Hopp eller Avhopp 1. Inledning 1.1 Syfte och frågeställning I Nicaragua är det mycket vanligt att ungdomar hoppar av secundariautbildningen vilket motsvarar den svenska grudskolan. Det är endast 50% av de nicaraguanska ungdomar som börjar secundaria som faktiskt avslutar utbildningen (Porta & Laguna, 2007). Vi har redan konstaterat att utbildning är en av de få vägarna för att kunna förverkliga sina yrkesdrömmar. I vår undersökning har vi också sett att utan en fullständig secundariautbildning blir det svårt att hitta ett jobb som inte kräver vidareutbildning, som till exempel på tobaksfabriken. Informanten Diana Juares påpekade också att om man inte har gått i skolan kan man bli lurad, om man ska handla något och inte kan räkna så är det lätt att folk bedrar en. Secundaria fyller alltså fler funktioner än att förbereda ungdomar för en högre utbildning. Syftet med denna utredande text är att ta reda på varför ungdomar många gånger inte kan avsluta secundariautbildningen och därmed bli behöriga till universitetet. Det är relevant att undersöka detta eftersom att utbildning har en sådan viktig roll i ungdomars framtid. Om de inte kan fullfölja skolan kan de inte förändra sina levnadsförhållanden vilket leder till att landet inte har möjlighet att utvecklas framåt. Frågeställningen som ska besvaras lyder alltså Vilka anledningar finns det till att ungdomar hoppar av skolan och vad får det för konsekvenser?. 2. Avhandling Enligt alla informanter är den allra vanligaste anledningen till att ungdomar hoppar av secundaria ekonomiska problem. Secundariaundervisningen är gratis och regeringen ändrade lagen 2007 så att skolmateriel också ska vara gratis och komma alla till del (Landguiden, 2007) men detta finns det dock inte resurser till vilket innebär att man ofta måste köpa skolmaterial själv. Alla har inte råd med detta vilket leder till att ungdomar hoppar av skolan. Ett exempel vi fick från en informant var att elever som inte hade råd med skolböcker delade med andra elever vilket gjorde att många hamnade efter. Detta kunde i förlängningen leda till att de gav upp och hoppade av skolan (Vasquez a, 2011). Ett bevis på det här är att den fattigaste femtedelen av befolkningen med barn i Primaria lägger 24 US dollar varje år på utbildning för varje barn. Om man då bara har en inkomst på 2 dollar om dagen så blir det svårt att finansiera. De rikaste tjugo procenten lägger 160 US dollar per elev och år på utbildning (Porta & Laguna 2007:18). Det är alltså troligt att 24 US dollar inte är tillräckligt för att finansiera skolgången, det kanske gör att man exempelvis måste dela böcker. Det finns hjälp med att få skolmaterial gratis från till exempel stadshuset men eftersom många fortfarande hoppar av på grund av att de inte har råd med skolmaterial verkar inte denna hjälp nå alla som behöver den. En annan anledning som många påpekade var att vissa måste sluta skolan för att hjälpa till att försörja sin familj (Landguiden, 2007, Vasquez ab, 2011). Att secundariautbildningen är beroende av familjens ekonomiska status bekräftas av det faktum att 17,4 % av de fattigaste tjugo procenten mellan 13 och 17 år går i secundaria, jämfört med 75,7 % av de rikaste tjugo procenten (Telléz, 2009). Vi talade med flera informanter som hade hoppat av secundaria. De flesta nämnde sociala anledningar, till exempel att de var ointresserade av skolan och hellre ville umgås med sina vänner (Vasquez, Martinez, 2011). Detta ointresse skapas ofta av en dålig relation mellan lärare och elever. En informant påpekade att han ogillade när läraren utnyttjade sin auktoritet, vilket verkar vara vanligt förekommande. Enligt Oscar Banderas från utbildningsministeriet
var det meningen att relationen mellan lärare och elever skulle bli på en mer jämställd nivå och att det var så lärarna lärde sig att arbeta på lärarutbildningen idag. Det är dock svårt att förändra lärarnas nuvarande utlärningsmetod eftersom de jobbat med den under en längre tid. Relationen mellan lärare och elever ledde till att en lektion ofta genomfördes genom att läraren höll i en föreläsning och sedan delade ut stenciler som eleverna skulle läsa. Har man problem med att hänga med i skolan finns det ibland stödlektioner på kvällar och helger som lärarna får hålla i utan extra betalning. Emellertid används inte alltid dessa lektioner av de elever som behöver dem eftersom de ofta är allmänt ointresserade av skolan. Och eftersom det här är frivillig och obetald arbetstid är dessa lektioner beroende av att läraren kan och vill ta den tid som behövs till extraundervisningen (Banderas, 2011). En annan orsak till avhopp som många informanter nämnde men som vi bara stötte på en gång är tonårsgraviditeter. I Nicaragua är det vanligt med unga mödrar då 45 % av de unga nicaraguanskorna är mödrar eller gravida. Graviditeter gör det svårt att stanna i skolan och det är också svårt att komma tillbaka eftersom de unga mödrarna behöver försörja sina barn. Detta påverkar kvinnor mer än män. (Perez Baltodano, 2006). Betygssystemet fungerar på så sätt att man kan få max 100 poäng i varje ämne och 60 poäng för att klara kursen. 40 poäng av betyget är baserat på ett slutgiltigt prov i varje ämne och 60 poäng är skolarbete på lektioner, läxor eller annat. (Banderas, 2011). Man måste klara varje kurs för att få fortsätta till nästa årskurs (Banderas, 2011). Flera ungdomar vi intervjuade påstod att nästan alla de 60 poäng som skulle vara arbete i klass och i grupp utgjordes av hemläxor. Banderas menade att detta inte var sättet det skulle genomföras på. Detta kan man tolka som att den pedagogik som utbildningsministeriet rekommenderar i praktiken inte efterföljs korrekt. Anledningarna till detta kan vara att lärares engagemang i elevernas utbildning är bristande vilket mycket väl kan bero på deras låga löner. En lärare tjänar 3000 cordobas i månaden vilket är lite mindre än 1000 kronor. Det krävs cirka 9000 cordobas för att försörja en liten familj. Det här kan leda till att kvalitén på lärare sjunker eftersom att de för det första har en mycket låg lön som kan vara svår att leva på. Är det svårt att få det ekonomiska att gå ihop kan det vara svårt att hålla en bra undervisning vilket även bekräftades av en informant som nämnde att lärarna tar med sina problem till skolan (Garcia,
2011). Om lärarna är dåliga och oengagerade i sitt ämne är det lätt att studiemotivationen för eleverna sjunker just eftersom läraren är en så viktig del i elevernas skolgång. Är man nära att redan innan hoppa av så kan en omotiverad lärare vara det som får en elev att ta det slutgiltiga beslutet om att hoppa av skolan. Arbetet i klassrummet kan ibland bli monotont. Diana, en 16-årig elev som går sista året på secundaria, berättade att en vanlig skoldag går ut på att man arbetar själv i sina skolböcker och att läraren ibland visar på tavlan. Diana som la ner mycket tid på läxor och såg skolan som viktig, tyckte bättre om när läraren visade på tavlan än att arbeta i boken eftersom hon tyckte att elever lärde sig lättare då. Kombinera det faktumet med att vissa elever som inte har råd med sina skolböcker måste dela dem med sina kompisar vilket gör att skolarbeten i klassrummet kompromissas. När eleverna sedan går hem från skolan med dagens läxor måste de fortfarande dela skolböcker vilket gör att det blir svårt att göra läxor. Eleverna får då problem med att klara av de första 60 poängen alltså läxor och arbete på lektionerna. Utan den kunskapen de poängen medför uppstår problem med att klara provet som står för de resterande 40 poängen. Det här leder till att det endast är vissa elevers behov som tillgodoses. De som ligger efter riskerar att hamna ännu mer efter eftersom många lärare bedömer läxor som den viktigaste prestationen. Ungdomsgruppen inom organisationen Casa de la Adolescencia y la Joventud berättade för oss att många skolarbeten ska göras digitalt, man måste ofta lämna in arbeten dataskrivna, utskrifter eller ta reda på information på Internet för att kunna göra arbetet. Skillnaden mellan fattiga och rika elever ökar då elever från mer välbärgade familjer har tillgång till dator och då lättare för skolgången. 3,3 procent av nicaraguanerna har en internetuppkoppling hemma (Globalis, 2011). De som inte har det, vilket alltså är en stor majoritet, måste gå till ett internetcafé vilket kostar pengar. Att skriva ut sidor innebär också en utgift. Alla har inte råd med detta, vilket ökar marginaliseringen av fattiga ungdomar eftersom alla lärare inte tar emot handskrivna texter och man då får sämre betyg. Elever som inte får godkänt och de som inte kan hålla samma tempo som resten av klassen utgör ofta de som hoppar av skolan och börjar jobba istället. Om eleverna inte stimuleras blir de också omotiverade och ser större nytta och nöje i att umgås med sina kompisar, jobba och tjäna egna pengar. Elever som halkar efter eller
blir underkända känner ibland inte att skolan gör någon nytta eftersom de inte får några godkända betyg (Vasquez ab, 2011). Flera informanter påstod att läraren som individ är det som påverkar undervisningens kvalitet i störst utsträckning. Att kvaliteten på lärarna varierar är inte unikt för Nicaragua, det är en faktor som påverkar utbildningen även i Sverige. Det finns emellertid skillnader. För att förklara dessa skillnader använder vi oss av De Vylders teori om olika kapital. Om en lärare inte är bra blir det problematiskt för skolan som institution att uppfylla sitt syfte - att utbilda befolkningen. Detta skulle orsaka att det institutionella kapitalet sjunker, det vill säga den förmåga institutioner har att att uppfylla sina funktioner. Detta skulle vara lika både för Sverige och Nicaragua. Var det skiljer sig är vilka konsekvenser ett dåligt kapital får för resten av samhället. Då Sverige är ett rikare land än Nicaragua och således har ett högre ekonomiskt kapital har människor större förmåga att få kunskap från andra håll än bara från skolan (2002). En elev från Sverige har till skillnad från många i Nicaragua större tillgång till böcker, datorer, internet och andra medier och kan på så sätt inhämta den kunskap som saknas från andra håll (Globalis, 2011). På samma sätt har ungdomar i Sverige föräldrar som jämfört med Nicaragua är högutbildade och alltså har de svenska ungdomarna lättare att få hjälp med skolarbete hemma. I Nicaragua har 25,4 % av de som är över 25 år gamla en utbildning som är secondary education eller högre, jämfört med 80% i Sverige (HDR 2010). Ungdomar i Nicaragua måste i större utsträckning använda sig av lärarens information och är man då inte uppmärksam på eller har problem med att förstå vad läraren säger är det svårt att ta igen det sedan. Ett högt humankapital och ekonomiskt kapital kan på så vis förebygga att dåliga lärare påverkar resten av elevens utbildning och därmed också framtid. Det är svårt för lärarna att ge varje elev den uppmärksamhet de behöver eftersom det är upp till 60 elever i varje klassrum, vilket strider mot den nicaraguanska lagen om att det får vara max 35 elever i varje klassrum (Castillo Bermúdez, 2011). De elever som halkar efter får ingen extra hjälp av skolan och får ofta gå om. Det finns heller inget stopp för hur många gånger en elev kan gå om ett år. 11 % av eleverna på secundaria måste gå om minst ett år (HDR, 2010). Alla informanter vi intervjuade hade antingen gått om själva eller kände någon som gått om. Den som gått om mest av dem vi träffade var sextonårige Layner Vasquez, som gått om det första året på secundaria fem gånger. Detta visar att de som går om ett år inte får den hjälp de behöver för att klara sig bättre nästa år och slippa gå om igen. De elever som måste gå om många gånger riskerar att tappa tilltron till utbildningen och följaktligen hoppa av. De som hoppar av secundaria måste själva ta ansvar för att återuppta sina studier om de vill det. Eftersom den största delen av de som hoppat av skolan utgörs av elever som varit omotiverade, haft svårigheter att hänga med på lektionerna, inte fått hjälp hemma, inte haft råd med skolmaterial eller tillgång till Internet behöver många förmodligen extra hjälp med att komma tillbaka till skolan. Jämför man med Sverige är skillnaden stor, där det finns en lag om uppföljningsansvar som innebär att kommunen har en skyldighet att hålla kontakt med ungdomar under 20 år som hoppat av skolan, även om de är såpass gamla att de inte längre omfattas av skolplikten (Skollagen Kap 1 18, 2006). I Sverige utreder man också varför dessa elever hade problem med skolgången och försöker angripa problemet på ett annat sätt. I Nicaragua följs inte elever som hoppat av upp, lagen saknas helt eller implementeras inte. Ofta uppmärksammas det inte alls att en elev hoppar av skolan eftersom det är en så vanlig företeelse i Nicaragua. Det kan till och med vara så att avhoppen underlättar för lärarna
eftersom de stora klasserna blir mindre. För att hjälpa elever som hamnat efter eller hoppat av secundaria skulle det behövas fler institutioner som arbetade med dessa frågor, fler resurser till skolan och fler lärare som är engagerade i elevernas skolgång (Banderas, 2011). 3. Slutsats Konsekvenserna av att man hoppar av secundaria är att det blir svårare att få ett bra arbete och man får svårare att förändra sina levnadsförhållanden. Utan en secundariautbildning påpekade informanterna att man får mindre respekt från samhället. Man kan heller inte vidareutbilda sig utan en fullständig secundariautbildning. Det går sällan att jobba upp sig inom hiearkin på en arbetsplats vilket gör utbildningen viktigare. Kostnader som skolan innebär resulterar i att fler människor fastnar i fattigdom och landets utveckling stagnerar. Källförteckning: Tryckta källor: - Castillo Bermúdez, Jennifer. Artikel i La Prensa (27 januari 2011) Aulas de Mined son insuficientes para lograr el sexto grado. - Perez Baltodano, Ándres (april 2006): Our Youth Has Inherited A National Failure. Envío Magazine. Finns tillgänglig på: http://www.envio.org.ni/articulo/3251 - Porta, Emilio och Laguna, José R (2008) Nicaragua, a country case study. UNESCO - Sen, Amartya (2002) Utveckling som frihet, Bokförlaget Daidalos - Skolverket (2006), Skollagen 1 kap. 18, SFS 2006:39 Telléz, Dora María (2009): La Exclusión Política de jóvenes, mujeres y pueblos indígenas: Propuestas para la Reforma Política en Nicaragua, finns tillgänglig på: http://library.fes.de/pdf files/bueros/nicaragua/07185.pdf - UNDP (2010) Human Development Report 2010, New York. Finns tillgänglig på: http://hdr.undp.org/en/media/hdr_2010_en_complete.pdf Otryckta källor: Globalis, Svenska FN-förbundet. 2011. Landguiden, 2007, 2011-02-15 Intervjuer Banderas, Oscar. Pedagogikansvarig på utbildningsministeriet i Estelí. Intervju genomförd i januari 2011 Garcia, Meyling. Administrationsansvarig på organisationen Xilonem. Intervju genomförd i januari 2011. Martinez, Eddy, Arbetslös, intervju genomförd i januari 2011 Vasquez, Eynar (kallas i text för Vasquez, a 2011). Byggarbetare, januari 2011 Vasquez, Wilmer (kallas i text för Vasques,b 2011). Student på secundaria. januari 2011.