Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län FJORTON FRÅGOR som HSO i Uppsala län vill ha ett skriftligt svar på senast 2014-08-13. Svaren e-postas till: janne.wallgren@c.hso.se Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län Sedan år 2009 gäller i Sverige FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Stat, landsting och kommuner är skyldiga att implementera konventionen. FN-konventionen är ett viktigt stöd i det intressepolitiska arbete som HSO Uppsala län bedriver och som bygger på följande teser: att konventionen identifierar och förtydligar att mänskliga rättigheter även omfattar personer med funktionsnedsättning att konventionen hjälper var och en att se vilka rättigheter som finns att konventionen lägger fast samhällets ansvar för att mänskliga rättigheter ska förverkligas för personer med funktionsnedsättning att vi i beslut och ställningstagande frågar oss, hur det påverkar personer med funktionsnedsättningar att få möjligheten till ett bra liv. HSO i Uppsala län leds i sitt arbete bland annat av: FN stadgan och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna FN: s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter FN: s konvention om avskaffande av all diskriminering av kvinnor FN: s konvention om Barns rättigheter Under den kommande mandatperioden vill HSO Uppsala län att Landstinget framför allt söker förverkliga följande rättigheter för personer med funktionsnedsättning: Arbete/sysselsättning åt alla Trots långtgående arbete med att hävda allas lika värde, råder många fördomar om personer med funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingen har genom olika stödformer möjlighet att stödja anställning av personer med funktionsnedsättning. Det kan handla om praktikplatser, lönebidragsanställning, trygghetsanställning, arbetstekniska hjälpmedel, arbetsbiträde med mera.
Dagens arbetsmarknad inkluderar inte personer med funktionsnedsättning på ett acceptabelt sätt. Samtidigt som fler och fler slås ut från arbetsmarknaden av arbetsrelaterade sjukdomar och skador, hålls vissa grupper konsekvent utestängda. Samhällsekonomiskt är det en dålig hushållning med arbetskraftsresurserna som finns i landet. Fråga 1 I Landstinget finns arbetsplatser/arbetsmiljöer som är tillgängliga och vars arbetsuppgifter även fungerar för de flesta personer med funktionsnedsättning. Landstinget i Uppsala län borde ha ett särskilt ansvar för att personer med funktionsnedsättning har samma rätt till arbete som andra medborgare, efter sin förmåga och kompetens, och som ges samma möjlighet till utveckling i sitt yrke. Alla människor i arbetsför ålder ska erbjudas goda arbetsförhållanden och meningsfulla arbeten och få en lön så att det är möjligt att leva på sitt arbete. Arbetslösheten bland människor med funktionsnedsättning får inte vara större än för andra. I arbetet för att nå målen behövs kunskap om funktionsnedsättning, tillgänglighet och ett bra bemötande. HSO i Uppsala län och dess 45 medlemsorganisationer inleder gärna en dialog om och kring detta med Landstinget i Uppsala län. - Finns det någon framtagen plan och/eller ett beslut i Landstinget i Uppsala län, för hur fler personer med funktionsnedsättning ska kunna erbjudas meningsfulla arbeten i Landstinget? - Finns det planer på att inleda en dialog om och kring detta med de 45 medlemsorganisationerna i HSO Uppsala län? Anhöriga/Rehabilitering I Norge finns skyldigheten att undervisa patienten om sjukdom inskriven i den norska hälso- och sjukvårdslagen. Norge har utvecklat en strategi för samverkan mellan funktionshinderrörelsen/ patientföreningar och vården. Genom gemensamma utbildningar förstärks stödet vid funktionsnedsättning och sjukdom. Metoden, som är väletablerad, kommer från Aker och kallas för Mestring-metoden eller Akermetoden. En patient- och närståendeutbildning enligt Akermodellen tillsammans med vårdpersonal, stödperson och en moderator. Landstinget i Uppsala län har beslutat att införa Akermodellen Många som vårdar sina anhöriga går ner i arbetstid, säger upp sig eller går i förtidspension.
Fråga 2 HSO i Uppsala län och våra 45 medlemsorganisationer är angelägna om att få vara delaktiga och att våra kunskaper används när vårdutbud planeras samt när kvalitet och insatser diskuteras. Alla befintliga Nationella riktlinjer för olika sjukdomsgrupper måste få genomslag i Landstinget för att säkerställa en god vård. Patienten- och anhörigas ställning i vården måste stärkas så att inflytande och delaktighet stärks. Ett sätt är att ha individuella vård- och rehabiliteringsplaner med översikt över behandlingsåtgärder, vem som har ansvar och vilka mål som ska uppnås. Genom öppna kvalitetsregister får vi tillgång till kvalitetsvariabler bland annat tillgänglighet, omvårdnad, bemötande, medicinsk kvalitet och eftervård. Hälso- och sjukvården måste bli mer tillgänglig inte bara i fråga om att få kontakt på telefon, besök eller åtgärd utan också handla om fysisk tillgänglighet, informativ tillgänglighet, kommunikativ tillgänglighet och ett bra bemötande. HSO i Uppsala län anser det viktigt att Landstinget kan erbjuda patienter utbildning, information och rehabilitering kring sina sjukdomar. - Finns det någon framtagen plan och/eller ett beslut i Landstinget i Uppsala län, för att individuella vård- och rehabiliteringsplaner erbjuds alla patienter med långvariga sjukdomar eller skador, samt hur Landstinget i Uppsala län kan säkerställa möjligheten för personal att kunna delta under arbetstid i patient och anhörigutbildningar? Tillgänglighet Vi har ett gemensamt ansvar för att skapa ett samhälle där alla kan vara delaktiga oavsett funktionsförmåga Många personer som lever i Sverige (Landstinget i Uppsala län) har någon form av funktionsnedsättning. Det kan röra sig om personer med rörelsehinder, nedsatt syn eller hörsel, psykisk funktionsnedsättning, sjukdomsrelaterad funktionsnedsättning, allergi, utvecklingsstörning eller läs- och skrivsvårigheter. Vi har ett gemensamt ansvar för att skapa ett samhälle där alla kan vara delaktiga oavsett funktionsförmåga. Mycket av den samhällsservice som finns ges av Landstinget. Alla medborgare kommer dagligen i kontakt med Landstingets tjänster. För att alla människor ska kunna ta del av Landstingets tjänster krävs det att lokaler, byggnader, utemiljö, information och de olika verksamheterna är tillgängliga. Det är
också viktigt att alla som arbetar inom Landstinget har ett funktionshinderperspektiv i sitt arbete. Tillgänglighet är ett begrepp som används för att beskriva hur pass väl en verksamhet, plats eller lokal fungerar för människor med funktionsnedsättning. Detta innefattar lokalers fysiska beskaffenhet, tillgången till förståelig information och ett bra bemötande. När till exempel en vårdcentral pratar om tillgänglighet menar de ofta sina öppettider. För en människa med allergi och annan överkänslighet handlar det om att miljön ska vara bland annat fri från tobaksrök, doftande växter och parfym. För den som är rörelsehindrad, handlar tillgänglighet om att miljön ska vara så utformad att alla, självständigt, värdigt och på i övrigt lika villkor skall kunna ta sig fram, vistas i och använda all miljö till det den är avsedd för. För andra grupper, till exempel människor med kognitiva funktionsnedsättningar, är den utformade tillgängliga informationen livsviktig. Fråga 3 Hälso- och sjukvården måste bli mer tillgänglig inte bara i fråga om att få kontakt på telefon, besök eller åtgärd utan också handla om fysisk tillgänglighet, informativ tillgänglighet, kommunikativ tillgänglighet och ett bra bemötande. HSO i Uppsala län och dess 45 medlemsorganisationer förväntar sig att Landstinget i Uppsala län fortsätter arbetet med att göra Landstinget tillgängligt, bland annat genom den samverkan som finns mellan HSO i Uppsala län och Landstingsservice. I den tidigare nationella handlingsplanen Från patient till medborgare, skulle enkelt åtgärdade hinder vara tillgodosedda senast år 2010. - Hur ser ditt politiska parti på frågan om hur Landstinget i Uppsala län konkret ska kunna fortsätta arbetet med att utveckla tillgänglighetsarbetet inom landstingets alla verksamheter, utan att det måste till sanktioner och en tvingande lagstiftning?
Fråga 4 Resurser Rehabilitering kan vara det som avgör hur en väl person kan komma tillbaka till sitt tidigare liv efter en olycka eller en allvarlig sjukdom. Vi vet att flera av HSO i Uppsala läns medlemsorganisationers medlemmar idag inte får tillgång till den rehabilitering som de tycker sig behöva. Vi vet också att sjukvården som vill erbjuda rehabilitering anser att resurserna för rehabilitering är ett problem WHO har i dagarna presenterat en Action Plan som kommer att implementeras globalt. I denna klargör man att tillgång till rehabilitering, resurser för rehabilitering och ett noggrant datainsamlande kommer att vara de tre frågor som man kommer att trycka på till regeringar världen över. The Disability Action Plan WHO global disability action plan 2014 2021: "Better health for all people with disability" - Hur kan ni svara HSO i Uppsala läns medlemsorganisationers medlemmar på frågan, finns den rehabilitering i Uppsala läns Landsting som de behöver? Fråga 5 Kommunikation - Hur vill ni under nästa valperiod säkerställa att kommunikationen mellan sjukvård, HSO i Uppsala län/hso i Uppsala läns medlemsorganisationer och de tjänstemän som ni verkar genom skall fungera på ett bästa sätt? Fråga 6 Lokaler Som ni vet kommer den lokal som idag huserar Akademiska sjukhusets rehabiliteringsmedicinska dagvård/öppenvård, avdelning 170 på Ulleråkerområdet, att rivas inom en nära framtid. - Hur kan ni skapa ett RehabCentrum i Uppsala som drivs av Kommunen och Landstinget i samverkan där människor med funktionsnedsättning/skada möter en samlad kunskap och erbjuds rätt träning för att komma åter till ett aktivt liv? - Hur tänker ert parti om att åstadkomma en sammanhållen kontinuerlig rehabilitering, för att den enskilde ska få möjlighet att i möjligaste mån kunna bibehålla sina nödvändiga funktioner?
Fråga 7 Vi som bor i Knivsta har dålig tillgång till sjukvård, primärvård med mera Befolkningen har ökat de sista 10 åren med cirka 5 000 personer, främst i Alsike, men tillgång till vårdcentralen är oförändrad. En privat husläkare startade i mindre skala för några år sedan men i övrigt har inget hänt. Utbyggnad av kommunen har nu startat med stormsteg. Hela Sågen-området bebyggs nu med bostäder och ett nytt område för ytterligare 10 000 personer planeras. Habilitering för barn och vuxna har ingen filial i Knivsta. Knivsta är den enda kommunen i Uppsala län som saknar en sådan. Vårdcentralen ser likadan ut som på 80-talet då den öppnade. - Jag har inte sett i några nyhetsmedier att det överhuvud taget pågår någon planering av utbyggd primärvård? Habilitering? Eller Folktandvård med mera i Knivsta kommun? - Varför finns det ingen Habilitering för barn och vuxna i Knivsta? Dessutom är det för stor omsättning av husläkare på Vårdcentralen och detta problem har funnits i massor med år. Fråga 8 Frågor (fråga 8 13) om HAB, AKK och LSS - Vill ert politiska parti verka för att utöka resursen med habiliteringshusläkare? Fråga 9 - Vill ert parti verka för en utökning av resurserna på habiliteringens autismmottagning eftersom antalet ny- diagnostiserade barn ökat? Fråga 10 - Hur ser ert parti på att de utvecklingsstörda inte har ett eget team på habiliteringen? Fråga 11 - Hur arbetar ert parti för att det ska finnas kompetent personal när det gäller AKK (alternativ kommunikation) för personal inom LSS? Fråga 12 - Anser ert parti att insatsen Råd och Stöd enligt LSS fungerar?
Fråga 13 - Är ert parti nöjd med hur sinnes- och aktivitetsträning för fler-funktionsnedsatta vuxna fungerar efter kommunreformen. Om svaret är nej - hur vill ni förbättra insatsen? Fråga 14 Behandling Det är viktigt för att säkerställa att HSO i Uppsala läns medlemsorganisationers medlemmar får tillgång till de behandlingar som de behöver. - Ser Landstinget läkemedel som en del av behandlingen?