5 EXPLORERSCOUTLOTSENS HANDBOK 5.1 Inledning Du har bestämt dig för att bli lots för en explorerscoutpatrull. Du har gjort ett bra val! / EXPLORERSCOUTLOTSENS HANDBOK Lotsa väl! EXPLORERSCOUT Explorerscouten är 15 17 år gammal och explorerscoutprogrammet omfattar tre år. Programmet består av aktiviteter av olika längd. En del aktiviteter är obligatoriska och andra är valbara. Aktiviteterna är indelade i 21 fickor enligt tema. De obligatoriska aktiviteterna lär explorerscouten ledarskap och tidsanvändning, ger scouten färdigheter att jobba i grupp samt vidgar scoutens synfält utanför den egna kåren. Utöver de fem obligatoriska fickorna (och en sjätte obligatorisk ficka, Skärgårdsskepparpraktik, för sjöscouterna) består programmet av 15 temafickor, ur vilka minst en aktivitet utförs per år. Längden på de valbara aktiviteterna varierar från korta sessioner till projekt som kan ta ett helt år. Genom aktiviteterna lär sig explorerscouten att sporra sig själv till mer krävande färdigheter. Lotsen är inte explorerscoutens patrulledare, utan en vuxen som stöder explorerscouterna i deras utveckling och stöder patrullen genom att hjälpa till med det praktiska genomförandet där det behövs, och genom att sporra, uppmuntra och handleda patrullmedlemmarna till att ta sig an lämpligt utmanande aktiviteter och därmed utföra ett program med stigande svårighetsgrad. Som patrulledare fungerar en av explorerscouterna. Genom verksamhet tillsammans med sina jämnåriga vänner är explorerscouten med om scoutupplevelser som stärker hens självförtroende och uppmuntrar hen till initiativtagande och aktivitet. I uppdraget som explorerscoutlots får du stödja unga scouter att växa till ansvarstagande och handlingskraftiga vuxna. Du får också en unik möjlighet att utveckla dina egna ledar- och handledningsfärdigheter. Det kan kännas lätt att leda men att lära sig att handleda ungdomar är en verklig utmaning för en äldre ledare. Du måste kunna ge ungdomarna plats samtidigt som du skapar en trygghetskänsla och är närvarande. För att bli drömlotsen för en explorerscoutpatrull måste du vara öppen och villig att lära dig mer om dig själv. Det att explorerscoutens scoutstig fortsätter är i mångt och mycket fast i hurudan lots explorerscouterna haft. Programmappens del för explorerscoutlotsen är ett redskap för dig då du genomför programmet. I mappen hittar du stöd för planering och genomförande av explorerscoutprogrammet. Det viktigaste är ändå att du tar dig an ditt lotsuppdrag med stor iver, för ivern smittar lätt av sig. Vi önskar dig skojiga stunder tillsammans med din explorerscoutpatrull. 11 SCOUTPROGRAMMET 2017
5.2 Begreppslista AKTIVITET Sjöscouterna har en egen ficka, Skärgårdsskepparpraktik-fickan, som sjöscouterna utför i sin helhet. Vid varje aktivitet finns tips för genomförande för att göra utförandet av aktiviteter lättare. PATRULLEDARE En eller två explorerscouter leder turvist explorer- och spejarscoutpatrullen. Se också Jämnårig ledare. 2 En enskild uppgift, som explorerscouterna genomför i sitt program. Aktiviteterna finns samlade i fickor. En aktivitet kan vara en kortvarig uppgift, som kan genomföras på ett patrullmöte eller alternativt en aktivitet i projektform som kan ta upp till flera månader i anspråk att genomföra. AKTIVITETSKORT Aktivitetskortet är en lista på alla explorerscouternas aktiviteter, som finns att printa på scoutprogrammets webbsida. Med hjälp av kortet kan såväl explorerscouten själv som lotsen följa med genomförandet av aktiviteterna. EXPLORERSCOUT Explorerscouten är en 15-17-årig scout. EXPLORERSCOUTEVENEMANG Explorerscoutevenemanget är ett programevenemang som riktar sig till explorerscouter. Explorerscoutevenemang som ordnas av till exempel FiSSc eller av ett finskt distrikt främjar explorerscouternas nätverkande och ger dem en möjlighet att göra sådana aktiviteter ur programmet som kan vara utmanande att genomföra i den egna kåren. Ett nationellt evenemang ordnas också ungefär vart tredje år. EXPLORERSCOUTLOTS En äldre ledare, som fungerar som stöd och handledare för patrulledaren. EVALUERINGSTRÄFF Vid scoutårets slut håller explorerscouterna en evalueringsträff. Under träffen bedömer man det gångna året, vad man lärt sig och planerar det kommande året. Lotsen är också med på evalueringsträffen, och reflekterar över patrullens verksamhet tillsammans med patrullen. FICKA I explorerscoutprogrammet är aktiviteterna samlade enligt tema i fickor. I varje ficka finns 4-15 aktiviteter. Programmet består av fem obligatoriska fickor, som utförs i sin helhet och av 15 temafickor, ur vilka explorerscouterna själv väljer vilka aktiviteter de utför. GRUPPLEDARUTBILDNING Gruppledarutbildningen är en av de obligatoriska aktivitetshelheterna och innefattar utbildning i ledarskapets grunder och en ledarskapspraktik som gruppledare. Alla explorerscouter går gruppledarutbildningen som en del av sitt program. Utbildningen räcker ett halvt år och ordnas dels i den egna kåren och dels som ett samarbete mellan kåren och FiSSc. GRUPPLEDARUTBILDNINGSMÄRKET Gruppledarutbildningsmärket visar att explorerscouten slutfört gruppledarutbildningen. Metallpinsen fäst på scoutskjortans högra ficka. JÄMNÅRIG LEDARE Explorerscouter leder turvist den egna patrullen och fungerar således som jämnåriga ledare. KUKSA Kuksa är Finlands Scouters medlemsregistersprogram. I Kuksa anmäler man sig till scoutevenemang och där kan man också märka in utförda aktiviteter åt scouter. I Kuksa kan man också skriva in patrullens verksamhetsplan och explorerscoutens uppdrag. LEDARSKAPSPRAKTIK Ledarskapspraktiken är ett halvt år lång period, som hör till gruppledarutbildningen, under vilken explorerscouten fungerar som ledare i en spejar- eller explorerscoutpatrull. Explorerscouten får stöd av en äldre ledare i uppgiften. OBLIGATORISK FICKA Med obligatorisk ficka menas de aktivitetshelheter i explorerscoutprogrammet, som varje explorerscout genomför i sin helhet under tre år. Obligatoriska fickor är Välkommen explorerscout!, Gruppledarutbildningen, Explorerscoutevenemang, Scoutfärdighetstävlingar, Uppflyttning och evalueringsträffar och för sjöscouterna Skärgårdsskepparpraktik. PATRULL Explorerscouterna utför sitt program i en patrull. Patrullen består oftast av fyra till åtta explorerscouter. Patrullen kan vid behov bestå av explorerscouter i olika åldrar i kåren eller i området. PAUS En paus är en övning (spel, lek, improvisation etc.) eller en diskussion där explorerscouten stannar upp och begrundar livet. Meningen är att ge explorerscouten verktyg för vuxenlivet. Pauser hålls inte nödvändigtvis under varje explorerscoutmöte. SIGILL Explorerscouten får ett sigill i metall då hen har avslutat explorerscoutprogrammet. För att få sigillet måste explorerscouten ha utfört alla fem obligatoriska fickor (sjöscouterna måste också ha utfört Skärgårdsskepparpraktik) och minst en aktivitet från de 15 andra fickorna. Sigillet fästs i scoutskjortans vänstra ficka ovanför spejarscoutsigillet. TIPS FÖR GENOMFÖRANDE Varje aktivitet innehåller tips för hur man kan genomföra aktiviteten. För en del av aktiviteterna räcker det att endast ett tips genomförs medan det för andra kan vara bra att genomföra flera tips. UPPFLYTTNING Med uppflyttning avses övergången från en åldersgrupp till en annan. Ofta ordnas uppflyttningen som en ceremoni där den gamla åldersgruppen lämnas bakom en och man blir en fullvärdig medlem av följande åldersgrupp. Kåren kan gärna skapa egna traditioner kring detta. VISSELPIPSSNODD Färgen på explorerscoutens visselpipssnodd är skogsgrön. ÅLDERSGRUPPSANSVARIG, ANSVARIG LOTS En äldre ledare, som är ansvarig för alla explorerscoutpatruller i kåren, stöder alla explorerscoutlotser och hjälper till att ordna åldergruppsträffar mellan kårens alla explorerscoutpatruller. Om det finns endast en explorerscoutpatrull i kåren kan den åldersgruppsansvariga och explorerscoutlotsen vara samma person. ÅLDERSGRUPPSMÄRKE Det gröna åldersgruppsmärket får explorerscouterna vid löftesgivningen. Märket fästs på den högra ärmen.
Instruktion för klädsel och märken 33 EXPLORERSCOUT / EXPLORERSCOUTLOTSENS HANDBOK SCOUTPROGRAMMET 2017
4 5.3 Ungdomar i explorerscoutålder UNGDOMAR I EXPLORERSCOUTÅLDER Explorerscouten är en 15-17-årig ungdom, som precis gått igenom stora fysiska och biologiska förändringar. När de biologiska förändringarna lagt sig, kan explorerscouten fokusera på att förstärka sin självbild och sin person. Skillnaderna i utveckling mellan könen syns tydligt ännu i det här skedet. För flickorna börjar puberteten vara slut i slutet av explorerscouttiden, medan puberteten precis kan ha börjat för pojkarna. För att bli självständig och växa till en vuxen behövs ett nära förhållande till en pålitlig vuxen. Den egna föräldern är oftast allt för nära. Explorerscouterna behöver en vuxen förebild, som de kan identifiera sig med och beundra. Inom scoutingen är explorerscoutlotsen en lämplig förebild för explorerscouten. Den vuxna lotsen ska vara tillgänglig så att explorerscouten får stöd och vägledning i sin verksamhet av lotsen. IDEALISTISK Explorerscoutens verksamhet och tankevärld präglas av en stark idealism. Explorerscouten uttrycker också sina värderingar med sitt yttre genom klädsel och livsstil. De ord som valts för att beskriva explorerscoutens utvecklingsskede ifrågasättande och revolt är nära kopplade till idealism. Ungdomar i explorerscoutåldern kan bli aktiva anhängare av någon värdering. Bland andra som tänker lika hittar explorerscouten en tilltalande referensgrupp som erbjuder honom förståelse och en känsla av samhörighet. Den unga väger de värderingar och ideal som erbjuds honom. Explorerscouten kan igen närma sig föräldrarnas värderingar när de värsta stormarna i livet är förbi. Så småningom utvecklar explorerscouten en förmåga att acceptera och förstå också dem som tänker annorlunda och ideologiskt befinner sig på en annan våglängd. Mestadels är idealismen ännu rätt svartvit. Mot slutet av åldersgruppen kan explorerscouten intressera sig för större världsomfattande frågor. Explorerscouten bekymrar sig för jordens framtid lika väl som för sin egen. Explorerscouten börjar också ta ställning till olika samhällsfrågor. AKTIVITET Explorerscouten är intresserad av sin omgivning och vill undersöka nya landskap. Hen klarar sig självständigt i olika situationer och klarar av att jobba i olika grupper. Explorerscouten kan också lära ut färdigheter åt andra, samtidigt som hen vill utveckla sig själv. Dessa egenskaper gör explorerscouten till en speciellt aktiv och handlingsför individ. Det gäller ändå att komma ihåg, att även om explorerscouten är en klart självständigt tänkande och fungerande ungdom, är hen ändå inte vuxen ännu. ENERGI Explorerscouten är energisk och effektiv när hen har en stark egen motivation för uppgiften. Hen använder mycket tid till hobbyn och kanske också till skolarbetet. Den tid hen använder för sin hobby är inte alltid effektiv tid. Avslappnad samvaro med det egna gänget är också mycket viktigt. MÄNNISKORELATIONER Det är viktigt för explorerscouten att verka i ett kompisgäng och att tillsammans få nya erfarenheter. Å ena sidan binder explorerscouten sig ofta till kompisrelationer på basen av sina egna ideologier. Å andra sidan påverkar kompisarnas åsikt ofta valet av den egna ideologin, speciellt i början av explorerscouttiden. Många av ungdomarna i explorerscoutåldern sällskapar. Ändå bekymrar sig ungdomar i åldern 15 17 år ännu för sin egen bristande erfarenhet av sällskapande och närhet, och är nödvändigtvis inte ännu trygga i sin sexualitet. Stöd för sina tankar söker explorerscouten kanske hos kompisarna och på internet. Genom att agera rätt och uppmuntrande kan lotsen lyckas få till stånd en bra dialog med explorerscouten. Då kan de tillsammans diskutera också generande ämnen. FOTO Joel Forsman
5.4 Målen för explorerscouternas fostran De åldersgruppsspecifika målen för fostran definierar vad de allmänna målen för fostran är i respektive åldersgrupp. De beskriver alltså nivån på målsättningarna, som man strävar till att nå då explorerscouttiden tar slut. Målen för fostran visar vägen för hur man bör framskrida för att de för åldersgruppen typiska målen ska uppnås kontinuerligt. Målen för fostran beskriver de fostringsutmaningar som finns i explorerscoutåldern, och beskriver de svar på utmaningarna som scoutingen kan erbjuda. Målen för fostran har fungerat som grund i utvecklingen av scoutprogrammet. En del av målen för fostran förverkligas i vissa aktiviteter och andra syns i helhetsinriktade lösningar, som t.ex. ledarskap för en åldersgrupp eller i mer allmänna tillvägagångssätt som t.ex. att fungera i grupp eller att fungera i olika miljöer. DE ÅLDERSGRUPPSSPECIFIKA MÅLEN FÖR FOSTRAN FÖRHÅLLANDET TILL ANDRA KONTROLL ÖVER SITT LIV HÄLSA, TRYGGHET, TID, FÖRBINDNINGAR Klarar sig ensam i också nya och annorlunda situationer. Kan upprätthålla sitt fysiska och psykiska välmående. Kan göra en serie av avtal och beslut som anknyter till varandra, och hålla sig till dem. Kan bevara sin förmåga att överväga och agera i upprörande situationer. Kan återkomma till situationen i efterhand. Tar hand om sin egna fysiska, mentala och sexuella säkerhet. Uppskattar en fritid utan rusmedel. UPPSKATTNING AV MÄNSKLIGHET Känner igen skillnaden mellan sin egen och någon annans världsåskådning och accepterar skillnaden. VÄRLDSÅSKÅDNING Reflekterar över den egna livsåskådningen och andligheten och kan diskutera dessa. Speglar sina egna värderingar till scoutingens värderingar. Formar sin egen uppfattning om vad som är rätt och fel. FÖRHÅLLANDET TILL SAMHÄLLET KONTROLL AV ETT ORGANISERAT SAMSPEL Fördjupar sin förståelse och erfarenhet av verksamhet i små grupper. Får erfarenhet av att leda en liten grupp. Förstår att offentligt beslutsfattande är avtal mellan människor, som alla har möjlighet och rätt att påverka. Klarar av att planera och förverkliga en för en själv passligt stor ansvarsuppgift. ATT HÖRA OCH FÖRBINDA SIG TILL NÅGOT Känner igen samfund, som hen hör till och sin egen plats i dem. NATURRELATIONEN Förstår naturens storhet. Klarar sig också i exceptionella naturförhållanden. Är medveten om sina egna gränser ur ett säkerhetsperspektiv. ANSVAR FÖR LIVSMILJÖN En sund förståelse gentemot naturoch miljöskydd. Kan anpassa sin egen verksamhet i förhållande till naturen. SCOUTPROGRAMMET 2017 SJÄLVKÄNNEDOM OCH UTVECKLANDE AV SIG SJÄLV Bygger en uppfattning om sig själv, t.ex. om sina egna förmågor, sin karaktär, sin sexualitet och sin bakgrund. Antar utvärdering som en del av sin verksamhet. Vågar kasta sig in i situationer men kan också hejda sig. UPPRIKTIGHET Klarar av att skapa olika människorelationer. Griper modigt tag i fördomar och strävar efter att bli av med dem. FÖRHÅLLANDET TILL OMGIVNINGEN / EXPLORERSCOUTLOTSENS HANDBOK FÖRHÅLLANDET TILL SIG SJÄLV 55 EXPLORERSCOUT Scouting är en fostrande verksamhet med syftet att stöda barns och ungas utveckling med hänsyn till deras individuella särdrag. Målsättningen är att var och en ska ha möjlighet att utvecklas till en ansvarskännande, aktiv och självständig medlem av samhället och som lever i balans med sig själv, med andra människor och med sin omgivning. Utöver de allmänna målen för fostran har man för varje åldersgrupp fastställt åldersgruppsspecifika mål. Dessa berättar hur målen syns i ifrågavarande åldersgrupp och beskriver den målsättningsnivå man försöker uppnå i åldersgruppen. Bekanta dig med målen för fostran, så att du kan bygga upp explorerscouternas scoutstig längs den väg de visar. Mer om målen för fostran hittar du i programmappens allmänna del. DE ÅLDERSGRUPPSSPECIFIKA MÅLEN FÖR FOSTRAN SAMMANFATTADE
6 5.5 Scoutmetoden ATT FÖRBINDA SIG TILL SCOUTINGENS VÄRDERINGAR Scoutlöftet, -idealen och valspråket beskriver scoutingens värderingar som scouten genom löftet binder sig till. För explorerscouten konkretiseras scoutingens värdegrund genom patrullens verksamhet. Då explorerscouten reflekterar djupare över sina egna värderingar kan hen förbinda sig till scoutingens värderingar. SYMBOLIK Scoutsymboliken omfattar verksamhetssätt, innehåll och föremål som har en gemensamt känd betydelse. Barn och unga sammanförs med hjälp av gemensamma symboler till den egna gruppen, till kåren och till den världsomfattande scoutrörelsen. Symboliken omfattar märken, färger, mönster, ritualer, verbala kännetecken och allt det som gör att scoutingen ser ut och känns som scouting. Då den unga scouten får ett märke och syr det på skjortan kan hen se att hen uppnått ett mål och hen kan också visa det för andra. Explorerscoutpatrullen kan utveckla en egen symbolik på ett sätt som passar gruppen. För explorerscouten skapar symboliken samhörighet och under ledning av en vuxen är den ett sätt att göra gruppen personlig och unik. Symbolskapandet kan användas som en metod för gruppbildning. Symbolskapandet inom patrullen utvecklar explorerscoutens förmåga att förhandla, lär hen att föra fram sina egna idéer och lär hen att lyssna på andra. Då nya symboler skapas är det viktigt att fundera på en bakgrund till dem. Sådant som är värt att fundera över är till exempel: vad betyder patrullens namn Hök, varifrån kommer namnet, vad berättar det om patrullen, vilka associationer väcker det hos patrullmedlemmarna och hos andra scouter? Lotsens uppgift är att övervaka att symboliken finns med då explorerscoutprogrammet genomförs. Genom att handleda patrulledaren kan den vuxna se till att såväl patrullens egen symbolik som övrig scoutsymbolik kommer fram. Man bör också komma ihåg att symboliken ska göra ungdomarna till en del av den internationella scoutrörelsen. VERKSAMHET MED STIGANDE SVÅRIGHETSGRAD Verksamhet med stigande svårighetsgrad innebär lämpligt utmanande aktiviteter för var och en. Den unga känner att hen har lär sig något nytt eller förstår något som hen tidigare lärt sig eller upplevt på ett bättre sätt. Verksamhet med stigande svårighetsgrad kan också innebära en ny eller svårare nivå av något
explorerscouten tidigare lärt sig. Det ska kännas bra och ändamålsenligt för explorerscouten att lära sig nytt. Explorerscoutprogrammet genomförs på en svårighetsnivå som passar patrullens situation. Då kunnandet växer möter explorerscouten nya utmaningar och prövar modigt på nya saker, som hen inte gjort tidigare. Den äldre ledaren behövs för att peka ut verksamheten med stigande svårighetsgrad, så att den unga ser eller märker hur hen lär sig nytt eller fördjupar tidigare kunskaper. Den äldre ledaren behövs också för att säkra att man inom explorerscoutpatrullen observerar de individuella behoven i en tillräcklig grad oberoende av det eventuella grupptrycket i patrullen. PATRULLSYSTEMET Inom scoutingen fungerar man i grupper av jämlika där man fattar beslut tillsammans och delar på ansvaret. Grupptillhörighet och att uppleva det är en viktig del av den ungas utveckling. För explorerscouten är den egna patrullen den viktigaste utgångspunkten för all verksamhet. För att lära sig förstå gruppens struktur och verksamhet är explorerscouterna i tur och ordning patrulledare i gruppen, så att alla medlemmar i patrullen får pröva på både att vara ledare i gruppen och att vara en gruppmedlem. Samtidigt lär sig explorerscouten att ledarskap är en uppgift, som kan vara alternerande och som man kan lära sig. Explorerscoutpatrullens patrulledare är en ung ledare, som leder patrullen enligt sina förutsättningar. Patrulledaren är ändå aldrig ensamt ansvarig för patrullen, eftersom patrulledaren och alla patrullmedlemmar får stöd av en vuxen lots. LEARNING BY DOING Inom scoutingen lär man sig genom att testa sig fram eftersom det är det naturliga sättet att lära sig för barn och unga. Scouting går först och främst ut på att göra och uppleva. Genom att förbinda sig till program som man planerat tillsammans, utvecklas långsiktigheten och förmågan att jobba mot uppsatta mål. Förutom konkreta färdigheter lär sig explorerscouten att reflektera över sina värderingar genom att göra och uppleva saker tillsammans. För lotsen innebär learning by doing det, att lotsen låter explorerscouten eller patrullen göra själv. Lotsens uppgift är att diskret leda patrullens verksamhet mot rätt håll. Explorerscoutlotsen ser till att man lär sig av sina erfarenheter och att patrullen lär sig att hantera framgångar och motgångar på ett konstruktivt sätt. Det är också lotsens uppgift att leda varje explorerscout till att utvärdera det egna lärandet tillsammans med gruppen. Lärandet kan utvärderas på många olika sätt och ofta lönar det sig att använda mångsidiga utvärderingsmetoder. Många utvärderingsmetoder synliggör också kunnande på ett sådant sätt, att kunnandet lämnar ett spår efter sig som kan visas åt andra också. I utvärderingen lönar det sig att fokusera på fyra olika områden: 1. De egna förmågorna och kunskapernas utveckling, alltså vilka nya kunskaper lärde jag mig i scouterna (att lära sig inom scoutingen) 2. Scouting som begrepp, alltså vad lärde jag mig inom scoutingen i allmänhet (den egna rollen, patrullen, scoutkåren, distriktet/fissc, symbolik, verksamhet med stigande svårighetsgrad o.s.v.) (att lära sig inom scoutingen) 3. Världsbild och attityder, alltså vad lärde man sig om t.ex. återvinning, om att betjäna o.s.v. (att lära sig inom scoutingen) 4. Arbets- och inlärningsfärdigheter, alltså hur lönar det sig att handla för att lära sig bäst, och social och medborgerlig kompetens (EU:s nyckelkompetenser). VUXET STÖD Inom scoutingen fungerar barn, unga och vuxna tillsammans. I explorerscoutprogrammet är en äldre ledare med för att stödja de ungas uppväxt, deltagande och möjligheter att påverka. Explorerscoutlotsen står till förfogande för explorerscouten, och lotsen ska vara genuint och spontant intresserad av explorerscoutpatrullen och explorerscouten. Den vuxna ska lära sig att vara närvarande och tillgänglig utan att ta de ungas möjlighet att verka och lära sig t.ex. att vara en ledare. Inom scoutingen ska det vara möjligt, med en vuxens stöd, att utmana sig själv och till att ta spännande och kontrollerade risker. Detta ska genomföras så att en tillräcklig känsla av säkerhet bibehålls och den vuxna binder sig till att slutföra situationerna. Till den vuxnas uppgifter hör också att lägga upp långsiktiga riktlinjer, se över helheter och att se förhållandet mellan olika saker. Dessa saker ska inte förväntas av den unga. Explorerscoutpatrullen har rätt att veta när hjälp av en vuxen finns tillgänglig. Lotsen ska ändå bibehålla explorerscouternas rätt att agera. Den vuxna övar sig att se vad som är relevant och vilka stunder som är de rätta stunderna att stödja patrullen. Patrullen behöver lotsen som en spegel, en axel, en linjedomare och en supporter. GODA GÄRNINGAR Scoutingens mål är att fostra aktiva medborgare som vill agera osjälviskt för en bättre morgondag. Att göra en god gärning om dagen visar konkret åt explorerscouterna, att de kan påverka sin verksamhetsmiljö och förändra den mot det bättre. Goda gärningar leder också explorerscouterna in på breda, betydelsefulla serviceprojekt. En god, altruistisk gärning övar vår förmåga att respektera och se andra. Att fungera i en grupp inom scouting och att uppmuntra till goda gärningar leder explorerscouten till att bli en positiv och hjälpsam medborgare. Goda gärningar gör det lättare för explorerscouten att upprätthålla viktiga kompisrelationer. Att ta ansvar blir en naturlig del av verksamheten, då explorerscouten fungerar som exempel för yngre och tar hand om sig själv. Större serviceprojekt vidgar vyerna om uppfattningen att hjälpa andra. Lotsens eget exempel leder explorerscouterna till att göra goda gärningar. Den äldre ledaren hjälper unga att upptäcka var goda gärningar behövs och hur lätt det är att göra sådana. Genom altruistisk verksamhet är den äldre ledaren en förebild för explorerscoutpatrullens medlemmar. VERKSAMHET I NATUREN Naturen och verksamhet i naturen är sådant som betonar upplevelser och egna initiativ. Att lyckas och att klara sig i naturen ökar explorerscoutens självförtroende och självuppfattning. Att verka i naturen borde vara en självklarhet för explorerscouten. Då hen rör sig i naturen och genom personliga naturupplevelser och miljöprojekt lär sig explorerscouten att göra rätta val för vår levnadsmiljö. Naturen är i sig själv en naturlig miljö där man kan uppleva scoutprogrammets mångsidighet. Lotsens uppgift är att aktivt leda de unga ut i naturen. Lotsen har stundvis själv också goda möjligheter att njuta av naturen tillsammans med sin explorerscoutpatrull. 7 7 EXPLORERSCOUT / EXPLORERSCOUTLOTSENS HANDBOK SCOUTPROGRAMMET 2017
8 5.6 Löftesgivningen EXPLORERSCOUTLÖFTET Jag vill älska min Gud, mitt land och mänskligheten, vara andra till hjälp och följa explorerscoutidealen i mitt liv. ATT AVGE EXPLORERSCOUTLÖFTET Explorerscouten kan avge löftet ensam eller i grupp, men löftet är alltid personligt. Det väsentliga är att explorerscouten förstår vad hen lovar när hen avger löftet. Det är också viktigt att hen funderar över vad löftet förpliktar till och hur löftet borde synas i hens liv. Explorerscouten ska ha en möjlighet att diskutera löftet och dess innehåll med sin lots innan hen avger löftet. Till lotsens uppgift hör också att vara närvarande och ta emot löftet. Då explorerscouten avgett löftet får hen sitt åldersgruppsmärke. Explorerscouten kan avge sitt löfte tillsammans med sin patrull, t.ex. vid uppflyttningen från spejarscout till explorerscout. Explorerscoutlöftet kan också avges under patrullens eller hela åldersgruppens första gemensamma utfärd på en vacker plats. Den enskilda explorerscouten kan avge sitt löfte på något av scoutkårens evenemang eller t.ex. under tapto på ett patrullmöte. För att hitta rätt form eller sätt för löftesgivningen kan ni se till antingen kårens traditioner, explorerscoutens önskemål, eller situationen och tillfället. Det är viktigt att det finns ett eget högtidligt och lugnt tillfälle för explorerscoutens löftesgivning. Explorerscoutlöftet är inte en utantill-läxa, som scouten snabbt rabblar upp för ledaren då explorerscouten råkar minnas löftet. Avsikten med löftesgivningen är att explorerscouten senare ska minnas såväl själva löftet som tillfället då löftet avgavs som en betydelsefull del av överflyttningen till åldersgruppen och av att växa i denna. SCOUTENS VALSPRÅK Var redo. VARA ÄRLIG OCH PÅLITLIG I och med explorerscoutåldern får explorerscouten mer friheter i den egna kåren, så som nycklar till kårlokalen och rätten att använda sig av kårens utrustning. Explorerscouten ska anses pålitlig av scoutkåren för att hen ska få dessa friheter. I och med explorerscoutåldern flyttas ansvaret för den egna gruppen allt mer till explorerscouten själv. Pålitlighet bland patrullmedlemmarna är nyckeln till ett kvalitativt och fungerande samarbete. Det är också viktigt att det finns ett förtroende mellan lotsen och patrulledaren. Då kan samarbete mellan lotsen och patrullen fungera smidigare och lotsen kan ge det stöd som patrullen behöver. FRÄMJA VÄNSKAP ÖVER GRÄNSER Idealet att främja vänskap över gränser beskriver explorerscouternas scoutprogram bra. Under explorerscoutåldern är det meningen att scouterna reser bort från den egna kåren för att bekanta sig med andra explorerscouter i närområdet, i distriktet eller i FiSSc och på landsomfattande (tvåspråkig) nivå. Samtidigt utvidgar explorerscouten sitt kontaktnät och utvecklar sina kunskaper om mänskliga relationer. Internationella aktiviteter och utlandsläger bidrar till att explorerscouten bekantar sig med andra kulturer och får scoutvänner runtom i världen. KÄNNA SITT ANSVAR OCH GÖRA SITT BÄSTA Idealet att känna sitt ansvar och göra sitt bästa implementeras bäst hos explorerscouter genom olika ledarskapsuppgifter som scouten övar på under sin tid som explorerscout. Den halvåriga ledarskapspraktiken och de i de olika åldersgrupperna gjorda ledarskapsövningarna leder explorerscouten på vägen till att ta emot olika scoutuppdrag och ta hand om dem. Det är viktigt att komma ihåg, att personen i explorerscoutålder bara övar på att bära ansvar och ännu är en deltagare i scoutingen, inte bara en förverkligare. Då hen möter en situation som kräver åtgärder, t.ex. en trafikolycka, känner explorerscouten sitt ansvar och kan göra sitt bästa. EXPLORERSCOUTENS IDEAL ÄR ATT: respektera andra älska och skydda naturen vara ärlig och pålitlig främja vänskap över gränser känna sitt ansvar och göra sitt bästa. ATT RESPEKTERA ANDRA Att respektera andra innebär förutom att behandla andra människor jämlikt också att explorerscouten känner igen sina egna fördomar och strävar efter att bli av med dem. Explorerscouten bekantar sig modigt med nya människor, som är av annan bakgrund, och respekterar deras åsikter. ÄLSKA OCH SKYDDA NATUREN Kärleken till naturen syns i de allt mer krävande naturupplevelserna i explorerscoutprogrammet. Målsättningen är att explorerscouten beger sig på lite svårare vandringar och utfärder samt klarar sig i naturen i mer exceptionella förhållanden. Explorerscouten förstår också betydelsen av natur- och miljöskydd.
5.7 Explorerscouternas symbolik Explorerscouten har redan vågat bekanta sig med världen utanför scoutkåren. Explorerscouten rör sig intresserat i sin omgivning och upplever olika vyer och terräng. Explorerscoutprogrammet leder explorerscouten att under tre år bekanta sig med nya människor, seder, händelser och kunskaper. Kännetecknande för explorerscoutpatrullen är egna patrullutstyrslar, föremål och traditioner som skiljer patrullen från mängden och stärker patrullkänslan. Genom en egen symbolik kan explorerscouterna visa andra vem de är och varifrån de kommer. Vid löftesgivningen får explorerscouterna sitt åldersgruppsmärke i tyg, som fästs på scoutskjortans högra ärm. Explorerscoutsigillet är liljan och lejonet i metall. I märket kombineras scouttraditioner och finländskhet. Då explorerscouten under tre år har utfört alla - obligatoriska fickor och minst en aktivitet ur alla andra fickor, har explorerscouten rätt att bära explorerscoutsigillet. Explorerscoutsigillet placeras som översta märke på vänstra fickan på scoutskjortan. Då explorerscouten genomfört gruppledarutbildningen får explorerscouten dessutom rätt att bära gruppledarutbildningsmärket i metall på scoutskjortans högra ficka. Explorerscoutens färg är skogsgrön. Den skogsgröna färgen beskriver explorerscouternas förmåga att fungera i samklang med naturen. Den gröna färgen är också ungdomens och tillväxtens färg. Färgen syns till exempel på visselpipssnodden och i materialet som är riktat till explorerscouterna. Under explorerscouternas treåriga program är det viktigt att man stannar upp en gång i året på en evalueringsträff med lotsen. Under träffen utvärderas den valda rutten och patrullen funderar hur de ska gå vidare. Samtidigt ger man uppmuntrande feedback åt alla patrullmedlemmar, så att de igen glatt orkar lyfta upp explorerscoutens ryggsäck och modigt fortsätta resan. 5.8 Gruppen, scouterna och ledarna i explorerscoutåldern Explorerscoutpatrullen består av fyra till åtta explorerscouter. Flickorna och pojkarna är i skilda patruller. Om det inte finns tillräckligt många explorerscouter i kåren för en explorerscoutpatrull kan man bilda en patrull med explorerscouter från två eller flera olika kårer. Explorerscoutpatrullen har egna möten enligt överenskommelse. Explorerscoutpatrullen kan ha möten varje vecka, varannan vecka eller en gång i månaden beroende på hur det passar explorerscouterna och deras andra uppdrag i kåren. Håll gärna så ofta som möjligt mötena någon annanstans än i kårlokalen så att verksamheten är tilltalande och omväxlande. Explorerscouterna har också åldersgruppträffar med 1 2 månaders mellanrum med alla explorerscouter i kåren eller explorerscoutpatrullerna från ett par grannkårer. Åldergruppsträffen kan också vara ett möte, en utfärd eller ett läger. Som en del av scoutprogrammet övar explorerscouterna ledarskap antingen som patrulledare i den egna explorerscoutpatrullen eller i en spejarscoutpatrull. Det är ändå inte att rekommendera att samma explorerscout samtidigt har flera uppdrag. De explorerscouter som är patrulledare för spejarscouter ska också ha möjlighet att delta i sin egen explorerscoutpatrulls verksamhet. Därför är det viktigt att patrullens program planeras så att alla explorerscouter har möjlighet att delta. Explorerscoutpatrullen får stöd av en vuxen lots. Explorerscoutlotsens uppgift är att handleda patrulledaren i sin uppgift och att hjälpa patrullen att genomföra sin verksamhet. En del av explorerscouternas aktiviteter är sådana att man behöver en vuxen persons sakkunskap och livserfarenhet för att kunna genomföra aktiviteten på bästa möjliga sätt. PATRULLEDAREN Explorerscouterna är i tur och ordning patrulledare för sin egen patrull. Med jämnårigt ledarskap avses att patrulledaren hör till samma åldersgrupp som gruppens övriga medlemmar. Patrulledaren ansvarar för patrullens löpande verksamhet. Hen leder explorerscoutpatrullen under minst ett halvt år. Patrullen och patrulledaren stöds av lotsen, som bär det slutgiltiga ansvaret för verksamheten. 9 9 EXPLORERSCOUT / EXPLORERSCOUTLOTSENS HANDBOK SCOUTPROGRAMMET 2017
10 PATRULLEDARENS UPPGIFT ÄR ATT: med stöd av lotsen planera patrullens löpande verksamhet organisera de praktiska arrangemangen kring veckomöten och utfärder utbilda sig för sitt uppdrag förbinda sig till sitt uppdrag för en överenskommen tid med stöd av lotsen ansvara för säkerheten i verksamheten fungera som exempel och vara en pålitlig vän för patrullmedlemmarna sporra patrullen att delta i utfärder, läger och övriga scoutevenemang och att också själv delta i dem reservera tillräckligt med tid för att kunna sköta sitt patrulledarskap träffa lotsen regelbundet rapportera om patrullens verksamhet i enlighet med praxis i scoutkåren, t.ex. till årsrapporten, årsberättelsen eller som en utfärdsrapport. Målsättningen är att explorerscouten genom sitt patrulledaruppdrag växer som ledare och får erfarenhet av att leda en grupp. För att kunna sköta sitt uppdrag måste patrulledare ha tillgång till kårens resurser för verksamheten så som pengar, utrymmen och utrustning. KUNSKAPS- OCH FÄRDIGHETSKRAV Patrulledaren ska när hen tar emot uppdraget behärska de grundläggande kunskaper och färdigheter en patrulledare behöver. Patrulledare får en del grundläggande kunskaper från gruppledarutbildningen, som är obligatorisk för alla explorerscouter. En del kunskaper och färdigheter kan hen lära sig eller fördjupa under patrulledartiden genom praktisk erfarenhet och utbildning. All färdighetsutbildning stöder patrulledarens lyckande i sitt uppdrag. Patrulledare får stöd av explorerscoutlotsen. PATRULLEDAREN behärskar de kunskaper och färdigheter som ingår i gruppledarutbildningen känner scoutmetoden och explorerscoutprogrammet känner kårens organisation och verksamhetskultur kan planera patrullens verksamhet kan leda ett scoutmöte kan ordna en trygg utfärd och är bekant med FS:s säkerhetsföreskrifter vet var och av vem hen får hjälp med sitt uppdrag. PATRULLEDARENS STÖD Patrulledaren får stöd av den egna lotsen. Det är explorerscoutlotsens uppgift att stödja patrulledaren så att hen kan växa som ledare, och att handleda patrulledaren i dennas uppgift genom att stöda, uppmuntra, driva på och ge respons. Lotsen ska också hjälpa patrulledaren med planeringen av programmet, med att hantera svårare frågor och med att fullfölja aktiviteter utöver de vanliga. Tillsammans med lotsen utvärderar patrulledaren hur han lyckats i sitt uppdrag och uppställer nya mål för verksamheten. Det är lotsens uppgift att säkerställa att explorerscouten får stöd också i andra uppgifter än patrulledarskapet. VAL AV PATRULLEDARE Patrullen väljer med stöd av lotsen inom patrullen en jämnårig patrulledare, som åtar sig uppgiften för minst ett halvt år. När explorerscoutpatrullen inleder verksamheten ansvarar lotsen för patrullens verksamhet tills den första patrulledaren valts. Patrullen kan välja en patrulledare redan innan gruppledarutbildningen är avklarad. I detta fall kan patrulledaren behöva mer handledning för sitt uppdrag. Lotsen stöder patrulledaren under hela hens ledaruppdrag, men mängden stöd varierar beroende enligt patrulledarens behov. HANDLEDNING AV DEN NYA PATRULLEDAREN EXEMPEL PÅ HUR LOTSEN KAN HANDLEDA EN NY PATRULLEDARE: Lotsen visar under några möten med sitt exempel hur man leder ett möte med explorerscoutpatrullen. Efter mötena diskuterar den blivande patrulledaren och lotsen hur förberedelserna och själva mötet genomfördes och utbyter tankar om vad de lärt sig. Den nyvalda patrulledaren förbereder de första mötena hen själv ska leda tillsammans med lotsen. Lotsen ger uppmuntrande och konstruktiv feedback både i förberedelseskedet och efter mötet. Efter några möten kan patrulledaren ännu tillsammans med lotsen gå igenom hur hen planerat mötet. Efter mötet diskuterar patrulledaren med lotsen hur mötet lyckades.
5.9 Explorerscoutslotsen LOTSENS ROLL OCH UPPGIFT SCOUTPROGRAMMET 2017 Explorerscouten och explorerscoutpatrullen stöds av en vuxen lots. Lotsen är över 22 år gammal och känner ungdomarna i kåren väl. Lotsen ansvarar för förverkligandet av hela åldersgruppens gemensamma verksamhet. Den viktigaste uppgiften är att leda de ungas fostran i enlighet med målen för fostran. Att förstå tonårsrevolterna, som hör till explorerscoutåldern och att hitta meningsfulla uppgifter åt explorerscouterna i scoutingen är lotsens viktigaste uppgifter. Lotsens uppgift är att handleda och stöda explorerscoutpatrullen. Hen bör vara lämpligt mycket närvarande och ska lyssna på de unga. Lotsen är turvist en spegel, axel, linjedomare och supporter för explorerscouten. Patrulledaren ansvar för verksamheten och lotsen ska ge utrymme för den unga att förverkliga sin egen plan. Lotsens uppgift är att utmana explorerscoutpatrullen att fungera på nya och olika sätt så att inte enbart de bekanta och säkra sätten används. Lotsen uppmuntrar dem att utmana sig själva inom scoutprogrammet till exempel genom att ge tips om hur man kan förverkliga aktiviteterna på ett nytt sätt. Lotsen deltar i patrullens verksamhet vid behov men leder inte explorerscoutpatrullen. Mängden stöd beror på explorerscoutpatrullen och patrulledaren och därför måste lotsen känna den egna patrullen och patrullmedlemmarna väl. Hen handleder patrullen och stöder patrulledaren i dennes uppdrag. Lotsen kan vara en idé- och resursbank för patrulledaren och helt konkret stöda patrullens verksamhet. Det är viktigt att lotsen är närvarande så att hen är medveten om när patrullens verksamhet inte går som planerat och när patrullen behöver stöd. Lotsen är ansvarig för patrullens verksamhet trots att hen inte regelbundet deltar i den löpande verksamheten. Lotsens uppgift är att planera patrullens verksamhet långsiktigt. Hen fungerar som kontaktperson och ansvarar för ledarskapspraktiken samt ansvarar för samarbetet mellan åldersgrupperna. Lotsen hjälper också patrullen i att ordna gemensamt program med explorerscouter från andra scoutkårer. / EXPLORERSCOUTLOTSENS HANDBOK FOTO Noora Qvick EXPLORERSCOUT FOTO Hannu Strömberg 11 11
12 Stöd hemifrån och av föräldrarna är viktigt för scouter i explorerscoutåldern och lotsen fungerar som en kontaktperson mellan föräldrarna och scoutkåren. Lotsen är i kontakt med hemmet och berättar om verksamheten, scoutprogrammen och gruppledarskapet i scoutkåren. Målsättningen med lotsuppdraget är att erbjuda explorerscouterna mångsidig och säker verksamhet i enlighet med målen för fostran i explorerscoutprogrammet. En annan viktig målsättning med uppdraget är att möjliggöra patrulledarens utveckling av sitt ledarskap och säkerställa att kravnivån är lämplig med beaktande av hens ålder och utvecklingsnivå. Det är lotsens skyldighet att målen för fostran förverkligas i enlighet med scoutmetoden. Lotsen fungerar som en positiv och vuxen förebild för de unga. Lotsen kan också, enligt sina egna resurser, ansvara för åldersgruppens verksamhet och i en mindre scoutkår kan hen fungera som lots både för spejarscouter och explorerscouter. Om det finns flera lotsar i scoutkåren kan de välja en åldersgruppsansvarig lots som har en helhetsbild av åldersgruppens verksamhet och utveckling och som samarbetar med andra scoutkårer. LOTSENS UPPGIFTER ÄR ATT ansvara för patrullens verksamhet, men inte leda patrullen planera patrullens verksamhet tillsammans med patrullen delta i patrullens verksamhet vid behov, men inte alltid stöda patrulledaren och hjälpa till i förverkligandet av de mera krävande aktiviteterna fungera som en idébank utmana explorerscouterna och uppmuntra till olika sätt att förverkliga scoutprogrammet känna till scoutprogrammet och metoden se till att målen för fostran förverkligas i åldersgruppen samarbeta med andra scoutkårer och exploretscoutlotsar i området samarbeta med spejarscoutlotsen och äventyrsscoutkaptenen under ledarskapspraktiken hålla kontakten med explorerscouternas hem. Utförligare information om lotsens uppgifter finns i samband med aktiviteterna. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LOTSUPPDRAGET Tidsmässigt kräver uppdraget träffar på tumanhand med patrulledaren två till tre gånger i månader eller beroende av situationen. Då en ny patrulledare börjar i sitt uppdrag måste lotsen vara beredd på en tätare kontakt. Lotsen kan också delta i explorerscoutpatrullens utfärder eller möten till exempel då det behövs en vuxens kunskap eller färdigheter för att genomföra programmet. Det finns patruller som gynnas av att lotsen är närvarande på mötena. Lotsen ska känna till scoutprogrammet och scoutmetoden samt hur dessa anpassas till åldersgruppen. Hen behöver ha erfarenhet av att jobba med unga. Livserfarenhet och sociala färdigheter är viktiga och lotsen kan vara en scout som kommit med som vuxen, men uppdraget kräver att lotsen har en helhetsbild av scoutverksamheten. Lotsuppdraget sträcker sig idealt över hela tiden patrullen har verksamhet. Om ett byte är nödvändigt ska man alltid se till att följande lots är utsedd och har börjat stödja patrullen innan den avgående lotsen slutar. Patrulledaren och lotsen ska helst inte bytas samtidigt. Den nya lotsen får alltid introduktion och stöd till sitt uppdrag av den tidigare lotsen. EXPLORERSCOUTLOTSENS UTBILDNING FiSSc ordnar lotsutbildningar. Lotsutbildningen riktar sig särskilt till de lotsar som precis inlett sitt uppdrag men erbjuder också ett värdefullt stöd för de lotsar som verkat längre i sitt uppdrag. Lotsutbildningen är en fortsättningsutbildning som bygger vidare på Grundutbildningen för scoutledare. Utbildningen rekommenderas till 22-åringar och äldre på grund av uppdragets natur. Efter utbildningen kan lotsen stödja och handleda unga, ordna program för explorerscouter och känner till lotsens ansvar för scoutfostran och att stödja de unga i deras utveckling. Under utbildningen bekantar sig lotsen med gruppledarutbildningen och kan arrangera de moduler som avläggs i den egna scoutkåren. Lotsutbildningen kan ordnas på flera olika sätt men är oftast en dagskurs med uppgifter innan och efter. Noggrannare information får du från FiSSc:s kansli. ÅLDERSGRUPPSANSVARIG, ANSVARIG LOTS Då det finns flera lotsar i scoutkåren, väljs en ansvarig lots, alltså en åldersgruppsansvarig. Beroende på scoutkårens storlek kan varje åldersgrupp ha en egen åldersgruppsansvarig, eller så kan en person vara åldersgruppsansvarig för flera åldersgrupper. På samma sätt som lotsarna finns till för de unga, finns åldersgruppsansvariga till för de andra lotsarna och för kåren. Den åldersgruppsansvariga har en helhetssyn på åldersgruppen/åldersgrupperna och hur verksamheten kan utvecklas. Den åldersgruppsansvarigas uppgift är att fungera som en informationsförmedlare mellan lotsarna och åldersgruppsledarna samt mellan scoutkårens styrelse och de äldre ledarna som ordnar åldersgruppsverksamhet i kåren. ÅLDERSGRUPPSANSVARIGUTBILDNING Åldergruppsansvarigutbildningen är riktad till de som är intresserade av scoutprogrammet och/eller fungerar som åldersgruppsansvarig. Fortsättningsutbildningen bygger på grundutbildningen och är ett bra komplement till akela-, kapten- och lotsutbildningen. Utbildningen är planerad för över 22-åringar. Under utbildningen fokuseras på ett kvalitativt förverkligande av scoutprogrammet och hur det anpassas till scoutkåren samt hur man stöder gruppens ledare. Efter utbildningen kan lotsen planera verksamhet för såväl en enskild åldersgrupp som verksamhet för flera åldersgrupper, planera och initiera samarbete med de andra scoutkårerna i området samt vet hur man kan stöda äldre ledare i deras uppdrag och kan planera ledarresurserna långsiktigt.
5.10 Explorerscoutprogrammet 5.10.1 Programmets struktur Explorerscoutprogrammet sträcker sig över tre år. Det består av fickor som innehåller aktiviteter. En del av aktiviteterna är obligatoriska och en del är valbara. Aktiviteterna är olika långa, från under en timmes övningar till upp till ett halvt år långa eller års projekt. 5.10.2 Aktiviteterna OBLIGATORISKA FICKOR Det finns fem obligatoriska fickor, alltså aktivitetshelheter: Välkommen explorerscout! Gruppledarutbildningen Explorerscoutevenemang Scoutfärdighetstävlingar Uppflyttning och evalueringsträffar Skärgårdsskepparpraktik (för sjöscouter) 13 STRUKTUR PER ÅR: Första året Uppflyttning från spejarscout till explorerscout Välkommen explorerscout!-fickan Gruppledarutbildning-fickan och ledarskapspraktiken som ingår i den Explorerscoutevenemang- eller scoutfärdighetstävlingar-fickan i mån av möjlighet. Andra fickor i mån av möjlighet Året avslutas med evalueringsträff Andra året Åtminstone en valbar aktivitet ur varje ficka Explorerscoutevenemang- och/eller scoutfärdighetstävlingar-fickan Året avslutas med en evalueringsträff Tredje året Åtminstone en frivillig aktivitet ur varje ficka Explorerscoutevenemang- och/eller scoutfärdighetstävlingar-fickan Året avslutas med en evalueringsträff och en uppflyttning från explorerscouttiden till roverscouttiden eller en utfärd om uppflyttningen görs först på roverscoutsidan. Explorerscoutperioden inleds med en uppflyttning från spejarscout till explorerscout. Efter att Välkommen explorerscout!-fickan avklarats och löftet avgetts, får explorerscouten ett åldersgruppsmärke att fästa på ärmen. Explorerscoutsigillet är en lilja och ett lejon. För att få sigillet ska explorerscouten ha avlagt alla fem obligatoriska fickor (sjöscouter även Skärgårdsskepparpraktik-fickan) och åtminstone en aktivitet ur varje av de 15 valbara fickorna. Explorerscoutperioden avslutas i och med uppflyttningen till roverscout. Explorerscoutpatrullen håller alltid en evalueringsträff i slutet av ett verksamhetsår. På träffen utvärderar man det gångna verksamhetsåret och funderar på det kommande. Planering och tidshantering är en viktig del av explorerscouternas program och övas under evalueringsträffen. Det är också meningen att explorerscouterna under evalueringsträffen utvärderar vad de lärt sig. Det är lotsens uppgift att synliggöra för explorerscouterna vad de lärt sig i scouterna. Utöver gruppens egna möten och hajker kan scoutkåren eller förbundet ordna egna läger och förläggningar för explorerscouter. Varje år ordnar distrikten färdighetstävlingar och dessutom ordnar distrikten och FiSSc ett stort evenemang riktat till explorerscouter. Ett nationellt explorerscoutevenemang ordnas vart tredje år. Dessutom kan explorerscouterna delta i nationella storläger och scoutfärdighetstävlingar. Alla aktiviteter ur de obligatoriska fickorna utförs. Välkommen explorerscout! och Gruppledarutbildningen riktar sig till första årets explorerscouter medan Explorerscoutevenemang och Scoutfärdighetstävlingarfickan kan göras när som helst under explorerscouttiden, också flera gånger. Uppflyttning och evalueringsträff- fickan fördelar sig över alla tre år. Skärgårdsskepparpraktik är sjöscouternas egen obligatoriska ficka. TEMAFICKOR I explorerscoutprogrammet finns det 15 temafickor som alla innehåller flera aktiviteter. Varje år gör explorerscouten minst en aktivitet ur varje ficka. Det här innebär att minst 15 valbara aktiviteter av olika tidslängd (från under en timmes aktiviteter till upp till ett halvt års projekt eller satsningar) görs varje år. Explorerscouterna väljer själv vilka aktiviteter de gör men det är bra om lotsen kan vägleda dem i valet. TEMAFICKORNA ÄR: Full koll i vardagen Stor för de små Livskvalitet Utfärd Världsåskådning Vår grej Vår natur Jag själv Jag och andra En del av samhället Explorerscout på kurs Vi ordnar ett läger För vår jord Verksam i kåren Vandring Under det första året kan man göra färre aktiviteter eftersom Välkommen explorerscout! och Gruppledarutbildning-fickorna är omfattande och tidskrävande. Vid varje aktivitet finns flera tips för genomförande. Vid vissa aktiviteter lönar det sig att göra flera tips, medan det vid andra aktiviteter räcker att göra ett av tipsen. Patrullen kan välja det tips som de själva tycker att är mest intressant. Det är lotsens uppgift att se till att aktiviteternas och fickornas målsättningar nås under explorerscouttiden. Lotsen ser också till att explorerscouternas verksamhet är rolig och scoutig. Aktiviteterna ska förverkligas i enlighet med scoutmetoden. EXPLORERSCOUT / EXPLORERSCOUTLOTSENS HANDBOK SCOUTPROGRAMMET 2017
FOTO Heikki Heinonen 14 5.10.3 Uppflyttning FRÅN SPEJARSCOUT TILL EXPLORERSCOUT I början av explorerscoutprogrammet ordnas en uppflyttningsceremoni för de nya explorerscouterna. Ceremonin är som ett explorerscoutdop, vars huvuduppgift är att markera att man lämnar den gamla åldersgruppen bakom sig och ansluter sig till explorerscoutpatrullen eller bildar en helt ny patrull. Explorerscouten inser efter uppflyttningen att hen hör till en ny åldersgrupp och motiveras av det. Det är bra att ordna uppflyttningsceremonin genast under den första explorerscoututfärden eller under den sista spejarscoututfärden. Uppflyttningen kan genomföras på många olika sätt. Varje kår kan skapa sina egna traditioner kring ceremonin. I samband med uppflyttningsceremonin lönar det sig att ha olika aktiviteter som skapar gruppandan. Mera information och olika tips för att ordna en uppflyttning finns i fickan Uppflyttning och evalueringsträffar. Ifall de nya explorerscouterna blir medlemmar i en redan existerande explorerscoutpatrull, kan lotsen tillsammans med explorerscoutpatrullens ledare planera och ordna uppflyttningen, gärna så att också de äldre explorerscouterna i patrullen är på plats och deltar i ceremonin. På det sättet påbörjas skapandet av gruppanda i den nya patrullen direkt. Om de nyblivna explorerscouterna bildar en ny patrull, kan de äldre explorerscouterna i andra patruller ombes att ordna uppflyttningsceremonin tillsammans med lotsen. FRÅN EXPLORERSCOUT TILL ROVERSCOUT Då tiden som explorerscout går mot sitt slut rekommenderas det att explorerscoutpatrullen ordnar en egen utfärd för att minnas de bästa upplevelserna från explorerscoutåren. Avslutningsutfärden kan också vara höjdpunkten på explorerscoutprogrammet, en minnesvärd resa eller ett projekt. Redan innan uppflyttningen till roverscouterna är det bra att explorerscouterna pratar med lotsen om den kommande åldersgruppen och dess karaktär. Det är bra att nämna välkommen-skedet. Under explorerscouttiden kan man bra börja planera Finlandsprojektet. Roverscoutlotsen kan också delta i avslutningsutfärden och där lära känna de blivande roverscouterna. Roverscoutlotsen och explorerscoutlotsen ansvarar för att ordna uppflyttningen. Tips för detta hittas i explorerscouternas Uppflyttning och evalueringsträffarficka eller i roverscoutprogrammet. Under uppflyttningen från explorerscout till roverscout kan de äldre roverscouterna vara med och arrangera uppflyttningsceremonin för att underlätta övergången till åldersgruppen. UPPFLYTTNINGENS BETYDELSE Målsättningen med uppflyttningsceremonin är att erbjuda ett naturligt sätt att flytta från en åldersgrupp till en annan. Under uppflyttingsskedet ändras många saker i den unga scoutens hobby: varje åldersgrupp har sina egna åldersgruppsspecifika mål för fostran och därför ändras programmets karaktär i viss mån i takt med att den unga mognar programmets uppbyggnad ändrar patrullen förändras den egna patrullens ledare är en jämnårig ledare under ledarskapsövningen tar scouten ansvar, leder och tar hand om andra. 5.10.4 Evalueringsträffar Evalueringsträffar ordnas årligen i slutet av verksamhetsåret då explorerscoutpatrullen tillsammans med lotsen stannar upp och funderar på det gångna året och planerar det kommande. På träffen utvärderas vad som gått bra och vad som kunde förbättras. Evalueringsträffens stämning är avslappnad och diskussioner förs i en god anda. Evalueringsträffar ordnas efter det första, andra och tredje explorerscoutåret. Om man vill kan man ordna dem också varje halvår. På evalueringsträffen efter det tredje året ser man tillbaka och utvärderar hela tiden som explorerscout och förbereder sig för den kommande roverscouttiden. I fickan Uppflyttning och evalueringsträffar hittar du mera information och tips på hur man kan ordna en evalueringsträff.