RAPPORT OM SOLVENS OCH FINANSIELL STÄLLNING SFCR. SABO Försäkrings AB. Org. nummer:

RAPPORT OM SOLVENS OCH FINANSIELL STÄLLNING SFCR SABO Försäkrings AB Org. nummer: 516401-8441

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 A. Verksamhet och resultat... 4 A.1 Verksamhet... 4 A.2 Försäkringsresultat... 6 A.3 Investeringsresultat... 7 A.4 Resultat från övriga verksamheter... 7 A.5 Övrig information... 7 B. Företagsstyrningssystem... 8 B.1 Allmän information om företagsstyrningssystemet... 8 B.2 Lämplighetskrav... 10 B.3 Riskhanteringssystem inklusive egen risk- och solvensbedömning... 11 B.4 Internkontrollsystem... 14 B.5 Internrevisionsfunktion... 16 B.6 Aktuariefunktion... 16 B.7 Uppdragsavtal... 16 B.8 Övrig information... 17 C. Riskprofil... 18 C.1 Teckningsrisk... 18 C.2 Marknadsrisk... 19 C.3 Kreditrisk... 21 C.4 Likviditetsrisk... 22 C.5 Operativ risk... 24 C.6 Övriga materiella risker... 26 C.7 Övrig information... 26 D. Värdering för solvensändamål... 27 D.1 Tillgångar... 27 D.2 Försäkringstekniska avsättningar... 28 D.3 Andra skulder... 29 D.4 Alternativa värderingsmetoder... 29 1

D.5 Övrig information... 29 E. Finansiering... 30 E.1 Kapitalbas... 30 E.2 Solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav... 31 E.3 Användning av undergruppen för durationsbaserad aktiekursrisk vid beräkning av solvenskapitalkravet 31 E.4 Skillnader mellan standardformeln och använda interna modeller... 31 E.5 Överträdelse av minimikapitalkravet och solvenskapitalkravet... 31 E.6 Övrig information... 31 2

SAMMANFATTNING Bolagets affärsmodell och kapitalfrågan har varit föremål för styrelsens behandling under hela 2016. Likaså har även bolagets framtida inriktning diskuterats och beslutats under året. Under hösten 2014 tecknades ett samarbetsavtal med Vardia Försäkring AB. Vid inledningen av 2015 nytecknades och förnyades samtliga försäkringsavtal i enlighet med koassuransavtalet. Koassuransavtalet innebar att SABO Försäkrings AB och Vardia tecknar 50 % vardera i egendomsaffären. Vardia tecknar dock ansvarsaffären till 100 % i egna böcker. Under året har Vardia och SABOF arbetat med att utveckla nya försäkringslösningar och nya distributionssätt av försäkring. Den första juli 2016 sålde Vardia Insurance Group ASA den svenska försäkringsportföljen till Gjensidige Forsakring ASA. I denna portföljöverlåtelse ingick dels den ansvarsaffär som fanns tecknad till 100 % med Vardia dels den 50 %-iga koassuransandelen. Därmed är Gjensidige Forsakring ASA via sin svenska filial ny försäkringsgivare. Den 27 januari 2017 undertecknade Gjensidige Forsakring ASA och SABO Försäkring AB en avsiktsförklaring ett s.k. Letter Of Intent. Med inriktning att Gensidige Forsakring ASA genom beståndsöverlåtelse även tar över SABO Försäkrings 50%-iga koassuransandel i fastighetsaffären. Bolagets aktieägare har meddelats de pågående verksamhetsförändringarna likaså kunder och mäklare. Den 23 mars 2017 undertecknade Gjensidige Forsakring ASA och SABO Försäkring AB ett samarbetsavtal som reglerar den arbetsmodell som skall gälla framledes. Den 31 mars 2017 undertecknade Gjensidige Forsakring ASA och SABO Försäkring AB avtal om beståndsöverlåtelse allt under förutsättningar att extra bolagsstämman godkänner förslaget samt att även Finansinspektionen ger sitt godkännande. Inför datumet 2017-04-01 skickades till samtliga försäkringstagare nya uppdaterade försäkringsbrev där Gjensidige Forsakring ASA, svenska filial är försäkringsgivare till 100 % för både ansvars- och egendomsaffären. Parallellt med avvecklingen av fastighetsaffären pågår även avveckling av återstående risk i den befintliga byggfelsaffären. En sammanfattande slutsats är att under 2017 påbörjades omställningen av verksamhetsinriktningen med utgångspunkt i att avveckla risktagandet och parallellt bygga upp den nya verksamheten. Att tillföra kapital, ägarbreddning etc. har styrelsen diskuterat men vi har funnit att det ej är realistiska alternativ med hänsyn till karaktären av ägare. Resultatsammandrag 2016 2015 2014 2013 2012 2011 Premieintäkter f.e.r 4 766 4 665 8 018 8 738 7 449 1 959 Försäkringsersättningar f.e.r -8 770-3 509-6 752-6 735-4 906-4 405 Driftkostnader i försäkringsrörelsen f.e.r Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen -5 059-5 599-4 316-4 094-4 285-978 135 150 233 428 461 264 Övriga tekniska intäkter 2 764 2 733 889 1 319 1 087 1 094 Tekniskt resultat -6 164-1 560-1 928-344 -194-2 066 3

A. VERKSAMHET OCH RESULTAT A.1 VERKSAMHET Företaget SABO Försäkrings AB (publ.) Organisationsnummer: 516401-8441 Tillsyn Finansinspektionen Eva Dahlberg Finansinspektör Box 7821 103 97 Stockholm Brunnsgatan 3 Tel 08-40898000 Extern Revisor Gunilla Wernelind Audit Partner KPMG Stockholm city Box 382 101 27 Stockholm Vasagatan 16 Tel 08-7239100 Ägare Vid slutet av 2016 hade SABO Försäkrings AB 92 aktieägare. De tio största aktieägarna, efter röstetal, som är direktregistrerade eller som grupp registrerade hos VPC hade ett totalt innehav motsvarande 38,5 % av röster tillika kapital. Kapital SABO 2 168 628 Telge Bostäder AB 917 677 Helsingborgshem, AB 706 447 MKB Fastighets AB 706 447 Lulebo AB 633 690 Lunds Kommuns Fastighets AB 633 690 Bostadsstiftelsen Platen 633 690 Halmstads Fastighets AB 633 690 Hudiksvallsbostäder, AB 528 075 Bostaden I Umeå, AB 516 340 Övriga 12 924 929 Totalt 21 003 303 4

Väsentliga händelser under 2016 Under hösten 2014 tecknades ett samarbetsavtal med Vardia Försäkring AB. Vid inledningen av 2015 nytecknades och förnyades samtliga försäkringsavtal i enlighet med koassuransavtalet. Koassuransavtalet innebar att SABO Försäkrings AB och Vardia tecknar 50 % vardera i egendomsaffären. Vardia tecknar dock ansvarsaffären till 100 % i egna böcker. Under året har Vardia och SABOF arbetat med att utveckla nya försäkringslösningar och nya distributionssätt av försäkring. Den första juli 2016 sålde Vardia Insurance Group ASA den svenska försäkringsportföljen till Gjensidige Forsakring ASA. Under början av 2016 utvecklades det interna försäkringssystemet Sahara ytterligare för att klara av all rapportering och administration som krävs i samband med koassuransen. Vidare under året har en genomgripande behovsanalys av Sahara genomförts för att säkerställa informationsflödena inför Solvens IIrapporteringen. Detta har genererat allmänna uppdateringar under årets gång samt resulterat i en långsiktig plan för att effektivisera och anpassa systemet inför framtida rapporteringsbehov. I slutet av 2016 har arbetet påbörjats för att utveckla ett nytt system för att möta bolagets framtida behov. I början av 2015 inträffade en stor brandskada i norra Sverige. Ett omfattande brandutredningsarbete genomfördes och resulterade i en god bild av brandorsak och brandförlopp. Omedelbart påbörjades regressarbetet mot den part och dennes försäkringsgivare som bedömts kunna rikta ersättningskrav gentemot. Förhandlingarna under hösten 2015 ledde fram till en överenskommelse med det drabbade fastighetsföretaget om kontantreglering. Bolagets regressarbete har under 2016 varit framgångsrikt både för SABOF och dess återförsäkringsgivare, men även för bolagets försäkringstagare i form av återvunna självrisker. SABOF har under året fortsatt att informera SABO-företagen hur den så kallade regressöverenskommelsen negativt påverkar kundernas skadekostnader och skadestatistik, då försäkringsgivarna i denna överenskommelse ej hjälper fastighetskunderna med regresser. SABOF har även vid möten och utskick informerat om vilka stora belopp oförsäkrade hyresgäster kostar bostadsbolagen. Under 2016 har försäkringsrörelsen påverkats av ett flertal bränder som lett till höga skadekostnader, men sett till antalet inträffade skador, är det vatten- och underhållsrelaterade skador som står för det största antalet rapporterade skador. Ej heller under 2016 har några frivilliga byggfelsförsäkringar tecknats. Befintlig portfölj ligger därför under avveckling. Den ström av flyktingar och asylsökande som kom till Sverige under hösten 2015 och 2016 innebar en delvis ny och svårbedömd situation ur ett riskperspektiv. SABOF meddelade sina kunder och mäklare att bolaget önskade information angående omfattning av uthyrning, uthyrningsmodeller och adresser. SABOF informerade även om de förhöjda självrisker och premienivåer som kom att gälla. Under 2015 gjordes nödvändiga förberedelser inför 2016 och rapportering under Solvens II. En Governance manual har sammanställts innehållande strategiska mål, riskhanteringssystem, processkartor och riskregister. Governance manualen uppdateras kontinuerligt framöver enligt nya Försäkringsrörelselagen och riktlinjer från Finansinspektionen, dokumentet utgör med början 2016 bolagets Verksamhetsmanual. Dessutom har bolagets andra ORSA färdigställts och rapporterades till Finansinspektionen i slutet av året. Gällande kommande rapporteringskrav inom Solvens II så har detta i sin helhet outsourcats till extern samarbetspartner. Under inledningen av 2016 beslöt styrelsen om en verksamhetsöversyn. Under åren beslöt också styrelsen att under 2017 starta avvecklingen av den koncessionpliktiga verksamheten för att i en ny verksamhetsinriktning bättre kunna möta ägarnas och övriga SABO-företagens behov i en föränderlig marknad. 5

A.2 FÖRSÄKRINGSRESULTAT Resultat skadeförsäkringsrörelse 2016 2015 Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring) Premieinkomst från försäkringsavtal 17 848 21 003 Premier för avgiven återförsäkring -15 077-16 058 Förändring i avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker 5 133 704 Återförsäkrares andel av Förändring i avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker -3 138-984 4 766 4 665 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 135 150 Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring) 2 764 2 733 Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring -28 792-38 641 Återförsäkrares andel 25 246 33 358 Förändring i Avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring -4 728 14 801 Återförsäkrares andel -435-13 375 Förändring i Övriga försäkringstekniska avsättningar Före avgiven återförsäkring -175 996 Återförsäkrares andel 114-648 -8 770-3 509 Driftskostnader -5 059-5 599 Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat -6 164-1 560 Kommentarer till det ekonomiska utfallet Utfallet av upphandlingarna under hösten 2015 blev likt föregående år en något minskad kundportfölj. Intäkterna 2016 landade ändå i stort sett på samma nivå som föregående år och detta beror på ratehöjningar. Därmed har driftkostnaderna hamnat högre än väntat och har därför en extra negativ inverkan på årets ekonomiska utfall och det tekniska försäkringsresultatet visar vid årets slut ett kraftigt negativt resultat om -6,2 MSEK (-1.5). Försäkringsportföljens storlek ligger trots detta i paritet med föregående års. Premieintäkten för egen räkning ökade något till 4,8 MSEK (4,7). Det tekniska resultatet blev -6,2 MSEK (-1,5) vilket är en kraftig försämring jämfört med tidigare år. Detta på grund av det ökade antalet större skador under året. Bolagets kapitalbas beräknat enligt nuvarande regelverket Solvens II är per balansdagen 28,4 MSEK och de försäkringstekniska avsättningarna uppgick per bokslutsdagen till 68,5 MSEK (68,7). Skadefrekvensen under 2016 är i stort sett detsamma som 2015 men med ett flertal större skador över 2,5 MSEK (brutto) som gör att 2016 drabbats hårt, mätt som inträffade och rapporterade skador under räkenskapsåret. Framtiden Inriktningen 2016 har varit att teckna traditionell fastighetsförsäkring för kommunala fastighetsföretag samt också för privata fastighetsägare. Någon alternativ Byggfelsförsäkringslösning, frivillig eller obligatorisk, introducerades ej under 2016. Det har förekommit förfrågningar från SABO-företag om en variant av byggfelsförsäkring där just kreditriskexponeringen önskats täckt. Frågan har aktualiserats då det kommit in utländska entreprenörer på den svenska marknaden. Problemet är dock att kunna göra relevanta kreditbedömningar. 6

Det ramverk inom vilket SABOF kan agera, har som tidigare varit de formella styrdokumenten samt bolagets affärsplan. Styrelsens beslut till verksamhetsöversyn med inriktningen att som första steg att under 2017 påbörja arbetet med att avveckla befintliga försäkringsengagemang som riskbärare och återlämna licensen och därmed avnoteras som tillsynspliktigt finansiellt bolag. Detta under förutsättning att ny verksamhetsinriktning blir godkänd på extra bolagsstämma och av FI under våren 2017. Resultatanalys Med anledning av att bolaget endast omfattar en försäkringsgren finns ingen resultatanalys upprättad. Klassanalys Med anledning av att bolaget endast omfattar en försäkringsgren finns ingen klassanalys upprättad. A.3 INVESTERINGSRESULTAT 2016 2015 Kapitalavkastning, intäkter 1 217 1 007 Orealiserade vinster på placeringstillgångar 368 747 Kapitalavkastning, kostnader -124-143 Orealiserade förluster på placeringstillgångar -511-751 Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen -135-150 Övriga intäkter 0 12 Resultat 815 722 Ränteförvaltningen har under 2016 genererat ett resultat präglat av den låga räntenivån på marknaden där längre obligationer påverkas av låg marknadsränta. Sålunda har avkastningen på de räntebärande placeringarna i likhet med föregående år varit mycket låg. Denna utveckling bedömer vi kunna se även under 2017. Riskprofilen i placeringsportföljen är fortsatt låg. Däremot har aktieutvecklingen varit fortsatt god och genererat ett bättre resultat än tidigare år. Bolaget använder sig av externa kapitalförvaltare för såväl ränteportfölj som aktie/fondplaceringar. A.4 RESULTAT FRÅN ÖVRIGA VERKSAMHETER Bolaget har under rapporteringsperioden ej bedrivit övrig verksamhet. A.5 ÖVRIG INFORMATION Ingen övrig information finns. 7

B. FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEM B.1 ALLMÄN INFORMATION OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET För att uppnå målen för styrning har SABOF inrättat ett ramverk för företagsstyrning baserat på följande principer: styrelsen utgör navet för styrningssystemet och är ytterst ansvarig för bolagets resultat och hur verksamheten bedrivs, och måste därför ha erforderlig kapacitet till sitt förfogande för att fullgöra sitt uppdrag. en funktion för regelefterlevnad vars mål är att se till att SABOF alltid uppfyller alla juridiska och regulatoriska krav vilket i första hand innebär Solvens 2-direktivet, svensk lag och Finansinspektionens föreskrifter. en lämplig uppdelning av arbetsuppgifterna så att de olika funktionerna för risk, oberoende granskning, aktuariella tjänster, regelefterlevnad och kontroll kan utföra självständig och oberoende risk- och verksamhetsstyrning, riskreducering, bevakning och rapportering. ett ändamålsenligt och praktiskt system för dokumentering av bolagets styrdokument och strategi för att formalisera alla processer och garantera effektiviteten. strukturerade rapporteringsprocesser till styrelsen för att få en tydlig och heltäckande informationsprocess som hjälper styrelsen att sköta verksamheten i linje med de strategiska målen. Enligt dessa principer har three lines of defence (tre försvarslinjer) valts som modell för styrning vilket resulterar i följande allmänna ramverk för styrning inom SABOF: 8

Styrelsen i SABOF VD i SABOF Dagliga verksamheten Redovisning Administration UW & Skadehantering Placeringsverksamhet Placeringskommitté Compliance Funktion Riskhanterings- Funktion Aktuarie Funktion Oberoende gransknings Funktion/ Internrevision Externrevision Underwritingkommitté 1a försvarslinjen Risk och kontroll i den dagliga verksamheten Detta beskriver funktioner/kontroller en organisation har på plats för att hantera den dagliga verksamheten. Den 1a linjen ser till att verksamheten bedrivs korrekt och att riskexponeringen hanteras, kontrolleras och rapporteras i enlighet med definierad riskaptit och de styrdokument som fastställts av styrelsen. 2a försvarslinjen Kontrollfunktioner Här beskrivs de funktioner som finns på plats för att överblicka den effektiva driften av bolaget inom ramen för intern kontroll. Dessa funktioner granskar hanteringen av risk i förhållande till den särskilda riskaptiten i verksamheten, som är definierad av styrelsen. 3e försvarslinjen Oberoende kontrollfunktioner Här beskrivs den oberoende granskningen. Den tredje försvarslinjen granskar utformning och effektivitet av bolagets riskhantering, compliance, kontroll och styrnings processer. För att uppnå helt oberoende och objektivitet, rapporterar dessa funktioner direkt till stylelsen. Grunder och principer för ersättningar Verkställande direktörens ersättning fastställs av styrelsen och utgörs av en fast månatlig ersättning. Övriga anställdas ersättning fastställs av verkställande direktören och utgörs av en fast månatlig ersättning. Av de personer som är anställda i bolaget ska verkställande direktören och ekonomiansvarig anses tillhöra den kategori som utövar eller kan utöva ett inte oväsentligt inflytande på bolagets risknivå. Styrelsen är ansvarig för att dessa riktlinjer efterlevs och att de uppdateras och omprövas så snart det finns skäl därtill. Ordföranden är ansvarig för att bereda väsentliga ersättningsbeslut samt beslut om åtgärder för att följa upp tillämpningen av dessa riktlinjer. Eventuella ändringar ska fastställas av styrelsen. Avgångsvederlag För verkställande direktören gäller uppsägningstid om 9 månader från arbetstagarens sida och 18 mån från arbetsgivarens sida. Inget avtal om avgångsvederlag finns för styrelse, verkställande direktör eller övriga anställd. Beredningsprocessen Presidiet ansvarar för att bestämma lön och förmåner för verkställande direktören. Årsstämman fastställer arvode till styrelsens ordförande och ledamöter. 9

Bolaget har inget incitamentsprogram. Pension Verkställande direktör Anders Sjödins pensionsålder är 65 år. Den årliga kostnaden har uppgått till 23,9 tkr/månad (287 kkr/år). Premien betalas längst till och med månaden före Anders Sjödin fyller 65 år. Tjänstepensionsrätten är enligt ITP-plan. Företaget har avtalsförsäkringar vid arbetsskada (TFA) samt grupplivförsäkring (TGL). Övriga anställdas pensionsvillkor är enligt gällande kollektivavtal. Transaktioner med närstående Som närstående definieras: SABO AB, 556439-7369 Som nyckelpersoner definieras: VD och styrelsens ledamöter Transaktioner mellan SABO Försäkrings AB och SABO AB avser reglering av lokalkostnader, datatjänster och personella tjänster, där SABO Försäkrings AB är mottagare, Grunden för kostnadsreglering är ett löpande uppdaterat mellan bolagen träffat avtal. Fakturering har skett enligt nedanstående: SABO AB har fakturerat SABO Försäkrings AB med 382 TSEK (387). SABO Försäkrings AB har fakturerat SABO AB med 225 TSEK (59). B.2 LÄMPLIGHETSKRAV Bolaget ska säkerställa att de personer som driver företaget eller har andra nyckelfunktioner uppfyller kraven på kvalifikationer och tar hänsyn till de olika uppgifter som har tilldelats enskilda personer. Lämplighetsprövning styrelse Styrelsen ska prövas utifrån ett helhetsperspektiv där sammansättningen av styrelseledamöter tillsammans ska ha kompetenser inom: Försäkrings- och finansmarknaden Affärsstrategi och affärsmodell Företagsstyrningssystem Finansiella analyser och aktuarieanalyser Regelverk och lagstadgade krav Utöver ovan ska även den enskilda ledamotens individuella anseende prövas. Detta innebär att hänsyn ska tas till redbarhet och soliditet. Denna interna prövning ska göras när styrelsen ändrar sammansättning. Varje ny ledamot ska anmälas till Finansinspektionen för ytterligare prövning. Om styrelsen inte når upp till kompetenskraven skall detta i första hand justeras genom vidareutbildning och i andra hand genom att byta ledamot/er. Lämplighetsprövning VD VD ska prövas utav styrelsen vid tillträde. VD ska inneha kompetenser inom: Försäkrings- och finansmarknaden Affärsstrategi och affärsmodell Företagsstyrningssystem 10

Finansiella analyser och aktuarieanalyser Regelverk och lagstadgade krav Även VD:s individuella anseende ska prövas. Detta innebär att hänsyn ska tas till redbarhet och soliditet. Prövning ska göras i samband med det konstituerande styrelsemötet och när VD byts ut, beslutet noteras i styrelseprotokoll. Lämplighetsprövning för ansvariga av nyckelfunktioner Styrelsen ansvarar för att prövning genomförs av ansvarig för respektive nyckelfunktion d.v.s. Riskhanteringsfunktionen, Aktuariefunktionen, Compliancefunktionen och Funktionen för Intern revision. Styrelsen kan delegera prövningen till annan. Om arbetet är outsourcat ska ansvarig för nyckelfunktion inneha beställarkompetens inom sitt specifika område. Om arbetet utförs internt ska ansvarig person inneha dokumenterad erfarenhet av det specifika området. Likt VD ska även funktionens generella anseende prövas. Prövning av ansvarig sker i samband med tecknande av uppdragsavtal och när nyckelperson/funktion byts ut, beslutet noteras i styrelseprotokoll. Även prövning av personen som utför uppgifterna prövas i samband med tecknande av uppdragsavtalet. Förnyad prövning Den personkrets som omfattas av lämplighetskraven ska vid varje tidpunkt uppfylla dessa krav. Om något oförutsett inträffar under året som kan ha inverkan på efterlevnaden av de krav som ställs på kompetens, erfarenhet och/eller gott anseende ska bolaget överväga att genomföra en ny lämplighetsprövning. B.3 RISKHANTERINGSSYSTEM INKLUSIVE EGEN RISK- OCH SOLVENSBEDÖMNING Det absolut främsta målet för SABOF:s riskhanteringsstrategi är att styra och optimera bolagets riskexponering. Avsikten är att minimera effekterna av oönskade och/eller oväntade händelser så att sannolikheten för att SABOF ska uppnå sina strategiska mål för styrningen ökar. SABOF:s riskhanteringsmål är att: definiera en acceptabel risknivå för bolaget (riskaptit och risktolerans) identifiera risker som utgör ett hot mot att bolagets strategiska mål uppnås; och se till att ramarna för riskhanteringen implementeras i den dagliga verksamheten. Nedan följer de riskkategorier som SABOF i första hand har satt upp specifika kontroll- och övervakningsmekanismer för: Underwriting och reservsättningsrisker Investeringsrisker Matchningsrisker Likviditets- och koncentrationsrisker Operationella risker Återförsäkringsrisker och andra riskreducerande metoder Riskaptiten anger gränsen för det risktagande som SABOF är berett att acceptera för att uppnå bolagets strategiska mål. 11

Målen med ramverket för SABO:s riskaptit är följande: både kvalitativa och kvantitativa aspekter ska beaktas, riskaptiten är en väsentlig länk mellan organisationens strategiska mål och ramarna för riskhantering, riskaptiten hjälper till att strukturera kärnan i ramverket för riskhanteringen, riskaptiten uttrycks pragmatiskt så att den lätt kan integreras i vardagliga affärsbeslut och processer. För att uppnå ovan nämnda mål har nedanstående metodik utarbetats, och den kan sammanfattas i fem på varandra följande steg: Delkomponent Praktisk innebörd Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Riskaptit Aptit per riskkategori Mätvariabler Gränser Tydligt och pragmatiskt angiven högsta risknivå som SABOF är villigt att acceptera för att uppnå sina strategiska mål. Den uttrycks som en kvot, ett maximalt skadebelopp eller någon annan relevant faktor. Tydligt och pragmatiskt uttryck för den riskaptit som SABOF är villigt att acceptera för varje enskild riskkategori. Respektive aptit ska ligga i linje med den riskaptit som definierats i steg 1. En lista med mätvariabler som ska användas för att bevaka varje riskaptit enligt definitionen i steg 2. De definierade och exakta gränser, kontroller och/eller tidiga varningssignaler som gäller för varje mätvariabel, så att den dagliga affärsverksamheten kan bedrivas enligt den fastställda aptiten för varje riskkategori. Steg 5 Tolerans för varje gräns Beslut om högsta acceptabla avvikelse för varje gräns för varje enskild mätvariabel. Bolagets risknivå definieras som produkten mellan frekvensen för att risken inträffar (skala 1-4) och dess konsekvens (skala 1-4). Skalan för risknivån varierar därmed från 1 till 16. Exempelvis en nettorisk med en antagen frekvens om 2 och en antagen konsekvens om 2 resulterar i en nettorisk om 4. För risker som inte är direkt mätbara i termer av Finansiell konsekvens (operationella, ryktesrelaterade etc.), så görs en kvalitativ bedömning av bolagets riskhanteringsfunktion på en skala 1-4, som baseras på erfarenhet och lämpliga antaganden. Om en risk är mätbar både kvantitativt och kvalitativt, så används det mest konservativa av de två värdena. 12

Risknivån är rankad från låg till hög med hjälp av följande uppdelning: Från 1 till 3: Låg risknivå Från 4 till 11: Medel risknivå Från 12 till 16: Hög risknivå Sammanfattningsvis bedömer SABOF att den samlade riskprofilen för bolaget är låg. Riskhanteringsfunktionen Styrelsen är ytterst ansvarig för bolagets företagsstyrningssystem. Till sin hjälp har styrelsen utsett en riskhanteringsfunktion. Funktionsansvarig är Anders Sjödin. Den funktionsansvarige ska under ett kalenderår: granska och eventuellt revidera bolagets riskaptit (Verksamhetsmanual) granska och eventuellt revidera bolagets riskregister (Verksamhetsmanual) granska och eventuellt revidera övriga delar i Verksamhetsmanualen producera en ORSA-rapport (se ORSA-policy för utförlig info) kontrollera att bolaget har adekvata styrdokument för hantering av bolagets risker och genomföra stickprovskontroller av hanteringen Arbetsuppgifterna ovan kan vid behov delegeras till andra nyckelfunktioner eller uppdragstagare. Den funktionsansvarige ska vid styrelsemöten informera styrelsen om hur arbetet ovan fortskrider. Arbetet och eventuella förändringar samt beslut ska dokumenteras i styrelseprotokoll. ORSA-policy Inledning SABOF ska regelbundet, minst årligen, genomföra en ORSA-process för att bedöma storleken på det nuvarande solvenskapitalkravet och för att göra en framåtblickande risk- och kapitalbedömning. ORSAn ska göras med utgångspunkt i SABOFs verksamhetsplan och riskprofil. Mål ORSA-processen ska vara ett stöd till bolagets styrelse för att möta uppsatta strategiska mål. Detta genom att få en strukturerad syn på strategi, riskhantering och kapital. Huvudsyftet med ORSAn är att: - bedöma bolagets riskhantering och nivå på solvenskapital; - ge ägarna en plan för eventuellt framtida kapitalbehov; - fungera som input för strategiska beslut som ska fattas; - fungera som ett övervakande verktyg genom att belysa viktiga aspekter i företagets riskhantering, solvenskapitalkrav och kapitalplanering. Frekvens ORSA-processen skall genomföras minst en gång per år eller när något av nedanstående inträffar: - risklimiterna definierade i bolagets riskaptit överskrids; - en väsentlig förändring i bolagets riskprofil; - nettoförändring i premieintäkter med +- 20%; - nya försäkringsklasser tas in i bolaget; - bolagets verksamhetsplan förändras. 13

Beroende på varje enskild händelse som sker ovan, så avgör Riskhanteringsfunktionen om en fullständig ORSA skall genomföras eller om det räcker med att en del av ORSAn uppdateras. Principer Följande underliggande principer skall beaktas när bolaget genomför sin ORSA: - tidshorisonten för FLAOR skall vara 3 år; - ORSAn fokuserar på risker som kan komma att påverka bolagets möjlighet att uppnå sina strategiska mål, eller som kan komma att ha en stor påverkan på tillgängligt kapital; - den ska baseras på tillförlitliga och relevanta mätningar; - verksamhetsplanen, ramverket för riskaptit och bolagets riskregister skall vara uppdaterat före det att ORSAn genomförs; - vid framtagande av ORSAn skall risker inkluderade i bolagets beräkning av SCR samt övriga väsentliga risker identifierade i riskregistret beaktas; - den ska innehålla en framåtblickande bedömning som skall kombineras med bolagets strategiska mål, finansiella plan och riskprofil; - stresstester och scenarioanalyser skall baseras på lämpliga antaganden som är i linje med bolagets riskprofil; - ORSA-processen skall resultera i en ORSA-rapport som presenteras för bolagets styrelse och rapporteras in till FI. Ansvar Styrelsen ansvarar för ORSA-processen men den genomförs till största del av bolagets Riskhanteringsfunktion i ett nära samarbete med bolagets aktuarie. Det är styrelsens ansvar att se till att ORSAn genomförs i enlighet med denna policy. Den oberoende granskningsfunktionen har till uppgift att utvärdera och övervaka strukturen i ORSA-processen. Den slutliga ORSA-rapporten skall valideras och godkännas av bolagets styrelse. Struktur på ORSA-rapport Bolagets ORSA-rapport skall bestå av följande delar: 1) Sammanfattning 2) Affärsstrategi/Verksamhetsplan 3) Riskaptit 4) Riskprofil 5) Nuvarande solvenskapital 6) Stresstester 7) Framtida solvensposition 8) Slutsats och ev. åtgärder från ledning och styrelse 9) Ev. bilagor B.4 INTERNKONTROLLSYSTEM Det interna kontrollsystemet integrerat i SABOFs verksamhet består av åtgärder och processer drivna av alla bolagets intressenter och har till syfte att säkerställa att bolagets strategiska mål kan uppfyllas. SABOFs mål med sitt interna kontrollsystem är därmed att säkerställa: - en genomtänkt och organiserad struktur för att hantera etisk, ekonomisk och operationell verksamhet; - att ansvar fullgörs; - tillgänglighet och tillförlitlighet av finansiell och icke-finansiell information; 14

- enlighet med tillämpliga lagar och andra författningar; - att resurser skyddas mot förluster, missbruk och skador. För att uppnå de ovan nämnda målen, är ramverket för SABOFs interna kontrollsystem uppbyggt kring fem delkomponenter. Delkomponent 1) Kontrollmiljö 2) Riskbedömning 3) Rapporteringskanaler 4) Övervakning 5) Kontrollaktiviteter Praktisk innebörd En stark "risk och kontroll" kultur är en del av bolagets verksamhet genom kontinuerlig tillsyn av styrelsen och kommunikation till bolagets alla interna intressenter av styrdokument genom denna handbok. Rutiner och styrdokument beskrivs och formaliseras för att tydliggöra sättet att identifiera, hantera, kontrollera, mitigera och rapportera risker som berör varje riskkategori. Tydliga och strukturerade rapporteringsprocesser på plats som gör det möjligt för styrelsen att få tillgång till relevant, fullständig, tillförlitlig, korrekt och snabb kommunikation i samband med interna såväl som externa händelser. Lämplig rapportering av viktiga frågor till styrelsen, det fortlöpande engagemanget från bolagets alla interna intressenter samt internrevisionen möjliggör för bolaget att löpande övervaka och justera sitt interna kontrollsystem när detta behövs. SABOF har utvecklat en omfattande samling av förebyggande eller korrigerande kontrollåtgärder involverade i den dagliga verksamheten, såsom formaliserats nedan. Styrdokument för regelefterlevnad Inledning Med regelefterlevnad menas efterlevnad av lagar, förordningar och interna regler samt god sed eller god standard avseende den tillståndspliktiga verksamheten. Bristande regelefterlevnad kan leda till ökade operativa risker, risker för juridiska sanktioner, tillsynssanktioner, ekonomiska förluster eller ryktesförluster. Regler för Compliancefunktionen. Styrelsen för SABO Försäkrings AB (publ.) SABOF har fastställt följande regler för Compliancefunktionen: Funktionen är underställd och rapporterar till styrelsen. Till funktionsansvarig för regelefterlevnad har utsetts Daniel Andersson, Aon Global Risk Consulting AB. Funktionen skall löpande: - informera om de risker som kan uppkomma i verksamheten till följd av bristande regelefterlevnad - hjälpa till med att identifiera och bedöma sådana risker samt - biträda vid utformningen av interna regler. Funktionen erhåller löpande kopia av protokoll från styrelsens sammanträden samt av protokoll fört vid bolagsstämma. Funktionen ska årligen genomföra en granskning av regelefterlevnaden i enlighet med av styrelsen beslutad granskningsplan. Funktionen skall löpande se till att den personal som berörs får information om nya eller ändrade regler och, om det behövs, utbildning i nya regelverk. 15

B.5 INTERNREVISIONSFUNKTION Styrelsen skall se till att det finns en funktion som granskar och utvärderar den interna kontrollen (som bland annat innefattar riskkontrollen och compliancefunktionen). Styrelsen för SABOF har fastställt följande regler för granskningsfunktionen: Till funktionsansvarig för granskningsfunktionen har utsetts Anders Wiberg. Funktionen är direkt underställd och rapporterar till styrelsen. Funktionen skall ha goda kunskaper om företagets risker och de regler som SABOF tillämpar, samt särskild kompetens för att granska och utvärdera utveckling, drift och förvaltning av SABOFs informations-, företagsstyrnings- och riskhanteringssystem. Funktionen skall följa upp att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med SABOFs organisation och rutiner. Chefen för Funktionen skall ges möjlighet att närvara vid de styrelsesammanträden då Funktionens rapporter behandlas. Funktionens arbete skall dokumenteras. Funktionen skall fortlöpande erhålla kopia av de föreskrifter och allmänna råd som utges av Finansinspektionen och SABOFs fastställda interna riktlinjer samt av protokoll från styrelsens sammanträden och från bolagsstämma. Funktionen skall erhålla kopia av regelefterlevnadsfunktionens rapporter samt även rapporter från riskkontrollfunktionen. Funktionen skall omgående rapportera till SABOFs styrelse varje förändring i SABOFs risker och de regler som gäller för SABOF som kan äventyra försäkringstagarnas möjlighet att få ersättning vid försäkringsfall och/eller SABOFs fortsatta verksamhet. B.6 AKTUARIEFUNKTION Aktuariefunktionen är direkt underställd, och rapporterar till, VD. I rapporteringen ska aktuariefunktionen dokumentera alla materiella uppgifter som aktuariefunktionen har utfört, dess resultat, tydligt identifiera eventuella brister och ge rekommendationer för hur dessa kan åtgärdas. Aktuariefunktionens område utgörs vanligen av bolagets riskexponering och riskbedömning grundat på aktuariens sakkunskap. Likväl har aktuariefunktionen att samarbeta med andra funktioner som har underwriting eller riskhanterande uppgifter och kan behöva redogöra för bedömningar, beslut och åtgärder som har relevans för det övergripande systemet för bolagsstyrning, t.ex. funktionerna för riskkontroll, regelövervakning eller internrevision. Aktuariefunktionen ska årligen ge ett utlåtande om riktlinjerna för återförsäkring och återförsäkringsprogrammet för bolaget eller gruppen som helhet. Bolaget bör vidta lämpliga åtgärder för att hantera potentiella intressekonflikter om företaget beslutar att ålägga aktuariefunktionen ytterligare uppgifter eller aktiviteter. B.7 UPPDRAGSAVTAL Riktlinjer för uppdragsavtal (outsourcing) Styrelsen och verkställande direktören ansvarar alltid för den verksamhet som utlagts. Instruktioner Styrelsen fastställer följande regler om vilka verksamheter som kan läggas ut på uppdragstagare samt hur detta skall göras. SABOF kan endast lämna ut verksamhet för handläggning av uppdragstagare som bedöms ha den kunskap och förmåga som krävs för att uppdraget skall kunna genomföras på ett för uppdragets beskaffenhet tillfredsställande sätt. 16

Uppdragstagaren skall skydda konfidentiell information både när det gäller SABOF och dess kunder. Uppdragstagaren skall ha en intern kontroll som säkerställer att Uppdragstagaren långsiktigt kan fullgöra sitt åtagande samt beredskapsplaner för oförutsedda händelser inklusive en kris- och katastrofplanering som löpande skall testas. Uppdragstagaren skall ha en organisation som har den kompetens som krävs för uppdraget. Uppdragstagaren skall ha beredskapsplaner för hur uppdraget ska kunna avslutas och verksamheten återföras till SABOF utan betydande störningar av verksamheten. Uppdragstagaren skall säkerställa att Finansinspektionen kan genomföra en effektiv tillsyn av den på honom utlagda verksamheten. För uppdrag som läggs ut inom SABO-organisationen skall SABOF instruktioner om hantering av intressekonflikter tillämpas. Uppdragstagaren skall tillämpa de av styrelsen fastställda riktlinjer som gäller för den utlagda verksamheten. Den verksamhet som bolaget anser vara av kritisk karaktär och kan läggas ut på uppdragstagare är: - Aktuarietjänster - Administration - Rapportering - Kapitalförvaltning - Skadereglering - Underwriting - Compliance - Riskkontroll - Oberoende granskning Skriftliga avtal skall alltid upprättas vid outsourcing, och dessa skall innehålla: - Beskrivning av uppdraget inkl. kostnad och tidsramar - Villkor för uppsägning - Rapporteringsrutiner - Villkor för beredskap - Sekretessklausul - Tillgång till information för att underlätta för tillsyn - Villkor för underentreprenad VD ska årligen kontrollera att: - Uppdragstagarna levererar i enlighet med gällande avtal. - Uppdragstagarna har tillräckliga beredskapsplaner för att hantera en nödsituation eller störningar i verksamheten. Outsourcade verksamheter Aktuarietjänster Rapportering i Solvens II Kapitalförvaltning Skadereglering Compliance Oberoende granskning Aritmeticus AB AGRC AB Carnegie Crawford AGRC AB Anders Wiberg B.8 ÖVRIG INFORMATION Ingen övrig information finns. 17

C. RISKPROFIL C.1 TECKNINGSRISK Oförutsedda risker kan uppstå på grund av brister vid tecknande av försäkring, Bristerna kan medföra dålig riskspridning eller för stor riskkoncentration. Bristerna kan också medföra att risker felkategoriseras och de därmed åsätts premier som är beräknade att täcka risker av annan typ av försäkringsbestånd. En felkategorisering kan dessutom medföra felaktig återförsäkring och därmed ge högre självbehåll än vad som avsetts. SABO Försäkrings AB tar in premier från ett antal försäkringstagare och förbinder sig att ersätta dem om en försäkrad skadehändelse inträffar och uppfyller villkoren för att vara ersättningsbar. Korrekt prissättning av försäkringsavtalen är därför direkt avgörande för det försäkringstekniska resultatet. Teckningsrisken hänför sig till prissättningen av försäkringsavtal och den inneboende osäkerheten som är förenad med dessa avtal. Teckningsrisken är risken att den beräknade premien och övriga intäkter i försäkringen inte kommer att motsvara de faktiska skade- och driftskostnaderna som är förknippade med den. För att reducera teckningsrisker diversifieras portföljen, dels med försäkringskontrakt med olika duration, dels även med noga geografiskt fördelade försäkringstagare. Trots en noggrann och genomtänkt process för hantering av teckningsrisker kan skadekostnaderna avvika från den förväntade nivån eftersom risk (volatilitet) är en inneboende del av skadeförsäkringsverksamheten, till exempel på grund av enstaka stora skador eller naturkatastrofer. I försäkringstekniska riktlinjer och m.fl. styrdokument specificeras hur bolaget säkerställer en riktig bedömning och kvantifiering av de risker som tecknas, samt specificerar vilka försäkringsbelopp som får accepteras för olika typer av risker. Reservsättningsrisken, det vill säga risken för att de försäkringstekniska avsättningarna inte är korrekt värderade och inte räcker för att reglera inträffade skador, hanteras främst genom utvecklade aktuariella metoder och en noggrann kontinuerlig uppföljning av anmälda skador. Riskbegränsning sker även genom återförsäkring. Försäkringsverksamhet är till sin natur utsatt för stora fluktuationer. Genom avgiven återförsäkring begränsas storleken på exponeringarna och därmed kan konsekvenserna av höga skadekostnader kontrolleras och bolagets egna kapital skyddas. Återförsäkring köps dels som en andel av den totala risk bolaget är exponerad för inom olika områden, dels som en övre gräns för hur stor risken får vara inom området. Bolagets egen kostnad per skadehändelse, självbehållet, och den gräns upp till vilken återförsäkringsskyddet täcker kostnader per skadehändelse, varierar för olika riskkategorier. Storleken på självbehållet beslutas av styrelsen för olika typer av försäkringsrisker. Riskaptit 18

Riskregister RISK BESKRIVNING Kvantifierad risk före åtgärder RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER PÅ PLATS IDAG Kvalitativ riskbedömning efter reducerande åtgärd Kritiska moment Kommentar Kons. Frek. Risk Kons. Frek. Risk Försäkringsförnyelse/Upphandling Förnyelseprocessen kan inte slutföras alt försenas. (orsaken kan vara Sjukdom/skada, tids brist, avsaknad försäkringskapacitet, utdragen el otillräklig förmedling) 4 2 8 Back-up i viss mån finns (prissättning). Möjlig koassuranspart. Internt inom SABOF finns flera personer som kan genomföra förnyelseprocessen. 3 1 3 Skador Otillräckliga avsättningar/beräkningar för skador 2 1 2 Följer Crawfords rekommendation. Crawfords interna riktlinjer för reservsättning. Regressar. 1 1 1 Skador För hög riskexponering för katastrofskador 3 1 3 Skydd för 400 MSEK. Ytterligare skydd utöver de 400 MSEK har köpts för skador upp till 600 MSEK enligt krav i Solvens II-regelverket. 1 1 1 Risk bedömning Otillräckling redovisning av riskbedömningar, beräkningar och underlag. 3 1 3 Försäkringstekniskt beräkningsunderlag finns hos VD, underwriter och aktuarie. 2 1 2 Oväntad kumulation av skador En skada triggar flera föjldskador 3 1 3 Skydd för 600 MSEK. Möjlighet att nyttja Datscha eller motsvarande. 1 1 1 Riskreducering Så fort - de toleransnivåer som definierats i riskaptitramarna och/eller relevant styrdokument har överskridits, - en risk för minskad lönsamhet uppstår, - en händelse inträffar som riskhanteringsfunktionen uppfattar som en ökning av den risk SABOF kan exponeras för ska riskhanteringsfunktionen definiera lämpliga motåtgärder för att reducera risken så att den faller inom gränser som SABOF kan acceptera. Dessa åtgärder omfattar motåtgärder som vidtas vid försäkringstekniska problem och/eller en överföring av risken, helt eller delvis, till tredje part. Beträffande denna sista punkt ska de åtgärder och riktlinjer som definierats i riktlinjerna för återförsäkring tillämpas. Nämnda motåtgärder och respektive genomförandeplan ska lämnas till styrelsen för godkännande. C.2 MARKNADSRISK Marknadsrisken är den risk för förlust som uppstår genom negativa förändringar och svängningar i marknadspriser på investeringar och tillgångar. De regler för investeringar som anges i listan nedan är avsedda att styra förvaltningen av bolagets likvida tillgångar och kapitalinvesteringar. Syftet med dessa regler är att ange mål och ramar för investeringsverksamheten. Ovan angiven risk omfattar bland annat: * Ränterisk: förluster som uppstår på grund av negativa ränteförändringar. * Aktierisk: förluster som uppstår på grund av sjunkande aktiekurser. * Kreditrisk: förluster på grund av att emittenten eller en långivare går i konkurs. SABOF investerar sina tillgångar enligt aktsamhetsprincipen i artikel 132 i Solvens 2-direktivet. Den främsta riskdrivaren i kapitalkrav är för marknadsrisk: Drivs framförallt av riskvikten på placeringarna och därmed placeringsprofilen. 19

Marknadsrisken är värderad och prognostiserad enligt ORSA till (msek): 2016 2017 2018 2019 Marknadsrisk 9,0 10,0 11,0 12,0 Riskaptit Riskregister RISK BESKRIVNING Kvantifierad risk före åtgärder RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER PÅ PLATS IDAG Kvalitativ riskbedömning efter reducerande åtgärd Kritiska moment Kommentar Kons. Frek. Risk Kons. Frek. Risk Placeringar för skuldtäckning av försäkringstekniska avsättningar f.e.r Placeringar följer ej FRL och/eller skuldtäcknings riktlinjen. (orsaken kan vara: sjukdom/skada, tids brist, tekniska problem, ändrade marknadsförhållanden, m.m.) 2 1 2 Ser löpande till att placerings policyn är tillgänglig och uppdaterad. Beslut av placeringskommitté med kunskap om FRL/skuldtäckning. Carnegie innehar placeringspolicy. Skuldtäckningsregister skickas till Carnegie. 1 1 1 Matchning av investeringar: tillgångar vs skulder Investeringar är ej korrekt matchade. (orsaken kan vara: sjukdom/skada, tids brist, tekniska problem, ändrade marknadsförhållanden, m.m.) 2 1 2 Likviditetsuppföljning görs varje månad. Möjlighet till Cash-call. 1 1 1 Ränterisk Ränteförändringar som ger lägre avkastning än förväntat. 1 1 1 Finns reglerat i placeringspolicy, Följer regler i placeringspolicy. 1 1 1 Bank Banken kan inte fullgöra sitt åtagande. 3 1 3 Kontinuerlig uppföljning av bankers raiting. Använder sig av systemviktig bank i Danmark. 1 1 1 Finansinstitut Emmitenter av papper / placeringar kan inte fullgöra sina åtaganden. (ev pga insolvens, konkurs etc.) 2 1 2 Aktiv förvaltning. 1 1 1 Riskreducering Så fort - de toleransnivåer som definierats i riskaptitramarna och/eller relevant styrdokument har överskridits, - en risk för väsentlig nedskrivning av investeringarna uppstår, - en händelse inträffar som riskhanteringsfunktionen uppfattar som en ökning av den risk SABOF kan exponeras för ska riskhanteringsfunktionen definiera lämpliga motåtgärder för att minska risken så att den faller inom gränser som SABOF kan acceptera. Dessa motåtgärder ska inrikta sig på: - avyttring av tillgångar, - att definiera och implementera en lämpligare diversifieringspolicy. Nämnda motåtgärder och respektive genomförandeplan ska lämnas till styrelsen för godkännande. 20

C.3 KREDITRISK Oförutsedda kreditrisker kan uppstå på grund av otillräckligt, felaktigt eller bristande återförsäkringsskydd. Sådana risker kan t.ex. uppstå om försäkringsföretagets återförsäkringsprogram inte överensstämmer med den verksamhet som företaget driver eller om försäkringar som förmedlas av försäkringsförmedlare omfattar villkor som skiljer sig från de villkor som normalt gäller för företagets försäkringar. Den främsta riskdrivaren i kapitalkrav är för kreditrisk: Drivs framförallt av återförsäkrarnas rating. En lägre motpartsrisk kan resultera i en högre försäkringsrisk. Kreditrisken är värderad och prognostiserad enligt ORSA till (msek): 2016 2017 2018 2019 Kreditrisk 3,5 3,9 4,3 4,9 Riskaptit Riskregister RISK BESKRIVNING Kvantifierad risk före åtgärder RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER PÅ PLATS IDAG Kvalitativ riskbedömning efter reducerande åtgärd Kritiska moment Kommentar Kons. Frek. Risk Kons. Frek. Risk Genomgång av försäkringsvillkor och avtal Diskrepans mellan direkt- och återförsäkringsvillkor. (orsaken kan vara: Sjukdom/skada, uppsägning av kontrakt, ofullständiga försäkringskontrakt, intressekonflikt m.m.) Singerade försäkringskontrakt stämmer ej överrens med upphandlade försäkringsvillkor och/eller Försäkringstekniska riktlinjer respektive tecknings instruktioner 3 1 3 Kontroll tillsammans med återförsäkringsmäklare. Internkontroll samt extern kontroll löpande vid förnyelseprocessen Oberoende kontroll årligen av Riskkontroll funktionen. 2 1 2 Återförsäkrare Återförsäkrare kan inte fullgöra sina åtaganden. (ev pga insolvens, kontrakts brott, konkurs etc.) 4 1 4 Kontinuerlig uppföljning av återförsäkrares raiting. Höga krav enligt intern policy. Avstämning mot Försäkringstekniska riktlinjer. 1 1 1 Återförsäkrare Väldigt kostsam återförsäkring 4 1 4 Minimera risktagandet 2 1 2 Riskreducering Så fort - de toleransnivåer som definierats i riskaptitramarna och/eller relevant styrdokument har överskridits, - en risk för väsentlig nedskrivning av investeringarna uppstår, - en händelse inträffar som riskhanteringsfunktionen uppfattar som en ökning av den risk SABOF kan exponeras för 21

ska riskhanteringsfunktionen definiera lämpliga motåtgärder för att minska risken så att den faller inom gränser som SABOF kan acceptera. Nämnda motåtgärder och respektive genomförandeplan ska lämnas till styrelsen för godkännande. C.4 LIKVIDITETSRISK Likviditetsrisk är risken att SABOF inte kan realisera investeringar och/eller få fram tillräckliga medel för att uppfylla sina finansiella åtaganden när de förfaller. Koncentrationsrisk omfattar risken för ytterligare förluster för bolaget på grund av antingen bristande spridning i tillgångsportföljen (t.ex. koncentration av investeringar i ett geografiskt område eller inom en bransch) eller stor risk för problem hos en ensam värdepappersemittent eller grupp emittenter. Investeringsportföljen ska hela tiden ha tillräcklig likviditet för att uppfylla alla rimligen förutsebara verksamhetskrav. Detta ska möjliggöras genom att portföljen struktureras på ett sådant sätt att investeringar uppfyller förutsedda kontantbehov. Risken att ej kunna fullgöra sina betalningsåtagande är av signifikant betydelse för SABO Försäkrings AB. Med avseende på försäkringsrisker hanteras detta med återförsäkring, vilket beskrivits ovan, så att bolaget ej ikläder sig sådana åtagande som inte bedöms kunna infrias. Under en period utestående fordringar gentemot återförsäkrare avseende utbetalda skador regleras löpande halvårsvis. I det fall bolaget åläggs utbetala sådan skadeersättning som bedöms påverka den generella betalningsförmågan finns det möjlighet att i linje med gällande återförsäkringskontrakt få dessa utbetalningar direktbetalda av återförsäkringsbolaget. Det självbehåll som bolaget står för egen räkning bedöms av styrelsen ej äventyra betalningsförmågan på kort eller lång sikt för de försäkringskontrakt som löper per balansdagen. Finansiella skulder utgörs i all väsentlighet av skulder till återförsäkrare avseende avgivna premier. Enligt gällande kontrakt avseende proportionell återförsäkring regleras dessa skulder först efter att direkt premie erhållits av bolaget och således föreligger det ingen likviditetsrisk. Tillgångar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde Lånefordringar och kundfordringar Ickefinansiella tillgångar Summa redovisat värde Aktier och andelar 5 742 5 742 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 29 524 29 524 Upplupna räntor avseende räntebärande värdepapper 125 125 Materiella anläggningstillgångar 95 95 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 56 046 56 046 Kassa och medel i bank 28 334 28 334 Fordringar 12 679 12 679 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 293 293 Summa 35 391 41 013 56 434 132 838 Verkligt värde Anskaffningsvärde 2016 2015 2016 2015 Svenska aktier 5 719 5 049 2 951 2 643 Utländska aktier 23 50 131 131 Summa aktier och andelar 5 742 5 099 3 082 2 774 22

Verkligt värde Anskaffningsvärde 2016 2015 2016 2015 Svenska staten - 4 074-3 971 Övriga svenska emittenter 29 524 24 688 29 229 23 989 Summa obligationer och räntebärande värdepapper 29 524 28 762 29 229 27 960 Skuldtäckning 2016 2015 Försäkringstekniska avsättningar f.e.r. - -9 186 Försäkringstekniska avsättningar beräknat till bästa skattning och riskmarginal -14 138 - Tillgångar som används för skuldtäckning - 10 104 Tillgångar som omfattas av försäkringstagarnas förmånsrätt 15 552 - Överskott av kapital 1 414 918 Solvensmarginal 2016 2015 Kapitalbas 28 372 - - varav primärkapital 28 372 - - varav tilläggskapital - - Minimikapitalkrav (MCR) 24 663 - Solvenskapitalkrav (SCR) 16 387 - Kapitalbas - 34 900 Erforderlig solvensmarginal - 23 467 Riskaptit Riskregister RISK BESKRIVNING Kvantifierad risk före åtgärder RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER PÅ PLATS IDAG Kvalitativ riskbedömning efter reducerande åtgärd Kritiska moment Kommentar Kons. Frek. Risk Kons. Frek. Risk Back-up på AGRC. Oberoende kontroll av Riskkontroll en gång per år Täckning av FTA Otillräcklig täckning av FTA 2 1 2 Kontinuerlig uppföljning av skuldtäckning för att kunna göra nödvändiga justeringar vid behov (Placeringskommittén). 1 1 1 Likviditet Otillräcklig likviditet. (ex pga. Ej tillräckliga investeringer i likvida papper eller bankmedel alt otillräcklig likviditetsplanering.) 2 1 2 Likviditetsuppföljning varje månad. Möjlighet att sälja korta placeringar. 1 1 1 Koncentration Otillräcklig diversifiering av investeringar 2 1 2 Diversifiering i enlighet med placeringspolicy och beslut av placeringskommittén. 1 1 1 Finns maxlimit per emittent beskrivet i placeringspolicyn 23

Riskreducering Så fort - de toleransnivåer som definierats i riskaptitramarna och/eller relevant styrdokument har överskridits, - en risk för väsentlig nedskrivning av investeringarna uppstår, - en händelse inträffar som riskhanteringsfunktionen uppfattar som en ökning av den risk SABOF kan exponeras för ska riskhanteringsfunktionen definiera lämpliga motåtgärder för att minska risken så att den faller inom gränser som SABOF kan acceptera. Nämnda motåtgärder och respektive genomförandeplan ska lämnas till styrelsen för godkännande. C.5 OPERATIV RISK Risken för förluster till följd av att interna processer och rutiner är felaktiga eller inte ändamålsenliga, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser inklusive legala risker. Den främsta riskdrivaren i kapitalkrav är för operativ risk: Drivs av affärsvolymen. Den operativa risken är värderad och prognostiserad enligt ORSA till (msek): 2016 2017 2018 2019 Operationell risk 1,6 1,4 1,7 1,9 Riskaptit 24

Riskregister RISK BESKRIVNING Kvantifierad risk före åtgärder RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER PÅ PLATS IDAG Kvalitativ riskbedömning efter reducerande åtgärd Kritiska moment Kommentar Kons. Frek. Risk Kons. Frek. Risk Bolagets Styrelse Styrelsen kan inte fullgöra sina åtaganden. (orsaken kan vara: sjukdom/skada, urträdelse, entledigande, intressekonflikt, fit&proper m.m.) 2 1 2 Sex styrelseledamöter. Arbetsordning för styrelsen. Valberedning finns på plats. 2 1 2 Bolagets VD VD kan inte fulljgöra sina åtaganden. (orsaken kan vara: sjukdom/skada, entledigande, intressekonflikt m.m.) 3 1 3 Möjlighet att delegera. Styrelse tecknar bolaget vid behov. Styrelsen kan snabbt vara tillgänglig. Vd har ett transparent och öppet sätt att leda företaget så det finns en hög grad av tillgänglighet vad gäller strategier, infomartion dokument m.m. 3 1 3 Myndighetsingripande Myndighetsingripande. (pga. Nya lagar, VD el styrelsemedlem är ej ledningsprövad / godkänd, sanktioner från FI, penningtvätt, etc) 3 1 3 Kontroll att bolaget uppfyller minimkrav/rapportering (aktuarie, VD, Compliance). Följer FI:s årsplan för skadeförsäkring. 3 1 3 Regelefterlevnads funktionen (Compliance) Regelefterlevnads funktionen kan inte fullgöra sitt åtagande. (orsaken kan vara: sjukdom/skada, uppsägning av kontrakt, entledigande, intressekonflikt m.m.) 2 1 2 AGRC har beredskapsplaner och back-up på plats. 2 1 2 Riskkontroll funtionen Riskkontroll funktionen kan inte fullgöra sitt åtagande. (orsaken kan vara: sjukdom/skada, uppsägning av kontrakt, entledigande, intressekonflikt m.m.) 2 1 2 AGRC har beredskapsplaner och back-up på plats. 2 1 2 Oberoende granskningsfunktion/ Intern revision Oberoende granskning kan inte fullgöra sitt åtagande. (orsaken kan vara: sjukdom/skada, uppsägning av kontrakt, entledigande, intressekonflikt m.m.) 1 1 1 Ingen back-up / beredskap. Det finns en rad konsulter som säljer denna typ av tjänster. Kort startsträcka då allt är väl dokumenterat. 1 1 1 Aktuarie funtionen Aktuarie funktionen kan inte fullgöra sitt åtagande. (orsaken kan vara: sjukdom/skada, uppsägning av kontrakt, entledigande, intressekonflikt m.m.) 3 2 6 Back-up AGRC. AGRC tar del av beräkningsunderlag. 1 1 1 Riskhanteringsfunktionen/Riskkommitté Riskhanterings funktionen kan inte fullgöra sitt åtagande. (orsaken kan vara: sjukdom/skada, uppsägning av kontrakt, entledigande, intressekonflikt m.m.) 1 1 1 Annan styrelsemedlem utgör interimslösning och rapporterar till styrelsen. Vid behov ordnas styrelseutbildning så samtliga ledamöter är fullt riskmedvetna. 1 1 1 Ekonomi/Administration Ekonomi/Administration kan inte fullgöra sitt åtagande. (orsaken kan vara: sjukdom/skada, uppsägning av kontrakt, entledigande, intressekonflikt m.m.) 3 1 3 Back-up internt (SABO) och externt (AGRC). 1 1 1 Granskning av offertförfrågningar och förnyelser Underwritingkommittén kan inte fullgöra sitt åtagande (orsaken kan vara sjukdom/skada, tidsbrist, otillräcklig grundinformation, utdragen eller otillräcklig förmedling). 1 1 1 Underwritingkommittén består av 3 personer och back-up finns. 1 1 1 Försäkringspremier Premier betalas ej i tid. (orsaken kan vara: sjukdom/skada, tids brist, tekniska problem, uppsägning av kontrakt, m.m.) 2 1 2 30 dagars betalning. Fungerande system för uppföljning/påminnelser. Uppföljning av ekonomiassistent SABO. 1 1 1 Skadehantering Slutreglering av skador och/eller slutrapport kan ej produceras. Kunden får vänta på skadeersättning. (orsaken kan vara: sjukdom/skada, uppsägning av kontrakt, ofullständiga försäkringskontrakt, intressekonflikt m.m.) 3 2 6 Uppdragsavtal med Crawford. Back-up-finns. 10-12 personer på Crawford som kan hantera SABOF. 3 1 3 Myndighetsrapportering (t.ex. FI) Extern rapportering blir ej gjord i tid. (orsaken kan vara: sjukdom/skada, uppsägning av kontrakt, entledigande, tekniska prolem m.m.) 3 1 3 Back-up finns på AGRC. 1 1 1 Arkivering av redovisningsmaterial & original dokument, kontrakt Arkiveringen blir ej gjord alt rätt utförd. (orsaken kan vara: sjukdom/skada, uppsägning av kontrakt, entledigande, tekniska prolem, oklara rutiner m.m.) 1 1 1 Arkivering fungerar. Pärm och elektroniskt. 1 1 1 IT Ingen tillgång till: internet, server, redovisningssystem, skadehanteringssystem m.m. # 3 1 3 IT-beredskap finns SABO. Back-up av server görs. 1 1 1 Klagomålshantering Oklara klagomålsrutiner och/eller uppföljning 2 1 2 Rutiner för klagomålshantering på plats. Klagomålsansvarig person finns. 1 1 1 Riskreducering Så fort - de toleransnivåer som definierats i riskaptitramarna och/eller relevant styrdokument har överskridits, - en risk för väsentlig nedskrivning av investeringarna uppstår, - en händelse inträffar som riskhanteringsfunktionen uppfattar som en ökning av den risk SABOF kan exponeras för 25

ska riskhanteringsfunktionen definiera lämpliga motåtgärder för att minska risken så att den faller inom gränser som SABO Försäkrings AB kan acceptera. Nämnda motåtgärder och respektive genomförandeplan ska lämnas till styrelsen för godkännande. C.6 ÖVRIGA MATERIELLA RISKER STRATEGISK RISK Strategisk risk definieras som risken för påverkan på resultat eller kapital till följd av felaktiga affärsbeslut, felaktigt genomförande av beslut eller brist på lyhördhet för förändringar. Riskaptit Riskregister RISK BESKRIVNING Kvantifierad risk före åtgärder RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER PÅ PLATS IDAG Kvalitativ riskbedömning efter reducerande åtgärd Kritiska moment Kommentar Kons. Frek. Risk Kons. Frek. Risk Resultat- eller kapitalpåverkan Misslyckas med att följa bolagets strategiska mål 4 2 8 Åtgärdslista med aktiviteter för att snabbt komma i fas med att verka i enlighet med bolagets strategiska mål. Strategiska mål följs upp av styrelse och riskhantering. 4 1 4 Riskreducering Så fort - de toleransnivåer som definierats i riskaptitramarna och/eller relevant styrdokument har överskridits, - en risk för väsentlig nedskrivning av investeringarna uppstår, - en händelse inträffar som riskhanteringsfunktionen uppfattar som en ökning av den risk SABOF kan exponeras för ska riskhanteringsfunktionen definiera lämpliga motåtgärder för att minska risken så att den faller inom gränser som SABOF kan acceptera. Nämnda motåtgärder och respektive genomförandeplan ska lämnas till styrelsen för godkännande. C.7 ÖVRIG INFORMATION Ingen övrig information finns. 26