TEKNISKA SYSTEM LÄRARHANDLEDNING ÅRSKURS 5

Relevanta dokument
Pedagogisk planering

Kretsar kring el årskurs 4-6

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK

TEKNISKA SYSTEM ELEVUPPGIFTER

Fysiken i naturen och samhället

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

Röda tråden. Tekniska lösningar. Förslag på Hur. Förslag på Hur. Förslag på Hur. Centralt innehåll. Åk4 Åk 5 Åk 6

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Pedagogisk planering. NO och Teknik i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: NTA- kretsar kring el. Annika Lundin Tierps Kommun

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

I RYMDEN MED ROBOTEN & RÄVEN LÄRARHANDLEDNING ÅRSKURS 2

Sol i sinnet - inspirationslåda om solenergi

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

skapande skola teknik & fysik årskurs 4-6

VARFÖR TEKNIK I FÖRSKOLAN? VARFÖR TEKNIK I SKOLAN?

Workshop Micro:bit Maria Sandfjord Helene Zeland Bodin

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3

Förslag den 25 september Fysik

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

BBC micro:bit Programmera och bygg ett tjuvlarm 2.0

LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer. Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4

Årskurs 4-6: Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ficklampor.

Temats innehåll och lärande

Trassliga trådspelet Troja

Nutidens flygplan Leonardo Da Vincis

Programmera ett dörrlarm. Se video

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Arbetsområdet Elektronik

Makeriet Lärarhandledning 7. Elektricitet

LEKTION 3: PROJEKTARBETE I ETT TEKNIKFÖRETAG

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

RÖDA TRÅDEN NO: biologi, fysik, kemi och teknik F-KLASS ÅK

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Fysik. 1 2 Steg 3

Elekricitet. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

LPP i teknik. Varför läser vi teknik Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen?

Programmera ett övergångsställe

Ett arbetsområde i Teknik. Vi kommer att arbeta med teknik v. 37, 38, 39 och 40.

FRÅN MASSA TILL TYNGD

Reflektioner och resultat utifrån frågeställningarna tas tacksamt emot och kommer att användas som ett led i KomTeks förbättringsarbete.

Informationshäfte. - Ett koncept för skolor om hållbar utveckling och socialt entreprenörskap

ROBOTPROGRAMMERING LÄRARHANDLEDNING ÅRSKURS 8

Koppling till kursplaner

LPP Energi och elektricitet År 7

Flaxande fjärilen Frida

MEKANIKENS GYLLENE REGEL

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Teknik. 1 2 Steg 3

Makeriet Lärarhandledning 6. Sensorer

Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen. Avsnitt 1. Vad är det här för prylar? När det gäller Teknik får eleverna:

Lärarhandledning Fysik

Moa Wikner Teknik åk 6 Teknikhistoria, hållfasthet och elektricitet HT15

Härliga hörselskydden Hilma

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget:

skapande skola teknik & fysik årskurs 7-9

Krypande kaninen Karin

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR?

Uppfinningar. Namn:. Klass: 8A

Maria Svensson Linköpings universitet, FontD. Cetis

TEKNISKA SYSTEM. Undervisning av tekniska system utmaningar och möjligheter

Bygga fordon 4-6. Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Hållbar utveckling Kungsmarksskolan 2016

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Fakta om robotar VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR. Lärarmaterial EVA MOSEGAARD AMDISEN

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Vad är det här för prylar?

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Undersökningar av tekniska lösningar

Natur och miljö, kurskod: SGRNAT7 Antal verksamhetspoäng: 1200

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM

De mänskliga rättigheterna, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen - Samhällskunskap, Årskurs 7-9

Smidiga stegsnurraren Sonja

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17:

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Trafiksignalsystem

Häftiga hästskolampan Hanna

Navet erbjuder. Kompetensutveckling i NO och teknik för förskolan

VISUALISERING LÄRARHANDLEDNING ÅRSKURS 5

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK

Transkript:

TEKNISKA SYSTEM LÄRARHANDLEDNING ÅRSKURS 5

Välkommen till årets avtalsbesök för åk 5 på Visualiseringscenter C. Under ett besök hos oss bjuder vi in till att lära sig mer om tekniska system; vad de är, hur de fungerar och hur man faktiskt kan bygga ett tekniskt system på egen hand. Lärarhandledningen finns till hjälp för dig som pedagog att förbereda dig själv och din klass inför besöket hos oss. Den förklarar hur ett besök går till och ger information som kan vara till hjälp i hur man kan fortsätta arbetet i klassrummet efteråt. Separata elevuppgifter finns att tillgå. Syfte och mål med besöket Tekniska system finns idag överallt omkring oss och genomsyrar ständigt vår vardag. Ett tekniskt system kan vara stort och komplext, sammankoppla många människor och i sin tur ha flera undersystem. Eller så kan de vara små, enkla och hanterbara för en enda människa åt gången. Många system har blivit så självklara för oss att vi knappt tänker på att de existerar: Allt från det stora elektriska systemet som ger oss ström till väckarklockan eller ljus till lampor världen över - till knappen på bussen som uppmanar busschauffören att stanna vid just din hållplats. De tekniska systemen både skapas, utvecklas och ses efter av människor för att hjälpa oss att uppfylla våra behov och önskningar som med åren blir allt fler och mer avancerade. Därför är det också viktigt att alla har en grundläggande förståelse av tekniska system och människans roll i dessa. Målet med avtalsbesöket Tekniska system för åk 5 är att bidra till elevens ökade intresse och förståelse kring tekniska system, dess samband och påverkan. Vi vill främja elevens medvetenhet och förtroende att på egen hand kunna ta sig an tekniska utmaningar. Genom att knyta an till elevens egen vardag vill vi också främja en förståelse kring sin egen roll i hanteringen, skapandet och utförandet av tekniska system.

Besökets upplägg Ett besök hos oss tar två timmar och börjar med att klassen får se filmen Dream to fly i vår fantastiska Dom. Filmen visar människans ständiga fascination kring att kunna flyga; resan som tog oss från ritningar och studier till tekniken som förde oss bort från marken och upp i luften. I filmen träffar vi också på kända historiska karaktärer som alla påverkat vad flygfenomenet kommit att bli, från de första kämpiga försöken, vidare till flygplanens historia i världskrigen och dagens stora passagerarflygplan. Efter filmen är det dags för workshop med littlebits. Eleverna kommer att arbeta i grupp och indelningen sker vid besöket. Eleverna kommer att genomföra övningarna tillsammans med våra pedagoger men vi ser självklart att medföljande pedagoger deltar tillsammans med klassen i alla övningar. Som avslutning öppnar vi upp för en sammanfattning och diskussion kring vad vi lärt oss och jobbat med under dagen. Praktisk information När ni anländer till Visualiseringscenter kommer ni att tas emot i vår reception. Efter det önskar vi att ni hänger av er ytterkläder en trappa ned, låsbara skåp finns för värdesaker. Då vi önskar hinna med programmet utan onödig stress är det viktigt att komma i god tid innan besöket. Våra utställningar är tillgängliga direkt på morgonen och det finns alltid något att göra. Skulle ni ändå komma lite sent så önskar vi att ni kontaktar oss så att vi vet att ni är på väg (011 15 63 00). Räkna med att besöket tar ca två timmar, men om ni av någon anledning behöver åka härifrån tidigare så kan vi givetvis komprimera besöket en aning. Medföljande pedagog/pedagoger ansvarar för klassen under hela besöket. Glöm inte att vi kan erbjuda er skollunch direkt efter besöket. Lunchen kostar 45 kronor per person och serveras i vår restaurang. Hör av er till vår bokning om har frågor angående detta (bokning@visualiseringscenter.se alt. 011-15 63 30).

Begrepp och benämningar i tekniska system När man ställer den allmänna frågan vad är teknik? får man ofta svar som mobiltelefon, TV eller dator ; Tekniska prylar som finns i vår närhet och som också kan benämnas som artefakter. En artefakt kan mycket väl vara ett tekniskt system, men ett tekniskt system kan också vara mer än så och se ut på många andra sätt. För att kunna prata om system på ett enkelt och förståeligt sätt krävs att vi använder oss utav rätt benämningar, nedan följer några av de vanligaste för att förklara grunderna av ett tekniskt system. Komponenter Ett tekniskt system kan sägas bestå av olika komponenter, både materiella och ickemateriella, och sambanden mellan dem. Tillsammans bildar de en helhet. Systemgräns Systemet kan särskiljas från andra genom en systemgräns. En mobiltelefons systemgräns kan exempelvis ses som teknikens hårdvara: skärm, kanter, input/output och knappar etc. Ett tekniskt system kan också vara ett trafiksystem med vägar, avfarter, stoppljus och bilar, där systemgränsen bestämmer var man kan köra och inte. Omgivning Det som finns utanför systemgränsen kallas för omgivning och kan påverka systemet i större eller mindre grad. Exempelvis kan omgivningen påverka en telefon genom att en människa exempelvis sätter i en laddningssladd, eller trycker på en knapp på skärmen så att någon får ett meddelande flera mil längre bort. På det viset har vi utökat systemet och systemgränsen. Black box En anledning till att vissa system är svårare att överblicka eller förstå sig på beror ofta på att systemet som helhet inte går att se. Detta kallas för Black box; en svart låda som inte går att öppna. Poängen med att ha ett helhetsperspektiv när man pratar om tekniska system är att inte behöva gå in på djupet och öppna alla svarta lådor omkring oss, utan att istället se till systemets konsekvenser på olika nivåer: hur påverkar systemet mig, samhället eller miljön? Vilken information går in i systemet och vad är det som kommer ut?

Input och output Information som går in i eller ut ur system. Det som flödar genom de flesta system kan bakas ner till tre punkter; Energi, materia och information. I många system finns alla tre delarna med, även om en av dem kan vara mer eller mndre tydlig än en annan. I en mobiltelefon strömmar exempelvis energi, då den behöver el för att fungera, men också trådlös information som sänds mellan telefonen, master och satelliter för att vi ska kunna ringa, surfa, spela spel och mycket mer. Vad är littlebits? littlebits består utav små tekniska moduler som enkelt kopplas samman genom magneter på sidorna. Med hjälp utav ett batteri kan man med dessa moduler bygga egna tekniska uppfinningar och lösningar. Varje Bit har sin egen unika funktion, så som sensorer, knappar, rörelse, ljud eller ljus och bildar tillsammans med andra moduler ett linjärt tekniskt system. littlebits hjälper användaren att bryta ner avancerad teknik så att fler kan förstå, bygga och experimentera, samt öppnar upp för diskussion kring tekniken som omsluter vår vardag.

Koppling till LGR11 Avtalsbesöket Tekniska System åk 5 fokuserar på följande punkter i det centrala innehållet för Teknik åk 4-6: Tekniska lösningar som utnyttjar el komponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning. Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ficklampor. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar. Förslag på kopplingar som tas upp för andra skolämnen: Fysik för åk 4-6: Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället. Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor. Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. Samhällskunskap för åk 4-6: Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar. Historia för åk 4-6: Historiska personer och händelser (exempelvis Leonardo Da Vinci, bröderna Montgolfier, bröderna Wright och flygets historia, samt 1:a och 2:a Världskriget)