Välfärdsredovisning 216
Inledning En god folkhälsa är en förutsättning för en hållbar utveckling och tillväxt i kommunen. Folkhälsopolitik handlar om att skapa förutsättningar och möjligheter för en god positiv hälsoutveckling i kommunen och folkhälsoarbetet skall grunda sig på kunskap om befolkningens hälsa och livsvillkor. Folkhälsorådet har till uppgift att beskriva hälsoläget i kommunen som skall ligga till grund fortsatta insatser ute i verksamheterna. Denna välfärdsredovisning är en sammanställning av statistik som har betydelse för hälsan och hälsoutvecklingen. Den kan inte göra anspråk på en heltäckande bild, men förhoppningen är den skall stimulera fortsatta diskussioner och reflektioner om vilka insatser som behöver prioriteras för att förbättra folkhälsa på Orust. Välfärdsredovisningen visar att det är mycket som ser positivt ut, till exempel ökar medellivslängden succesivt och vi har en låg arbetslöshet framför allt när det gäller unga. Vi har en hög andel som är behöriga till gymnasiet vilket är en viktig indikator på framtida hälsa med möjlighet till utbildning och ekonomisk försörjning. De flesta av Orust borna både unga och äldre uppskattar sin hälsa som bra. Valdeltagandet ökar succesivt. Det finns dock vissa utmaningar och orosmoment att arbeta vidare med. Även om andelen med godkända betyg till gymnasiet är relativt hög så presterar pojkarna sämre än flickorna. När det gäller känsla av otrygghet så är det kvinnorna som till största del avstår för att gå ut ensam på grund av rädsla med. 8 av de 15- åriga eleverna svarar att de har upplevt hot och våld i hemmet vilket motsvarar Rädda barnens siffror. När det gäller rökningen så är det en nedåtgående trend förutom när det gäller rökande gravida. Ungdomar som intensivkonsumerar alkohol är högre än i Västra Götalandsregionen och även andelen ungdomar som har blivit bjudna av sina föräldrar på alkohol. Det pågår en hel del folkhälsoarbete ute i verksamheterna som till exempel när det gäller pojkars studiemotivation och lärande. Det arbetas också på olika sätt med att öka tryggheten, minska brottligheten och förbättra samarbetet med polisen. Det pågår också ett aktivt jämställdhetsarbete med bland annat heltidsprojektet. Det pågår arbete när det gäller våld i nära relationer och alkohol-och drogförebyggande arbete och som också behöver fortsätta att utvecklas. Det är viktigt att folkhälsoarbetet fortsätter att utvecklas till att bli en naturlig del i kommunens planeringsarbete och vår förhoppning är då att välfärdsredovisningen kan vara ett stöd i det arbetet. Kerstin Gadde Ordförande i Folkhälsorådet Anna Sandberg Folkhälsostrateg 2
Innehåll Innehåll... 3 Inledning... 5 Hälsa... 5 Hälsans bestämningsfaktorer... 5 Folkhälsa... 5 Folkhälsoarbete... 6 Jämlik hälsa... 7 Folkhälsoekonomi... 7 Folkhälsa nationellt... 8 Folkhälsa regionalt... 8 Folkhälsa lokalt... 8 Bakgrundsfakta... 9 Befolkningsmängd... 9 Näringsgrenar... 1 Medellivslängd... 1 Trygga och goda uppväxtvillkor... 11 Behörighet till gymnasiet... 12 CAN- undersökningen... 13 Barnfattigdom... 15 Jämlika och jämställda livsvillkor... 16 Inkomstskillnader... 16 Föräldrapenning... 17 Könsfördelning i beslutande organ... 18 Valdeltagande... 19 Anmälda brott... 2 Våld i nära relationer... 21 Livslångt lärande... 23 3
Ökat arbetsdeltagande... 24 Ohälsotalet... 25 Ekonomiskt bistånd... 26 Goda levnadsvanor... 27 Uppskattat hälsotillstånd... 27 Fysisk aktivitet... 28 Tandhälsa... 29 Psykisk ohälsa... 3 Självmord/suicid... 3 Tobak... 31 Alkohol... 32 Bjudvanor... 33 Narkotika... 34 Åldrande med livskvalitet... 35 Fallolyckor... 36 4
Inledning Välfärdsredovisningen är en bred beskrivning om befolkningens levnadsvillkor och hälsa ur ett välfärdsperspektiv. Syftet med välfärdsredovisningen är att spegla hälsoutvecklingen och att utgöra underlag och skapa diskussion om fortsatta insatser i syfte att förbättra folkhälsan på Orust. Välfärdsredovisningen är en sammanställning av befintlig statistik som är tagen från olika databaser som i Kolada, Folkhälsomyndigheten, BRÅ och SCB. Den grundar sig också i den drogvaneundersökning som genomfördes 216 i åk 9 och år 2 på gymnasiet i hela Västra Götalandsregion och som i sin helhet finns att hitta på Västra Götalandsregionens hemsida. I den mån det finns så redovisas statistik från 216, annars är det senaste aktuella siffror som redovisas. Hälsa En god hälsa handlar om att hitta en bra balans mellan fysisk-, psykisk-, social- och existentiell hälsa. För individen kan hälsa ses som en resurs för att klara vardagens krav och för att förverkliga mål i livet och handlar om mer än bara frånvaro av sjukdom. Bild över hälsans bestämningsfaktorer Hälsans bestämningsfaktorer Det är flera olika faktorer som samverkar på olika nivåer i samhället som i sin tur avgör befolkningens hälsoutveckling. Arv, kön, ålder och individens egna val är en del. Andra delar är påverkbara genom politiska beslut inom exempelvis sysselsättnings- och utbildningspolitik. Även om individens egna val har mycket stor betydelse för hälsan, är det viktigt att komma ihåg att politiska och organisatoriska beslut om villkor och förutsättningar som syftar till att individer skall kunna göra goda val, är faktorer som till stor del ligger på samhälls- och strukturnivå. Folkhälsa Folkhälsa handlar om hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen. En god folkhälsa innebär att så många som möjligt har en bra hälsa, fysiskt och psykiskt. Det innebär också och att hälsan är jämlikt fördelad mellan olika grupper i samhället. En god folkhälsa är en förutsättning för en hållbar utveckling och tillväxt i kommunen. 5
Folkhälsoarbete Folkhälsoarbete handlar om att påverka hälsan i delar av eller hela befolkningen och omfattar insatser som ska främja hälsan och förebygga sjukdomar. Arbetet grundas på kunskap om befolkningens hälsa och om sambanden mellan samhällets utformning och folkhälsa. 6
Jämlik hälsa Befolkningen i Sverige har som helhet fått en bättre hälsa under de senaste decennierna. Trots detta finns stora sociala skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället och dessa skillnader har i vissa avseenden också ökat. Enligt folkhälsopolitiken ska de befolkningsgrupper som har den sämsta hälsan särskilt uppmärksammas. I välfärdsredovisningen är ambitionen att, i den mån det går, redovisa en bild av skillnader i hälsa. Det handlar om skillnaderna mellan könen och mellan olika grupper. Med kunskap om skillnader i hälsa och livsvillkor kan man underlätta för planering av ett mer hållbart samhälle där människor trivs och mår gott. Folkhälsoekonomi Investeringar i åtgärder för bättre folkhälsa skapar kostnader i nutid medan vinsterna kommer på lång sikt. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet skapar en kostnadspuckel som sedan övergår till en vinst i form av en friskare och mer produktiv befolkning. Insatserna kommer långt senare och ofta inte i form av intäkter utan som uteblivna kostnader. Att prioritera social hållbarhet och minskade skillnader i hälsa har visat sig på sikt vara kostnadseffektivt och ett sätt att hushålla med samhällets resurser. Det bidrar dessutom till en ökad social sammanhållning, trygghet och delaktighet hos invånarna. Det finns beräkningar som visar att ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall kostar samhället minst 12 miljarder kronor per år. 7
Folkhälsa nationellt Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och det finns för närvarande elva målområden som utgångspunkt för folkhälsoarbetet. Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen som helhet och de flesta kan se fram emot ett både längre och friskare liv än tidigare generationer. Utvecklingen skiljer sig dock påtagligt mellan olika socioekonomiska grupper i samhället. Gapet mellan de grupper som har den bästa hälsan och de som har den sämsta hälsan har ökat under de senaste årtiondena. En kommitté kommissionen för en jämlik hälsa - kommer att på uppdrag av regeringen ta fram förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar. Till grund för kommissionens uppdrag ligger regeringens mål om att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Kommissionen verkar som en politiskt oberoende kommitté. Folkhälsa regionalt Västra Götalandsregionen har ett grundläggande uppdrag som innebär att bidra till en god hälsa i hela befolkningen. Organisatoriskt delas ansvaret för folkhälsoarbetet mellan Västra Götalandsregionens folkhälsokommitté och de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna. Det praktiska folkhälsoarbetet sker främst i kommuner och stadsdelar i samverkan med Västra Götalandsregionen. Folkhälsokommitténs uppdrag är att vara initiativtagare, förslagsställare, remissorgan och rådgivare när det gäller folkhälsofrågor i Västra Götalandsregionen. Tillsammans med företrädare för verksamheter inom Västra Götalandsregionen, kommuner, myndigheter och frivilligorganisationer ska kommittén utveckla metoder för folkhälsoarbetet, följa upp folkhälsoinsatser och sprida erfarenheter. Folkhälsa lokalt Grunden för det lokala folkhälsoarbetet på Orust är samverkansavtalet mellan kommunen och Norra hälso- och sjukvårdsnämnden om gemensamma folkhälsoinsatser. Avsikten med avtalet är att underlätta samarbetet för att få ett bättre resursutnyttjande och större genomslagskraft. Förutom kommunens och regionens verksamheter så är ideella organisationer och myndigheter är viktiga aktörer. Forumet för folkhälsofrågorna är Folkhälsorådet vars uppgift är att bedriva arbetet så att ett folkhälsoinriktat synsätt blir en del av de ingående parternas ordinarie verksamhet och att lyfta upp folkhälsofrågorna på dagordningen. I Folkhälsorådet ingår politiker och ledande tjänstemän från kommunen och regionen. Folkhälsorådet sammanträder sex per år och har också i uppdrag att bevaka folkhälsoläget i kommunen. I arbetsprocesserna kring folkhälsoarbetet är en folkhälsostrateg anställd. Det görs alltid en årlig uppföljning av folkhälsoarbetet som lämnas in till hälso- och sjukvårdsnämnden i enlighet med avtalet. Utgångspunkten i folkhälsoarbetet är de fyra utmaningarna trygga och goda uppväxtvillkor, jämlika och jämställda livsvillkor, ett ökat arbetsdeltagande, ett åldrande med livskvalité och skall genomsyras av det övergripande målet en god hälsa för alla. Utifrån samverkansavtalet skall folkhälsoarbetet ske ute i verksamheterna och inte bedrivas som enskilda projekt. Under 216 har folkhälsorådet utlyst utvecklingsmedel för att verksamheter och organisationer skall kunna förverkliga folkhälsoarbetet i verksamheter och organisationer. 8
Bakgrundsfakta Här presenteras fakta bland annat om ålders- och könsfördelning, befolkningsantal, befolkning med utländsk bakgrund samt medellivslängd. Befolkningsmängd Den 31 december 216 var folkmängden i Orust kommun 15 93 invånare, vilket är en ökning med 83 personer sedan föregående år. Under 216 föddes 116 barn och 172 personer avled under året. 1 185 personer av de folkbokförda är födda utanför Sverige. Den genomsnittliga medelåldern var 215 46,8 år, vilket kan jämföras med riket där medelåldern var 41,2 år. Antalet asylsökande 216 var 178 mot tidigare år 337 och anvisade ensamkommande barn var 216, 7 mot tidigare år 7. Källa: SCB 9
Näringsgrenar De största branscherna som företagen i kommunen representerar är jordbruk, byggverksamhet, tillverkning, handel och specialistkompetenser inom ekonomi, juridik och teknik. Orust har ett företagarföreningstätt klimat med en kultur där enmans- eller fåmansförtagare stöttar varandra. Av Orusts drygt 23 företag har knappt 5 av dessa kvinnlig VD eller innehavare. Enligt senaste entreprenörskapsbarometern som Tillväxtverket sammanställer, påvisas det att kvinnor är mindre benägna att starta företag än män. Mindre trygghet och en större osäkerhet ekonomiskt är faktorer som gör att kvinnor tvekar. Värt att notera är att unga kvinnor i åldrarna 18-3 år är mer jämlika med män i samma ålder, vad gäller viljan att starta egna företag. Att eget företagande tar tid och kan vara svårt att kombinera med privatliv, är orsaker som kvinnor ser som hinder i större utsträckning av män. Intressant är därför att kvinnor i högre grad än män kan tänka sig att kombinera företaget med annan sysselsättning. Medellivslängd Under en lång tid har utvecklingen varit att vi lever allt längre. Det beror främst på att vi lyckats eliminera, eller i alla fall minska, olika dödsorsaker. Medellivslängd är ett övergripande mått som ofta används för att beskriva befolkningens hälsa. Den kan betraktas som en summering av goda villkor, levnadsvanor och hälsa under hela livet. Man beräknar medellivslängd utifrån den återstående livslängden vid födseln Medellivslängden fortsätter öka i riket, men skillnaderna mellan olika grupper går fortfarande tydligt att se. Personer med kort utbildning har sämre hälsa och dödligheten är mer än dubbelt så hög bland personer med kort utbildning än bland personer med längre utbildning. Kvinnor lever längre än män, som generellt sett har högre dödlighet än kvinnor. Medellivslängd efter kön och år 83,9 84,3 83,5 83,7 83,8 83,6 83,4 83,5 81 8,9 81,4 8 8,1 79,5 79,7 79,9 Kvinnor Orust Kvinnor Riket Män Orust Män Riket Källa: Folkhälsomyndigheten Både kvinnornas och männens medellivslängd ökar succesivt både på Orust och i riket. Kvinnorna på Orust har högre medellivslängd än männen, vilket följer rikets siffror. En ökad livslängd betyder emellertid inte per automatik också ökad hälsa och frånvaro av sjukdomar. 1
Trygga och goda uppväxtvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor är en förutsättning för en gynnsam utveckling. I barndomen grundläggs förutsättningar för en god psykisk och fysisk hälsa och barns uppväxtvillkor kan ses som en spegling av framtiden och förhållanden under uppväxten kan få konsekvenser lång fram i livet. 11
Behörighet till gymnasiet Satsningar på utbildning är ett av de främsta sätten att främja barns hälsa och goda skolresultat är en stark skyddsfaktor för utsatta barn. De unga som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan har sämre möjligheter inom arbetslivet och detta kan i sin tur minska möjligheterna till god hälsa under resten av livet. Betyg är det vanligaste sättet att mäta kunskap, även om all kunskap som barn och unga i våra skolor har inte går att mäta och redovisa som resultat. Behörighet till gymnasieskolan 1 95 9 85 8 75 7 211 212 213 214 215 216 Flickor Orust 96 94 96 89 93 96 Pojkar Orust 88 83 87 81 86 86 Totalt Orust 92 88 91 85 89 91 Flickor Riket 89 89 89 88 87 89 Pojkar Riket 87 86 86 86 84 86 Totalt Riket 88 88 88 87 86 87 Källa: Folkhälsomyndigheten Totalt sett så är andelen elever på Orust som har behörighet till gymnasieskolan högre än rikets siffror och har ökat sedan 214. Det skiljer sig dock mellan pojkarna och flickorna där flickorna presterar bättre än pojkarna, skillnaden är större på Orust än i riket som helhet. Elever åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Källa: Kolada 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 212 213 214 215 216 Flickor Orust Pojkar Orust Totalt Orust Flickor Alla kommuner Pojkar Alla kommuner Totalt Alla kommuner Andelen som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen i åk 9 är också ett mått på hur eleverna har klarat skolgången. Siffrorna i tabellen bekräftar bilden av att Orust ligger lite högre genomsnittet av alla kommuner och där pojkarna presterar sämre än flickorna. 12
CAN- undersökningen CAN- undersökningen är en totalundersökning av skolelevers alkohol- och drogvanor i Västra Götalandsregionen gällande regionens alla elever i årskurs 9 samt i gymnasiets år 2. CANundersökningen genomfördes under våren 216 på Orust. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, är ett nationellt kompetens-centrum som arbetar för minskade skador av alkohol och andra droger i samhället. I välfärdsredovisningen har vi valt att framför allt fokusera på resultaten från årskurs 9. Det är totalt 117 elever i åk 9 som har svarat varav 61 pojkar, 53 flickor och 3 annan. Bortfallet totalt i VG- regionen var ca 17. Andel elever som är nöjda med sin hälsa 8 6 4 2 Källa: CAN-undersökningen år 9 Flickor 15 år Pojkar 15 år Orust 68 77 Västra Götaland 69 84 På frågan Hur nöjd är du vanligtvis med din hälsa? svarar fler pojkar än flickor i åk 9 som är nöjda med sin hälsa på Orust. När det gäller pojkarna är en lägre andel än i Västra Götaland. Brukar du skolka? 8 75 14 1 4 6 2 4 3 2 Källa: CAN-undersökningen år 9 Nej Ja, någon gång per termin Ja, 1 3 gånger i månaden Ja, en till flera gånger i veckan Orust 8 1 4 2 3 Västra Götalands län 75 14 6 4 2 Ej svar 13
Om en elev är borta från skolan utan giltig anledning räknas det som skolk. Det är lägre andel av eleverna i åk 9 på Orust som skolkar än i Västra Götalandsregionen. 8 svarar nej på frågan om dom skolkar. 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Mycket bra Källa: CAN-undersökningen år 9 Hur trivs du i skolan? Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Orust 34 38 17 6 3 VGR 4 4 13 4 2 En viktig indikator på trygga och goda uppväxtvillkor är trivseln i skolan. 72 av eleverna i åk 9 trivs bra eller mycket bra i skolan, vilket är något lägre än i Västra Götalandsregionen. 9 trivs dålig eller mycket dåligt. 14
Barnfattigdom Barn som växer upp under svåra ekonomiska förhållanden riskerar att drabbas av ohälsa, socialt utanförskap samt påverkas av den stress som föräldrarna lever under. Tryggheten och god uppväxt baseras såklart inte enbart på familjens ekonomiska tillstånd men det är en indikation på vilka möjligheter barnet och föräldrarna har i samhället. Måttet visar hur stor andel av barnen som lever i hushåll där inkomsterna inte räcker till för att betala boende och de mest nödvändiga levnadsomkostnaderna. 35 Barnfattigdomindex 3 25 2 15 1 5 29,1 29,3 28,4 21,5 19,8 2,3 12 12 11,8 7,2 7,8 7,2 5,4 5,9 4,8 5,2 4,9 4,5 Barn, utländsk bakgrund, ek utsatta hushåll Orust Barn, svensk bakgrund,ek utsatta hushåll Orust Barn tot, ek utsatta hushåll Orust Barn, utländsk bakgrund, ek utsatta hushåll Riket Barn, svensk bakgrund,ek utsatta hushåll Riket Barn tot, ek utsatta hushåll Riket Källa: Folkhälsomyndigheten 212 213 214 I Orust kommun är andelen barn i familjer med låg inkomststandard lägre än riket. Statistiken avser andel barn -17 år med svensk eller utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Dock finns stora skillnader finns mellan barn med svensk bakgrund och barn med utländsk bakgrund. Andelen barn med utländsk barndom är betydligt högre med låg inkomst. 15
Jämlika och jämställda livsvillkor Jämställdhet är en grundläggande rättighet och förutsätter bland annat en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld. Det är i vardagen som jämställdhet skapas eller ojämställdhet vidmakthålls. Inkomstskillnader Det är väl kartlagt och har stöd i forskningen att det finns ett starkt samband mellan låg inkomst och dålig hälsa för både individer, grupper och länder. Inkomstspridningen i en befolkning har betydelse för hälsoutvecklingen och skillnaderna i hälsa. Ju större inkomstspridning desto sämre hälsa för alla oberoende av inkomst. Invånare 18 64 år med låg inkomst, andel 25, 2,2 2,4 2,8 2, 16,6 17,5 18, 15, Orust 1, Alla kommuner 5,, Källa :Kolada 213 214 215 215 hade 18 av invånarna på Orust låg inkomst, vilket var något lägre än alla kommuner. Låg inkomst definieras som inkomst understigande 6 procent av medianinkomsten, vilken år 216 var 253 55 kronor för Orust kommun. När det gäller inkomstnivån så har männen högre inkomst än kvinnorna på Orust. Under 215 var den genomsnittliga lönen för kvinnorna 235 tkr och 318 tkr för männen. 16
Föräldrapenning Föräldrapenningen har till syfte att möjliggöra för både kvinnor och män att kombinera förvärvsarbete och studier med familjeliv. Skillnaden mellan mäns och kvinnors uttag av föräldrapenningen är fortfarande stor vilket befäster att kvinnan fortfarande tar större ansvar för hemmet och barnuppfostran Föräldrapenningsdagar Källa: Kolada 214 215 216 Kvinnor Orust 76,6 75,2 76,7 Män Orust 23,4 24,8 23,3 Kvinnor Alla kommuner 75,5 74,6 73,9 Män alla kommuner 24,5 25,4 26,1 Det är betydligt fler kvinnor än män som tar ut föräldrapenning, både när det gäller Orust och i jämförelse med alla kommuner. 17
Könsfördelning i beslutande organ Ett av målen i den svenska jämställdhetspolitiken är att fördelningen av makt och inflytande i samhället ska vara jämn mellan kvinnor och män. Båda könen ska vara representerade inom samtliga samhällsområden och på alla beslutsnivåer. En jämn könsbalans inom de politiska beslutsorganen är en viktig demokratisk princip. Man brukar tala om att könsfördelningen bör vara inom jämställda ramar, det vill säga minst 4 respektive 6 procent av vardera kön. Kvinnor bland förtroendevalda 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, Kvinnor bland förtroendevalada Orust Kvinnor i kommunfullmäktige Orust Kvinnor på ordförandeposter i kommunen Orust Kvinnor bland förtroendevalad Alla kommuner Kvinnor i kommunfullmäktige Alla kommuner 1,, Källa : Kolada 26 21 214 Kvinnor på ordförandeposter Alla kommuner I Orust kommun så har andelen kvinnor bland förtroendevalda kommunpolitiker ökat något från förra mandatperioden. Med förtroendevalda avses ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer. Andel på kommunens ordförandeposter som innehas av kvinnor har ökat markant. Statistiken avser ordföranden i kommunstyrelse och nämnder/utskott/beredningar som sorterar direkt under kommunfullmäktige. 18
Valdeltagande Valdeltagandet är centralt för att ge de valda politikerna ett starkt mandat som folkets företrädare och även för att medborgarna ska vara delaktiga i olika samhällsfrågor och inte ställas utanför. Låg delaktighet i allmänna val kopplas samman med sämre självskattad hälsa och är därför en viktig indikator för folkhälsoarbetet. 88, Valdeltagande 86, 84, 82, 8, 78, 76, 74, Källa: Kolada 26 21 214 Kommunvalet Orust Landstingsvalet Orust Riksdagsvalet Orust Kommunvalet Alla kommuner Landstingsvalet Alla kommuner Riksdagsvalet Alla kommuner Valdeltagande på Orust har stadigt ökat när det gäller kommun, landstings och riksdagsval, vilket också följer utvecklingen i alla kommuner. 19
Anmälda brott Trygghet och säkerhet är centrala värden för vår livskvalitet. Därför är det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet viktigt. De flesta brott som drabbar människor begås i deras närmiljö. Det är också där som de omständigheter som orsakar brottsligheten återfinns. Därför måste också åtgärder mot denna typ av brottslighet utgå från den lokala nivån. Under 215 utsattes 13,3 procent av befolkningen i åldern 16 79 år i Sverige för någon eller några av de brottstyper som i den här undersökningen kallas för brott mot enskild person: misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägeri eller trakasserier. Det är en ökning jämfört med föregående år, men på ungefär samma nivå som 25. Källa : BRÅ I Orust kommun ligger totala anmälda brott 216 på ungefär samma nivå som 211, stöldbrott står för den största delen men har minskat 216. En ökning har skett när det gäller våldsbrott och hot, kränkning och frihetsbrott. 2
Källa: BRÅ Skadegörelse är ett första varningstecken att ha koll på för att tidigt förhindra tyngre kriminalitet. Antalet anmälda skadegörelsebrott 216 på Orust är lägre än 211,men har ökat från 213-214. Våld i nära relationer Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem som orsakar mycket lidande för de personer som utsätts. Majoriteten av dessa brott anmäls dock aldrig till polisen, vilket gör att mörkertalet är mycket stort. Våldet sker vanligtvis inomhus i offrets egen bostad och ökar i allvar och intensitet ju längre relationen pågår. Studien "Våld och hälsa En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa" från 214 visar att 14 procent av kvinnorna och 5 procent av männen i Sverige någon gång efter 18 års ålder hade blivit utsatta för fysiskt våld eller hot om fysiskt våld i en pågående eller avslutad parrelation. Rädda Barnen uppger att ungefär var sjunde barn har upplevt våld i hemmet någon gång. 1 8 6 4 2 Har du upplevt våld eller hot om våld i din hemmiljö? Nej Ja, en gång Ja, flera gånger Ej svar Orust 75 12 8 5 VGR 8 8 6 5 Orust VGR Källa: CAN-undersökningen år 9 I CAN;s undersökning svarar 8 av 15- åringarna att ja, flera gånger på frågan om de har upplevt våld eller hot om våld i sin hemmiljö. Siffrorna bekräftar Rädda Barnens siffror. 21
Trygghet Majoriteten av befolkningen i Sverige uppger att de känner sig ganska eller mycket trygga när de går ut ensamma sent en kväll i sitt eget bostadsområde. I Nationella Trygghetsundersökningen 216 är det dock 19 procent som uppger att de känner otrygghet i sådana situationer. Det är en större andel otrygga jämfört med de senaste årens mätningar. Det finns stora skillnader i trygghet mellan kvinnor och män. Kvinnor uppger betydligt oftare än män att de känner sig otrygga. Invånare 16 84 år som avstår från att gå ut ensam 3 28 24 25 2 15 15 18 1 5 4 7 Kvinnor Män Totalt Orust Alla kommuner Källa: Kolada År 214 uppgav 24 av kvinnorna på Orust mellan 16-84 år att de ofta eller ibland avstår att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad, motsvarande för männen är 4. Det är en något lägre andel än i alla kommuner i Sverige, men ger en signal på att man känner sig otrygg. 22
Livslångt lärande Utbildning kan påverka hälsan genom flera mekanismer. Längre utbildning innebär ofta mindre ekonomisk utsatthet och mer makt över den egna livssituationen. Utbildningsbakgrund är en viktig bestämningsfaktor för hälsa eftersom den i hög grad påverkar möjligheterna att välja yrken/arbeten med god lön och där arbetet inte präglas av överrisker för ohälsa eller skador. Föräldrars utbildningsnivå har även betydelse för barnens skolresultat och därigenom deras förutsättningar för en god hälsa. 45, 4, 25 64 år med eftergymnasial utbildning Axeltitel 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,, Källa : Kolada 211 212 213 214 215 Kvinnor Orust Män Orust Totalt Orust Kvinnor Alla kommuner Män Alla kommuner Totalt Alla kommuner Andelen med eftergymnasial utbildning på Orust var 215 ungefär samma som i alla kommuner Sverige och håller samma nivå som 211. Det skiljer sig dock mellan kvinnor och män, det är en större andel kvinnor än män som har eftergymnasial utbildning både när det gäller på Orust och i 23
alla kommuner i Sverige. Eftergymnasial avser: eftergymnasial utbildning kortare än 3 år, längre än 3 år samt forskarutbildning. Ökat arbetsdeltagande Förvärvsarbete är en viktig faktor för individens ekonomiska situation. Ställningen på arbetsmarknaden är betydelsefull för människors möjlighet till integration, delaktighet och identitet. Arbetslöshet medför därför inte bara ekonomiska begränsningar utan också en förlust av det sociala stöd som en gemenskap på arbetsplatsen innebär. Forskning visar att arbetslösa har sämre psykisk hälsa än förvärvsarbetare. Arbetslöshet 16 24 år 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Källa : Kolada 211 212 213 214 215 216 Kvinnor Orust Män Orust Totalt Orust Kvinnor Alla kommuner Män Alla kommuner Totalt Alla kommuner 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Källa: Kolada Arbetslöshet 18 64 år 211 212 213 214 215 216 Kvinnor Orust Män Orust Totalt Orust Kvinnor Alla kommuner Män Alla kommuner Totalt Alla kommuner Arbetslösheten är lägre på Orust både när det gäller åldersgruppen 18-64 år och när det gäller ungdomsarbetslösheten 16-24 år än alla kommuner. Arbetslösheten är något högre för män än kvinnor. 24
Ohälsotalet Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning från socialförsäkringen. Ohälsotalet beräknas genom att summa dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt dagar med aktivitets- och sjukersättning divideras med befolkningen i åldern 16-64 år. 5, Ohälsotal 16 64 år dagar 4, 3, 2, 1,, Källa: Kolada 211 212 213 214 215 216 Kvinnor Orust Män Orust Totalt Orust Kvinnor Alla kommuner Män Alla kommuner Totalt Alla kommuner Ohälsotalet ligger på ungefär samma nivå på Orust som i alla kommuner i Sverige. Det är högre för kvinnor än män. Sjukpenningtalet 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, 211 212 213 214 215 Kvinnor Orust Män Orust Totalt Orust Kvinnor Alla kommuner Källa: Kolada Män Alla kommuner Totalt Alla kommuner Sjukpenningtalet är antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16-64 år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 23 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar. Sjuktalet har ökat under åren 211-215 både när det gäller Orust och alla kommuner. Den största ökningen är för kvinnor. 25
Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd är tänkt att fungera som ett sista skyddsnät för personer som har tillfälliga ekonomiska problem. Stödet ska garantera att man får en skälig levnadsnivå, men ska också utformas så att man kan klara sig själv i fortsättningen, det vill säga stärka den enskilde att leva ett självständigt liv. Enligt lokala siffror så har antalet hushåll som erhållit försörjningsstöd på Orust har ökat under åren 212-216, från 242 till 312. Störst är ökningen mellan 215 216. 26
Goda levnadsvanor Uppskattat hälsotillstånd Frågan om uppskattat hälsotillstånd hänger ihop med levnadsvanor som fysisk aktivitet och kost, vilka du ofta själv kan påverka. Men hälsotillstånd handlar också om den mentala hälsan och hur du har det till exempel på ditt arbete eller med sociala nätverk. 8 75 Bra självskattat hälsotillstånd 16 84 år 79 77 74 74 7 65 6 7 68 66 69 7 Kvinnor Män Totalt 55 214 215 216 Källa : Kolada 216 var det 7 av kvinnorna och 77 av männen mellan 16-64 år som uppskattade sitt hälsotillstånd som bra. Männen uppskattar sin hälsa bättre än kvinnorna. 27
Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet är en viktig friskfaktor som kan användas för att främja hälsa och behandla sjukdomar. Ett effektivt sätt att påverka befolkningens hälsa är att öka dess fysiska aktivitet. Dagens människor spenderar en stor del av sin vakna tid stillasittande och utövar fysisk aktivitet mindre än en timme per dag. Fysisk aktivitet och intag av frukt och grönt 8 7 6 63 68 5 Kvinnor aktiva 4 Män aktiva 3 2 23 16 Kvinnor frukt & grönt 1 Män frukt grönt Kvinnor aktiva Män aktiva Kvinnor frukt & grönt Män frukt grönt Källa Kolada Med regelbunden fysisk aktivitet menas en aktivitet som utförs dagligen i 3 minuter om den är av måttlig intensitet, alternativt minst tre gånger per vecka om den är högintensiv. Rekommendationen är 3 minuter för vuxna och 6 minuter för barn dagligen. 63 av kvinnorna och 68 av männen uppgav 215 att de var fysiskt aktiva. 23 av kvinnorna på Orust och 16 av männen uppgav 215 att de åt frukt och grönt mer än 3 ggr/dag. Svaret bygger på två frågor om intag av frukt respektive grönsaker i Nationella folkhälsoenkäten. 28
Tandhälsa Under de senaste 25 åren har tandhälsan i Sverige blivit allt bättre. Trots detta kvarstår betydande socioekonomiska skillnader. Därför är det viktigt att följa förändringar av tandhälsan. Kariesfria 19 åringar 8 78 77,2 76 75,2 74 72,2 72 7,2 69,8 7 67,9 68,4 68 66,4 66 64 62 6 213 214 215 216 Källa: Folktandvården Orust VGR Andelen 19 åringar med karisfrihet har ökat sedan 213 och är högre än i Västra Götalandsregionen. Det bör dock betonas att underlaget är litet, exempelvis var antalet patienter år 216, 136. Dålig tandhälsa, självrapporterad 12 1 8 6 4 2 211 214 212 215 213 216 Kvinnor Orust 6 7 6 Män Orust 9 6 6 Kvinnor Riket 9 9 8 Män Riket 1 1 1 Källa: Kolada Andel () invånare 16-84 år med självuppskattad dålig tandhälsa. 6 av männen och 6 av kvinnorna uppskattade under perioden 213-216 att de hade dålig tandhälsa, vilket är en lägre andel än riket. 29
Psykisk ohälsa Att drabbas av psykisk ohälsa innebär ett lidande, inte bara för den enskilda individen, utan också för familj och närstående. Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället då allt fler människor upplever sig ha besvär med ängslan, oro, ångest och sömnbesvär. Psykisk ohälsa omfattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning till att uppleva psykiska besvär som stör välbefinnandet i olika grad. 5 Nedsatt psykiskt välbefinnande 16 84 år 4 3 2 1 Källa : Kolada 14 17 17 11 12 14 14 11 11 214 215 216 Kvinnor Män Totalt 14 av Orust borna upplevde 216 att de hade nedsatt psykiskt välbefinnande, det har ökat något från 214 och kvinnorna som står för ökningen. Självmord/suicid Suicid och suicidförsök är ett allvarligt problem i samhället med många som dör eller överlever med skador och men för livet. Förekomsten av suicid i så väl kommun, region som riket i helhet mäts genom självmord per 1 invånare över en femårsperiod. För små kommuner kan enstaka suicid påverka jämförelsetalen i hög grad vilket är angeläget att poängtera. Enligt 21-214 års statistik för kvinnor i Orust 15 år och uppåt (åldersstandardiserat) förekom,9 suicid per 1 invånare för kvinnor och 1,8 för män jämfört med rikets,8 respektive 2,1. 3
Tobak Sedan 8-talet har mer än 1 miljon svenskar slutat röka. Trots den positiva utvecklingen är tobaksbruket fortfarande den enskilda faktor som står för den största andelen av sjukdomsbördan i vårt land och orsakar varje år 66 människors för tidiga död. 2 Röker dagligen 16 84 år 15 1 5 211 214 212 215 213 216 Källa: Folkhälsomyndigheten Kvinnor Orust Män Orust Totalt Orust Kvinnor Riket Män Riket Totalt riket Andelen dagligrökare 16-84 år har minskat både i Orust och i riket sedan 211, med undantag för en svag ökning när det gäller männen. Bygger på frågor i Nationella folkhälsoenkäten: Röker du dagligen? Andel elever som röker 35 3 25 2 15 13 13 1 5 Flickor 15 år Källa: CAN-undersökningen år 9 3 9 Pojkar 15 år Orust Västra Götaland I Västra Götaland ses en nedåtgående trend gällande andelen rökande ungdomar. Som rökare räknas de elever som dels uppgett att de har rökt under de senaste 12 månaderna och dessutom svarat att de fortfarande röker. Det är fler flickor än pojkar som röker. Det är en markant skillnad för pojkarna på Orust där 3 uppger att de röker och 13 av flickorna. 31
Rökande gravida v 32 12 1 8 6 4 7,9 8,1 4,6 4,5 1,6 6,7 4,1 4 2 211 212 213 214 Källa : Folkhälsomyndigheten Orust Riket Andel rökande gravida 214 ligger högre på Orust än i riket. 6,7 av de gravida mammorna rökte 214 under v 32 i jämförelse med riket som då var 4. Alkohol Hög alkoholkonsumtion kopplas till ett sextiotal olika sjukdomar och hälsoproblem. Riskkonsumtion innebär att regelbundet dricka över en viss mängd alkohol per vecka. Allt berusningsdrickande innebär riskkonsumtion. Riskerna med att bli berusad omfattar inte bara alkoholens direkta fysiska effekter utan också indirekta effekter som till exempel ökad risk för olyckor, våld och andra skador. Att dricka alkohol regelbundet medför också betydande risk för beroende. 25 2 15 1 5 211 214 212 215 213 216 Källa : Folkhälsomyndigheten Riskkonsumenter alkohol, självrapporterat Kvinnor Orust Män Orust Totalt Orust Kvinnor Riket Män Riket Totalt riket Andelen med riskabla alkoholvanor är ligger på ungefär samma nivå totalt som riket, det är fler män än kvinnor som har riskabla alkoholvanor. 32
35 3 25 Intensivkonsumtion 2 15 1 13 9 11 7 Orust Västra Götaland 5 Flickor 15 år Källa: CAN-undersökningen år 9 Pojkar 15 år Intensivkonsumtionen bland 15-åringarna på Orust är högre än i Västra götalandsregionen. 13 av de 15- åriga flickorna på och 11 av pojkarna var 216 intensivkonsumenter. Intensivkonsumtion definieras med att under de senaste 3 dagarna vid ett och samma tillfälle ha druckit en alkoholmängd motsvarande minst en helflaska vin (eller fyra burkar starköl eller fyra burkar blanddrycker eller sex burkar folköl eller 25 cl sprit). Bjudvanor Studier från 1975 och framåt har visat att ett restriktivt förhållningssätt från föräldrar när det gäller alkohol, inte minst bjudvanor, är relaterat till minskat ungdomsdrickande Föräldrar är således en betydelsefull resurs i det förebyggande arbetet, inte minst kan föräldrar påverka genom att inte bjuda sina barn på alkohol. 35 Bjudvanor 34 3 25 2 15 1 25 23 2 Orust Västra Götaland 5 Flickor 15 år Källa: CAN-undersökningen år 9 Pojkar 15 år Av 15-åringar från Orust är det 34 av pojkarna och 25 av flickorna som svarar ja på om de under de senaste 12 månaderna blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar/vårdnadshavare. Intensivkonsumtion av alkohol är vanligare bland ungdomar som blivit bjudna på alkohol av sina föräldrar. 33
Narkotika Att använda narkotika innebär en hälsorisk på många sätt: såväl medicinska som sociala problem kan uppstå och de negativa effekterna kan märkas både akut och först efter en längre tids användning. Eftersom all ickemedicinsk befattning med narkotika är olaglig i Sverige är det också svårt att ge en klar bild av hur utbredd användningen är 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Cannabisanvändning, självrapporterat Kvinnor Orust Män Orust Totalt Orust Kvinnor Riket Män Riket Totalt riket 211 214 212 215 213 216 I nationella folkhälsoenkäten svarade en lägre andel än riket att de testat cannabis senaste året vilket är betydligt lägre andel än i riket. Fördelningen var ungefär lika för män kvinnor. 35 3 25 Narkotika 2 15 Orust Västra Götaland 1 5 4 5 7 6 Flickor 15 år Källa: CAN-undersökningen år 9 Pojkar 15 år I CAN:s drogvaneundersökning 216 svarade 7 av de 15-åriga pojkarna och 4 av flickorna att de hade prövat narkotika någon gång de senaste 12 månaderna. 34
Åldrande med livskvalitet Det finns många vetenskapliga belägg för att hälsofrämjande och förebyggande insatser även upp i höga åldrar har positiva effekter på hälsan och livskvaliteten. Andelen 65 år och äldre i befolkningen förväntas öka i hela regionen från 215 23. I takt med ökad ålder minskar tillgången till mötesplatser och nära sociala relationer. Funktionsförmågan minskar och kräver en närmiljö som upplevs trygg och säker. Besväras av ensamhet, äldreomsorg 4 35 3 25 2 15 1 5 Källa: Kolada 23 11 213 kvinnor 15 21 214 kvinnor Hemtjänst 11 21 17 15 215 kvinnor 2 5 17 13 213 män 214 män 215 män Särskilt boende Omkring 15 av de äldre inom hemtjänst äldreomsorg besvärades ofta av ensamhet 215. Motsvarande siffra på särskilt boende är 12. Det går inte att utläsa om det är kvinnor eller män som känner sig mest ensamma. 35
3 25 Ekonomiskt utsatta äldre, 65+ 2 15 1 9,8 9,4 13,4 14 15,8 14,6 16,9 18 Orust Alla kommuner 5 Källa :Kolada 212 213 214 215 Ekonomisk utsatta äldre har ökat markant från 212-215, Orust ligger dock något lägre i jämförelse med övriga kommuner i Sverige. Fallolyckor Fallskador är ett betydande samhällsproblem och en källa till lidande för de som drabbas. Många människor har genom ålder eller sjukdomstillstånd en ökad risk för fallskada. Många av olyckorna går att förhindra genom att äta näringsriktigt för att inte tappa balansen, balansträna och motionera. Källa : Folkhälsomyndigheten Fallskador,vårdade 65 år. Antal/ 1 invånare 45 4 35 3 25 2 15 1 5 211 212 213 214 Orust kvinnor 263 22,1 251,9 235,2 Orust män 179,9 165,7 153,2 166,7 Riket kvinnor 426,4 418,7 411,8 397,5 Riket män 271,1 27,7 266,7 253,8 Orust kvinnor Orust män Riket kvinnor Riket män På Orust var det år 214 var det 235 kvinnor/1 invånare och 166 män/1 invånare på Orust som råkade ut förfallskada med vård som följd. Det var en betydligt lägre andel än alla kommuner. 36
Orust kommun 4738 HENÅN Kommunhuset, Åvägen 2-6 telefon 34-33 4 kommun@orust.se www.orust.se