Smärta i palliativ vård

Relevanta dokument
Cancersmärta mer komplext än bara värk i kroppen!

Smärta i palliativ vård

Smärta palliativa aspekter

Smärta palliativa aspekter

Smärta i palliativ vård

Smärta i palliativ vård

Smärta i palliativ vård

Cancerrelaterad smärta

Cancerrelaterad smärta

Smärta och KASAM. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC

Cancerrelaterad smärta

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem

Den sociala smärtan: Hur kan ensamhet påverka smärta och hälsa?

Smärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

God palliativ vård state of the art

WHO:s smärttrappa gäller än:

SMÄRTA. Symtomkontroll, , Annika Pohl, Waldemar Bau

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Smärta hos äldre och vid demens - ett palliativt problem

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Pallia%v vård: Total smärta eller totalt lugn inför döden?

Effektiv behandling av smärta

SMÄRTA I PALLIATIV VÅRD OCH SMÄRTA RELATERAD TILL CANCER


Palliativt förhållningssätt

Palliativt förhållningssätt

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Smärtbehandling vid cancersjukdom

Att höra till : om ensamhetens och gemenskapens effekter på hälsan

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV

Smärtseminarium. Christopher Lundborg AN/Op/IVA. Central fortledning. Nedåtgående bansystem PAG. Neurotransmittorer: Serotonin Noradrenalin Endorfiner

Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare

Palliativ vård Professor Peter Strang

Palliativ vård vid olika diagnoser

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen

Smärta & smärtbehandling

Patienter på remiss för smärtor ska kunna bedömas av samtliga ST-läkare, specialister och överläkare.

Peter Strang, professor, överläkare

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Att höra till : om ensamhetens och gemenskapens effekter på hälsan

Långvarig smärta hos äldre. SMÄRTDAGEN Uppsala 2019 Sylvia Augustini Smärtläkare, allmänläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Smärta och smärtskattning

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom Grönvallsalen

Ett smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt?

SMÄRTBEHANDLING DEN SVÅRA BALANSEN.

Smärta vid demens. Peter Strang. Professor, överläkare. Karolinska Institutet, Stockholms sjukhem, och PKC Palliativt Kunskapscentrum i Stockholms län

LÅGDOS METADON, FUNGERAR DET OCH HUR GÖR MAN? Per Fürst Överläkare, Doktorand Specialist i geriatrik och palliativ medicin

SFAI fortbildningsföreläsningar 2016

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET

Kloka Listan Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Smärtläkemedel gamla och nya

SMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN

-med fokus på opioider

Vården vid palliativ smärta

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

När det gör ont innehåll

Smärta. Palliativa rådet

Smärta & Smärtbehandling till barn. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

Den vidunderliga smärtan

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö

Onkologiska -behandlingsmetoder

FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Palliativ sedering Professor Peter Strang

Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

Akut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

SU Med. Ger- Akutmottagning Akutmottagningen Omr2. 2 st po 1 gång

Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Smärtfarmaka och akupunktur

SFPM 20 år. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT

Smärta hos barn med cancer + lite om behandling. Gustaf Ljungman, doc, öl gustaf.ljungman@kbh.uu.se

ALLT OM SMÄRTA. Solutions with you in mind

Brachytherapy. skelettsmärta pga BM- el skelettengagemang. smärta pga mjukdelsengagemang, kapseldistension, obstruktion av tarm, etc

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA

Smärtlindring för den palliativa patienten. Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation.

Strategier vid långvarig smärtproblematik

Transkript:

Smärta i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och PKC

2 Föreläsningens innehåll Olika kliniska smärttyper och varför likadana smärtor kan behöva olika behandling! (kap 5, kap 7, kap 8) Varför kropp och själ hänger ihop när det gäller smärta? (kap 1) Vad dödsångesten betyder för upplevelsen av cancerrelaterad smärta (kap 1) Varför ofrivillig ensamhet kan öka upplevelsen av smärta! (kap 1)

3 Strang: Cancerrelaterad smärta, 2a uppl 2012 395 sid, 428 referenser. Cirka 40 fallbeskrivningar.

Smärta (enligt IASP- International Assoc. for the Study of Pain) En obehaglig sensorisk (=fysisk) och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtan är alltid subjektiv

Den fysiska smärtbanan (Tr.Spinothalamicus) Hjärnbarken Thalamus Ryggmärgen väldefinierad smärta Skadad vävnad snabb fortledning Peter Strang

Den psykiska smärtbanan (Tr.Spinoreticularis) Limbiska Mediala Hjärnstammen systemet thalamus Formatio reticularis (+ frontalloben) Ryggmärgen Känslor Dödsångest mm Puls, blodtryck mm. Man ser och kan Skadad vävnad Peter Strang mäta smärtan

Dödsångest ökar smärtan Smärta Oro/ dödsångest -man börjar känna efter - smärtan känns starkare Peter Strang

CANCERUTLÖST SMÄRTA - Förekomst - 50% av patienter med avancerad cancer upplever svåra smärttillstånd ytterligare 20% har medelsvår smärta De sista veckorna har >90% smärtproblem >90% av smärtorna är behandlingsbara cirka 80% upplever två eller fler smärttyper samtidigt

MYT OM MORFINBEHANDLING Opioider tar bort all smärta, om dosen är tillräckligt hög

Mekanismbaserad smärtbehandling 1. Nociceptiv smärta av typen: a. Konstant somatisk molvärk (paracetamol + opioider) b. Rörelseutlöst (inflammatorisk) smärta (tillägg: NSAID, kortison, ev. palliativ strålbehandling) c. Visceral konstant smärta (paracetamol + opioider) d. Visceral koliksmärta (tillägg av: spasmolytika, NSAID) 2. Neuropatisk smärta (tillägg av gabapentin/pregabalin, tricykliska, kortison, marcain spinalt osv) 3. Emotionell (känslomässig) komponent

Mekanismbaserad smärtbehandling 1. Nociceptiv smärta av typen: a. Konstant somatisk molvärk (paracetamol + opioider) b. Rörelseutlöst (inflammatorisk) smärta (tillägg: NSAID, kortison, ev palliativ strålbehandling) c. Visceral konstant smärta (paracetamol + opioider) d. Visceral koliksmärta (tillägg av: spasmolytika, NSAID) 2. Neurogen/neuropatisk smärta (tillägg av gabapentin/pregabalin, tricykliska, kortison, marcain spinalt osv) 3. Emotionell komponent

Konstant nociceptiv molvärk Vid lätt-medelsvår smärta Paracetamol (Panodil, Alvedon osv) Fulldos 1gx4 Funkar ofta även vid hög ålder (ev. dosreducering 1gx3 eller 0,5gx4) Funkar ofta vid levermetastasering Vid svårare smärtor: Paracetamol + stark opioid (morfin, oxykodon, fentanyl, hydromorfon, ketobemidon, metadon). Alltid laxermedel (Laxoberal, Movicol) Alltid medel mot illamående (Postafen, Primperan, ev Scopoderm) vid opioidinsättning.

Fallbeskrivning 70 årig kvinna med spridd gyn cancer i buken Har länge stått på Dolcontin 60 mg x 2 Får allt mer ont. Under knappt 1 vecka ökas Dolcontinet upp till 100 mg x2 Maken ringer: patienten är bättre smärtlindrad, men förvirrad, mkt svag. Åtgärd: minska Dolcontin till 80 mg x2 + insätta Panodil 1 gx4 Patienten blir bra smärtlindrad och klar i huvudet

1 4 Var noga med detaljer! Behovet av medicin mot illamående 79 årig man med prostatacancer. Spridning till bäcken + ryggrad Har ont. Panodil har hjälpt men inte längre Får Dolcontin utskrivet från sjukhuset + Primperan vid behov Provar men det funkar inte Har ont, men vill inte ta Dolcontin jag tål inte morfin, jag spyr!! Vad göra? Fick ett schema där han tog Primperan 40-60 minuter före Dolcontin tabletten. Då var problemet med illamåendet löst!!

Startdoser för opioider Opioid-naiv (står ej på opioider) Dolcontin 10 mg x2 (som tillägg till paracetamol) (vid demens: 5 mg x2) (Stor patient: 20 mgx2) Oxycontin 5 mg x2 Står på svag opioid (t.ex Citodon 2 st x 4= 240 mg kodein) Fulldos Steg 2- preparat motsvarar 20-30 mg morfin! Startdos vid byte från Citodon till Dolcontin = Dolcontin 20-30 mg x2 + paracetamol

Mekanismbaserad smärtbehandling 1. Nociceptiv smärta av typen: a. Konstant somatisk molvärk (paracetamol + opioider) b. Rörelseutlöst (inflammatorisk) smärta (tillägg: NSAID, kortison, ev palliativ strålbehandling) c. Visceral konstant smärta (paracetamol + opioider) d. Visceral koliksmärta (tillägg av: spasmolytika, NSAID) 2. Neurogen/neuropatisk smärta (tillägg av gabapentin/pregabalin, tricykliska, kortison, marcain spinalt osv) 3. Emotionell komponent

Rörelseutlöst nociceptiv, inflammatorisk smärta Vanligt lite senare i sjukdomsförloppet Vanlig smärta vid snabb metastasering Typiskt: stor skillnad mellan vila och rörelse Frisättning av prostaglandiner (PgE2), interleukiner (IL1, IL 6 osv), tillväxtfaktorer (EGF, NGF osv) mm. NSAID (= Naproxen, ibuprofen, diklofenak osv) +/- kortison I svåra fall: NSAID +/- kortison + morfinprep Palliativ strålbehandling har ofta god verkan

Prostaglandin- och leukotriensyntes Membranlipider Cellskada + - Steroider Fosfolipas A + Arachidonsyra Leukotrien B4 Cyklo-oxygenas (COX) + - NSAID PG-G2 (endoperoxidas) PG-E PG-F Tromboxan Prostacyklin

1 9 Fallbeskrivning: rörelser i nacken gör ont! 50 årig man med spridning av cancern till två nackkotor Ganska smärtfri om han sitter helt stilla, men minsta rörelse av huvudet gör ont, trots morfin!! Lämpligt fall för strålbehandling (god chans att få bort smärtan) Får i väntan på strålbehandlingen prova Diklofenak 50 mg x3 Blir helt smärtfri!!

Ulkus, njursvikt, hjärtsvikt Klar ulkusrisk vid NSAID-behandling Frikostighet med ulkusprofylax Losec (omeprazol), Lanzo, Pariet, Pantoloc, Nexium Särskilt hög risk om NSAID + kortison Risk för njurpåverkan (pga prostaglandinhämning). KOLLA: Inte har försämrad njurfunktion (kolla krea) Patienten får i sig vätska Har urinproduktion Någorlunda bra blodtryck Försiktighet vid hjärtsvikt

Mekanismbaserad smärtbehandling 1. Nociceptiv smärta av typen: a. Konstant somatisk molvärk (paracetamol + opioider) b. Rörelseutlöst (inflammatorisk) smärta (tillägg: NSAID, kortison, ev palliativ strålbehandling) c. Visceral konstant smärta (paracetamol + opioider) d. Visceral koliksmärta (tillägg av: spasmolytika, NSAID) 2. Neurogen/neuropatisk smärta (tillägg av gabapentin/pregabalin, tricykliska, kortison, marcain spinalt osv) 3. Emotionell komponent

Visceral konstant molvärk Ofta initialt växt på bukhinnan och fria ytor Molvärk vanlig vid tidig metastasering Vid lätt - måttlig smärta Paracetamol Fulldos 1gx4 (hos äldre 1 g x3) Vid svårare smärtor: Paracetamol + stark opioid (morfin, oxykodon, fentanyl, hydromorfon, ketobemidon, metadon). Alltid laxermedel (Laxoberal, Movicol) + antiemetika (Postafen, Primperan, ev. Scopoderm ) vid opioidinsättning.

2 3 Nyupptäckt äggstockscancer stadium IV 67 årig kvinna som sökte p.g.a. andnöd och oklara smärtor i buken Utredning visade äggstockscancer (ovarialcancer) i stadium IV, dvs spridning både i bukhålan och i båda lungor/ pleura Hon skattade smärtorna till VAS 5-6, de var av molande karaktär Insättning av paracetamol (Panodil ) 1 gram x 4 gjorde pat helt smärtfri och denna behandling fungerade i nästan 1 år! (Att det blev ett helt år berodde också på att hon svarade väl på cytostatika).

Mekanismbaserad smärtbehandling 1. Nociceptiv smärta av typen: a. Konstant somatisk molvärk (paracetamol + opioider) b. Rörelseutlöst (inflammatorisk) smärta (tillägg: NSAID, kortison, ev palliativ strålbehandling) c. Visceral konstant smärta (paracetamol + opioider) d. Visceral koliksmärta (tillägg av: spasmolytika, NSAID) 2. Neurogen/neuropatisk smärta (tillägg av gabapentin/pregabalin, tricykliska, kortison, marcain spinalt osv) 3. Emotionell komponent

Visceral koliksmärta Vid mer långtgången metastasering: Påverkan på urinvägar, gallvägar eller tarmens lumen Risk för spasm (kolik) Ofta svårbedömd bild!! Allt som är bra vid njurstensanfall kan prövas: Ex: NSAID tex Toradol ( ketorolak 30 mg/ml) 1 ml iv. Buscopan (20 mg/ml) 1 ml sc (Obs försiktighet vid glaukom, prostataförstoring osv)

2 6 Fallbeskrivning 3: gyn cancer, buksmärtor 70 årig kvinna med gyn cancer och spridning i buken Har värk i buken men har fullgod effekt av morfin (Dolcontin) Har svarat bra på extra morfin när hon får mer ont Nu har hon haft ont flera dagar, ibland VAS 8. Försök har gjorts med tillägg av Metadon, utan effekt Hur ska man tänka? Fick prova Buscopan som tillägg. Smärtan gick ner från VAS 8 till VAS 2 på ett par timmar!

Mekanismbaserad smärtbehandling 1. Nociceptiv smärta av typen: a. Konstant somatisk molvärk (paracetamol + opioider) b. Rörelseutlöst (inflammatorisk) smärta (tillägg: NSAID, kortison, ev palliativ strålbehandling) c. Visceral konstant smärta (paracetamol + opioider) d. Visceral koliksmärta (tillägg av: spasmolytika, NSAID) 2. Neurogen/neuropatisk smärta (tillägg av gabapentin/pregabalin, tricykliska, kortison, marcain spinalt osv) 3. Emotionell komponent

Neuropatisk (neurogen) smärta - orsaker På grund av nervinklämning (t ex kotfraktur) Pga nervpåverkan (t ex inflammation nerven blir inflammerad) Pga cancersår (där nervändar skadats och inflammerats) Inslag redan vid tidig skelettmetastasering!!

Neuropatisk (neurogen) smärta - behandling Behandling (utöver opioidbeh): Ev prova Metadon (bästa opioiden vid nervsmärta) Kortison (Betapred 6-8 mg x2 + nedtrappn) Gabapentin (100mg x3, trappas upp till 900-1500 mg/d, ev mer) Pregabalin: starta med låga doser (25 mgx2)!! Trappa upp successivt Tricykliska (amitriptylin/saroten 10 ---50 mg, sällan mer) Palexia (tapentadol) nytt preparat, effekt på nociceptiv + neuropatisk smärta Om cancersår ev antibiotikabehandling för att minska smärtan Spinal kateter med lokalbedövningsmedel (Marcain) vid vulvacancer Ortopedisk kirurgi vid kotfrakturer

Mekanismbaserad smärtbehandling 1. Nociceptiv smärta av typen: a. Konstant somatisk molvärk (paracetamol + opioider) b. Rörelseutlöst (inflammatorisk) smärta (tillägg: NSAID, kortison, ev palliativ strålbehandling) c. Visceral konstant smärta (paracetamol + opioider) d. Visceral koliksmärta (tillägg av: spasmolytika, NSAID) 2. Neurogen/neuropatisk smärta (tillägg av gabapentin/pregabalin, tricykliska, kortison, marcain spinalt osv) 3. Emotionell komponent

Den emotionella komponenten som ökar smärtupplevelsen Kan handla om Allmän oro, nedstämdhet Dödsångest Ofrivillig ensamhet

Dödsångest kan öka smärtan

Fall: Dödsångest och smärta Ung kvinna med 2 årig dotter Nyupptäckt livmoderhalscancer. Enligt remissen smärtor i bäckenet Vid inskrivningen (av avd läkaren): Har VAS=8 Palpation i narkos (kort sövning): ser en liten cancer stadium 1B Har fortfarande VAS=8, smärtstillande sprutor har mkt liten effekt Knackar på känner ångest i rummet Min släkting dog av cancer, hon hade ont i ryggen. Sedan jag fick veta att jag har cancer, har det känts likadant Efter lugnande samtal var smärtan borta!

Ofrivillig ensamhet och smärta Forskningsfrågeställning ( social pain research ): Har ofrivillig ensamhet samband med smärta? Ny hjärnforskning med magnetröntgen((f)mri) visar: Vid ofrivillig ensamhet (=social smärta) aktiveras hjärnans smärtcentrum!! därför är det troligt att man känner mer smärta om man känner sig ensam! (originalpublikation: Eisenberger N. et al. Does rejection hurt? SCIENCE ) (Vidareläsning: Strang P: Att höra till om ensamhet och gemenskap NoK 2014)

Känsla av gemenskap minskar smärta? Forskningsfråga: Kan känsla av samhörighet minska smärtupplevelsen? Aktiviteten i hjärnans smärtcentrum studerades med röntgen (fmri) hos personer med smärta Om försökspersonen fick titta på bilder av sin älskade då minskade aktiviteten i smärtcentrum! Om någon man litade på fick hålla handen då minskade också smärtan! ( Review: Eisenberger N.: The neural basis of social pain 2012)

Take-home message Smärtan har alltid både en fysisk (sensorisk) och känslomässig (emotionell) komponent Ensamhet och dödsångest ökar smärtupplevelsen Vid noceptiv värk: Molande eller tydligt rörelseutlöst? Vid buksmärtor Molande eller inslag av spasm, kolik? Vid nervsmärtor Specialpreparat kan behövas som tillägg

3 8 PKC:s hemsida Bland annat: Undervisningsvideon Webprogram Möjlighet att beställa Nyhetsbrev/ Kunskapsbrev http://