Danska Friland höjer temperaturen på svenska marknaden för ekogris

Danska Friland höjer temperaturen på svenska marknaden för ekogris Danish Crowns helägda bolag Friland går nu in på den svenska KRAV-grismarknaden och höjer priset. Vi ser kommersiellt på detta och vi ser också att vi kan få ut ett bättre pris på marknaden, säger Randi Kok, chef för Friland. I och med Danish Crowns köp av Ugglarps slakteri ger sig danskarna även in på den ekologiska grismarknaden. Redan i dag slaktas cirka 15 20 ekogrisar i veckan på Ugglarps Slakteri, grisar som sedan säljs runt omkring i Europa. Det finns en stor efterfrågan och en brist på ekologiskt griskött i Europa och vi ser att vi skulle kunna öka slakten av svenska grisar rätt mycket. De svenska lantbrukarna är duktiga på att ta fram ekologiska grisar och har ju också strängare krav, säger Randi Kok på Friland. Därför söker man också just nu fler producenter i södra Sverige. Friland ägs helt av Danish Crown, arbetar enbart med ekologiskt kött och har varit framgångsrika på den internationella marknaden. I dag slaktas 1 400 grisar per vecka, varav cirka 60 procent säljs på export, främst till Storbritannien och i viss mån Tyskland. Vi ser nu att efterfrågan ökar i Sverige, Tyskland, Italien, de nya medlemsstaterna i öst, Frankrike och Spanien, säger Randi Kok. Betalar mer Friland har valt att lägga sig 50 öre över Ugglarps notering, vilket vecka 40 innebar att KRAVgrisar totalt betalades med 1,30 mer hos Ugglarps jämfört med Scan. Varför har ni valt att lägga er på ett högre pris? Vi vill gärna ha fler grisar och vi tycker att de svenska bönderna har för lågt pris. Vi ser ju kommersiellt på det här och vi ser att vi kan få ut ett högre pris på marknaden. Jag hoppas vi kan bidra till att lyfta priserna, säger Randi Kok. Danska priser högre Danska ekologiska grispriser ligger en bra bit över de svenska. Högsta noteringen i Danmark under vecka 40 låg på 29,69 kr, jämfört med 25,20 kr i Sverige. Räknar man med ett mer genomsnittligt pris låg det danska på cirka 28 kronor och det svenska på cirka 23 kronor. När får vi danska priser i Sverige? Jag vet inte. Storbritannien har de högsta priserna i Europa och den stora export som vi har från Danmark har också drivit upp våra priser. Storbritannien har höga krav när det gäller slakterier så det är inte helt lätt att klara av att exportera till dem, säger Randi Kok. Spelar KRAV-märket och det faktum att svenska KRAV-grisar har strängare regelverk, någon roll för försäljningen utomlands? Nej, det spelar dessvärre ingen roll på exportmarknaden. Jag tror att det är ekologi som vi säljer på, konsumenten tänker inte på skillnaden mellan olika typer av ekologisk produktion. Framför allt är det svårt att kommunicera mervärden till industrikunder, säger Randi Kok. ANN-HELEN MEYER von BREMEN foto: kjell sjelin Jag hoppas vi kan bidra till att höja priserna åt de svenska bönderna, säger Frilands Randi Kok till Ekologiskt lantbruk 14 ekologiskt lantbruk 8/2007

marknadskommentar När stora aktörer går in på en nischmarknad Storhushållsgrossisten Servera satsar på att bli marknadsledande även på ekologiskt kunde vi läsa i en artikel i förra Ekologiskt lantbruk. Det är onekligen en intressant process som satts igång av det nya nationella målet om 25 % ekologiskt i de offentliga köken år 2010. Marknadskrafterna har satts i rullning, och det är viktigt. Men vi primärproducenter har all anledning att fråga oss i vilken mån vi kommer att kunna påverka fortsättningen. Vi har länge väntat på att efterfrågan från de offentliga köken ska komma för det är där vi kan få en nödvändig volymökning särskilt för det ekologiska köttet - men vi har inte reflekterat tillräckligt över hur vi ska kommunica med de aktörer som redan är etablerade på den här marknaden och som har en logistik som matchar kraven. Hittills har vi varit ganska vana vid att genom både KRAV-märket och våra intresseorganisationer (t ex Ekokött och Ekologiska Lantbrukarna) kunna kommunicera våra mervärden och motivera ett merpris för produkterna. Med storköksgrossisterna har vi mött en aktör som aldrig har pratat mervärden och som alltid valt lägsta pris. Lyckas vi bara möta dem med konfrontation finns det alltså risk för en utveckling som istället för att öka produktionen kommer att minska den. Det är oundvikligt eftersom antalet bönder som är beredda att producera mervärden utan att ha kostnadstäckning hela tiden minskar. * Hur ser då det här nya landskapet ut från storköksgrossisternas horisont? De befinner sig vanligen på köparens marknad och kan gå vidare ut i hela Europa för att hitta en leverantör som matchar prisspecifikationen? Kanske känner man lite desperation över en marknad som inte fungerar riktigt som den de är vana vid. De har mött en bristmarknad och aktörer som är vana vid att tala för sin vara. Men varje grossist i branschen med normala överlevnadsinstinkter inser att de både måste visa att de kan och vill vara med på det ekologiska tåget när allt fler politiska beslut tas i landets kommuner och landsting om ekologiska inköp. En del storköksgrossister har redan lämnat anbud på ekologiska leveranser som byggde på antaganden om en lägre prisbild och fördelaktigare förhandlingsläge. * Visst har grossisterna under en tid råd med dessa utvecklingskostnader, men de måste ändå på lite sikt göra sig av med dem. Den första primitiva instinkten är givetvis att göra som man brukar, dvs kapa i inköpspriset. I artikeln om Servera i förra numret framgick också av intervjun med Serveras Nils Berntsson att man har flera synpunkter på hur producenternas ekotillägg skulle kunna sänkas för att göra produkterna billigare, t ex effektivisera produktionen och gå över från KRAV-produktion till EU-ekologisk. Den andra möjligheten är att ta ut merkostnaden av kunden. Detta är man inte van vid så det kan ta lite längre tid att komma fram till. Kanske är det vid den här punkten på dagordningen som vi själva kan tillföra något för att utveckla den ekologiska storköksmarknaden? Vi har genom våra intresseorganisationer utvecklat både redskap och kompetens för att synliggöra mervärden så att de blir värda att betala för. Annars hade vi inte stått där vi står idag. Kan vi erbjuda grossisterna ett samarbete kring pris och mervärden istället för att bara nobba prispressen och lägga ner produktionen? LENA KARLSSON Danska Irma satte världsrekord En tredjedel av matvarukedjans försäljning var ekologisk under en kampanjvecka. Den danska butikskedjan Irma ligger i en klass för sig i hela Europa när det gäller andelen ekologiska varor i dagligvaruhandeln. Genomsnittet för den ekologiska andelen av totalomsättningen i dansk dagligvaruhandel är 5,3 %. På Irma är den ekologiska andelen av totalomsättningen 20 %. Inför en kampanjvecka första veckan i oktober hade kedjan satt upp målet minst 30 % ekologiskt av totalomsättningen. I reklambladet för den veckan var alla extraerbjudanden ekologiska och resultatet för veckan var att den ekologiska andelen av totalomsättningen blev 34,2 %. Irmas vd Alfred Josefsen säger till tidningen Dagligvarehandelen att försöket lärt dem två saker: Dels att danskarnas aptit på ekologiska produkter är mycket större än de flesta trott, och dels att ekologi blivit så starkt att det fungerar som dragplåster åt resten av butiken. LKN Premiär En fältmaskin... flera arbeten Sådd, radhackning, gödningsmyllning, m m Gothia Redskap AB Tel. 013 393200 590 33 Borensberg Sweden Fax 013 393272 ekologiskt lantbruk 8/2007 15

Storkök vänder sig mot dansk ekomjölk men ny svensk ekomjölk är på väg in till Arla 20 miljoner kilo är största rekryteringssatsningen i svensk ekomjölkhistoria. foto: andré maslennikov I ATL första veckan i oktober berättas om ekologiska kändiskocken Carola Magnusson som bl a driver ett storköksföretag som lagar mat till både äldre och skolbarn. Så mycket ekologiska och närproducerade rå varor som möjligt är en av Carola Magnussons grundbultar i matlagningen. Anledningen till ATLs artikel var att Carola Magnusson var mycket upprörd över Arlas hantering av bristen på ekologisk Carola Magnusson protesterar mot Arlas sätt att hantera sina ekologiska storkökskunder. mjölk. Arla hade inte informerat om mjölkbristen utan erbjöd plötsligt bara storkökskunderna att köpa dansk ekologisk mellanmjölk 7 öre billigare per liter än svensk. När Carola Magnusson tackat nej till det erbjudandet kom istället ett brev som talade om att det endast fanns konventionell mellanmjölk om man ville köpa svenskt. Mjölkbristen ökade Dansk ekologisk mjölk till de svenska storköken skulle se till att Arla slapp dra in produktionen av röd konsumentpackad mjölk, vilket man gjorde under förra höstens mjölkbrist. Dock har denna åtgärd inte räckt utan den röda ekologiska mjölken har till och från lyst med sin frånvaro i mejeridiskarna även denna höst. Arla har alltså alldeles för sent tagit åt sig marknadens signaler om ökad efterfrågan på ekologisk mjölk. Nu går man emellertid ut och berättar nyheten att 40 nya ekomjölkbönder kommer in med 20 miljoner kilo ekologisk mjölk under hösten och fram till mars 2008. Det motsvarar en volymökning på 12 % hos Arla. Detta är den största rekryteringsvågen någonsin i svensk ekomjölks historia. Volymökningen har samma storlek som t ex Milkos hela ekologiska invägning. Den snabba rekryteringen har varit möjlig på gårdar som redan haft växtodlingen omlagd till ekologisk produktion. Dessa gårdar är nu slut och ytterligare ökning av ekomjölkvolymerna måste gå den tvååriga långa omläggningsvägen innan mjölken får säljas som ekologisk. Prisrally Under hösten har pågått en omprövningens tid hos de flesta mejeriföreningar. Producenterna har lagt ner i snabb takt när lönsamheten blir allt klenare och i elfte timmen har mejerierna insett att man måste börja kräva att marknaden betalar kött KRAV-godkänt kött via Swedish Meats avräknas med tillägg över ordinarie avräkningspris. Vecka 41 krav-tillägg öre/kg Lamm Märkeskvalitet/Ordinär, 2- till 3 200 Ungnöt 250 399,9 kg, E till O-, 2- till 4+ 400 Ko och tjur 250 399,9 kg, E till O-, 2- till 4+ 100 Vikt Kött-% KRAV-tillägg öre/kg Slaktsvin, högsta KRAV-tillägg 75 94,9 55 1000 Marknadstillägg i bäst betalda intervallet 200 Prisjustering från högsta KRAV-tillägg: Slaktsvin 70 74,9 55-50/lägre kg Slaktsvin 95 99,9 55-50/högre kg Slaktsvin 73 96,9 53 54 425 Slaktsvin, övriga 175 Smågrisnoteringen v 42 kr/st KRAV Medelvikt 30 kg 761 Viktjustering 20 25 kg -9,00 25,1 30 kg -7,50 Kommentarer till noteringen, senaste ändring NÖT: V 25 merpriset upp 50 öre till +400 öre. LAMM: Vecka 41 merpriset ner 50 öre till +200. GRIS: Höjt merpris vecka 18: slaktsvin 55 %- upp 75 öre till +1000 + marknadstillägg +200 för bäst betalda grupp. mjölk Merpris till producent för ekologisk mjölk, per kilo. Arla Foods 70,7 öre* Falköpings Mejeri 45+10 öre Gefleortens MF 43 öre Milko 80 öre Norrmejerier 70+10 öre Skånemejerier 75 öre Arla Foods, Norrmejerier och Milko betalar dessutom ett omställningsbidrag. Detta betyder att merpriset för ekologisk mjölk betalas redan under det sista halvåret av karensen för mjölken innan den kan säljas som ekologisk. Mejerierna hanterar även ett säsongstillägg vilket gör att priset är högre på hösten/vintern (en period då produktionen totalt sett i landet brukar vara lägre och efterfrågan hög) och lägre på våren/sommaren. * Från den 1 januari 2008 höjs Arla Foods ekotillägg med 13,8 öre/kg, till 84,6 öre/kg, som en kompensation för införandet av 100% ekofoderregeln. 16 ekologiskt lantbruk 8/2007

vad råvaran kostar att producera. Prishöjningar har skett i flera omgångar av både det konventionella priset och merpristillägget för ekologisk produktion och detta trots försäkringar så sent som i somras om att inga prishöjningar var planerade. De flesta föreningar betalar nu 75 85 öre i merpris för den ekologiska mjölken vilket varit en prisnivå som stått på önskelistan i många år. Problemet är bara att under tiden har också foderpriserna gått i höjden och de ekologiska reglerna skärpts och blivit dyrare att leva upp till. Och den procentuella höjningen av ekotillägget har inte varit större än den generella mjölkprishöjningen som pågått parallellt under hösten. Så vill mejerierna skapa ett ökat incitament till omläggning behövs troligen att ersättningen för ekologisk mjölk ökar något mer än vad grundpriset ökat. LENA KARLSSON Konsumentprotester stoppade Lidls köp av Basic Starka protester från kunder och leverantörer har fått tyska ekokedjan Basic att stoppa Lidls köp av en aktiemajoritet. Under sommaren kom beskedet som slog ner som en bomb i den tyska ekovärlden, Lidl hade köpt 9 procent av aktierna i ekokedjan Basic och ville nu öka sitt ägande så att man skulle få ägarmajoritet. Detta rapporterade vi om i förra numret av Ekologiskt lantbruk. Beskedet väckte starka protester bland konsumenterna. Attac München startade bojkott och demonstrationer utanför butikerna och i hela landet spred sig debatten. Lidl står inte för något annat än dumping av priser, miljö och socialt ansvar, sa Hagen Pfaff, presschef för Attac München Visserligen har den tyska ekologiska livsmedelsmarknaden under de senaste åren utvecklats från att vara alternativ och hälsokost till att nå de breda konsumentgrupperna, en utveckling som Basic har spelat en stor roll i. Men vid Lidl gick gränsen. Leveransbojkott Basic har sålt sin själ, dundrade Karl Schweisfurth, chef för Herrmannsdorfer Werkstätten, och slutade leverera ekologiskt kött och chark till Basic. Karl Schweisfurths utspel väckte uppmärksamhet eftersom familjen Schweisfurth har spelat en stor roll i den ekologiska utvecklingen i Tyskland. Fadern Karl Ludwig och sonen Karl har utvecklat Herrmannsdorfer Werkstätten till ett ekologiskt lantbruk med en högklassig livsmedelsförädling. Den andra sonen, George, är en av grundarna till Basic och har sagt sig inte vara helt förtjust i Lidls övertagande av ägarmajoriteten i Basic. Det spelade ingen roll att Basics ledning försökt bedyra att inget skulle förändras i Basics koncept, protesterna bara tilltog i styrka. I september kom så beskedet att Basic bestämt sig för att dra åt handbromsen i denna affär, helt enkelt på grund av de starka protesterna Ville expandera Tiden får utvisa vad vi gör sedan. Vi avvaktar nu och ser att Lidl inte ändrar något i Basics koncept, sa VD Josef Spanrunft. Även om Lidl inte får någon aktiemajoritet, så har lågpriskedjan möjlighet att öka sin andel från nio procent till 23 procent under 2008, något som får Attac München att fortsätta sina aktioner. Basic har under de senaste åren expanderat snabbt. För knappt två år sedan hade man elva butiker i Tyskland och innan årets slut räknar man med att ha 30 butiker, varav några i Österrike. Målet är att hamna runt 100-200 butiker, och en orsak till att man bjöd Lidl till bordet var att man ville snabba upp expansionen och behövde kapital. ANN-HELEN MEYER von BREMEN spannmål Odlarpriser KRAV-spannmål (kr/ton, vecka 42) inkl lager- (50 kr/ton) och kontraktsersättning Spannmål levererad i skörd och fram till 15 oktober, betalas med 50 kr/ton lägre pris jmf tabell Skörd 2006: tillägg 70 kr/ton för höst/fodervete KRAV inom prisområde Skåne och Syd. Gröda 2006 2005 2004 2003 2002 2001 Kvalitetskriterier skörd 2006 Höstvete 1735 1330 1180 1530 1330 2010 Ingen reglering falltal el protein Höstvete 3års kontrakt --- 1560 1510 1530 1500 Fodervete 1735 1330 1180 1530 1330 1770 Ingen reglering falltal el protein Råg 1540 1360 1310 1580 1580 1610 Falltal min 150 Vårvete 13 % 2380 1830 1620 1860 1850 2470 Min ft 200 obs sänkt, proteinskala 10 kr/ton/0,1 %, tak 14 Vårvete 12 % 2280 1480 1320 1550 1850 2370 USA-grynhavre 2074 1440 1190 1170 1670 Min rv 520, max missfärgat 7 %, gråfärg 1 OK Grynhavre 2030 1350 1070 1060 1670 1850 Foderhavre 1940 1180 1010 970 1640 1600 Min rv 400, rv skala enl inför skörden, gråfärg 2 OK Foderkorn 1980 1320 1180 1150 1290 1680 Som konv Maltkorn 2380 1480 1350 1660 2190 2260 På fullkornsandel Matärt 2600 2520 2550 2480 2380 2620 Andel hela ärter Foderärt 1900 1640 1530 1830 1710 2020 Som konv Åkerböna 1900 1540 1460 1690 1560 1970 Som konv Raps/rybs kontrakt 3630 4000 3400 3900 3000 5000 Ingen oljehaltsreglering köksväxter SAMS prisnotering hel pall konsumentförpackad fritt Årsta för köpare. Kr/kg om inte annat anges v 40 Körsbärstomat 12x250gr förp 13,00 Morot 10 kg lösvikt 7,00 Morot 15 x 1 kg 7,50 Palsternacka 10 x 500g förp 8,90 Palsternacka lösvikt 5 kg 16,00 Potatis 10 kg 6,75 Potatis 7 x 2 kg 7,25 Purjolök 7 kg 13,00 Rödbetor 10 kg lösvikt 8,40 Rödbetor 10 x 1 kg 8,90 Rödbetor 8 x 1 kg 8,90 Vitkål 10 kg påsad 8,10 Vitkål 10 kg lösvikt 7,60 Zuccini 5kg stm 20,00 Isberg 6 kg 15,00 Broccoli 28,00 Gul lök 8 x 1 kg 10,25 Gul lök 10 kg 9,50 Röd lök 10 x 500g förp 8,90 Röd lök 5 kg 16,00 Steklök 10 x 500g förp 5,50 Salladskål 6 kg 15,00 Rättika 4 kg 15,00 Polkabetor 5 kg 10,50 Gulbetor 5 kg 10,50 ekologiskt lantbruk 8/2007 17

Swedish Meats genomsnittliga högsta KRAV-tillägg för ekologiskt slaktsvin, nöt och lamm 2000 2007, kr/kg Slaktsvin Ungnöt kronor grundavräkning Merbetalning i % kronor grundavräkning Merbetalning i % av grundavräkning av grundavräkning 2007, t.o.m. v.40 10,28 10,26 100,35 % 3,18 22,33 14,22 % 2006, t.o.m. v.40 7,27 11,20 64,93 % 3,27 22,66 14,42 % 2006 7,67 11,17 68,64 % 3,28 22,75 14,41 % 2005 7,97 10,98 72,58 % 3,50 21,21 16,50 % 2004 8,70 10,55 82,47 % 3,50 19,13 18,30 % 2003 8,30 9,99 83,07 % 3,70 20,53 18,03 % 2002 7,83 11,60 67,49 % 3,84 20,86 18,41 % 2001 från v.5 8,80 13,43 65,55 % 4,56 21,34 21,35 % Källa: Swedish Meats Inget utrymme för sänkt merpris Merpriset en sjunkande andel av betalningen för idisslarna. Därtill kommer slopat vallstöd. Efterfrågan på ekologiskt kött är starkt ökande, inte minst som en följd av att det haglar politiska beslut om ekologiska inköp inom den offentliga sektorn. Men med den prisbild som producenterna nu kan se finns stor risk att tillgången på kött kommer att minska. Swedish Meats statistik över merpriset för ekologiskt kött visar tydligt att skillnaden i ersättning mellan konventionella och ekologiska djur är minskande. Samtidigt försvann ersättningen till ekologisk vall i det nya miljöstödsprogrammet, vilket slår direkt som en kostnadsökning för köttproduktion med idisslare. Den ekologiska produktionen är liksom lantbruket i sin helhet beroende både av de politiskt beslutade ersättningarna till jordbruket och av betalningen från marknaden. Undantag gris Undantaget är ett tydligt trendbrott när det gäller ekologisk gris som aldrig sjönk efter den årliga prishöjningen inför julslakten 2006, Merpriset för gris har istället fortsatt stiga under hela 2007 och ligger nu på en rekordnivå samtidigt som det konventionella priset är lägre än på länge. Luttrade grisproducenter både ekologiska och konventionella potentiella omläggare ser troligen intresserat men avvaktande på prissignalerna. Inom grisbranschen är man van vid en prisbild som hoppar upp och ner mycket snabbt och utan förvarning. Det ekologiska merpriset har ju även tidigare stigit till bra nivåer periodvis för att ett halvår senare vara nere där det inte ger kostnadstäckning. Att investera för grisproduktion kostar så mycket att prisbilden måste visa stabilitet för att locka. De snabbt stigande priserna på spannmål ger också anledning till en avvaktande hållning. Än så länge har merpriserna inte stigit mer än priset på foder. Sämst för lamm Sämst har utvecklingen varit för lammen. Den har varit en accelererande försämring under de två senaste åren, vilket dock inte syns omedelbart när man tittar på Swedish Meats statistik i tabellen. Men man har för 2006 och 2007 inte med priserna mellan vecka 40 (början av oktober) och vecka 52. Merpriset är under delar av denna period lägst under hela året, mellan 2 kr och 2:50. Därför syns inte i en statistik över prisgenomsnittet att den bäst betalda merprisperioden på våren dels startat senare och dels hållit i sig en kortare tid. Prissänkningen under den perioden skulle bidragit betydligt mer till en sänkning av genomsnittet om man också räknat hela den riktigt lågt merprisbetalda höstslakten. Swedish Meats har givetvis velat få ner sina inköpskostnader för de ekologiska lammen eftersom man inte klarar att sälja dem som ekologiska mer än i marginell omfattning. För lammproducenterna själva har snittpriset under året ingen stor betydelse för ett beslut om vilken produktion man ska ha. 18 ekologiskt lantbruk 8/2007

Lamm kronor grundavräkning Merbetalning i % av grundavräkning 3,23 34,30 9,40 % 3,48 34,41 10,10 % 3,18 32,14 9,90 % 3,22 33,06 9,74 % 3,35 32,35 10,35 % 3,79 31,76 11,93 % 3,74 31,01 12,06 % 3,99 28,40 14,05 % Eftersom skillnaden i merpris är så stor i ett spann mellan 2 kr i oktober när det är som lägst och 5:50 i maj när det är som högst så får man fatta ett beslut utifrån den specifika produktion man har om det är ekonomiskt hållbart att hålla kvar vid ekologisk uppfödning. Ungnöt stabilast När det gäller ungnöten ser det i statistiken över merpris ut som en försämring av merpristillägget med 3 4 % jämfört med konventionella priset under de senaste åren. Troligen är detta något som i praktiken inte känts speciellt i plånboken. Under den här perioden har nämligen betalningsprincipen för merpriset förändrats. Tidigare fanns det två klasser av ersättning (och tabellen visar högst betalda klass) vilket innebär att de flesta djur som tidigare betalades med det lägre merpriset idag betalas enligt den högre nivån. Eftersom de flesta uppfödare skickar djur som klassas olika i slakten, har troligen snittersättningen för de flesta gårdar legat på en jämn nivå. Men vi kommer inte från det faktum att grundnoteringen för nöt stigit de senaste åren och kommer att stiga ytterligare redan i år vilket innebär att det ekologiska merpriset får allt mindre betydelse för totalekonomin om det fortsätter att ligga på nivån 3:50 till 4 kr. Och så som sagt effekten av det slopade vallstödet som ytterligare minus för den ekologiska produktionen. EU-ekologiskt Inom grossist- och handelsleden ställer man tvärtom förhoppningar om sänkt ersättning till uppfödarna av det ekologiska köttet. Ofta hänvisar man till möjligheten att endast certifiera enligt EU-nivån. När det gäller idisslare är detta ingenting som påverkar uppfödarnas ekonomi då KRAVs och EUs regler är tämligen identiska. Och licensavgifterna till KRAV är en mycket liten del av lantbrukens kostnader för certifiering. Licensavgifterna för användandet av KRAV-märket i marknadsföring är kännbar för de företag som säljer till slutkund, och det är upp till dessa företag att själva bedöma vilken nytta man har av KRAV-märket men det har absolut inget att göra med lantbrukarens beslut om att certifiera sig enligt KRAVs eller EUs regler. Och de flesta lantbrukare ser det nog än så länge som en ökad säkerhet att kunna sälja sina produkter till den merprismarknad som KRAV-märket etablerat. LENA KARLSSON Ökad efterfrågan på ekologiskt linfrö KRAv-linfrö köpes KRAV-LINFRÖKAKA SÄLJES Möjlighet till återtag av linfrökaka Vill du odla åt oss kommande år, kontakta ALTERNATIV FÖRÄDLING AB Lars Forsén och Kristina Wiik 705 97 Glanshammar. Tel 019-46 52 20. Tel fabriken 019-46 59 00 ekologiskt lantbruk 8/2007 19

foto; dirk van der krogt marknad Ica Maxi största användaren av Ekobonde på besök Utbildning av både personal och kunder i ett och samma koncept. Den 20 september fanns 54 utbildade ekologiska bönder på plats i 54 ICA Maxi butiker runt om i landet för att svara på kunders frågor om ekologisk mat och bjuda på smakprov av olika slag. Flera av butikerna passade även på att utbilda sin personal med miniutbildningen Frukostträff. Under en timme får personalen prata med en ekologisk bonde och ställa frågor om ekologisk mat. Under tiden avnjuts en ekologisk frukost tillsammans. Jag fick jättefin respons och deltagarna var väldigt lyhörda berättar Annette Rundqvist, ekologisk kött- och grönsaksbonde från Hölö i Södertälje. De var väldigt intresserade av att få höra hur arbetet går till på vår egen gård, berättar Annette hur djuren har det och vad skillnaden är mellan en ekologisk och konventionell gård. Vi kom även in på vad man som privatperson kan bidra med för att förbättra vår natur och få fler bönder att satsa på ekologisk produktion, berättar Anette. foto; dirk van der krogt I butiken bjöds besökarna på smakprov av olika slag, i en butik fanns ekologiska morötter, gurka och dippsåser att mumsa på. På ett annat ställe bjöds det på äppelskivor, ost och kex. Johan Lindblom är butikschef för ICA Maxi Häggvik i Sollentuna. Utöver att en ekobonde fanns på plats i butiken fick ledningsgruppen i butiken gå miniutbildningen, Frukostträff. En vecka senare var ekobonden på besök i butiken igen och denna gång tillsammans med kock. Ekobonde på besök Ekobonde på besök innebär att bonden själv kommer till butiken/skolan/arbetsplatsen och svarar på frågor om ekologiskt lantbruk. Konceptet består av fyra olika moduler att välja mellan eller kombinera: 1) Smakprovning med ekobonden 2) Matbjudning med ekobonden och en kock 3) Frukostträff med personalen och ekobonden 4) Matlagningskväll med personalen, ekobonden och en kock. Ekobonde på besök ökar försäljningen av det ekologiska sortimentet, stärker trovärdigheten för de ekologiska varumärkena och ökar kunskapen hos butikens kunder och medarbetare. Samtliga bönder som deltar i konceptet har genomgått en utbildning i pedagogik och kommunikation. För mer information eller bokning kontakta: kew.nordqvist@ekolantbruk.se tel. 0140-620 15 eller 070-668 80 69. Detta var ett avstamp för vår långsiktiga ekologiska satsning, berättar Johan. Målet med aktiviteten var att få upp ögonen för Anders Berlin till vardags grönsaks- och spannmålsodlare i Björklinge som Ekobonde på besök på Ica Maxi Stenhagen i Uppsala under kampanjveckan. 20 ekologiskt lantbruk 8/2007

Kort marknad från KRAV foto; dirk van der krogt ekologiskt hos såväl kunder som medarbetare och det tycker jag verkligen att vi lyckades med. Enligt ICA Maxis egen försäljningsrapport från kampanjveckan, då Ekobonde på besök var en del av satsningen, ökade omsättningen av KRAV-märkta produkter med 28 procent jämfört med tidigare veckor samma år. Vid en jämförelse med v 38 föregående år har ICA Maxi ökat omsättningen av KRAVmärkta produkter med 90 procent. Nu fortsätter Ekologiska Lantbrukarna sitt arbete med Ekobonde på besök och flera ICA Maxi butiker har redan bokat in nya besök. MARIA HARRLING foto: maria harrling Håkan Carlborg, nötköttsproducent i Knutby utanför Uppsala, som Ekobonde på besök på Ica Maxi Solna, på bilden tillsammans med Elsebeth Pahle från Maxi-köket. ekologiskt lantbruk 8/2007 21