SOLVIT Sverige 2015 Ett urval av intressanta ärenden under året
Solvit Solvit är ett informellt nätverk i Europeiska kommissionens regi som syftar till att lösa hinder för den grundläggande EU-rättigheten till fri rörlighet, det vill säga att fritt kunna bo, arbeta, studera, exportera eller importera varor, erbjuda tjänster eller etablera sig i vilket EU-land som helst. Företag och privatpersoner som stöter på sådana problem, orsakade av en myndighet, kan få avgiftsfri hjälp av Solvit. Hjälpen fungerar som ett alternativ till en rättslig process och många gånger kan problemet lösas snabbare än om den klagande går den formella vägen och anmäler hindret till kommissionen eller till en nationell domstol. Solvit arbetar för att lösa hindret inom tio veckor. Det finns ett Solvitcenter i varje EU-land samt i Norge, Island och Liechtenstein. Det svenska Solvitcentret organiseras av Kommerskollegium, som har i uppdrag att verka för en väl fungerande inre marknad. Genom anmälningarna till Solvit får Kommerskollegium insyn i vilka problem som EU-medborgare stöter på i Sverige och övriga EU-länder. Myndigheten arbetar ofta vidare med problem som Solvit inte kan lösa. Det svenska Solvit-centret nås via e-post solvit@kommers.se, via hemsidan www.kommers.se/solvit och på telefonnummer 08-690 48 00. Anmälan av hinder ska göras genom att fylla i ett formulär på www.solvit.eu Solvit arbetar kontinuerligt med att informera företag och privatpersoner om vilken hjälp de kan få från Solvit. Hjälp oss gärna genom att gilla Solvit på Facebook, tipsa och twittra. Områden där Solvit har kommit tillrätta med problem hinder för varuimport och -export hinder för tjänstehandel etablering som egenföretagare erkännande av yrkeskvalifikationer och examensbevis tillträde till utbildning socialförsäkringstillhörighet rättigheter på arbetsmarknaden import och registrering av motorfordon Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler för den internationella handeln. Vi arbetar också för en effektiv inre marknad och ett öppet, starkt multilateralt handelssystem med fortsatta handelspolitiska liberaliseringar. I vårt uppdrag strävar vi efter goda handelsmöjligheter på tre nivåer: på EU:s inre marknad, mellan EU och omvärlden samt globalt, framförallt inom ramen för världshandelsorganisationen WTO. Som expertmyndighet förser vi regeringen med besluts- och förhandlingsunderlag inom handelsområdet. Det handlar såväl om löpande underlag för aktuella handelsförhandlingar som långsiktiga strukturella analyser. Våra utredningar och rapporter syftar till att öka kunskapen om handelns betydelse för samhällsekonomin och för en global hållbar utveckling. Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot företag. Exempelvis finns på kollegiet SOLVIT-center som hjälper företag och privatpersoner som stöter på handelshinder på EU:s inre marknad. Kansliet för Sveriges råd för handelsprocedurer, SWEPRO, finns också under vårt paraply. I vår roll som handelsmyndighet ingår dessutom att ge stöd till utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingssamarbete. På kollegiet finns också kontaktpunkten Open Trade Gate Sweden som bistår exportörer från utvecklingsländerna i deras handel med Sverige och EU. www.kommers.se Kommerskollegium, maj 2016 första tryckningen. ISBN: 978-91-88201-14-0
Inledning Solvit är en informell problemlösningsmekanism som initierats av EU-kommissionen i syfte att snabbt och pragmatiskt komma tillrätta med hinder för den fria rörligheten på den inre marknaden. Solvit finns representerat med ett kontor i varje EUland och också i EES-länderna Norge, Liechtenstein och Island. I Sverige finns Solvit hos Kommerskollegium, som har i uppdrag att verka för en väl fungerande inre marknad. Till Solvit kan företag och privatpersoner anmäla hinder som de upplever att myndigheter orsakar genom att inte tillämpa EU-rätten korrekt. Hindret kan också bestå i att den nationella lagstiftningen inte stämmer överens med EU-rätten. Solvit är ett snabbt och kostnadsfritt alternativ till att få sin sak prövad i domstol. Solvit kan inte utfärda sanktioner utan arbetar informellt genom att föra dialog med de myndigheter som berörs. Målsättningen är att finna en lösning på det anmälda problemet inom tio veckor. Om detta inte lyckas så finns möjligheten att anmäla problemet direkt till EU-kommissionen. I de fall där hindret beror på att den nationella lagstiftningen inte är i linje med EU-rätten uppmärksammar Solvit regeringen på problemet i syfte att nå en lösning. Varje år gör Solvit Sverige en sammanställning av ett antal ärenden i syfte att beskriva verksamheten. Årets sammanställning har gjorts av utredaren Lena Nordquist. SOLVIT 2015 Den inre marknaden bygger på att det råder fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Sverige har som handelsberoende land ett intresse av en väl fungerande inre marknad och därmed av funktioner som bidrar till detta. Solvit är därför ett viktigt verktyg. Det gäller även i de fall där Solvit inte lyckas lösa de hinder som anmäls eftersom det faktum att de hanteras av Solvit ger problemen uppmärksamhet som kan leda till en lösning inom ramen för andra processer. Under 2015 har Solvit-nätverket i stort tagit emot drygt 2000 ärenden. Solvit Sverige har mottagit drygt 200 ärenden vilket är något fler ärenden än föregående år. Av det sammanlagda antalet ärenden som inkom till Solvit Sverige rörde drygt två tredjedelar hinder som uppstått här. Fördelningen av ärenden per frihet var ungefär densamma som tidigare med ärenden om personrörlighet i tydlig majoritet (ca 87 procent). Inga ärenden om fri rörlighet för kapital anmäldes. Av de ärenden som rörde personrörlighet handlade mer än en tredjedel om svårigheter för EUmedborgare och deras familjemedlemmar att bli folkbokförda i Sverige och de problem som blir följden vid avsaknad av personnummer. Denna typ av ärenden representerar sedan flera år tillbaka ett strukturellt problem som numera är välkänt i hela nätverket men som inte heller under det gångna året kommit närmare en lösning. Solvit hanterar också hinder som företag stött på när det gäller handel med varor och tjänster. Antalet ärenden som rör tjänster ökade något 2015 och några av dessa ärenden representerar en nyare typ av handelshinder som anknyter till utvecklingen på det digitala området. Det är sannolikt att digitaliseringen även fortsättningsvis möter nya typer av hinder - till exempel för att regelverk på området inte utvecklas i samma takt som nya affärsmodeller - och att Solvit i sådana fall genom sitt arbete skulle kunna bidra till den fria rörligheten på området. Medan antalet ärenden anmälda av företag är fortsatt lågt är Solvit Sverige ett av de center i nätverket som relativt sett har hanterat flest ärenden anmälda av företag. Av de företagsärenden som anmäldes till nätverket i stort under 2015 lyckades Solvit lösa 83 procent, vilket talar för att det sannolikt finns mycket Solvit skulle kunna hjälpa företag med för att underlätta deras fria rörlighet på den inre marknaden. Det är inte alltid som företagen själva är medvetna om att problem de stöter på utgör handelshinder som strider mot EU-regler. Det finns därför goda skäl att försöka öka företagens medvetenhet såväl om vilken typ av ärenden de kan få hjälp med och att Solvit kan hjälpa till. Här presenteras några exempel på vilken typ av ärenden som Solvit hanterat under det gångna året. 1
Fri rörlighet för personer Den fria rörligheten för personer är viktig att värna för att den inre marknaden ska nå sin fulla potential. Fri personrörlighet handlar inte bara om individers möjligheter utan har också stor betydelse för företags möjligheter att anställa över gränserna. Solvits ärendefördelningen visar att personrörlighet i stor utsträckning är ett område där hinder fortfarande uppstår och därmed är det också ett område där Solvit kan göra särskild nytta. Många av dessa ärenden är relaterade till socialförsäkringsområdet, ett komplicerat område, där reglerna inte är harmoniserade utan koordinerade. Det finns alltså inga gemensamma EU-regler för hur socialförsäkringen ska se ut i de olika medlemsländerna utan endast samordningsregler för hur rättigheten till socialförsäkring ska tillvaratas. Detta skapar utrymme för såväl gränsdragnings- som tolkningsproblem, vilka Solvit har goda möjligheter att lösa. En form av hinder som, liksom föregående år, anmäldes i betydande utsträckning till Solvit Sverige under 2015 är att EU-medborgare nekats folkbokföring och därmed personnummer i Sverige. Problemet är komplext men kan i korta drag förklaras mot bakgrunden att tillämpningen av de svenska folkbokföringsreglerna skapar en konflikt i förhållande till reglerna om uppehållsrätt. Avsaknaden av personnummer hindrar EU-medborgare att åtnjuta sina rättigheter fullt ut eftersom det i många fall begränsar tillgången till viktiga funktioner i samhället. Av de personrörlighetsärenden som anmälts till Solvit Sverige handlar mer än en tredjedel om personnummer och följden vid avsaknad av sådana. Många frågor om detta når också rådgivningsfunktionen Ditt Europa, en systerfunktion till Solvit, som ger allmän EU-information och råd i specifika situationer. Det stora antalet ärenden om svårigheter att få personnummer och det faktum att problemet drabbar alla nationaliteter har gjort problematiken allmänt känd inom Solvitnätverket som helhet och hos EU-kommissionen. Förutom den negativa inverkan som svårigheterna har på EU-medborgares möjligheter att utnyttja den fria rörligheten fullt ut innebär det en stor andel olösta ärenden för Solvit Sverige. I brist på en generell lösning tar dock Solvit Sverige emot dessa ärenden i syfte att finna individuella, pragmatiska lösningar där det är möjligt. Den näst största gruppen av ärenden rör uppehållsrätt. För svensk del hanterades under det gångna året ett stort antal ärenden med anledning av långa handläggningstider hos Migrationsverket för utfärdande av uppehållskort till EU-medborgares familjemedlemmar från tredjeland. Problemet är inte nytt utan har funnits i flera år, men är svårt att komma tillrätta med då det främst beror på hård arbetsbelastning hos Migrationsverket på grund av omvärldsläget. Den tredje största gruppen av ärenden som rör personer handlar om erkännande av yrkeskvalifikationer. Ärendena gäller både svårigheter med erkännanden av betyg och intyg och problem med långa handläggningstider för myndigheterna som ska besluta om erkännandena. Här är några exempel på personrörlighetsärenden som hanterats under det gångna året. Fler exempel på hinder som EU-medborgare kan stöta på i Sverige finns i rapporten Att flytta till Sverige hinder för den fria rörligheten för EU-medborgare som Kommerskollegium publicerade 2013. 1 Hjälp med att få socialförsäkringstillhörighet fastställd En svensk egenföretagare anmälde till Solvit Sverige att han hade svårigheter att erhålla dokumentation från tyska myndigheter som Försäkringskassan behövde för att kunna fastställa att han skulle tillhöra det svenska socialförsäkringssystemet. Solvit kontaktade den tyska myndigheten vilket ledde till att det efterfrågade beslutet utfärdades. Anmälarens problem var därmed löst. Exempel på olika situationer där svårigheten att få personnummer skapat hinder för EU-medborgare Krav på ett års vistelse för folkbokföring En person från Spanien som kommit till Sverige tillsammans med sin partner nekades folkbokföring och därmed personnummer mot bakgrund av att hon inte kunde visa att hon skulle vistas med uppehållsrätt i Sverige i ett år framåt. Reglerna om uppehållsrätt innehåller dock inga bestämmelser om hur länge uppehållsrätten kan komma att vara utan utgår endast från hur situationen ser ut vid prövningstillfället. Då folkbokföring i många fall är en förutsättning för att kunna utnyttja sina rättigheter som EU-medborgare fullt ut är de nationella reglerna om folkbokföring och tillämpningen av dessa problematisk. 2
Anställningskontrakt beroende av personnummer En person från Estland blev erbjuden arbete hos ett företag i Sverige, men kunde inte sluta anställningskontrakt med sin nya arbetsgivare eftersom hon saknade personnummer. Kontraktet krävde personnummer eller åtminstone ett så kallat samordningsnummer, men Skatteverket nekade att utfärda någondera och menade att anmälaren kunde börja arbeta direkt och ansöka om folkbokföring och personnummer efter det. Anmälaren hamnade således i en låst position tills företaget ändå valde att skriva kontrakt. Krav på faktiskt tecknande av sjukförsäkring innan besked om den godkänns En person från Österrike ansökte om folkbokföring hos Skatteverket men nekades, bland annat på grund av att hon inte hade visat att hon hade en heltäckande sjukförsäkring. Hon hade inte tecknat någon försäkring eftersom hon först ville veta huruvida den skulle anses vara heltäckande. Skatteverket meddelade dock att de bara prövar försäkringar som faktiskt redan tecknats. Solvit Sverige bedömde att detta utgjorde ett administrativt hinder samt en ekonomisk risk för anmälaren som på detta sätt kunde tvingas teckna en försäkring förgäves. En myndighet kan i och för sig ha stöd för att endast pröva redan tecknade försäkringar, men den har samtidigt, enligt grundläggande EU-rättsliga principer, en skyldighet att inte försvåra för den sökande att kunna tillgodogöra sig rättigheter. Mot bakgrund av att Skatteverket är restriktivt när det gäller att godkänna privata sjukförsäkringar som heltäckande kan förmodligen ansvaret att hjälpa den sökande att hitta rätt försäkring anses vara utökat, till exempel i form av viss vägledning. Svårigheter för EU-medborgares familjemedlemmar från tredjeland att få visum till Sverige Solvit Sverige har under året fått in flera ärenden som handlar om tredjelandsmedborgare som sökt visum vid svenska beskickningar för att ansluta sig till EUmedborgare här i Sverige. Gemensamt för dessa ärenden är att kraven för de visumsökande varit högre ställda än EU-rätten tillåter. När det handlar om tredjelandsmedborgare som är familjemedlemmar till EUmedborgare som utnyttjat sin rätt till fri rörlighet ska visum utfärdas kostnadsfritt genom en påskyndad process där i princip endast giltigt pass och bevis om familjeanknytning till EU-medborgaren får krävas. I de fall där andra eller högre krav ställs kan Solvit ta kontakt med den svenska beskickningen ifråga för att klargöra rättsläget och underlätta för anmälaren att få sin ansökan om visum prövad utifrån EU-reglerna. Lång väntan på erkännande av specialisering En läkare från Nederländerna anmälde ett ärende till Solvit eftersom hon väntat länge på att få sin specialistkompetens erkänd av Socialstyrelsen. Enligt reglerna i det direktiv som reglerar området ska handläggningstiden för dessa ärenden inte vara längre än fyra månader från det att ansökan är komplett. Den handläggande myndigheten ska vid behov begära kompletteringar inom en månad från att ansökan gjorts. Då hanteringen av den nederländska läkarens ärende tagit över ett år var den alltså i strid med EU-reglerna. Efter att Solvit tagit kontakt med Socialstyrelsen fattades beslut om erkännande och ärendet löstes. 3
Fri rörlighet för varor Den grundläggande principen för fri rörlighet för varor är den om ömsesidigt erkännande. Principen är viktig för företag och innebär att en vara som lagligen säljs i ett medlemsland ska kunna säljas även i andra medlemsländer utan att behöva anpassas efter nationella regler. Avsteg från denna princip får dock göras, till exempel genom krav på särskild anpassning om medlemslandet som kräver detta också kan motivera kravet utifrån särskilda skyddsintressen samtidigt som kravet är nödvändigt och proportionerligt i förhållande till detta skyddsintresse. Det förekommer att företag känner sig tvungna att anpassa sina produkter utifrån nationella krav trots att de inte ska behöva det. Dessa företag skulle med fördel kunna anmäla kraven till Solvit. Ett problem är att företag inte alltid identifierar hinder de stöter på som just handelshinder i juridisk mening och därför inte förväntar sig hjälp med att komma tillrätta med problemen. Vissa typer av hinder är särskilt svåra att identifiera. Ett exempel är så kallade användningsbegränsningar. Dessa inträffar när produkten som sådan är godkänd men inte får användas utan vissa restriktioner. Själva hindret drabbar ofta slutkonsumenten av produkten och utgör därför ett indirekt hinder för det företag som sålt den eftersom restriktionen kan innebära att konsumenten väljer en annan produkt. Mer om denna typ av handelshinder finns att läsa i en utredning som Kommerskollegium gjort. 2 4
Användningsbegränsning i form av krav vid installation av minireningsverk Ett ärende om en så kallad användningsbegränsning anmäldes av ett svenskt företag till Solvit för ett antal år sedan, men kunde inte lösas. Enligt berört företag finns problemet fortfarande kvar. Ärendet handlade om att svenska kommuner hindrat marknadstillträde för företagets produkt, små avloppsanläggningar för enskilda avlopp (s.k. minireningsverk). Företaget menade att produkten uppfyllde alla krav för att kunna installeras av konsumenter eftersom den var CE-märkt. Kommunerna hade dock ställt ytterligare krav på produkten vid dess installation med hänvisning till miljöhänsyn. Att ställa sådana krav är inte i strid med EU-rätten så länge det kan motiveras utifrån objektivt godtagbara hänsyn. Kraven som ställdes var dock otydliga och svåra att förutse. Bristen på transparens innebär att det inte kan anses motiverat att ställa denna typ av krav. Kommunerna var därför tvungna att förtydliga sina krav och göra klart för leverantörerna vad de ska uppfylla för att deras produkter ska få installeras. Denna skyldighet gäller även i avsaknad av ett tydligt nationellt regelverk. Solvit påpekade detta för de berörda kommunerna men någon lösning nåddes inte inom ramen för det enskilda ärendet. Ärendet förblev olöst och problemet kvarstår. Märkning av bijouterier i Spanien Ett svenskt företag stötte på märkningskrav vid försäljning av bijouterier i Spanien och anmälde problemet till Solvit. Kraven gick ut på att innehållet i produkterna måste anges på nationellt språk, vilket företaget menade gick utöver EU-rättsliga krav på märkning. Solvit konstaterade att de krav som ställts av de spanska myndigheterna var i linje med EU-rätten som tillåter denna typ av krav med hänvisning till att bijouterier kan innehålla allergena ämnen. Ärendet är ett exempel på en situation där resultatet av Solvits arbete är ett klargörande av gällande rätt på ett visst område. 5
Fri rörlighet för tjänster Antalet ärenden som rör fri rörlighet för tjänster har ökat något 2015 jämfört med tidigare år. På tjänsteområdet har företag bland annat mötts av handelshinder som uppstår när nya tekniker och nya sätt att handla och tillhandahålla tjänster blir möjliga. Nya handelshinder på detta område kan vara en konsekvens av att gamla regelverk inte är anpassade för nya affärsmodeller eller att medlemsstater vidtar nya regler för dessa modeller som inte är i linje med reglerna om fri rörlighet. Det är rimligt att tänka sig att utvecklingen på det digitala området kommer att ge upphov till nya situationer där Solvit kan hjälpa företag att kunna utnyttja sin rätt till fri rörlighet fullt ut. Fortsatt framgång i ärenden rörande utlämnande av allmänna datauppgifter Ett svenskt företag som utvecklat en tjänst i form av ett digitalt sjökort och som tidigare fått hjälp av Solvit återkom eftersom det stött på ytterligare hinder. Problemet gällde svårigheter att få tillgång till data som är nödvändig som underlag till sjökorten. Enligt gällande EU-direktiv på området ska myndigheter lämna ut sådan allmän data som det rör sig om, men såväl i Portugal som i Spanien hade myndigheterna nekat företaget informationen. När det gällde Spanien menade den berörda myndigheten att det bilaterala avtal som slutits med Storbritannien om hanteringen av datan var under omförhandling och att utlämnande kunde ske först när ett nytt avtal upprättats. Detta bedömdes av Solvit som stridande mot direktivet, men någon lösning kunde inte uppnås. I fallet Portugal lyckades däremot Solvit övertyga den portugisiska myndigheten om att företaget måste få ut den data som begärts. Ytterligare ett ärende öppnades då grekiska myndigheter inte heller lämnat ut uppgifter i enlighet med direktivet. Även i detta fall kunde Solvit lösa problemet. Företaget hade också motsvarande problem i Kroatien, men då själva hänvisat till att saken hanterats av Solvit, varpå den kroatiska myndigheten gav företaget tillgång till den aktuella datan utan att Solvit behövde intervenera. 6
Skatteskillnad för uthyrning av lägenhet i Kroatien En person anmälde ett ärende till Solvit med anledning av att han belagts med skatt på inkomst från uthyrning av en lägenhet i Kroatien trots att motsvarande skatt inte åläggs personer som är bosatta där. Personen menade att detta utgjorde en diskriminering gentemot utländska medborgare. Solvit utredde frågan och kom fram till att det är tillåtet för medlemsstater att behandla personer eller företag som är bosatta eller etablerade i medlemsstaten mer förmånligt än icke bosatta när de hyr ut en lägenhet. Detta följer bland annat av ett rättsfall från EU-domstolen. Transportföretag fick böter för avsaknad av dokument Ett tyskt företag anmälde till Solvit att en av deras förare belagts med böter av svensk polis då det vid en kontroll upptäcktes att en kopia på kontrolldokument för internationell tillfällig trafik saknades i fordonet. Ett så kallat färdblad i original fanns dock. Solvit utredde ärendet och bedömde att det inte stod i strid med förordningen som reglerar området att endast föra med sig originaldokument då samtliga löstagbara kopior redan förbrukats. Polisen, som inte känt till regleringen, medverkade därefter till att ordningsboten som utfärdats skulle tas bort och ärendet var därmed löst. 7
Noter 1 Kommerskollegiums rapport Att flytta till Sverige hinder för den fria rörligheten för EU-medborgare, publikation 2013:08 2 Kommerskollegium, utredning om användningsbegränsningar, dokument nr 2013/00425-2 8
2016 05 Box 6803, S-113 86 Stockholm, Sweden Phone +46 8 690 48 00 Fax +46 8 30 67 59 E-mail registrator@kommers.se www.kommers.se