Lokal arbetsplan Läsåret

Relevanta dokument
Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan. Nordmarks skola, Nordmarkshyttan. Fsk - åk6

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Södra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors. FSK - Åk5

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Arbetsplan Läsåret

Barn och Utbildning Leif Hansson, rektor. Lokal arbetsplan Stålvallaskolan, Lesjöfors Åk 6-9

Lokal arbetsplan Läsåret

Strandvägsskolan Maria Skoogh Rektor. Strandvägsskolan

Strandvägsskolan Björn Svantesson Rektor. Strandvägsskolan

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

FERLINSKOLAN

FERLINSKOLAN

FERLINSKOLAN

Arbetsplan läsåret 2015/16

Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson

FERLINSKOLAN

FERLINSKOLAN GRUNDSÄRSKOLAN

BARN OCH UTBILDNING Sten-Åke Eriksson Verksamhetschef VERKSAMHETSPLAN. Grundskolan och grundsärskolan

Nordmarks skola Tage Nordkvist Rektor. Nordmarks skola

Brattfors skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Brattfors skola

Arbetsplan läsåret 2012/2013. Grundsärskolan

FERLINSKOLAN

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Fryxellska skolan

Nordmarks skola Tage Nordkvist Rektor. Nordmarks skola

Brattfors skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Brattfors skola

Nykroppa skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson

Brattfors skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Brattfors skola

Arbetsplan läsåret 2013/2014

VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan läsåret 2013/2014. Grundsärskolan

Lokal arbetsplan Lysviks skola och fritidshem. Läsåret

Nykroppa skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Nykroppa skola

Brattfors skola Björn Svantesson Rektor. Brattfors skola

Nykroppa skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Nykroppa skola

Skäggebergsskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Nykroppa skola Ing-Marie Jonsson Rektor. Nykroppa skola

Nykroppa skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Nykroppa skola

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Barn- och utbildning Jan Setterberg. Åsenskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Alfaskolans årliga likabehandlingsplan för Fritidshem och F-6

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Barn- och utbildning Maria Sjödahl Nilsson. Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Nordmarks skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Leif Hansson

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

Bedömningspunkter förskoleklass och grundskola Måluppfyllelse och resultat

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Arbetsplan Dallidenskolan Kils kommun 2018/2019

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2014

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Har förskolan/fritidshemmet/skolan en egen vision/inriktning kan det vara lämpligt att skriva om det här

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Inkludering och effektivitet går det att kombinera? Claes Nilholm

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Barn- och utbildning Rektor Maria Sjödahl Nilsson. Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

BARN OCH UTBILDNING Annika Axelsson Tf Verksamhetschef VERKSAMHETSPLAN. Förskoleverksamheten

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

Reviderad Bild : Plan för elevers och föräldrars delaktighet och inflytande. Sjukhusundervisning

Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skola 7-9

Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Arbetsplan för Ängaboskolan Läsåret 2017/2018

BARN OCH UTBILDNING Annika Axelsson Verksamhetschef VERKSAMHETSPLAN. Förskoleverksamheten

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

Arbetsplan Stenåsenskolan Kils kommun 2016/2017

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA

Transkript:

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Nykroppa skola Personal i arbetslaget: Sten-Åke Eriksson, rektor Britt-Marie Botström, förskoleklasslärare Ellinore Johansson, förskoleklasslärare, fritidspersonal Ann-Katrin Lungström, barnskötare Jaana Hissa, lärare åk 1-2 Johan Kronberg, pedagog, idrottslärare och fritidspersonal Amanda Skoog, lärare åk 5-6 Inger Nordström, barnskötare/elevassistent 1

1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare (Skollagen 1 kap, 4 ). 1.2 Vision för grundskolan i Filipstads kommun Alla elever ska, när de lämnar grundskolan i Filipstads kommun, ha det högsta genomsnittliga meritvärdet i landet. På frågan hur de upplevt tiden i grundskolan ska de säga att de haft de bästa lärarna, att de fått den bästa undervisningen och att de alltid känt lust att gå till sin skola som varit en trygg plats med arbetsro. 1.3 Vad som skall känneteckna undervisningen Vi har höga förväntningar på eleverna eftersom vi vet att alla kan lära sig och att undervisningens kvalitet samt lärarnas kompetens, inte elevernas bakgrund, är avgörande för deras möjligheter att nå bra resultat i skolan. Undervisningen karakteriseras av hög grad av delaktighet och inflytande. I praktiken innebär detta att eleverna är välinformerade om undervisningens innehåll och om vad som krävs av dem för att nå höga betyg. Eleverna har också goda möjligheter att vara med och påverka arbetssätt och arbetsformer samt hur man redovisar vad man lärt sig. Allt lärande utgår från elevens starka sidor och vad hon/han redan kan. För umgänget i skolan finns det tydliga normer för rättigheter och skyldigheter. Ordning och reda är självklarheter. Mot dåligt uppförande finns det bestämda men måttfulla sanktioner. Bra arbete och gott uppförande belönas. 2

1.4 Kunskapsmål för Nykroppa skola Alla elever Kan senast i slutet av höstterminen i årskurs 2, läsa (når minst LUS 11). Når minst LUS 15 i årskurs 3. Skall på de nationella ämnesproven i åk 3 och 6, minst klara att nå godkändnivån. Skall, senast i slutet av årskurs 6, klara kunskapskraven för godkänt (betyget E) i samtliga ämnen. Skall känna till kunskapskraven i alla skolämnen. 1.5 Process I årskurs 1 har vi ett särskilt fokus på läsinlärningen. Åk 1-4 har läsläxa varje vecka. Vi läser högt för alla elever åk 1-6 varje dag. Vi har en fadderverksamhet där eleverna i årskurs 6 läser för förskoleeleverna varje vecka. Vi arbetar med kunskapsuppföljningar fyra gånger per läsår för att tidigt upptäcka elever som riskerar att inte nå målen. Så snart en elev riskerar att inte nå målen upprättas ett åtgärdsprogram med fokus på vad skolan kan göra för att eleven ska nå målen. Kunskapskraven tydliggörs och diskuteras med eleverna. 1.6 Dokumentation Resultat enligt LUS-schemat. IUP med skriftliga omdömen och framåtsyftande planering. Betygsstatistik i årskurs 6. Kunskapsuppföljning fyra gånger per läsår. Resultat av de nationella proven. Skriftliga omdömen i Infomentor. 1.7 Utvärdering/Uppföljning Dagliga observationer. LUS Analys av kunskapsuppföljningen. Analys av kunskapsresultaten i respektive ämneslag 1 ggr/läsår. Analys av resultaten från de nationella ämnesproven, Utvecklingssamtalet. 3

2. Värdegrundsuppdraget 2.1 Mål Alla elever känner det lustfyllt att gå till skolan. Alla elever känner sig trygga på skolan. Alla elever upplever att de har arbetsro i skolan. Alla elever känner att de har goda möjligheter till inflytande över sin utbildning och sin arbetsmiljö. Alla elever känner sig delaktiga i den dagliga verksamheten. Alla elever är förtrogna med Likabehandlingsplanen. 2.2 Process Vi arbetar förebyggande i enlighet med Likabehandlingsplanen. Vi har positiva förväntningar på eleverna. Vårt förhållningssätt präglas av att vi uppmuntrar, ger möjlighet till inflytande och delaktighet när det gäller arbetssätt, arbetsformer, planering och utvärderingar. Eleverna deltar, som valda ombud för sin klass, i elevrådet. Organiserad fadderverksamhet. Alltid minst två rastvärdar med reflexväst, för att synas bra. Vi arbetar med trygghetssamtal en gång per termin, en skolenkät och en trygghetsenkät. Trygghetsövningar i grupp. Under fritidshemmets dagliga samlingar skall det ges utrymme för varje barn/elev att göra sin röst hörd och bli lyssnad på. Personalen visar ett demokratiskt förhållningssätt gentemot barnen/eleverna och andra vuxna. 2.3 Dokumentation Uppföljning av Likabehandlingsplanen Enkätsammanställningar Sammanställning av trygghetssamtalen Klassrådsprotokoll Elevrådsprotokoll Resursteamsprotokoll 4

2.4 Utvärdering/Uppföljning Elevenkäter Årlig enkät till vårdnadshavare Trygghetssamtal Klassråds- och elevrådsprotokollen analyseras Utvecklingssamtalen 3. Inflytande och delaktighet 3.1 Mål Eleverna känner att de har ett inflytande över sitt lärande och sin lärande miljö. Eleverna känner att beslut tas i en demokratisk anda. 3.2 Process Vi har klassråd en gång i månaden. Vi har elevråd en gång i månaden. Vid vissa lektioner får eleverna välja arbetssätt och till viss del innehåll. Vi upprättar individuella utvecklingsplaner med eleverna. 3.3 Dokumentation Protokoll från klassråd. Protokoll från elevråd. Enkät Utvärdering av den individuella utvecklingsplanen. 3.4 Utvärdering/Uppföljning Genom samtal med föräldrar och elever. 4. Skola - Arbetsliv 4.1 Mål Alla elever skall ha god kännedom om vilka möjligheter till arbete som finns i kommunen. Alla elever skall ha god kännedom om vilka större arbetsgivare som finns i kommunen. Alla elever hittar en PRAO-plats. 5

4.2 Process Eleverna arbetar med att ta fram information om vilka företag som finns i kommunen, vilken den huvudsakliga sysselsättningen på företaget är och vilka yrken som finns på företaget och i kommunen. Årskurs 4, 5 och 6 har PRAO (praktisk arbetslivsorientering) vilket innebär att eleverna får följa med förälder/vårdnadshavare eller någon bekant person till arbetet. Vi genomför studiebesök PRAO-dagarna samlas och genomförs efter de nationella ämnesproven 4.3 Dokumentation Eleven skriver dagbok under sin PRAO, denna redovisas sedan för klassen under ledning av läraren. Eleverna genomför en intervju på sin praoplats. 4.4 Utvärdering/Uppföljning Genom samtal med elever och föräldrar. 6