Fördjupning anknytning

Fördjupning anknytning Betydelsen av känslomässigt nära relationer, beteendevetare, leg. psykoterapeut FSUM maj 2018

Fokus för dagen Våra erfarenheter av anknytning predestinerar i hög grad våra val i livet Vårt val av människovårdande yrken ANKNYTNING - Det västerländska samhället har gjort oss sårbara - Betydelsen av känslomässigt nära relationer - Skammens antidop TRYGG ANKNYTNING - Förhållningssätt och mönster OTRYGG UNDVIKANDE ANKNYTNING -Förhållningssätt och mönster - OTRYGG AMBIVALENT ANKNYTNING - Mönster vid otrygg ambivalent anknytning Otryggt ambivalenta familjer och arbetsgrupper DESORIENTERAD anknytning - Förhållningssätt och mönster

Fokus för dagen SKAM OCH SKULD - Identitet och våra fyra självmedvetna känslor - Skillnaden mellan skuld och skam - Självuppfattning och moralperception - Självkänslans grundfundament - Sambandet mellan god självkänsla och motivation - Vår inre balans styr vår motivation - Kultur och skam - Skam och religion - Identitetsutveckling i ett individualistiskt samhälle - Skambeteenden och grandios kompensation - Skuld och empati - Studier om skam och psykisk sjukdom - Skam och skuld studier - Förhållningssätt till skambenägna ungdomar

Våra erfarenheter av anknytning predestinerar i hög grad våra val i livet Några exempel. Vilken partner vi fastnar och attraheras av Hur vi uppfostrar våra barn Hur vi förhåller oss till våra anknytningsobjekt Vilken roll i iklär oss i en arbetsgrupp Hur vi förhåller oss i konflikter Hur vi röstar i riksdagsvalet Vilka värderingar vi har Hur vi lyckas och bedömer framgång i livet Hur vår egen självkänsla utvecklas

Vårt val i människovårdande/ pedagogiska yrken Våra egna erfarenheter av anknytning har utrustat oss med olika förmågor (risker och möjligheter) Våra egna erfarenheter av livet har gett oss mer eller mindre omedvetna livsuppgifter med en djupare förståelse för människor som befinner sig i likande situation som vi själva en gång befann oss i. Personlighetsdrag utifrån humanistiska och etisk värdegrund (Sekulariserad eller religiös värdegrund) Stokastisk effekt (kommunen skär ner och omplacerar personal som leder till slumpmässiga effekter)

Anknytningsmönster - Trygg anknytning - Otrygg ambivalent anknytning - Otrygg undvikande anknytning - Desorienterad anknytning Vilket anknytningsmönster har du och hur ger det sig uttryck i de relationer du har? (Klienter/elever/kollegor/partners/ föräldrar och egna barn)

Anknytning Det västerländska samhället har gjort oss sårbara Mina tidigare år är i mina upplevelser förbundna med min moder. För det första fanns hon alltid där; jag kan komma ihåg hur behagligt det var att känna hennes kropp när hon bar mig på sin rygg och lukten av hennes hud i den heta solen. Allt kom från henne. När jag var hungrig eller törstig svingade hon mig runt så att jag kunde finna hennes fulla bröst; när jag nu sluter mina ögon känner jag ånyo med tacksamhet den känsla av välmående jag hade när jag begravde mitt huvud i deras mjukhet och drack den söta mjölken som de gav. På natten när det inte fanns någon sol som värmde mig fyllde hennes armar och kropp dess plats. När jag blev större och mer intresserad av andra saker kunde jag från min säkra plats på hennes rygg utan rädsla titta som jag behagade och när tröttheten blev mig övermäktig behövde jag bara sluta mina ögon. (Kabongo, 80 år gammal hövding av Kikiyustammen)

Anknytning Betydelsen av känslomässigt nära relationer En individ som haft förmånen att växa upp i ett bra hem med hängivna föräldrar har alltid känt människor som han kan söka stöd, trygghet och skydd hos, och vet var dom finns. Så djupt rotad är hans förväntningar och så regelbundet har dom bekräftats att han som vuxen har svårt att föreställa sig någon annan typ av värld. Bowlby, 1973

Anknytningsmönster Skammens antidop: Beskydd att bli skyddad när barnet upplever fara Tröst att som barn bli tröstad i och efter hotfulla situationer Lyhördhet någon som hör och kan tolka barnets signaler i rimlig tid Förutsägbarhet att reagera likartat på signaler från barnet. Någon barnet kan gå till när barnet känner sig ensam, kall och rädd

Vår egen erfarenhet av anknytning - Hur relaterar vi till andra? Trygg anknytning Kännetecknas av att barnet kan använda sina anknytningsobjekt som en trygg hamn, d.v.s. någon som man kan vända sig till för hjälp då tröst eller skydd behövs. - Barn med ett tryggt anknytningsmönster kan flexibelt anpassa sig efter omgivningen, kan leva sig in i andras situation och har god förmåga att hantera stress och förluster.

Trygg anknytning kännetecknas av 1. Förälderns respons på barnet är förutsägbart, uppmuntrande, stöttande och av beskyddande karaktär. 2. Relationen behöver genomsyras av värme och kärlek så väl verbalt som fysiskt. Så etableras en grundtillit till andra människor. 3. En tro på att de flesta människor vill en själv väl och att man är värd att älskas. 4. Inga dolda agendor (Källa: psykologonline.nu)

Vår egen erfarenhet av anknytning - Hur relaterar vi till andra? Förhållningssätt som vuxen både privat och i sin profession Bra självkänsla och känner sig kompetent i relationer. Litar på sig själv och på andra, relationen mellan närhet och avstånd är okomplicerad. Det är relativt enkelt att uppfatta eller prata om egna och andras känslor i situationer där det är relevant. Söker konstruktiva lösningar i konflikter och försöker reda ut missförstånd, utan att hamna i negativa tankemönster. Sällan svartsjuka/prestige/konkurrens och behöver inte söka bekräftelse på sin egen duglighet. Som vuxna har de lätt att komma nära andra människor, men trivs också bra i eget sällskap. Man har lätt att fungera i långvariga och sunda relationer.

Otryggt undvikande anknytning

Vår egen erfarenhet av anknytning - Reza har väskan packad på rummet, han drar nog i natt Otrygg - undvikande Kännetecknas av att barnet försöker vara känslomässigt självförsörjande och undviker närhet. Att barn med undvikande anknytningsmönster inte söker tröst innebär inte att de inte känner rädsla och otrygghet. De bara inriktar sig på annat som sina leksaker och stänger av anknytningssystemet som ett försvar mot att bli avvisad. De tänker sig fram till svar snarare än känner efter. Nota bene: Bör inte förväxlas med PSTD (undvikande), då beteendet kan te sig snarlikt

Vår egen erfarenhet av anknytning - Reza har väskan packad på rummet, han drar nog i natt Förhållningssätt som vuxen både privat och i sin profession - Tänker och resonerar rationellt snarare än känslomässigt. - Markerar gränser och inbjuder inte till att prata känslor i onödan, överordnad betoning på praktiska behov. - Tenderar kritiskt granska och rationellt förhålla sig till partner/kollegor/vänner och klienter - Hittar snabbt brister hos andra - Känns obekvämt och olustigt att visa egna känslor och undviker det helst.

Otryggt undvikande kännetecknas av 1. Barn som blivit bortstött av närstående när de behövt hjälp och närhet skapar förväntan att andra människor också ska avvisa. Barnet lär sig då att det inte går att lita till andras välvilja och att det måste klara sig självt. 2. Känslor, speciellt sorg, ilska, frustration blir då av ondo eftersom det lett till att de blivit bortstötta och de tänker sig därför snarare fram till svaren än att lyssna till hur det känns. 3. Istället för känslor upplevs lättare tomhet och brist på glädje i livet. Det är svårt att vara riktigt glad om man har kvar all ledsamhet, sorg, ilska och frustration inom sig. Som vuxen: 4 Omtyckta av sin omgivning och lätt att ha att göra med eftersom de inte är känslostyrda. Många föredrar ytliga relationer och håller en känslomässig och/eller fysisk distans i nära relationer. Drar sig ofta undan nära relationer då krav på närhet uppstår. Många väljer ofta att lämna relationen efter en intensiv förälskelse eftersom de då blir så upptagna av partners brister att det tvivlar på att partnern är den rätte. (Källa: www.psykologionline.nu).

Anknytningsmönster Otrygg/undvikande anknytning

En otryggt undvikande arbetsgrupp kännetecknas ofta av: 1. Svagt ledarskap 2. Subgrupper och partitagning 3. Ingen gemensam kultur (härskartekniker) 4. Undviker problem och löser inte konflikter 5. Konkurrens mellan subgrupper och ökar risken för mobbing och utfrysning 6. Öppnar för ett negativt informellt ledarskap

Vad kännetecknar en otrygg undvikande familj? Barn kontra föräldrar/ föräldrar kontra barn (arbeta i grupp)

Otrygg ambivalent anknytning www.psykologionline.nu

Vår egen erfarenhet av anknytning? Mohammed är som ett tuggummi under skon på mig Otrygg - ambivalent Barn med otrygg-ambivalent anknytning bär med sig en erfarenhet av att ibland bli omhändertagna, ibland avvisade när de söker hjälp och tröst. Osäkerheten gör att de känner separationsångest och rädsla. Barn med ett ambivalent anknytningsmönster blir lätt överväldigade av sina egna känslor och de visar ofta ilska samtidigt som de klamrar sig fast vid den vuxna. De är i stor utsträckning känslostyrda. Som vuxna uppfattas de ofta som kreativa personer som har nära till sina känslor. I nära relationer skrämmer de ibland iväg människor med sin starka önskan om närhet. En del är så rädda att bli övergivna att de istället undviker nära relationer..

Mönster vid otrygg ambivalent anknytning Om två personer med otrygg-ambivalent anknytning är i en parrelation så blir relationen ofta väldigt stormig och ökar risken för svartsjuka och ständiga uppbrott. 1. Klängighet riskerar att den andre tröttnar. Människor med ambivalent anknytning behöver motstå impulsen att ständigt söka kontakt och bekräftelse från omgivningen. 2. Att aktivera sig, skaffa egna intressen vid sidan om relationen, umgås med andra, sporta mm istället för att ständigt försöka träffa sin partner. 3. Kan vara lättare sagt än gjort. Notera om dina krav på en relation är rimliga www.psykologionline.nu

Vår egen erfarenhet av anknytning? Mohammed är som ett tuggummi under skon på mig Förhållningssätt som vuxen både privat och i sin profession Tenderar att vara känslostyrd och har i stressade situationer svårt att tänka rationellt. Rädsla för att bli överflödig, angelägen att omgivningen ska förstå hur du känner. Relationer tenderar ibland att bli gränslösa, klängiga, beroende och svårt att släppa taget Vill att relationer ska vara känslomässigt nära men är samtidigt väldigt osäker på om den håller

Anknytningsmönster - Trygg anknytning, otrygg undvikande och otrygg ambivalent undvikande

En otryggt ambivalent arbetsgrupp kännetecknas ofta av: 1. Dagsformen avgör hur man upplever och utför arbetet 2. Regler och rutiner är sekundära 3. Problem löses från dag till dag, släcker bränder och ad hoc lösningar 4. Jobbar helst tillsammans med de man trivs med 5. Hinner inte gå till möten, stänger inte av mobiler. Saker kommer ofta emellan. 6. Följer inte upp arbetet och utvärderar inte 7. Pratar bakom ryggen om arbetskamrater och objekten växlar. 8. Finns ingen systematik i skitsnacket, riktas mot olika personer Källa: http://slideplayer.se/slide/2423211/

Vad kännetecknar en otrygg ambivalent familj? Barn kontra föräldrar/ föräldrar kontra barn (arbeta i grupp)

Just nu tänker du? Vilket anknytningsmönster är - jag? - Är anknytningsmönster statiskt eller förändras det över tid? - Känner igen mig i flera, hur är det möjligt? - Hjälp, vad har jag gjort mot min barn?...

Arbetsgrupper består ofta av rund personal och fyrkantig personal

Vår egen erfarenhet av anknytning Mustafa: ingen bryr sig om det inte är något man vill ha av mig Otrygg desorienterad Desorganiserad anknytning antas återspegla en inre arbetsmodell (eller mental representation) av en otrygg och farlig värld, där uttalade behov av skydd från vårdnadshavare besvaras med vad som uppfattas som ökad fara, snarare än tvärtom. Utagerande barn ett nästan uteslutande fokus på yttre, observerbara symtom, såsom aggressivt beteende, medan man ignorerar de mindre observerbara symtomen, såsom depression. Man fann också att barn med desorganiserad anknytning i högre utsträckning än andra barn uppfyllde diagnoskriterierna för depression. Barn med DA har högre nivåer av dåligt självförtroende än andra. Oförmåga att reglera ångest i samband med skrämmande eller skrämt beteende hos vårdnadshavaren skapar sannolikt känslor av hjälplöshet och hopplöshet, som respons på bristen på trygghet i dessa barns inre och yttre värld..

Desorienterad anknytningsmönster 1. DA uppstår som ett resultat av fysisk eller psykisk misshandel. 2. En vårdnadshavare som har stora svårigheter att tolka barnets signaler, varav barnet upplever anknytningspersonen som skrämmande. 3. Leder till relationsstörningar med undvikande beteende i vuxen ålder, då närhet är förknippat med smärta och svek. 4. Relationer är sällan djupa och många med DO undviker nära relationer trots stor önskan och längtan till kärlek och trygghet. 5. Barn med DA har i större utsträckning dåligt självförtroende och depressioner än andra barn (skam) Foto:pixel För att lösa problemet med den stora längtan går många in i en relation genom att anpassa sig till största delen till de andras behov och därmed göra avkall på sina egna känslor och behov, vilket ofta leder till en ökad ångest.

Kognitiva scheman Hur etableras vi vår bild av oss själva? - Kognitiva scheman är grundantaganden om hur världen fungerar. De bygger på våra kategoriseringar och deras grund är alltså våra tidigare erfarenheter. - Dessa ofta omedvetna antaganden reglerar hur vi uppfattar situationer och personer. - Det ger våra sinnesintryck en mening samt väcker känslor hos oss. De är kognitiva strukturer i vårt psyke och kärnan i allt vårt tänkande.

Kognitiva scheman Identitet - En människas kognitiva scheman är nära kopplade till hennes identitet vilket gör dem svåra att förändra. - Redan från tidig barndom utvecklas de föreställningar vi har om oss själva och omvärlden och de sitter så djupt rotade i oss att vi inte ens uttalar dem för oss själva. - Våra kognitiva scheman fungerar som absoluta sanningar som vi agerar utifrån.

Identitet och våra fyra självmedvetna känslor Skam Stolthet Förlägenhet Skuld

Who did this mess? Skuld en evolutionär grundaffekt hos alla högt utvecklade däggdjur

Skillnader mellan SKAM och SKULD SKAM: - Fokus bara på sig själv - Tycker illa om sig själv - Hur kunde jag göra så? - Mycket smärtsamt - Påtaglig påverkan självuppfattningen - Känslan av att krypa och granskas - Försämrad självkänsla/paralyserande - Vill gömma sig/försvinna - Grundläggande affekter: Självförakt, förödmjukelse, ovärdighet, tillintetgjord och maktlöshet SKULD: - Fokus på ett specifikt beteende - Mår dåligt över något man gjort fel - Hur kunde jag göra så? - Måttligt smärtsamt - Mindre påverkan/förändring i/på självuppfattningen - Känslor av olust extra känslig - Ingen större påverkan av självkänsla, -Känslan att ha kraft/ork att reparera - Grundläggande affekter: Vilja göra rätt, korrigera, anpassa sig, trösta, förändra, förbättra och göra om

En förälders främsta uppgift är att hjälpa barnen att utvecklas till trygga, ansvarstagande och medkännande individer När våra barn gör fel, exempelvis slänger oprovocerat legoklossar på lillebror reagerar vi som föräldrar När vi uppfostrar och vägleder våra barn när de inte gör som de ska är frågan; hur vill vi då att de ska känna?

För att få en självuppfattning och medvetna känslor i relation till andra krävs: - Förmåga att känna ett själv i relation till andra - Förmåga att relatera till en given norm eller värdegrund Barn reflekterar och värderar sig själva genom stolthet, skuld eller skam i förhållande till den kulturella, samhälleliga och föräldrabaserade norm de tidigt l livet inordnar och mallas efter Våra grundantaganden är ofta stabila, övergeneraliserade och globala. Vilket innebär att de är svåra att förändra. Jagkänslan utvecklas vid ca 12 månader och moralperceptionen vid ca 18 månader. Barnen blir därefter både den utvärderade och utvärderaren, dvs bärare av båda dessa roller

Skillnader mellan SKAM och SKULD Själv -Undrar om de vet hur dålig jag är? - Jag duger inte till någonting. - Jag är värdelös SKAM SITTER I HUVDET Andras bedömning av dig SKAM Effekt på andra Andra Själv -Hon blev ledsen av Vad jag gjorde - Hur kommer det jag gjorde påverka henne? SKULD SITTER I SITUATIONEN Andras bedömning av dig SKULD Effekt på andra Andra

Med vilka glasögon betraktar vi världen? Förhållningssätt till på barn Förhållningssätt till ålder Förhållningssätt till familj Förhållningssätt till religion Förhållningssätt till individen Förhållningsätt till auktoriteter Förhållningsätt till kön Förhållningssätt till sanning och lögn Förhållningssätt till sexualitet

Kulturella perspektiv värda att notera Hur individer från inifrånstyrd och utifrånstyrda kulturer uppfattar varandra Inifrån styrd kultur Jämställdhet - Upplevs respektlöst Uppgiftfokuserat - Upplevs ovänligt Ärlighet är viktigast - Upplevs oförskämt Individualism - Upplevs egencentrerat Effektivitet - Upplevs skrytsamt Relationer Tid Tal Pengar Mat Sexuell frigörelse Sexualitet - Upplevs som moralförfall Utifrån styrd kultur Hierarki - Upplevs förtryckande Händelse fokuserat - Upplevs hänsynslöst Harmoni är viktigast - Upplevs oärligt Kollektivism - Upplevs korrumperat Gästfrihet - Upplevs påklistat Sexualitet i hederskulturer - Upplevs tvångsmässig och identitetskränkande

Andra tycker jag är skyldig Andra tycker INTE jag är skyldig Jag tycker jag är skyldig Jag är skyldig och accepterar straff Ingen vet. Så det finns ingen anledning att skämmas Jag tycker INTE jag är skyldig Jag skäms och har förlorat min heder för vad andra tänker om mig. Mitt rykte är skadat. Min heder är viktigare än min egen uppfattning av situationen. Inga problem. Jag är inte skyldig och min heder är intakt

Kareema de kan dra åt helvete

Skammen hindrar mig att njuta Citat från intervju med artonårig Bawan, kurd, muslim och bög (DN 2009-10-02) - Jag vill skrika ut mina lungor och visa hela världen vem jag egentligen är - Jag kan aldrig träda fram och berätta om min läggning, familjen skulle skämmas och deras heder skulle krossas - Särskilt mamma skulle skämmas, det är ju hon som har uppfostrat mig - Pappa skulle skämmas svårt inför alla kurder och araberna som respekterar honom, han skulle känna sig liten och misslyckad som man och det vill jag inte utsätta honom för Han svarar med ett enda ord när jag frågar hur det känns att vara så föraktad av sin familj hjärtskärande!

Skammen hindrar mig att njuta Citat från intervju med artonårig Bawan, kurd, muslim och bög (DN 2009-10-02) - Jag platsar inte i familjen, jag var rädd och tänkte ofta ta livet av mig - De skulle inte sakna mig! Skulle du hellre vilja vara heterosexuell? - då slipper jag skammen, jag skäms alltid när jag är tillsammans med en kille - Jag slappnar av när jag är full, så full är jag ganska ofta Jag gillar maskulina muskelmän, helst blattar. Det känns skönt att ha sex med dem, för det är så förbjudet. Som att hämnas på pappa och farfar - De hårda hedersreglerna är omänskliga, men jag har dom i mig och jag avskyr dem. Jag vill att mina systrar behåller oskulden, det känns äckligt de ska vara rena till de gifter sig Det blir synd om min fru, för jag kommer att vara otrogen.

Skam stolthet

Skam och religion I många tolkningar av religion är skam ett grundfundament. Systematiskt skambeläggs människor inom rörelsen vars beteenden, värderingar och normer inte företräder den åsiktsriktning som gör gällande att religionen ska tillämpas i sin ursprungliga tolkning och vara gängse samhällsordning oberoende av folkviljan.

Skam och religion I ett sekulariserat samhälle individanpassas religion, det utgår från individen och skammen nedtonas Till oss är alla välkomna oavsett tro, vi söker inte samstämmighet och vi har ingen i förväg uppgjord plan. Personligen gillar Olle Carlsson uttrycket Gud såsom vi själva upp fattar honom, något som fått en del att säga att så där flummig kan man väl inte vara. Själv menar han att det är tvärtom, att det är en enorm ansträngning att inte bara köpa andras uppfattningar eller sanningar utan faktiskt utgå från sig själv. Och han skulle önska att vi utgick från oss själva mycket mer i våra liv, och på många olika plan. Kyrknytt nr 2/09

Skam och religion Där Guds lag är landets lag är skam ett grundfundamet

Skam beteenden - Skam utesluter andra (centrum för sitt eget universum) - Förhindrar och frånkopplar känslor av omsorg om andra - Aggressivitet som strategi att minimera känslor av värdelöshet, övergivenhet och tomhet - Fientlighet och svårigheter att hantera ilska - Låg impulskontroll i förhållande till ilska - Låg frustrationstolerans - Omedelbar behovstillfredsställelse - Låg tillit (ingen tycker om mig i alla fall) - Lättkränkthet - Kravmaskiner - Narcissistisk problematik

Skamkänslor leder till grandios kompensation Självanklagelser, otillräcklighet Upplevd press t ex i skolan Somatisering, oro Självstyre, egenkontroll Underkännande av all yttre auktoritet Omgivningens gränser uppfattas som kränkningar Brist på inre regulering av självvärde Ständig kamp för berättigande

Skuld och empati Skuld och ett empatiskt förmåga att sätt sig in i andra människors situation och adaptivt förhållningsätt till andra går hand i hand. Att känna skuld rymmer en känslomässig och mentaliserande förmåga. Empati är en viktig affekt i alla nära relationer. Skuld har evolutionärt sätt bidragit till vår förmåga att reglera vår omsorg om andra.

Studier om skam och psykisk sjukdom I studien av Orth, Berking och Burkhardt (2006) framkom att skam leder enligt studien till grubblerier som i sin tur, till skillnad mot skuld, har en påverkan på utvecklingen av en depression. En studie om personer som i barndomen blivit utsatt för psykologisk misshandel visar att faktorer som bortstötning, isolering och emotionell försummelse leder till skam och har en positiv korrelation med depression (Webb, Heisler, Call, Chickering, & Colburn, 2007). Forskare har också genomgående rapporterat att det finns ett samband mellan benägenheten för skam och en hel del psykologiska symtom, inklusive depression oro, ätstörningssymtom, och självskada. Personer som ofta upplever skamkänslor i sitt själv förefaller vara mer känsliga för en rad psykologiska symtom (Leary & Tangney, 2003).

Skam och skuld studie, Kalifornien mellan 2004-2012 380 st 12 åringar med uppföljande studie 2012 (åtta år senare). (TOSCA, TOSCA-C) Studien syftade till att kartlägga korrelationen mellan de respondenter som skattade högt i SKAM kontra SKULD i beteende utifrån den livsstil och marginalisering med fokus på brottlighet, kriminalitet och riskbeteenden åtta år senare vid 18 års ålder. Skillnaden mellan SKAM benägna kontra SKULD benägna ungdomars utveckling var signifikant Sambandet mellan skambenägna barn var signifikant i frågan - marginalisering (arbetslöshet, socialt understöd) - kriminalitet, ätstörningar, självskada - missbruk (sju prövat heroin alla skambenägna enligt skattnings- instrument) - och separation från samhällets rådande normer. -Sexuell oförsiktigt beteende

Anknytningsbaserat samtal People will forget what you said, people will forget what you did, but people will never forget how you made them feel.