N äringsl ivsstrategi

Relevanta dokument
Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Åmåls kommuns Näringslivsprogram

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Näringslivsstrategi. för Staffanstorps kommun. Antagen av Kommunstyrelsen , Dnr 2016-KS-249

Vi hjälper näringslivet i Östra Göinge att växa

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1

Näringslivsstrategi Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsprogram

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolicy för Lidingö stad

Ärende 12. Näringslivsstrategi för Karlskoga kommun

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

Näringslivsprogram 2018

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Näringslivsstrategi för Mora

Habo kommun - Den hållbara kommunen med ett välmående näringsliv

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige , 50

Näringslivspolicy för Hällefors kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Reviderad Näringslivsprogram i Sala

Behovsanalys för verksamhetsområde 16 Näringsliv

Näringslivsstrategi. Antagen av kommunfullmäktige

Näringslivsstrategi Strängnäs kommun

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete

Handlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi

Näringslivsstrategi för Nyköpings kommun

REMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM

NÄRINGSLIVSPROGRAM LYCKSELE KOMMUN LIKSJUON KOMMUVDNA

RIKTLINJER FÖR NÄRINGSLIVSRÅD

Näringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7

1(8) Tillväxtstrategi

Näringslivsstrategi 2015

för att utforma Marks kommuns utvecklingsarbete med näringslivsfrågor,

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

Internationell strategi. för Gävle kommun

Kompetensförsörjning för tillväxt och utveckling

I Mellerud finns cirka invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010-

Förklaringsdokument till näringslivsstrategi för Lerums kommun

Bilagor till Näringslivsstrategi

Näringslivsstrategi för Nynäshamns kommun

Näringslivsutveckling för Nordmalings kommun - Handlingsplan med rollfördelning,

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Grums

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Näringslivsstrategi för Botkyrka kommun

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

Handlingsplan för näringsliv och arbete

vingaker.se Strategi för utveckling i Vingåkersbygden

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva

Strategi för näringslivssamverkan

Österåkers kommuns styrdokument

Mall för genomgång av att utvecklingsstrategin är komplett

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Verksamhetsplan

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

Näringslivsplan för Trosa kommun

Länsstyrelsens länsuppdrag

Näringslivsplan för Trosa kommun

Nya arbetsformer för utvecklad samverkan mellan Region Östergötland och länets kommuner för Östergötlands utveckling

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Plan för näringsliv och arbete

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Näringslivsplan

En sammanbunden stad 2035

Region Skånes arbete med. Fysisk planering/strukturbild för Skåne Bostadsfrågor/Skånskt Bostadsnätverk

Nu bildar vi region i Dalarna. Vi samarbetar för regionbildning

Näringslivsprogram

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation Maria Lindqvist

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ med särskilt fokus på Skåne Nordost

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

Handlingsplan för regionalt kompetensförsörjningsarbete 2018

CSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region

Näringslivsprogram för Söderhamn

Projektbeskrivning social lokal utvecklingsstrategi för Vimmerby kommun

VERKSAMHETSPLAN

Aktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet

TVG Handlingsplan 2015

Företagsetablering i Ronneby Kommun

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning

Transkript:

N äringsl ivsstrategi Strategiskt dokument för Östra Göinge kommun Karl - Axel Hill, näringslivschef Tommy Johansson, utredare

Innehållsförteckning Näringslivsstrategi 1 1 Inledning varför en strategisk handlingsplan? 3 1.1 Vision och fokusområde 3 1.2 Utgångsläge SWOT-analys 4 1.3 Tillväxt 4 1.4 Utmaningar 5 1.5 Avgränsningar i strategin 5 2 Genomförande av strategin. 6 2.1 Struktur 6 2.2 Resurser 6 2.3 Samverkan 6 2.4 Förankring 7 2.5 Uppföljning 7 3 Område 7 3.1 Kompetens 7 3.2 Växande och förändring av näringslivet 8 3.3 Attraktionskraft - platsmarknadsföring 9 3.4 Kommunens service 10 3.5 Samverkan offentligt privat i Östra Göinge 10 Sida 2 av 11

1 Inledning varför en strategisk handlingsplan? Detta strategidokument är framtaget av Östra Göinge kommun i dialog med representanter från näringslivet. Tidsperspektivet för genomförandet är cirka 4 år, någon gång kring år 2018 ska en ny eller reviderad strategi fastställas. Likväl måste strategin årligen tas upp till behandling för ev. revidering. Strategin tar sin utgångspunkt i kommunens övergripande inriktningar och mål och är således en specificering av dessa. Den näringslivspolitiska strategin har till uppgift att lyfta fram utvecklingsområden när det gäller näringslivspolitiken. Utmaningar som ryms inom områdena och som måste hanteras är t.ex. tillgången till arbete och arbetskraft, möjligheterna att starta och växa som företag och möjligheterna till utbildning samt att höja sin kompetens. Denna strategi styr inte över andra program eller strategiska dokument utan ska genomföras i samverkan med andra strategier och planer för Östra Göinge kommun. Kommunstyrelsen i Östra Göinge har ansvaret för det lokala kommunala utvecklingsoch tillväxtarbetet. Förutom att ta fram en strategi, ska man besluta om medelstilldelning och följa upp samt utvärdera arbetet. I arbetet ingår också att samverka med regionala myndigheter, näringslivet och berörda organisationer och därigenom få tillstånd gemensamma lösningar på ibland komplexa utmaningar. För det måste det finnas forum av olika slag, där man möts och utifrån olika förutsättningar åstadkommer ett tydligt resultat. 1.1 Vision och fokusområde Östra Göinge kommuns vision syftar att peka en färdriktning mot framtiden. Det kärnfulla budskapet är 15 000 stolta Göingar. Visionen visar en önskad bild av framtiden och är ett redskap att möta nuvarande och kommande utmaningar med hänsyn till Östra Göinge specifika förutsättningar. Syftet med visionen är att samla krafter företag föreningar och medborgare kring en önskad bild av ett framtida attraktivt Östra Göinge som växer i balanserad takt. Visionen syftar också till att de som bor i kommunen ska vara stolta Göingar och därigenom bidra till att sprida en positiv bild av Östra Göinge. Basen för en sådan positiv utveckling är bl.a. att det finns ett välmående näringsliv kompletterat med kommunal service av god kvalité. Arbetet med visionen sker inom fokusområden för tillväxt. De har bedömts vara strategiska för att uppnå en långsiktig och hållbar tillväxt av invånare, arbetstillfällen och skatteunderlag. Fokusområdena är: Boende Kommunikationer Arbete och företagande Kunskap och kompetens Sida 3 av 11

Inom respektive fokusområde beslutar kommunfullmäktige om övergripande inriktningar och kommunstyrelsen beslutar i sin tur om resultatmål. 1.2 Utgångsläge SWOT-analys Förutsättningar för att lyckas uppnå Visionen och de inriktningar som satts upp handlar om hur väl vi lyckas utveckla våra styrkor och bemästra våra svagheter Styrkor *Relativt hög andel sysselsatt i privat näringsliv *Många ekonomiskt starka småföretag *Relativt många olika branscher *Tradition inom hantverk och företagande *Tillgång till prisvärd företagsmark *Prisvärt boende *Starkt ideellt föreningsliv Svagheter *Tyngdpunkt på arbetsintensiv tillverkningsindustri *Liten tjänstesektor *Få anställda med högre utbildning *Relativt låg ranking av företagsklimatet *Svag lokal handel *Saknar järnväg och vägnät av högre standard *Brister i samverkan mellan kommun och näringsliv Möjligheter Hot *Närhet och nätverk i mindre kommun *Befolkningsökningen stannar upp *Gynnsam kostnadsbild för företags- *Svår konkurrens från västra Skåne etableringar *Särintressen i de olika kommundelarna *Ökad bostadsproduktion *Brist på efterfrågad arbetskraft *Landsbygdsutveckling inom Leader *Matchningsproblem på arbetsmarknaden *Digital utbyggnad *Byråkrati och detaljreglering *Förbättrat vägnät *Hög arbetslöshet *Förbättrad kollektivtrafik *Ingen Göingeanda *Ökad entreprenörskap i skolan *Politisk otydlighet *Ökad samverkan mellan olika aktörer 1.3 Tillväxt Utgångspunkten är att tillväxten som påverkar Östra Göinge kommun har sin utgångspunkt i vad som sker lokalt. För att tillväxt och sysselsättning ska öka krävs att det finns grogrund i kommunen för entreprenörer och för utveckling av innovationer. Näringslivsutveckling sker till stor del i enskilda företag och det är dessa företag som får näringslivet att utvecklas och växa. Utan detta har Östra Göinge svårt att klara sig i en alltmer tilltagande internationell konkurrens. De insatser som ska göras, för att bidra till hållbar tillväxt, ska vara så effektiva som möjligt. Särskilt viktigt blir det då att stimulera och samverka med företagsgrupper, som med gemensamma resurser satsar på en utveckling av näringslivet i vår lokala miljö. Sida 4 av 11

1.4 Utmaningar I Östra Göinge kommun finns en del utmaningar för att skapa tillväxt. Företagsklimat och attityder till entreprenörskap Det är viktigt att företagsklimatet ytterligare förbättras i kommunen. Här måste ske en ännu mer utvecklad servicegrad från kommunens förvaltning gentemot företagare, oavsett om det handlar om etablerade företag eller nyetableringar. Entreprenörskapet måste hamna ännu tydligare i fokus. Det handlar om att skapa en kraftfull satsning på innovationsdrivet entreprenörskap som främjar en vilja att utvecklas och växa. Det är viktigt att inställningen till detta också grundläggs tidigt i åldrarna genom riktade insatser inom utbildningsväsendet. Utbildningsnivåer och matchning på arbetsmarknaden Tillgången på kompetens är en avgörande faktor för möjligheterna att skapa tillväxt. Det finns ett generellt tydligt behov av en högre utbildningsnivå och breddad yrkeskompetens för att svara upp mot framtida utvecklings- och konkurrenskrav inom det lokala näringslivet. Brister i utbudet av rätt kompetens leder till sämre matchning mellan tillgång och efterfråga på arbetsmarknaden. Förnyelsegrad I Östra Göinge kommun är det viktigt att det sker en fortsatt förnyelse av näringslivet. För att klara den utmaningen är det nödvändigt att banden stärks till innovativa miljöer och kluster för att bl.a. säkerställa tillgången till forskning och ny kunskap. Med en starkare koppling inom ramen för nätverk kan nödvändiga förändringar och förnyelser ske och kunskapsinnehållet i befintliga och nya produkter och tjänster kan öka. Arbetsmarknad Östra Göinge tillhör en arbetsmarknad som stort sett endast består av den egna kommunen och Kristianstad kommun. För att ge näringslivet bättre möjligheter att rekrytera personal och för nya företag att verka så måste arbetsmarknadsområdet vidgas. Eftersom man inte kan förvänta sig att man ska bo och arbeta inom samma ort, måste det för att säkerställa tillgången till arbetskraft ges möjligheter till funktionella pendlingsmöjligheter. Detta kräver tydliga insatser inom infrastukturområdet. Identitet Östra Göinge som geografiskt begrepp är hos många utanför kommunen ett relativt svårplacerat område. Kommunnamnet ger i många avseende en svag vägledning var man befinner sig rent platsmässigt. Till detta kommer sedan också att det saknas en tydlig identitet för området. Det blir därför viktigt att platsvarumärket Skånes gröna hjärta används så mycket som möjligt och att det fylls med tydliga värdebegrepp. 1.5 Avgränsningar i strategin Det finns en rad områden som är viktiga för näringslivets utveckling och arbetet med att förbättra företagsklimatet i Östra Göinge kommun. Många sakområden som har betydelse för detta behandlas dock i denna strategi endast indirekt, eftersom flertal av Sida 5 av 11

dessa har egna strategidokument. Exempel på sådana är bostadsförsörjning, transportinfrastruktur, digital utbyggnad, kollektivtrafik, fysisk planering, kultur, utbildning, barnomsorg mm. Det är dock viktigt att det sker en samordning mellan de olika planerna och strategierna. Strategin är också avgränsad till att i stort sett omfatta sådana aktörer som Östra Göinge kommun kan påverka. 2 Genomförande av strategin. 2.1 Struktur Den största delen av utvecklingen inom näringslivet sker på företagens egna initiativ och finansieras med deras egna resurser. Det är utifrån detta förhållande som samhället kan samverka med näringslivet genom att inom ramen för sina kompetenser och resurser stötta, förstärka och underlätta företagandet i Östra Göinge kommun. Näringslivsstrategin syftar till att ange inriktningen för kommunens arbete med näringslivsfrågor och ska betraktas som en grundläggande plattform på strategisk nivå för vidare arbete med näringslivsservice samt andra näringslivsinriktade frågor. 2.2 Resurser För att genomföra strategin krävs såväl ekonomiska som personella resurser. Utöver företagens och kommunens egna resurser finns det offentliga medel att tillgå hos en rad myndigheter och organisationer. Det gäller för Östra Göinge kommun att inom sitt mandat samordna och nyttja dessa resurser för att åstadkomma de förändringar som är nödvändiga och som lyfts fram i denna strategi. Men det är också viktigt att dessa medel matchas med de resurser som finns inom näringslivet. Östra Göinge kommun förfogar över personella resurser inom olika delar av sin organisation. Dessa finns inom den egna förvaltningen, men också hos de kommunägda bolagen. Till detta kommer det nära samarbetet inom Skåne Nordost och de offentliga organisatoriska resurser som finns på Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne och högskolor/universitet. 2.3 Samverkan För att få bättre resultat vid planering och genomförande av åtgärder vilka syftar till att förbättra företagsklimatet är det viktigt med samverkan och samråd kring viktiga utvecklingsfrågor. Det finns en rad nationella, regionala och lokala organisationer och institutioner, som kommunen regelbundet bör ha kontakt med. Exempel på sådan är; Tillväxtverket Trafikverket Högskolan Kristianstad Lunds Universitet Malmö Högskola LRF Svenskt Näringsliv Sida 6 av 11

Företagarna Fackliga organisationer Göinge Näringsliv Region Skåne Länsstyrelsen Skåne Programkontor EU Nyföretagarcentrum Almi Connect Skåne Skåne Nordost Kommunförbundet Skåne Utifrån denna strategi och andra planer handlar det om att finna en samverkan som i huvudsak rör sig inom följande områden: Tillväxt Arbetsmarknad Forskning, utbildning och kompetensfrågor Internationell samverkan Infrastruktur och samhällsplanering 2.4 Förankring För att strategin ska få verklig betydelse för arbetet med näringslivsfrågor i kommunen så är den innan antagandet diskuterad och processad inom en rad näringslivsorganisationer, men också bland enskilda företagare i kommunen. 2.5 Uppföljning Denna strategi har fastställts av kommunstyrelsen och uppföljning, utvärdering samt revideringar sker enligt kommunens styr- och ledningssystem. Kommunchefen har uppdraget att verkställa näringslivsstrategin. Syftet med detta är att konkretisera och prioritera åtgärder för att på det sättet åstadkomma ett genomförande. 3 Område Nedan beskrivs ett antal insatsområde för kommunens näringslivsverksamhet. Dessa områden ska utgöra grund för en rad åtgärder som tydliggörs i kommunstyrelsens resultatmål, förvaltningens verksamhetsmål och i projektplaner. 3.1 Kompetens Tillgången till välutbildad arbetskraft är en förutsättning för ett dynamiskt näringsliv och för att möta strukturförändringar. Östra Göinge kännetecknas av en relativ låg utbildningsnivå och en del företag har svårt att rekrytera arbetskraft, speciellt när det gäller specialkompetens. För att tillväxten ska kunna fortsätta i kommunen krävs att Sida 7 av 11

det är en överensstämmelse mellan de utbildningar som kan erbjudas och behovet av kompetens på arbetsmarknaden. Därför är det nödvändigt att kompetensförsörjningen blir tydligt synliggjord och att man långsiktigt arbetar med att förbättra såväl kvalitet som matchning när det gäller ungdomars och vuxnas utbildning mot arbetsmarknadens behov Det livslånga lärandet är en naturlig del i både individens och företagens kompetensutveckling. Därför är det viktigt att kvalitetsmässigt fokusera på hela utbildningssystemet, men avgörande för näringslivet är i första hand utbildningen från gymnasieskolan och uppåt. Näringsliv och utbildningsanordnare måste kunna bli bättre på att samverka kring spridandet av kunskap för att skapa intresse för nyckelbranscher i Östra Göinge genom att t.ex. behovsanpassade praktikplatser och lärlingsplatser tas fram och utvecklas. Samtidigt måste också den yrkesutbildade arbetskraften ges möjlighet att höja sin kompetens inför högre och förändrade krav. Tillgänglighet till utbildning är också en avgörande faktor för ett optimalt lärande. Väl fungerande kommunikationer är avgörande för att invånarna ska kunna ta del av utbildningar på ett likvärdigt sätt. Inom kommunens närområde finns tillgång till en lång rad av utbildningsanordnare på olika nivåer och med olika inriktningar och att nå dessa på ett smidigt sätt ökar intresset för att ta del av kompetenshöjande insatser. Samtidigt är det nödvändigt att ta till vara den digitala utvecklingen som ger möjlighet att kompensera avstånd till utbildningsanordnare. Tillgång till snabb och stabil bredbandsuppkoppling ger tillfälle att i större utsträckning studera på distans. Av det följer att det är viktigt att utbildning på alla nivåer är i fas med den digitala utvecklingens möjligheter. Entreprenörskap är en mycket viktig funktion i samhället och många nya jobb skapas av nya småföretag. Utbildning som inspirerar till entreprenörskap kan bidra till att fler människor kan och vill driva företag. Av den anledningen är det nödvändigt att entreprenörskap löper som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. Inom gymnasieskolan och den eftergymnasiala utbildningen är det rimligt att betona de särskilda kunskaper och kompetenser som krävs för att starta och driva företag. 3.2 Växande och förändring av näringslivet Näringslivet i Östra Göinges måste i ännu större utsträckning bli mer innovations- och kunskapsbaserat. För att klara detta är det viktigt att kommunen främjar insatser som stärker företagens nätverk och deras relationer till miljöer för forskning och utveckling. Särskilt viktigt är vidareutvecklingen av företag inom tjänstesektorer. En förutsättning för ökad tillväxt inom och utveckling av näringslivet är ett gott företagsklimat. För att uppnå detta krävs att ett antal faktorer behöver utvecklas som gör att kommunen uppfattas som engagerad, öppen, flexibel och serviceinriktad. Avgörande faktorer för att uppnå detta är att det finns hög tillgänglighet, god kommunal service och att samspelet fungerar mellan det offentliga och privata. Sida 8 av 11

Genom olika typer av gemensamma aktiviteter som ömsesidigt involverar dessa två delar av samhället, kan man skapa tillit och en insikt om varandras ömsesidiga beroende. Insatser på infrastrukturområdet är viktiga för utvecklingen av företag i Östra Göinge. Bra vägar skapar bra pendlingsmöjlighete vilket innebär ett förstorat rekryteringsområde och större tillgång till kompetent arbetskraft vilket minskar näringslivets sårbarhet. Bra vägar bidrar också till goda logistiklösningar för företagen, vilket underlättar för transporter av gods av olika slag. Till det kommer också infrastruktur som är till för den digitala kommunikationen. Satsningar på bredbandsutbyggnad blir en viktig pusselbit för att stärka befintliga företag, men också förutsättningen för nyetableringar. Tillgången till funktionella lokaler är också många gånger avgörande för företag vid valet av en ny etableringsort. Det är därför viktigt att kommunen på olika sätt utarbetar planer för att säkerställa att en etablering inte uteblir p.g.a. att det skulle råda brist på lokaler. 3.3 Attraktionskraft - platsmarknadsföring En kommuns attraktionskraft är en starkt bidragande orsak till att man väljer att antingen bosätta sig, etablera företag eller att besöka en kommun. Att förstärka och tydliggöra bilden av de lokala kvalitéerna i Östra Göinge kommer i framtiden att bli än viktigare än tidigare. Människors attityder till platsen Östra Göinge är en viktig framgångsfaktor för många av de insatser som ska genomföras för att stärka näringslivet och förbättra företagsklimatet. För att näringslivet ska utvecklas är en viktig utgångspunkt att man känner samhörighet och stolthet över sin kommun och talar väl om den i olika sammanhang och att budskapet i så stor utsträckning som möjligt är samstämmigt. Det finns framlagt en plattform för platsmarknadsföring under begreppet Skånes gröna hjärta. Den framtagna handlingsplanen för användning av begreppet utgår ifrån tre huvudintressenter: kommun, företag och föreningar. Idag och ännu mer i framtiden är företagen allt mer beroende av den marknad som ligger utanför kommunens gränser och man följaktligen av det har tydliga intressen av hur Östra Göinges image utvecklas för att t.ex. kunna rekrytera personal med rätt kompetens. Men det handlar också om fånga företag som är i en etableringsfas så att de är beredda att välja kommunen för sina investeringar. En bättre profilering av Östra Göinge kräver att rollfördelning och mandat är tydliga. Olika aktörers aktiviteter kring platsmarknadsföring måste samordnas för att möjliggöra en mera effektiv positionering av kommunen. Att förbättra bilden av Östra Göinge för ytterligare stärka attraktionskraften måste upplevas och ses som lönsamt och kräver samverkan mellan representanter från både näringsliv och den offentliga sektorn. Sida 9 av 11

3.4 Kommunens service Företag möter kommunen i en mängd olika roller. Exempel på detta är att kommunen t.ex. uppträder som myndighet, servicegivare, uppdragsgivare och markägare. Arbetet inom de flesta kommunala verksamheter har därigenom en tydligen inverkan på företagens villkor och av den anledningen är det viktigt att det finns en grundläggande positiv attityd till företagen. En kontinuerlig dialog mellan kommunens tjänstemän och företagarna är betydelsefull för att öka förståelsen för varandras vardag och uppdrag. Näringslivsservice för hela kommunen handlar om att erbjuda ett bra grundutbud, tillgängligt för alla som verkar eller vill verka i Östra Göinge. Detta utbud ska innehålla hjälp, råd och information om Östra Göinge, men även hur man hittar rätt hjälp och stöd hos andra organisationer och myndigheter. Den kommunala företagsservicen omfattar i vidare mening en rad olika delar; affärskontakter, etableringsservice, företagsbesök, personlig rådgivning mm. Östra Göinge kommun ska erbjuda näringslivet en smidig kommunal förvaltning med god och hög kvalitet. Inom ramen för Företagslots ska kunden få en professionell och rättssäkert hantering av sina ärenden och utifrån detta ska ett kontinuerligt kvalitetsarbete ske där kundfokus är av största vikt. Lotsfunktionen ska också ha till uppgift att kalla till etableringssamverkan, dvs. samla de personer som har med olika etableringsfrågor att göra. Uppgiften blir att samordna de olika processer som kan vara nödvändiga vid en etablering och som kan gälla markfrågor, tillståndsgivning, miljöfrågor etc. 3.5 Samverkan offentligt privat i Östra Göinge Under många år hade den ekonomiska föreningen Göinge Näringsliv på uppdrag av Östra Göinge kommun ett betydande ansvar för genomförande av näringspolitiska insatser. År 2011 beslöt kommunfullmäktige att fastställa en ny näringslivsplattform, som innebar att kommunen själv skulle ta ett tydligt eget ansvar för kommunala näringslivsservicen i vid mening och för näringslivsutveckling som förutsätter offentlig medverkan. Den nya näringslivsplattformen innebar att ett nytt samarbetsorgan Näringslivsarenan Östra Göinge bildades. Idén var att arenan skulle arbeta öppet för alla företag och företagare i Östra Göinge kommun genom att fokusera på strategiska utvecklingsfrågor såsom kommunikationer, infrastruktur, kompetensförsörjning och marknadsföring. Näringslivsarenan kom att ledas av en styrelse med representation från Östra Göinge kommun och det lokala näringslivet genom Göinge Näringsliv. Utifrån gjorda erfarenheter sedan bildandet av Arenan har det framkommit tydliga signaler att arbetsformer, arbetssätt och inriktningar måste förstärkas, så att Arenan ännu tydligare kan bli ett effektivt organ för att förverkliga näringslivsstrategins intentioner. För att skapa bästa möjliga förutsättningar för en bra plats att verka och leva i krävs att kommun och näringsliv är överens om vilka frågor som ska prioriteras. Sida 10 av 11

Även i framtiden ska det finnas en Näringslivsarena i Östra Göinge kommun. Arenan ska ledas av representanter från kommun och företag. Uppgiften ska vara att utifrån fastlagd plan initiera olika aktiviteter med syfte att stärka näringslivet. Förverkligandet av dessa uppgifter kan hanteras av tillfälligt sammansatta grupper som under en begränsad tidsperiod arbetar med olika typer av projekt. Arten och graden av dessa projekt blir avgörande för vilka personer som ska finnas med i dessa grupper. Innan grupperna påbörjar sitt arbete ska förutsättningar och mål för arbetet var tydliggjorda. Sida 11 av 11