Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Halmstads Energi & Miljö

Relevanta dokument
Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Hässleholm Miljö

Klimatbokslut Jämförelsetal Trollhättan Energi

Klimatbokslut Jämförelsetal Halmstad Energi & Miljö

Klimatbokslut Jämförelsetal Lidköping Värmeverk

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB

Klimat. bokslut. Jämförelsetal. Hässleholm Miljö

Johan Sundberg Mattias Bisaillon

2016 Trollhättan Energi

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Johan Sundberg. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987.

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Energiöversikt Överkalix kommun

Konsumtionens klimatpåverkan

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Klimatbokslut. Greenhouse gas protocol

Energiöversikt Kiruna kommun

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Klimatbokslut Uddevalla Energi. Uddevalla Energi bidrog till att minska klimatpåverkan ton koldioxid (CO2e) under 2015.

Energiöversikt Haparanda kommun

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Bilaga: Beräkningsunderlag

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

Energiöversikt Pajala kommun

Matens klimatpåverkan

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Hållbarhetsanalys Myrsjöskolan

Nytt program för energi och klimat i Örebro län

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Resor och transporter. Dialogmöte den 11 oktober 2011

Totala koldioxidutsläpp från konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015

Uppföljning av Helsingborgs klimatväxlingsprogram

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Därför är din insats för miljön viktig

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth

Energigas en klimatsmart story

Ett flyg i linje med klimatmålen Framtidsbilder och styrmedel

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Färdplan Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

För att beräkna utsläppsreduktionen krävs uppgifter om energimängden fossila och förnybara drivmedelskomponenterna. Utsläppsfaktorer för de ingående

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Uppdaterade reduktionsvärden för etanol- och gasfordon till bilindex

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Jordbruk, biogas och klimat

begränsad klimatpåverkan

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Tidningstjänst AB och miljön

Kommittédirektiv. Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget. Dir. 2018:10

Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning

Skogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle. Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist

Sifo klimat fra gor och svar excel.xls. Sida 1

Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Strategiska hållbarhetsstudier/kth

Klimatsmarta brf Timotejen. Träff 1: omvärlden

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch

Energiförbrukning 2010

Miljöledning i staten 2016

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 700 MILJONER SKA INVESTERAS VARJE ÅR fram till år 2020

Energieffektivisering av transporter

Ökad takt behövs för att nå målen

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Hanteringen av flygets klimatpåverkan

En bit på vägen. Resultatet av klimatinvesteringsprogrammet i Luleå

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Indikatornamn/-rubrik

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Göteborgs universitets klimatstrategi

Verifieringsrapport. Klimatneutral fjärrvärme. Bureau Veritas. På uppdrag av: Fortum Värme Sverige

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Frågor för framtiden och samverkan

NOBELMÖTET 2017 TEMA MAT LIVSMEDEL REGERINGSUPPDRAG OM MINSKAT MATSVINN

Hanteringen av flygets klimatpåverkan

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Klimat- bokslut 2010

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Transkript:

Klimat bokslut 2017 Halmstads Energi & Miljö Jämförelsetal 2018-04-27

,3 För varje kg CO2e som HEMs verksamhet gav upphov till under 2017 så bidrog HEM samtidigt till att utsläpp av 2,3 kg CO2e kunde undvikas på annat håll.

1,4 år Om alla invånare i kommunen avstod från att köra bil under ca 1,4 år skulle vi få en lika stor minskning av koldioxidutsläppen som HEM bidrog med under 2017.

22 309 varv runt jorden med bil HEMs bidrag till att sänka klimatpåverkan under 2017 motsvarar utsläppen från att köra ca 22 309 varv runt jorden med bil.

2 till stycken resor tur och retur Mallorca HEMs bidrag till att sänka klimatpåverkan motsvarar utsläppen från ca 2 stycken tur- och returresor med flyg till Mallorca för alla invånare i kommunen.

HEMs bidrag till att minska klimatpåverkan under 2017 är lika stor som bidraget från 307 st fotbollsplaner täckta med solcellspaneler

HEM har under 2017 bidragit till att minska utsläppen av koldioxid lika mycket som om alla invånare i kommunen avstod från att äta kött i nästan 2,8 år

Om alla invånare i kommunen avstod från att shoppa under 1,7 år skulle vi få en lika stor minskning av koldioxidutsläppen som HEM bidrog med under 2017

Halmstads Energi & Miljö - 2017 minskade utsläppen av växthusgaser med ca 170 200 ton CO 2 e Detta kan jämföras med kommunens samlade direkta utsläpp av växthusgaser som var ca 457 080 ton CO 2 e.

Om man ekonomiskt skulle värdera HEMs bidrag till minskad klimatpåverkan med hjälp av den svenska koldioxidskatten så motsvarar de minskade utsläppen under 2017 ett värde på ca 190 miljoner kronor

Om man skulle köpa och annullera utsläppsrätter för att klimatkompensera samma koldioxidbesparing som HEM bidrog med 2017 skulle detta kosta ca 10 miljoner kronor

Beräkningsunderlag Jämförelsetal

För varje kg CO2e som HEMs verksamhet gav upphov till under 2017 så bidrog HEM samtidigt till att utsläpp av 2,3 kg CO2e kunde undvikas på annat håll. Under 2017 hade HEM en negativ utsläppsfaktor på 2,3. Det innebär att för varje kg CO2e som företagets verksamhet gav upphov till under året så bidrog HEM samtidigt till att utsläpp av 2,3 kg CO2e kunde undvikas på annat håll. Utsläppsfaktorn är ett effektivitetsmått som visar hur väl man lyckas reducera utsläppen i samhället i förhållande till insatta resurser med tillhörande tillförda utsläpp. Utsläppsfaktorn beräknas som kvoten mellan undvikna utsläpp och tillförda utsläpp. Enligt klimatbokslutet var de tillförda utsläppen (direkta och indirekta) 127 600 ton CO2e och de undvikna utsläppen 297 800 ton CO2e. Om alla invånare i kommunen avstod från att köra bil under ca 1,4 år skulle vi få en lika stor minskning av koldioxidutsläppen som HEM bidrog med under 2017. Antalet invånare i kommunen 2017-12-41 var enligt SCB 99 752 st. HEMs verksamhet stod enligt klimatbokslutet år 2017 för en besparing på ca 170 200 ton CO2e. I genomsnitt kör varje invånare i kommunen ca 660 mil per år (enligt miljömålsindikatorn Körsträcka med bil, statistik från 2016). Det genomsnittliga utsläppet från en personbil i Sverige (2016 års genomsnittliga WTW-utsläpp för personbilar, samtliga drivmedel, enligt Trafikverket) var 0,19 kg CO2 per km. Den totala körsträckan för kommunens invånare uppgår då till ca 66 miljoner mil, vilket genererade utsläpp på ca 125 000 ton CO2e. HEMs utsläppsreduktion motsvarar därmed ca 16 månaders bilåkande för alla invånare i kommunen.

HEMs bidrag till att sänka klimatpåverkan under 2017 motsvarar motsläppen från ca 22 309 varv runt jorden med bil. HEMs verksamhet stod enligt klimatbokslutet år 2017 för en besparing på ca 170 200 ton CO2e. Det genomsnittliga utsläppet från en personbil i Sverige (2016 års genomsnittliga WTW-utsläpp för personbilar, samtliga drivmedel, enligt Trafikverket) var 0,19 kg CO2 per km. Omkretsen runt ekvatorn är 10 075 km. Därmed kommer en svensk genomsnittsbil att släppa ut ca 170 200 ton CO2 när den har avverkat ca 22 309 varv runt jorden. HEMs bidrag till att sänka klimatpåverkan motsvarar utsläppen från ca 2 stycken tur- och returresor med flyg till Mallorca för alla invånare i kommunen. En flygresa tur- och retur till Mallorca från Halmstads motsvarar ett utsläpp på ca 900 kg CO2e (enligt siffror från ICAOs (International Civil Aviation Organization) beräkningsverktyg som korrigerats med en skalfaktor för att ta hänsyn till den totala klimatpåverkan från en flygresa, vilka är högre på grund av att utsläppen sker på hög höjd samt tillkommande utsläpp av vattenånga). HEMs bidrag till att sänka klimatpåverkan (ca 170 200 ton CO2e) motsvarar med andra ord utsläppen från ca 2 tur- och returresor med flyg till Mallorca för alla invånare i kommunen (99 752 st).

HEMs bidrag till att minska klimatpåverkan under 2017 är lika stor som bidraget från 307 fotbollsplaner täckta med solcellspaneler. Klimatnyttan från producerad solel idag uppskattas av Profu till att vara ca 450 g CO2e/kWh. En genomsnittlig årsproduktion från solceller i Sverige är ca 172 kwh/m2 år. Tillsammans betyder det att en kvadratmeter solceller kan leverera en årlig klimatnytta på ca 0,08 ton CO2e/m2. HEMs verksamhet stod enligt klimatbokslutet år 2017 för en besparing på ca 170 200 ton CO2e. Detta motsvarar då klimatnyttan från ca 2 194 677 m2 solceller, vilket är detsamma som ca 307 fotbollsplaner täckta med solceller eller ca 22 m2 per kommuninvånare. HEM har under 2017 bidragit till att minska utsläppen av koldioxid lika mycket som om alla invånare i kommunen avstod från att äta kött i nästan 2,8 år. Olika köttslag har olika utsläpp, men ett medelvärde för 1 kg kött konsumerat i Sverige ligger på ca 12 kg CO2e. Antalet invånare i kommunen 2017-12-41 var 99 752. I Sverige äter man ca 45-60 kg kött per person och år (beroende på vilken statistik man utgår ifrån, se t.ex. rapporten Köttkonsumtionen i siffror utgiven av Jordbruksverket 2014). Här har vi antagit att genomsnittssvensken äter ungefär 50 kg medelkött enligt ovan. HEMs verksamhet stod enligt klimatbokslutet år 2017 för en besparing på ca 170 200 ton CO2e, vilket motsvarar ca 33 månaders köttkonsumtion för kommunens invånare. Omkring 20-25 % av utsläppen av växthus-gaser från svenska hushåll kommer från maten. Av matkonsumtionen är kött den matvara som ger störst utsläpp. http://www.klimatmarkningen.se/har-maten-verkligen-sa-stor-klimatpaverkan-1044

Om alla invånare i kommunen avstod från att shoppa under ca 1,7 år skulle vi få en lika stor minskning av koldioxidutsläppen som HEM bidrog med under 2017. Antalet invånare i kommunen 2017-12-41 var 99 752. HEMs verksamhet stod enligt klimat-bokslutet år 2017 för en besparing på ca 170 200 ton CO2e. Den genomsnittliga besparingen per kommuninvånare blir därmed ca 1 700 kg CO2e per år. Med shopping avses den privata konsumtionen av kläder och skor, datorer, telefoner, tv-apparater, skönhetsprodukter, sportutrustning m.m. Det vill säga den konsumtion som inte platsar in inom övriga tre kategorier av privat konsumtion (Äta, Bo och Resa). Definitionen är hämtad från Naturvårdsverkets rapport Konsumtionens klimatpåverkan från 2008. Aktiviteten shoppa genererade 2015 enligt Naturvårdsverket i snitt ca 1 ton CO2e per capita. Detta innebär att HEMs klimatbesparing motsvarar att alla invånare i kommunen avstår från att shoppa i ca 20 månader. Tack vare HEMs stora utsläppsminskningar kan nu alla invånare i kommunen shoppa dubbelt så mycket varje dag under ca 1,7 år med gott (klimat)samvete, utan att klimatpåverkan blir större än vad den skulle vara utan HEMs bidrag. Men man behöver ju inte shoppa mer bara för att vi har fått klimateffektiv fjärrvärme. Jämförelsen bygger på samma beräkningsunderlag som tidigare jämförelse. Texten är ett exempel på hur man för samma jämförelse kan kommunicera en mer positiv resultatbild. Texten kan eventuellt uppfattas som ett mindre negativt budskap kring konsumtionen. Den kan samtidigt var mer provocerande för den grupp människor som är bekymrad över konsumtionens klimatpåverkan.

Kommunens samlade utsläpp av växthusgaser var ca 457 080 ton CO 2 e. Direkta utsläpp. Länsstyrelsernas regionala utsläppsstatistik (RUS), 2015. Kommunens totala utsläpp av växthusgaser under 2015 (senast tillgängliga statistik) var enligt den Nationella emissionsdatabasen ca 457 080 ton CO2e (data hämtas från Länsstyrelsernas Regionala utsläppsstatistik, RUS). HEMs verksamhet stod enligt klimatbokslutet år 2017 för en besparing på ca 170 200 ton CO2e. Detta motsvarar ca 37 % av kommunens direkta utsläpp. Om man ekonomiskt skulle värdera HEMs bidrag till minskad klimatpåverkan med hjälp av den svenska koldioxidskatten så motsvarar de minskade utsläppen under 2017 ett värde på ca 190 miljoner kronor. Koldioxidskatten är en svensk punktskatt som tas ut på bränslena bensin, olja, gasol, naturgas, kol och koks (1,12 kr per kg CO2). Nivån på koldioxidskatten är satt så att den ska ha en styrande effekt, d.v.s. att vi får en minskad användning av dessa beskattade fossila bränslen. I jämförelsen ovan har samma värde används för HEMs hela undvikna klimatpåverkan för att illustrera den ekonomiska nyttan av de undvikta utsläppen. Den svenska koldioxidskatten är internationellt känd för att vara ett effektivt styrmedel för att minska koldioxidutsläppet. Skatten är även den högsta klimatskatten på energiproduktion i världen. Skattet har tydligt styrt utvecklingen för den svenska användningen av fossila bränslen. Vid införandet av skatten användes underlag från samhällsekonomiska studier där de negativa konsekvenser från ökad klimatpåverkan skattades för samhället i stort.

Om man skulle köpa och annullera utsläppsrätter för att klimatkompensera samma koldioxidbesparing som HEM bidrog med 2017 skulle detta kosta ca 10 miljoner kronor. Att notera: År 2017 (utfall ca 6 euro/ton): År 2010 (prognos ca 25 euro/ton): År 2010 (prognos ca 10 euro/ton): ca 10 miljoner kronor ca 43 miljoner kronor ca 69 miljoner kronor EU:s handelssystem för utsläppsrätter, ETS (Emissions Trading System), omfattar en stor del av Europas totala, direkta utsläpp av CO2. Att köpa och annullera utsläppsrätter leder till att systemet i sin helhet får minskad tillgång till utsläppsrätter och att de totala utsläppen minskar. Här är det viktigt att notera att det idag finns ett stort överskott på utsläppsrätter och att priserna på utsläppsrätter idag därför är nere på mycket låga nivåer. Det kan finnas effekter i systemet som gör att man inte kan säkerställa att ett köp av utsläppsrätter idag verkligen ger en utsläppsreduktion. Priser bedöms stiga i takt med att utsläppsnivån sänks. Prognoserna för framtida utsläppspriser pekar på väsentligt högre nivåer. Källa för prognos: EU Commission, PRIMES 2017