Att möta den som inte orkar leva

Relevanta dokument
Att möta den som inte orkar leva

Att möta den som inte orkar leva

Att möta den som inte orkar leva. Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI

Att mötas i det som förenar

Att möta den som inte orkar leva

Konsten att rädda liv-att förebygga självmord. Ullakarin Nyberg Psykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri Karolinska Institutet

Att möta den som inte orkar leva. Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI

Konsten att rädda liv Without you there is no me Suicid en konsekvens av utanförskap?

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Att arbeta med suicidnära patienter

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb

Reda ut-häfte om våld

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Till föräldrar och viktiga vuxna:

LÄSGUIDE till Boken om Liten

Att möta och bemöta. Ullakarin Nyberg Psykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri

Hur involverar man anhöriga Ludmilla Rosengren

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

DEPRESSION. Esa Aromaa PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Asylsökande och suicid. Maria Sundvall, psykiater Flykt, exil, trauma

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Välkommen till kurator

Trauma och återhämtning

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

Självmord. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Reda ut-häfte om våld

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Vikten av omsorg i mötet med ensamkommande unga med psykisk ohälsa. Sabina Gušić fil.dr psykologi, leg. psykolog

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Suicidprevention. Att prata om självmord är ett skydd för livet. 30 mars Carin Tyrén

(Själv)medkänsla. med oss själva och dem vi arbetar med Katja Lindert Bergsten fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut.

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Join the Quest 3. Fortsätt glänsa i engelska. Be a Star Reader!

Equips people for better business

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna

Att tala om självmord är ett skydd för livet

Elevversion av Nygårdskolans och Nygårdskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer

LÄSGUIDE till Boken Liten

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Hamid Hamid är 18 år och kom från Eritrea i våras. Han har inga anhöriga i Sverige och bor nu på ett boende för ensamkommande ungdomar i Huddinge. Han

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Christèl Åberg - Högskolan Väst 1

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Samverkan kring Suicidprevention

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

IT S ALL TOO BEAUTIFUL

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

samhälle Susanna Öhman

Påverka /var/andra 1712

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Primärvårdsanpassad rutin för

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

1 timme utan mig. Monolog. Utspelas under en panikångestattack.

Trauma och Prostitution

Vad tycker du om vården?

Unga asylsökande och suicid

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i gymnasiet

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson

Se hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä<ar barnen? 3. Vad kan vi lära av barnens berä<elser? BRIS

Fem tips för att HANTERA en oförstående omgivning!

Bilaga A Traumaintervju

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Frågeformulär till vårdnadshavare

Definition av våld. Per Isdal

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin

Suicidriskprevention genom forskning

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Bipolär sjukdom Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Kompendium för seminarium : Prata om det Att möta den som inte ser möjligheter att kunna leva

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Resa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska

Resa Allmänt. Allmänt - Grundläggande. Allmänt - Konversation. Fråga om hjälp. Fråga om en person talar engelska

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

Transkript:

Att möta den som inte orkar leva Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare, författare Ordförande Svenska psykiatriska föreningen Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI Ullakarin.nyberg@sll.se

Får man ta sitt liv? JA NEJ Skillnad professionell och privat inställning?

Varför tar man sitt liv? Fritt val? Hen valde att ta sitt liv Hämnd? Ovanligt egoistisk? Modig? Feg? Lidande som känns outhärdligt. Ofta depression

Sårbarhet - samverkan SAMHÄLLE INDIVID Arbetslöshet/finanskris Stigma för psykiska sjukdomar och suicid Tillgång till dödliga metoder Tillgång till alkohol, droger Diskriminering, mobbing Rapportering av suicid i media Ensamhet Könsroller Ärftlighet och biologi Personlighetsdrag Tidigare s-försök Trauma i barndomen, erfarenhet av våld Psykisk sjukdom, beroendetillstånd Somatisk sjukdom Psykosocial situation/kriser Tillgång till dödliga metoder Uppföljning inom vården Kön, ålder, ekonomi, bostadsort, ursprungsland Utanförskap Grubblande över sexuell identitet VÅRD Dålig tillgänglighet Bristande kompetens och rutiner Dålig kontinuitet och uppföljning Säkerhetsbrister Bristande samverkan

Risk för suicid i åldern 15-34 år i relation till betyg i åk 9, män (Björkenstam et al, 2011) R i s k f ö r s u i c i d 7 6 5 4 3 2 1 0 0 1 2 3 4 5 Betyg åk 9

Vårt utgångsläge Det känns ofta svårt att samtala med en person som inte orkar leva Om vi känner oss trygga i samtalet är det lättare att hjälpa den vi talar med VARFÖR SVÅRT?

Svårigheter 1. Uppgivenhet smittar 2. Tystnad smittar 3. Inga åtgärder att föreslå 4. Egen hjälplöshet 5. Inga ord som tröstar

En person som inte orkar leva 1. Olösliga problem: Jag klarar inte av det! 2. Utmattning: Jag orkar inte längre! 3. Psykisk smärta: Jag står inte ut! 4. Utanförskap: Jag är alldeles ensam.

Vad önskar man sig? En annan människa: Jag kommer att göra allt som står i min makt för att du ska välja att leva lite till Jag bryr mig om hur det går för dig Jag lyssnar Jag vill förstå Vi kan inte lösa våra klienters problem, hur gärna vi än vill. Vi kan inte heller ta över ansvaret för klientens liv.

Professionell attityd Du är expert på dig och ditt liv Jag kommer att göra allt som står i min makt för att du ska välja att leva Någon (jag) blir ledsen om du tar ditt liv, det får inte hända Vi kan ofta hjälpa människor att välja livet, även när lidandet är stort

Skäl att leva - ambivalens It was on the 14th of January 2008, at around 10am, that Jonny went to Waterloo Bridge in central London feeling distressed and hopeless. He was approached by a stranger who offered to buy him coffee. He was very calm and said Please don t do this... you can get better. Let s have a coffee and we can talk about this, says Jonny. He reminded me of what people do every day so the normality of it was really inviting.

Den läkande berättelsen Peter Hoeg: Jag berättar en historia, och du lyssnar. Vi möts i berättelsen. Det är berättelsens magi. Och den har sina egna lagar.

Vad är målsättningen med samtalet? Inte att avlägsna suicidtankar Öppenhet det här går att prata om Minskad känsla av utanförskap Gemensam förståelse Förstärka skälen att leva Hopp om att förändring är möjlig Fokus på både liv och död.

47-årig man utan tidigare psykiatrisk anamnes Socialt väletablerad man (eget företag) kommer tillsammans med sin hustru till primärvården, där han först har träffat sin husläkare och sedan blivit remitterad till mottagningens kurator, dit han kommer ytterst motvilligt med frågeställning suicidrisk. Enligt hustrun har hennes man genomgått en personlighetsförändring. Han är nedstämd, irritabel och misstänksam. Han sover inte på nätterna, klagar över ont i ryggen och dricker mer än tidigare. Vid något tillfälle har han i förtäckta ordalag hotat med att ta sitt liv: man skulle lika gärna kunna skjuta sig en kula för pannan. Mannen har ekonomiska problem och står inför konkurshot. Hans ryggbesvär gör att han inte kan spela golf och tennis. Han kan inte heller jaga. Han skäms över sin situation och har gjort allt för att dölja sina svårigheter inför familj och vänner. Patientens äldre bror tog sitt liv då han var 20 år gammal. I samtal med kurator bagatelliserar mannen sina problem min fru överdriver alltid. Han är inte hjälpsökande och har svårt att formulera sitt lidande i ord. Han tillstår att han har svåra sömnproblem och ont i ryggen, men förstår inte varför han ska träffa en psykolog eftersom det enda han behöver är smärtstillande och sömnmedicin.

Fortsättning Kuratorn säger: Det låter som att du är en person som bryr dig mycket om din familj, stämmer det? Du verkar ha hamnat i en besvärlig situation där du inte ser någon utväg, är det så? Det verkar som att du har stor kompetens inom många områden. Vad jagar du? Jag tror att den här situationen är helt ny för dig och att det är skrämmande att känna som du gör. Jag tror också att du skäms eftersom du är en person som tar stort ansvar för det som händer i ditt liv. Jag vill inte att du går härifrån och tar ditt liv. Jag har varit med om att en patient tog sitt liv och det var fruktansvärt. Det tog mig år att återhämta mig från det. Hur tycker du att vi ska gå vidare?

Fortsättning Det märks att du bryr dig mycket om din fru. Hon är rädd för att du ska ta ditt liv. Kan du lugna henne? Vad hände med dig när din bror tog sitt liv? Hur brukar du uttrycka vad du känner? Känner du igen dig själv? Din hustru säger att du är personlighetsförändrad, tycker du att det stämmer? Vad skulle det innebära för dig att vara död?

Hur gör man? Validering, uppmuntran du är ledsen det känns orättvist du är besviken berätta gärna mer, det är viktigt att jag förstår du är modig som berättar jag är glad att du berättar för mig jag tror på dig och jag vill förstå Undvik att argumentera! Is i magen. Att bli mottagare av suicidal kommunikation är ett förtroende. Det är aldrig farligt att fråga om självmordsavsikt!

Balans mellan svårigheter och möjligheter Vad är viktigt i ditt liv? Vilka är dina styrkor? Vad har hjälpt dig att orka fram till idag? I vilka situationer dyker självmordet upp som en möjlig utväg? Kan du se någon annan utväg? Kan du trösta dig själv? Kan du trösta någon annan? Vad skulle du säga till en vän som befann sig i den här situationen? Gemensamt ansvar - delaktighet

Normalisering och acceptans När man mår som du gör är det vanligt att man tänker att livet inte är värt att leva. Hur är det för dig? Jag har träffat många i den här situationen, jag vet att man kan tänka att man inte vill leva eftersom allt känns så hopplöst Vill du berätta hur du tänker om liv och död?

Existentiella frågor Vad tror du händer efter döden? Är du rädd för att dö? Vilka fördelar skulle det innebära för dig att vara död? Nackdelar? Om ditt liv inte hade blivivit så här, hur hade du då velat att det skulle bli? Vad har gjort ditt liv värt att leva fram till idag? Har du en tro? Brukar du be? Är det en tröst för dig?

Samtalstips Använd öppna frågor: Hur tänker du om liv och död? Var tyst lite längre än vad som känns bekvämt för dig Acceptera att vissa frågor saknar svar: Vad är meningen med mitt liv? Använd patientens expertis: Jag märker att det här är svårt att prata om. Kan jag göra något för att underlätta? Tröst utan detaljer: Det brukar gå bra. Vi ska göra allt vi kan Ge hopp: Det kan bli bättre

Livsvärden Kerstin Ekman: Under århundradena har vi långsamt erövrat en humanism i vårt land. Ibland är den skymd, ibland djupt nergrävd. Men den finns där som en guldreserv. Relationer Natur Upplevelser..

Mina böcker och podcast Podcast om suicid: Allt du velat veta https://aca.st/19129f Existenspodden Inferno podcast Sinnessjukt Slumpens hjältar SVTplay: 30 liv i veckan Föreläsningar på nätet