på vad den försäkrade har svårt att göra pga. sin funktionsnedsättning Tidigare och planerad medicinsk behandling/åtgärder ska redovisas mer utförligt Vi efterfrågar inte en bedömning av arbetsförmågan, utan en bedömning av den försäkrades medicinska förutsättningar för arbete. 7800, 7801 och 7802 tillsammans ersätter Läkarutlåtande om hälsotillstånd (FK3200) i ärenden om sjuk- och aktivitetsersättning. Vi efterfrågar samma information i flera olika underlag. Där vi efterfrågar samma information är frågorna och hjälptexterna lika.
FK 7800 Nya frågeställningar och ny struktur Syftesspecifikt Uppbyggt på kategorier och underfrågor Funktionsnedsättningar utifrån olika funktionsområden Ifyllnadsstöd i form av hjälptexter Ersätter Läkarutlåtande om hälsotillstånd (FK 3200) 1. Intyget är baserat på 2. Är utlåtandet baserat på andra medicinska utredningar eller underlag? 3. Diagnos/ diagnoser för sjukdom som orsakar nedsatt arbetsförmåga 4. Bakgrund 5. Funktionsnedsättning 6. Aktivitetsbegränsning 7. Medicinsk behandling 8. Medicinska förutsättningar för arbete 9. Övriga upplysningar 10.Kontakt med Försäkringskassan 11.Underskrift
Sjukersättning
Hjälptext Skriv exempelvis Neuropsykiatriska kliniken på X-stads sjukhus eller om patienten själv kommer att bifoga utredningen till sin ansökan.
Hjälptext Ange vilken eller vilka sjukdomar som orsakar nedsatt arbetsförmåga. Den sjukdom som påverkar arbetsförmågan mest anges först. Diagnoskoden anges alltid med så många positioner som möjligt. Använd inga andra tecken än bokstäver och siffror. Om patienten har fler än tre sjukdomar som påverkar arbetsförmågan anges dessa under Övriga upplysningar. Möjliga anledningar kan vara att det var länge sedan utredningen gjordes att ny bedömning har rekommenderats i tidigare utlåtande eller att den kliniska bilden avviker från vad som kan förväntas utifrån ställd diagnos.
Hjälptext Ange observerade nedsättningar (direkt och indirekt), exempelvis avvikelser i somatiskt och psykiskt status röntgen- och laboratoriefynd resultat av kliniskt fysiologiska undersökningar andra testresultat, exempelvis neuropsykologiska. Vid psykisk sjukdom, ange förutom basalt psykiskt status även den del av anamnesen som läkaren bedömer tala för ett psykiatriskt tillstånd. Källhänvisning funktionsområden Funktionsområdenas hjälptexter följer väsentligen ICF men är något förenklade då kategorierna i läkarutlåtandet är färre. Med intellektuell funktion, teoretisk begåvning eller intelligens avses förmågan att tänka logiskt. För att lösa ett problem på ett logiskt vis gör vi det genom att föreställa oss det i tankarna snarare än att pröva oss fram konkret. Exempel: En vuxen som klarat skolgång med normalbetyg och klarar vardagliga krav i arbete och privatliv är i regel normalbegåvad. För en noggrannare nivåbedömning krävs testning utförd av psykolog.
Med kommunikation avses att kunna uttrycka och ta emot verbala, skrivna eller andra former av information/meddelanden. Med social interaktion avses förmågan att på ett teoretiskt plan sätta sig in i hur andra människor tänker och känner, även om man inte varit med om samma situation själv. Bristande förmåga till social interaktion leder lätt till missförstånd, konflikter och svårigheter med relationer i privatliv och arbetsliv. Exempel: Svårigheter som till exempel uppmärksamhetsbrister, impulskontrollbrist, personlighetsstörningar och affektiva sjukdomar kan leda till svårigheter med social interaktion. Om svårigheterna med social interaktion är omfattande ställs diagnos inom det så kallade autismspektrat. Förmågan till uppmärksamhet handlar om att rikta sitt fokus på rätt sak vid rätt tillfälle samt att skifta, fördela och vidmakthålla uppmärksamhet. I förmågan ingår även en tidsaspekt. En person behöver viljemässigt kunna rikta sin uppmärksamhet under lång tid, alltså vara uthållig. Med exekutiv funktion avses förmågan att planera, initiera, genomföra, korrigera och avsluta en handling. Exempel: Att rikta, reglera och uthålligt bevara uppmärksamheten är en stor svårighet för en person med ADHD/ADD. Tillfälliga svårigheter kan bero på sjukdom (till exempel sömnstörning, depression eller utmattning) eller skada (till exempel hjärnskakning) och uppkomma när som helst under livet. Även svårigheter med exekutiva funktioner är vanliga vid ADHD/ADD men förekommer även vid andra tillstånd.
Med annan psykisk funktion avses övriga psykiska funktioner, som berör energinivå, förmågan till impulskontroll, motivation, omdöme, medvetenhet om det egna beteendet samt att vara orienterad till tid, plats, situation och person. Exempel: I denna ruta kan till exempel affektiva svårigheter, svårigheter att reglera sitt temperament, beteendestörningar och missbruk ingå. Även påverkan på medvetande och orienteringsförmåga samt förvirring sekundärt till kroppslig sjukdom kan ingå. Med sinnesfunktion avses förmågan att tolka de fem sinnena, syn, hörsel, känsel, lukt och smak. Begreppet sinnesfunktion används oftast synonymt med perception. Man kan vara särskilt känslig och uppleva obehag vid ljud, ljus, temperatur, beröring, smak eller lukt eller vara mindre känslig. Med smärta avses här förnimmelse av obehaglig känsla som tyder på tänkbar eller faktisk skada i någon del av kroppen. Det innefattar förnimmelser av generell eller lokal smärta i en eller flera kroppsdelar, smärta i ett dermatom (hudavsnitt), huggande, brännande, molande smärta och värk samt funktionsnedsättningar såsom myalgi (muskelsmärta), analgesi (okänslighet för smärta) och hyperalgesi (överkänslighet för smärta). Exempel: Avvikelser vad gäller sinnesfunktion (perception) är vanligt till exempel inom det neuropsykiatriska området men saknar ofta specifik medicinsk diagnos. Smärtproblematik är dock mycket vanligt och kan utgöra både en primär svårighet och sekundär till annan sjukdom.
Med balans avses kroppens balansfunktion och förnimmelse av kroppsställning (positionsuppfattning). Med koordination avses till exempel öga-handkoordination, gångkoordination och att samordna rörelser av armar och ben. Med motorik avses svårigheter med finmotorik, grovmotorik eller till exempel munmotorik. Exempel: Svårigheter med dessa områden kan ha uppstått tidigt som till exempel vid en CP-skada eller uppkommit senare i livet till följd av till exempel en stroke eller neurologisk sjukdom. Med annan kroppslig funktion avses här avvikelser eller förlust i kroppsfunktion och fysiologiska funktioner utifrån ICF:s intentioner. Här beskrivs observerade funktionsnedsättningar (direkt/indirekt) med avvikelser i status men även sådana som framkommit i annan medicinsk utredning. Exempel: Med annan kroppslig funktion avses konsekvenser av somatisk sjukdom som till exempel avvikelser i kroppsligt status, röntgen och laboratoriefynd samt kliniskt fysiologiska undersökningar.
Hjälptext Ge konkreta exempel på situationer och aktiviteter i patientens sysselsättning där svårigheter uppstår. Beskriv hur ofta dessa situationer uppstår och graden av svårigheterna. Beskriv hur du själv har observerat begränsningarna. Om uppgiften baseras på anamnes/intervju eller någon annans observationer anger du det. Ange även om det finns någon typ av aktivitet som patienten bör undvika på grund av betydande medicinsk risk eller allvarlig olycksrisk.
Hjälptext Särskilda arbetstider kan vara annan än ordinarie förläggning av arbetstiden, till skillnad från att minska arbetstiden lika mycket varje dag. Beskriv här om patienten har några speciella förmågor som kan tas till vara även om det inte är i en arbetssituation. Informationen är till för att hjälpa Försäkringskassan i sitt samordningsuppdrag där ansvar för rehabilitering och samordning ingår.
Hjälptext Försäkringskassans handläggare tar kontakt med dig när underlaget har kommit in och handläggningen kan påbörjas.
FK 7801 Läkarutlåtande för aktivitetsnedsättning vid nedsatt arbetsförmåga
FK 7801 Nya frågeställningar och ny struktur Syftesspecifikt Uppbyggt på kategorier och underfrågor Funktionsnedsättningar utifrån olika funktionsområden Ifyllnadsstöd i form av hjälptexter Ersätter Läkarutlåtande om hälsotillstånd (FK 3200) 1. Intyget är baserat på 2. Är utlåtandet baserat på andra medicinska utredningar eller underlag? 3. Diagnos/ diagnoser för sjukdom som orsakar nedsatt arbetsförmåga 4. Bakgrund 5. Funktionsnedsättning 6. Aktivitetsbegränsning 7. Medicinsk behandling 8. Medicinska förutsättningar för arbete 9. Övriga upplysningar 10.Kontakt med Försäkringskassan 11.Underskrift
Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga
Hjälptext Skriv exempelvis Neuropsykiatriska kliniken på X-stads sjukhus eller om patienten själv kommer att bifoga utredningen till sin ansökan.
Hjälptext Ange vilken eller vilka sjukdomar som orsakar nedsatt arbetsförmåga. Den sjukdom som påverkar arbetsförmågan mest anges först. Diagnoskoden anges alltid med så många positioner som möjligt. Använd inga andra tecken än bokstäver och siffror. Om patienten har fler än tre sjukdomar som påverkar arbetsförmågan anges dessa under Övriga upplysningar. Möjliga anledningar kan vara att det var länge sedan utredningen gjordes att ny bedömning har rekommenderats i tidigare utlåtande eller att den kliniska bilden avviker från vad som kan förväntas utifrån ställd diagnos.
Hjälptext Ange observerade nedsättningar (direkt och indirekt), exempelvis avvikelser i somatiskt och psykiskt status röntgen- och laboratoriefynd resultat av kliniskt fysiologiska undersökningar andra testresultat, exempelvis neuropsykologiska. Vid psykisk sjukdom, ange förutom basalt psykiskt status även den del av anamnesen som läkaren bedömer tala för ett psykiatriskt tillstånd. Källhänvisning funktionsområden Funktionsområdenas hjälptexter följer väsentligen ICF men är något förenklade då kategorierna i läkarutlåtandet är färre. Med intellektuell funktion, teoretisk begåvning eller intelligens avses förmågan att tänka logiskt. För att lösa ett problem på ett logiskt vis gör vi det genom att föreställa oss det i tankarna snarare än att pröva oss fram konkret. Exempel: En vuxen som klarat skolgång med normalbetyg och klarar vardagliga krav i arbete och privatliv är i regel normalbegåvad. För en noggrannare nivåbedömning krävs testning utförd av psykolog.
Med kommunikation avses att kunna uttrycka och ta emot verbala, skrivna eller andra former av information/meddelanden. Med social interaktion avses förmågan att på ett teoretiskt plan sätta sig in i hur andra människor tänker och känner, även om man inte varit med om samma situation själv. Bristande förmåga till social interaktion leder lätt till missförstånd, konflikter och svårigheter med relationer i privatliv och arbetsliv. Exempel: Svårigheter som till exempel uppmärksamhetsbrister, impulskontrollbrist, personlighetsstörningar och affektiva sjukdomar kan leda till svårigheter med social interaktion. Om svårigheterna med social interaktion är omfattande ställs diagnos inom det så kallade autismspektrat. Förmågan till uppmärksamhet handlar om att rikta sitt fokus på rätt sak vid rätt tillfälle samt att skifta, fördela och vidmakthålla uppmärksamhet. I förmågan ingår även en tidsaspekt. En person behöver viljemässigt kunna rikta sin uppmärksamhet under lång tid, alltså vara uthållig. Med exekutiv funktion avses förmågan att planera, initiera, genomföra, korrigera och avsluta en handling. Exempel: Att rikta, reglera och uthålligt bevara uppmärksamheten är en stor svårighet för en person med ADHD/ADD. Tillfälliga svårigheter kan bero på sjukdom (till exempel sömnstörning, depression eller utmattning) eller skada (till exempel hjärnskakning) och uppkomma när som helst under livet. Även svårigheter med exekutiva funktioner är vanliga vid ADHD/ADD men förekommer även vid andra tillstånd.
Med annan psykisk funktion avses övriga psykiska funktioner, som berör energinivå, förmågan till impulskontroll, motivation, omdöme, medvetenhet om det egna beteendet samt att vara orienterad till tid, plats, situation och person. Exempel: I denna ruta kan till exempel affektiva svårigheter, svårigheter att reglera sitt temperament, beteendestörningar och missbruk ingå. Även påverkan på medvetande och orienteringsförmåga samt förvirring sekundärt till kroppslig sjukdom kan ingå. Med sinnesfunktion avses förmågan att tolka de fem sinnena, syn, hörsel, känsel, lukt och smak. Begreppet sinnesfunktion används oftast synonymt med perception. Man kan vara särskilt känslig och uppleva obehag vid ljud, ljus, temperatur, beröring, smak eller lukt eller vara mindre känslig. Med smärta avses här förnimmelse av obehaglig känsla som tyder på tänkbar eller faktisk skada i någon del av kroppen. Det innefattar förnimmelser av generell eller lokal smärta i en eller flera kroppsdelar, smärta i ett dermatom (hudavsnitt), huggande, brännande, molande smärta och värk samt funktionsnedsättningar såsom myalgi (muskelsmärta), analgesi (okänslighet för smärta) och hyperalgesi (överkänslighet för smärta). Exempel: Avvikelser vad gäller sinnesfunktion (perception) är vanligt till exempel inom det neuropsykiatriska området men saknar ofta specifik medicinsk diagnos. Smärtproblematik är dock mycket vanligt och kan utgöra både en primär svårighet och sekundär till annan sjukdom.
Med balans avses kroppens balansfunktion och förnimmelse av kroppsställning (positionsuppfattning). Med koordination avses till exempel öga-handkoordination, gångkoordination och att samordna rörelser av armar och ben. Med motorik avses svårigheter med finmotorik, grovmotorik eller till exempel munmotorik. Exempel: Svårigheter med dessa områden kan ha uppstått tidigt som till exempel vid en CP-skada eller uppkommit senare i livet till följd av till exempel en stroke eller neurologisk sjukdom. Med annan kroppslig funktion avses här avvikelser eller förlust i kroppsfunktion och fysiologiska funktioner utifrån ICF:s intentioner. Här beskrivs observerade funktionsnedsättningar (direkt/indirekt) med avvikelser i status men även sådana som framkommit i annan medicinsk utredning. Exempel: Med annan kroppslig funktion avses konsekvenser av somatisk sjukdom som till exempel avvikelser i kroppsligt status, röntgen och laboratoriefynd samt kliniskt fysiologiska undersökningar.
Hjälptext Ge konkreta exempel på situationer och aktiviteter i patientens sysselsättning där svårigheter uppstår. Beskriv hur ofta dessa situationer uppstår och graden av svårigheterna. Beskriv hur du själv har observerat begränsningarna. Om uppgiften baseras på anamnes/intervju eller någon annans observationer anger du det. Ange även om det finns någon typ av aktivitet som patienten bör undvika på grund av betydande medicinsk risk eller allvarlig olycksrisk.
Hjälptext Särskilda arbetstider kan vara annan än ordinarie förläggning av arbetstiden, till skillnad från att minska arbetstiden lika mycket varje dag. Beskriv här om patienten har några speciella förmågor som kan tas till vara även om det inte är i en arbetssituation. Informationen är till för att hjälpa Försäkringskassan i sitt samordningsuppdrag där ansvar för rehabilitering och samordning ingår. Exempel på vad som kan underlätta att komma ut i arbete: arbetsförberedande insatser delta i fysisk eller social träning olika lokala samverkansaktiviteter utbildningsinsatser olika typer av hjälpmedel.
Hjälptext Försäkringskassans handläggare tar kontakt med dig när underlaget har kommit in och handläggningen kan påbörjas.
FK 7802 Läkarutlåtande för aktivitetsersättning vid förlängd skolgång
FK 7802 Enklare och kortare utlåtande 1. Utlåtandet är baserat på 2. Är utlåtandet baserat på andra medicinska utredningar eller underlag? 3. Diagnos/diagnoser för sjukdom som orsakar eller har orsakat funktionsnedsättning 4. Funktionsnedsättning 5. Övriga upplysningar 6. Kontakt med Försäkringskassan 7. Underskrift Avsett för sökande i ordinarie skolform Inget krav på medicinskt underlag vid studier i särskild skolform
Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång
Hjälptext Skriv exempelvis Neuropsykiatriska kliniken på X-stads sjukhus eller om patienten själv kommer att bifoga utredningen till sin ansökan.
Hjälptext Beskriv om det finns ett direkt samband mellan funktionsnedsättningen och behovet av förlängd skolgång och att det inte finns några andra skäl än rent medicinska som är orsaken till de förlängda studierna. Funktionsnedsättning behöver inte finnas kvar när studierna påbörjas, det är tillräckligt att den orsakat behovet av förlängd skolgång.
Hjälptext Försäkringskassans handläggare tar kontakt med dig när underlaget har kommit in och handläggningen kan påbörjas.
Läkarutlåtande- Förebyggande sjukpenning(7265)
Villkor för att få sjukpenning i förebyggande syfte Att en läkare har konstaterat att det finns en förhöjd sjukdomsrisk utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet Att sjukdomen är sådan att den kan förväntas leda till en nedsättning av arbetsförmågan Att en läkare har ordinerat en medicinsk behandling eller rehabilitering som är lämplig för att minska sjukdomsrisken och som medför att patienten behöver avstå från arbete. Att behandling/rehabilitering ingår i en av Försäkringskassan godkänd plan
Vad ska ett läkarutlåtande förebyggande sjukpenning innehålla? Diagnos eller symptom Att det finns en förhöjd sjukdomsrisk Patientens medicinska tillstånd och varför behandlingen behövs Vad behandlingen består av Hur behandlingen är lämpad att förkorta, häva eller minska risken för nedsatt arbetsförmåga Behandlingens upplägg
Hjälptext Fyll i diagnoskod enligt ICD-10 SE. Om ingen diagnos har fastställts ska du istället besvara fråga 3.a. Där skriver du kortfattat vilka typer av besvär patienten har, till exempel stresskänslighet, smärta eller sömnsvårigheter.
Hjälptext Beskriv vilka aktivitetsbegränsningar som patienten har eller riskerar att få om hen inte får medicinsk behandling.
Hjälptext Skriv kortfattat vilken typ av behandling du har ordinerat, till exempel sjukgymnastik, psykologbehandling eller multimodal smärtbehandling.
E213 / H 121 EU och ESS ärenden Detaljerat läkarutlåtande Fr.o.m. november 2017 H 121 ADMINISTRATIVA KOMMISSIONEN FÖR SOCIAL TRYGGHET FÖR MIGRERANDE ARBETARE
EU/EES-länder och Schweiz När en enskild person är bosatt i Sverige och har bott eller arbetat i ett annat EU/EES-land eller Schweiz (undantaget de nordiska länderna) och ansöker om sjuk- eller aktivitetsersättning alternativt att Försäkringskassan initierar ett utbyte av sjukpenning mot sjuk- eller aktivitetsersättning så gäller ansökan eller utbytet både i Sverige och i det andra landet/länderna. I dessa fall är Försäkringskassan kontaktinstitution vilket innebär att Försäkringskassan är skyldig att avisera det andra EU/EES-land eller Schweiz. Vid avisering använder sig Försäkringskassan av ett mer detaljerat läkarutlåtande (E213 / H 121).
Begäran från ett annat EU-land om medicinska underlag Myndigheterna i ett EU-land har rätt att få hjälp från Försäkringskassan med att ordna läkarundersökningar och begära medicinska underlag för en person som bor i Sverige om han eller hon har ansökt om eller får en förmån enligt det andra landets sociala trygghetssystem. Ibland har det andra landet krav på vad läkarundersökningen ska omfatta, till exempel att den ska göras av en specialist för en viss sjukdom eller att det behövs röntgen eller ett specifikt test. Då ska Försäkringskassan se till att kraven uppfylls. Reglerna om detta finns i EGförordning 987/2009 artikel 87.
Mer detaljerat läkarutlåtande E 213 (H 121). Förordning (EG) nr 987/09 artikel 87. Blanketten är utformad av EU:s administrativa grupp och kan inte ändras av tex något lands försäkringsinstitution. Läkarutlåtandet består av 12 sidor. Läkarutlåtandet ska fyllas i av ansvarig läkare och sedan skickas tillbaka till Försäkringskassan, som sedan vidarebefordrar blanketten till den berörda institutionen/institutionerna. Går inte att skicka elektroniskt
Exempel. Pelle ansöker om sjukersättning i Sverige. Vid utredningen framkommer att Pelle har bott och arbetat i Spanien under ett par år. Försäkringskassan är då skyldig som kontaktinstitution att skicka en avisering till Spanien tillsammans med ett detaljerat läkarutlåtande E213. Samma sak gäller om Pelle får sin sjukpenning utbytt eller vid ansökan om aktivitetsersättning.
Ersättning till läkare som utfärdar detaljerat läkarutlåtande En läkare som är ansluten till den offentligt finansierade vården måste skriva ett läkarutlåtande om en myndighet i ett annat EUland begär det. Läkaren får inte någon särskild ersättning för detta. Om läkaren däremot inte är ansluten till den offentligt finansierade vården betalar Försäkringskassan för utlåtandet, dock högst 2 200 kronor plus moms. Reglerna om detta finns i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1977:27) om ersättning för vissa läkarutlåtanden.
Ersättning till läkare som utfärdar läkarutlåtanden Det är endast vissa läkare som kan få ersättning av Försäkringskassan för utfärdat läkarutlåtande. Det gäller: läkare på en privat vårdenhet som har samverkansavtal med landstinget enligt nationella taxan, det vill säga lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning och privata läkare som står helt utanför den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Läkare som är anställda av landstinget eller har vårdavtal med landstinget kan inte få ersättning av Försäkringskassan. För att begära arvode för utfärdat läkarutlåtande ska blankett 7807 användas