Håkan Ohlsson

Relevanta dokument
KOMPLETTERAT SAMRÅDSUNDERLAG

Underlag inför samråd. Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun. 1 Inledning

Utredningssamråd enligt 6 kap miljöbalken med anledning av tillståndsansökan för vattenverksamhet

INFÖR SAMRÅD SÄRSKILT BERÖRDA

Samrådsredogörelse för samråd med sakägare gällande tillstånd till vattenbortledning ur Hällingsjö grundvattentäkt i Härryda kommun

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR VAGNDALEN RESERVVATTENTÄKT

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR ENERGISYSTEM BASERAT PÅ GRUNDVATTEN I LOMMA

VATTENFÖRSÖRJNING HÖGESTAD

Kompletterande samråd Eskilstuna Energi och Miljö

Grundvattensänkning för Vägport 1 inom västra länken, E9 Umeprojektet

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR VÄSTRA SYNINGE RESERVVATTENTÄKT

Slussporten bergsskärning

PM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD

SAMRÅDSUNDERLAG FÖR FINSTA-KILEN RESERVVATTENTÄKT

Bakgrund. En ny vattentäkt behövs för att säkerställa vattenförsörjningen för Sälen by samt Lindvallen, Sälfjällstorget och Högfjället.

Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun

Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter

Karlstads Energi AB

Hydrogeologisk bedömning Torpa-Dala deponi Kungsbacka kommun

Hänger grundvatten och ytvatten ihop?

Bergmaterialrådet 12 mars, Björn Holgersson och Kajsa Bovin SGU Enheten för Grundvatten. Vattenverksamhet?

ASKERSUND ÅSBRO 1:17. Översiktlig geoteknisk undersökning WSP Sverige AB. Mall: Rapport dot ver 1.0

SE SE

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1: Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Mark- och miljödomstolen Box Växjö 2288/2018 YTTRANDE Sid 1(5)

Finns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden?

REGIONAL VATTENFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR JÄMTLANDS LÄN

FÖRSLAG MKB JORDFALLS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING FÖRSLAG TILL MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) VÄNERSBORG VATTEN OCH MILJÖ

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

9. Grundvatten av god kvalitet

Bedömning av förutsättningar för vattenförsörjning

HYDROGEOLOGISK UTREDNING. Risängen 5:37 med närområde, Norrköpings kommun

Kalkstenstäkt i Skövde

Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt. Mörbylånga kommun

TILLSTÅNDSANSÖKAN AVSEENDE GRUNDVATTENUTTAG FÖR HEMAVAN, STORUMANS KOMMUN

RAPPORT. Teknisk beskrivning Töllsjö befintliga vattentäkt BOLLEBYGDS KOMMUN GBG VATTENRESURSER UPPDRAGSNUMMER

Hållan - SE

PM GRUNDVATTENVERKSAMHET VID BRO ÖVER BORÅSVÄGEN

Robertshöjdsgatan ansökan om tillstånd för vattenverksamhet SAMRÅD

Minnesanteckning från samrådsmöte angående grundvattenuttag Lövviken

PM/GEOTEKNIK OCH HYDROGEOLOGI

PM Geoteknik. Planerad anläggning av flerbostadshus. Södergården, Näsby 4:311 mfl. Tyresö kommun. Upprättad av: Maykel Birhane

Behovsbedömning detaljplan för vård- och ett äldreboende samt förskola på fastigheten Ensta 1:65.

Samrådshandling för flytt av dricksvattenintag Sjön Grumlan, Vetlanda kommun

K 448. Grundvattenmagasinet. Indalsåsen Indal. Andreas Karlhager. Indal. Timrå

SAMRÅDSUNDERLAG

Borgholm Energi AB. Dricksvattenbrunnar och infiltrationsanläggningar i Lindby tall och Sörby tall. SAMRÅDSUNDERLAG Juni 2015

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Tunnelbana från Odenplan till Arenastaden. Samrådsunderlag inför prövning enligt miljöbalken- Bilaga 1 Gångtunneln vid Odenplan

UNDERLAG FÖR SAMRÅD UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT 6 KAP. 4 MILJÖBALKEN - TILLSTÅNDSANSÖKAN FÖR NY GRUNDVATTENTÄKT UPPDRAGSNUMMER

Uppföljning av betydande miljöpåverkan(pbl)

Alternativbeskrivning ny sträckning

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

ÖVERSIKTLIG HYDROGEOLOGISK UTREDNING VENNGARN 1:

Örebro kommun. Mogetorpsprojektet MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

2. Vattenförsörjningens tryggande i det korta perspektivet. 3. Förberedande grundvattenundersökning.

Lagar och regler kring vattenanvändningen

Naturgrusutvinning och grundvattentäkt intressen möjliga att samordna?

PM Geoteknik. Planerad anläggning av flerbostadshus. Tyresö kommun. Upprättad av: Maykel Birhane. Granskad av: Joakim Alström

Enligt sändlista Handläggare

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

VA-utredning för sjönära bebyggelse i Offne Del av Offne 1:6 Åre kommun, Jämtlands län

Behovsbedömning detaljplan för Späckhuggaren 1

Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8)

PM Infiltrationstest vid Barkarby. Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station

DOM Stockholm

Riktlinje för markanvändning inom Uppsala- och Vattholmaåsarnas tillrinningsområde ur grundvattensynpunkt

Riktlinjer för enskilda avlopp

Tillståndsansökan för vattenverksamhet

Frågeformulär angående inventering av eventuellt Sida 1 av 10 förorenade områden

PM Infiltrationstest vid stationsuppgång invid Mälarbanan. Kontrollprogram grundvatten för tunnelbana från Akalla till Barkarby

Hydrogeologiska förutsättningar för Albyberg etapp 2

Grundvattenbildning. Teoretisk, praktisk, lämplig? Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson, SGU

Samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Röhälla vattentäkt Mörbylånga kommun

Riktlinjer för enskilda avlopp

Gryaabs Transporttunnlar. Information om ny placering. Göteborgs Stad, Västra Götalands län. Ansökan om vattenverksamhet enligt 11 kap Miljöbalken

Tid: 5 maj 2011 kl 09:00 13:00 Lokal: Absoluts huvudkontor, Köpmannagatan 29, Åhus

LIMHAMNS KALKBROTT - TILLSTÅND TILL BIBEHÅLLEN LÄNSHÅLLNING

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs

Vattenskyddsområde för Båstads vattentäkter vid Axelstorp och Idrottsplatsen

MKB JORDFALLS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) VÄNERSBORG VATTEN OCH MILJÖ

PM Översiktlig geoteknisk undersökning. Asylenparken, Vadstena Geoteknisk undersökning för planerade bostäder Revidering

ANSÖKAN OM ÄNDRING AV VILLKOR

ANSÖKAN OM TILLSTÅND TILL VATTENVERKSAMHET

Vattenskyddsområden. Monica Andersson

Samrådsunderlag. Grundvattenuttag vid Rökebo vattenverk Sandviken Energi Vatten AB Uppdragsnr: Status: Slutversion

Samrådsunderlag avseende anmälan om sanering samt anmälan om vattenverksamhet i samband med sanering. Kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun

FRÅGEFORMULÄR ANGÅENDE INVENTERING AV EVENTUELLT FÖRORENADE OMRÅDEN

RAPPORT. Förslag till vattenskyddsområde för Edsåsens vattentäkt. Åre Kommun. Sweco Environment AB. Sundsvall Vatten. Uppdragsnummer

Hydrogeologisk bedömning Toms deponi Kungsbacka kommun

Grundvatten Falkenbergs kommun

Detaljplan, Södra Stockevik. Lysekils kommun Geoteknik, bergteknik och markradon PM Planeringsunderlag

SÅRBARHETSKLASSNING. Åsens grundvatten - FÖP Södra staden, Uppsala

K 529. Grundvattenmagasinet. Åsumsfältet. Henric Thulin Olander. Vollsjö. Sjöbo

TEKNISK- EKONOMISK UTREDNING DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETEN OKNEBÄCK 4:2 Etapp II och III. MÖNSTERÅS SAMHÄLLE MÖNSTERÅS KOMMUN, KALMAR LÄN

ANSÖKAN OM ÄNDRING AV PROVISORISK FÖRESKRIFT

Transkript:

Uppdragsnr: 10208385 1 (11) SAMRÅDSUNDERLAG Bortledande av grundvatten från Lindesåsen för utvinning av kyla och reservvatten, samt utsläpp i Bottenån av använt kylvatten och spolvatten från reningsanläggningen. Verksamhetsutövare/Sökande Linde Energi AB Skrinnargatan 6. 711 34 Lindesberg Org. nr: 556468-5278 Kontaktperson Håkan Ohlsson hakan.ohlsson@lindeenergi.se Saken Berörda kommuner Linde Energi AB avser att söka tillstånd för uttag av grundvatten på fastigheten Norslund 6:17 för bortledning av grundvatten för produktion av kyla och reservvatten. I samband med detta kommer använt kylvatten och spolvatten från reningsanläggningen att släppas tillbaka till Bottenån, på fastighet Sköndal 1:1. Lindesberg \\ser01col1se\common Projects\5580\2014\10208385\3_Dokument\33_Underlag\samråd med särskilt berörda\samråd allmänhet 151006.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Bakgrund Linde Energi AB har mellan åren 1986-1998 pumpat upp vatten ur vattentäkten i Lindesbergsåsen via en brunn för värmeutvinning till fjärrvärmenätet. På grund av att Linde Energi AB använder spillvärme från industrier till fjärrvärmenätet finns sedan 1998 inte något behov av att producera extra värme med hjälp av grundvattnet. Däremot råder ett stort kylbehov inom tätorten, bland annat på Lindesbergs lasarett som i dagsläget blir försörjda av fjärrkyla som Linde Energi AB levererar. Bortledande av grundvatten är en tillståndspliktig vattenverksamhet. Ett tillstånd för en vattenverksamhet är en vattendom. Det finns en vattendom daterad 1986-04-25, VA63/85 DVA 24 Aktbil. 24, för bortledning av grundvatten för värmeutvinning. Vattendomen bifogas i bilaga 1. Under 2014 borrades 3 nya uttagsbrunnar i närheten av den befintliga brunnen vilka senare under året provkördes och senare togs i drift. Endast en brunn används i taget. Eftersom förutsättningarna har förändrats från gällande vattendom avser Linde Energi AB söka tillstånd för vattenverksamhet enligt de nya förutsättningarna. WSP Sverige AB Bergmästaregatan 2 791 30 Falun Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

Uppdragsnr: 10208385 2 (11) Region Örebro län planerar också att förse sina tre sjukhus med reservvatten. För Lindesbergs Lasarett önskar regionen att använda detta grundvatten från Lindesbergsåsen som reservvatten. Grundvattnet kommer att renas i en vattenreningsanläggning innan det kan användas som dricksvatten. Använt kylvatten, samt spolvatten från vattenreningsanläggningen, planeras att släppas ut i Bottenån. Detta innebär att även tillstånd för miljöfarlig verksamhet kommer sökas för utsläpp av använt fjärrkylevatten, samt spolvatten från vattenreningsanläggningen, till en befintlig dagvattenledning som mynnar i Bottenån. Lokalisering Lindesberg är beläget cirka 40 km norr om Örebro i Örebro län vid Stora Lindessjöns norra strand (Figur 1 och Figur 2). Det befintliga vattenuttaget sker i Lindesbergsåsen som går parallellt med Bottenån som sträcker sig i nord-sydlig riktning genom tätorten. \\ser01col1se\common Projects\5580\2014\10208385\3_Dokument\33_Underlag\samråd med särskilt berörda\samråd allmänhet 151006.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 1. Lindesberg, beläget norr om sjön Lindessjön. Bottenån sträcker sig i nord-sydlig riktning genom tätorten. Uttagspunkt och utsläppspunkt är markerat i rött, uttagspunkten nordligast. (Eniro, 2015)

Uppdragsnr: 10208385 3 (11) \\ser01col1se\common Projects\5580\2014\10208385\3_Dokument\33_Underlag\samråd med särskilt berörda\samråd allmänhet 151006.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 2. Fastighetskartan, läge för uttags- och infiltrationsbrunnarna, samt utsläppet är markerat. Tillräckligt stor bild för att kunna läsa teckenförklaring eller förklara färgmarkeringar i bildtext. De tre uttagsbrunnarna är belägna bredvid varandra på fastigheten Norslund 6:17. Ungefärligt läge för uttagsbrunnarna uttryckt i koordinater i SWEREF 99 TM: X: 6608113 Y: 512610 Ledningen med använt kylvatten och spolvatten går från sjukhuset rakt mot Bottenån och mynnar i Bottenån. Ledningen ligger så att utsläppet kommer vara på fastigheten Sköndal 1:1.

Uppdragsnr: 10208385 4 (11) Nuvarande förhållanden Ingen värmeutvinning har skett i den befintliga brunnen (BR2) sedan 1998. Det finns ett tillstånd (vattendom) att bortleda grundvatten, VA 63/85 DVA 24 Aktbil 24. Domen är daterad 1986-04-25. I denna framgår att Lindesbergs kommun bland annat har tillstånd att: ur grundvattenbrunn för värmeutvinning bortleda grundvatten till en mängd av 11 232 m 3 /d (cirka 130 l/s) i medeltal per år och högst 12 096 m 3 (cirka 140 l/s) under ett och samma dygn. i en infiltrationsbrunn få återföra grundvatten till en mängd av 4 320 m 3 /d (cirka 50 l/s) i medeltal per år, dock högst 4 752 m 3 (cirka 55 l/s) under ett och samma dygn. Se Figur 2 för läge på uttagsbrunnar och infiltrationsbrunnar. Uttagsbrunnen (BR2) var i drift från 1985 till 1998. När brunn BR2 var i drift för värmepumpsanläggningen uttogs ca 130 l/s ur BR2 och ca 50 l/s återfördes i brunn BR1 (senare en ny BR1A) nere vid Prästbron. Återföringen av vattnet syftade till att förhindra grundvattensänkning i åsen söderut eftersom detta bedömdes kunna medföra sättningsskador. Hela det tillsståndsgivna uttaget används inte idag, utan nuvarande uttag varierar mellan ca 5 och ca 40 l/s, vilket används till kyla. I dagsläget leds allt uppumpat grundvatten via en befintlig ledning rakt ut till Bottenån efter kylning av sjukhusutrustning och inget vatten infiltreras (återförs till grundvattnet). Förslag på åtgärd Uttagsbrunnarna avses att användas för uttag av grundvatten som för utvinning av kyla och reservvatten till sjukhuset. Det använda kylvattnet går direkt, via nya ledningar från sjukhuset ut i Bottenån. Reservvattnet renas och spolvattnet från vattenreningsanläggningen blandas med använt kylvatten och går i samma ledning som kylvattnet till Bottenån. Följande stycken redovisar åtgärderna mer detaljerat. \\ser01col1se\common Projects\5580\2014\10208385\3_Dokument\33_Underlag\samråd med särskilt berörda\samråd allmänhet 151006.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Fjärrkyla Kylning av sjukhusutrustning och komfortkyla sker med hjälp av grundvatten från Lindesbergsåsen. Detta vatten tas upp via befintliga brunn, som står i ett brunnshus på fastigheten Norslund 6:17. Vattnet leds vidare via befintlig ledning till 2 stycken kylväxlare som är placerade i ett teknikrum i sjukhusets källare. Där växlas det av mot det interna kylnätet och distribueras sedan ut till sjukhusets olika verksamheter, köldbärare i det sekundära nätet är vatten från kommunens stadsvattennät. Vattnet kommer aldrig i kontakt med köldmediet. Efter kylning av sjukhusutrustning leds vattnet via nya ledningar från sjukhuset ut i Bottenån. Den framtida utsläppspunkten kommer sannolikt inte att förändras från nuläget. Kylanläggningen kommer att användas vid behov av kyla under hela året. Reservvatten Det dimensionerande maximala vattenflödet till vattenreningsanläggningen bedöms till 5 l/s. Vattenreningsanläggningen kommer att vara i ständig drift med låg produktion av renvatten, ca 20% av full drift, för att systemet ska fungera då det behövs. I vattenreningsanläggningen finns filter för rening av vattnet. Dessa behöver spolas och spolvatten kommer uppstå från spolning av filtren, som normalt är mellan 10 15 % av filtrerad vattenmängd. Det högre värdet förekommer då råvattnet är i större behov av

Uppdragsnr: 10208385 5 (11) rening. För anläggningen ger detta, ca 15 25 m 3 /dygn vid full reservdrift. Underhållsdriften kommer att ge ca 3 5 m 3 /dygn. Totalt behov av grundvattenuttag Det totala grundvattenuttaget för kyla och reservvatten är 70 l/s. Med detta uttag bedöms nettouttaget av grundvatten från Lindesbergsåsen i framtiden i stora drag bli mindre än gällande vattendom och de historiska uttags- och infiltrationsmängderna, se Tabell 1. Tabell 1. Historisk och framtida uttags- och infiltrationsmängd i Lindesåsen 1985-1998 2015- Grundvatten uppumpat 130 l/s 70 l/s Vatten infilterat 50 l/s 0 l/s Nettouttag 80 l/s 70 l/s Detta grundvattenuttag bedöms på sikt täcka det sammanlagda behovet av vatten för fjärrkyla och reservvatten. Områdesbeskrivning \\ser01col1se\common Projects\5580\2014\10208385\3_Dokument\33_Underlag\samråd med särskilt berörda\samråd allmänhet 151006.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Geologiska och hydrogeologiska förhållanden Uttaget av grundvatten sker i Lindesbergsåsen som sträcker sig genom Lindesbergs tätort (Figur 3). Lindesbergsåsen utgörs av grusiga sandiga sediment som omgärdas av silt, morän och sand. Den hydrauliska transmissiviteten i isälvsavlagringen har bedömts till att vara i storleksordningen 0,05-0,11 m 2 /s. Bottenån löper längs med åsen i nord-sydlig riktning och mynnar ut i Stora Lindessjön i höjd med Lindesberg. I området sträcker sig åsen från sjön Rossvalen, längs Bottenåns dalgång söderut, genom Lindesbergs tätort och vidare söderut där åsryggen avgränsar Stora Lindessjön från Lilla Lindessjön. Vidare söderut breddar sig avlagringen och bildar det flacka området vid Ryaheden. Vid de södra delarna av Bottenån täcks det vattenförande åsmaterialet av finsediment. Längre norrut mot Katrinelund och Rossvalen går åsmaterialet i dagen. I närhet till uttagsbrunen (brunn BR2) täcks det grövre åsmaterialet av finsand med inslag av silt och mellansand. Vid uttag i uttagsbrunnen sker infiltration från Bottenån. Grundvattennivåerna och Bottenåns vattennivåer påverkar varandra. Stora Lindessjön var ursprungligen ett vattendrag, som nu har dämts upp för energiutvinning. Vattennivåerna i Stora Lindessjön har därför varit betydligt lägre än de är idag.

Uppdragsnr: 10208385 6 (11) \\ser01col1se\common Projects\5580\2014\10208385\3_Dokument\33_Underlag\samråd med särskilt berörda\samråd allmänhet 151006.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 3. Jordartskarta från SGU (Sveriges Geologiska Undersökning). Isälvsmaterialet (grönt) förekommer kontinuerligt längs Bottenån, men täcks i vissa delar av finkorniga sediment (lera, gult). Morän (blått), berg i dagen (rött). Markerad uttagsbrunn är tillståndsgiven uttagsbrunn i det befintliga tillståndet. Bedömning av tillrinningsområdet Tillrinningsområdet till åssträckan mellan Rossvalen och Stora Lindessjön bedöms i nuläget till cirka 6,6 km 2. Vid större uttag sker en stor del av grundvattenbildningen genom att vatten infiltrerar från Bottenån/Rossvalen i till åsen. Längs Bottenån finns enligt SGU (2013) en sprickzon i berggrunden och det kan inte uteslutas att åsmaterialet även står i kontakt med denna. Bedömning av påverkansområdet Vid tillfället då uttagsbrunnen provpumpades med 110 l/s mättes hur mycket grundvattennivåerna sjönk (avsänkningen) i omkringliggande observationsrör. Utifrån resultatet från genomförda provpumpningar har avsänkningen bedömts för ett uttag på 70 l/s. Grundvattenavsänkningen blir som mest 1 m närmast uttagsbrunnen vid ett uttag på 70 l/s. Utifrån provpumpningarna har ett påverkansområde avgränsats för en uttagsmängd på 70 l/s. Påverkansområdet definieras som det område där man kan förvänta sig en grundvattensänkning större än 0,3 m, jämfört med opåverkade nivåer (situation utan grundvattenuttag). Inom påverkansområdet bedöms grundvattennivån bli avsänkt mellan 0,3 m och 1 m. 1 m närmast uttagsbrunnarna och minskande mot utkanterna av påverkansområdet där avsänkningen bedöms vara 0,3 m. Utbredning av påverkansområdet vid ett uttag på 70 l/s redovisas i Figur 4.

Uppdragsnr: 10208385 7 (11) Förutsättning för miljöpåverkan och bedömning av omgivningspåverkan Underlagsmaterial har inhämtats från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. De områden som har funnits inom påverkansområdet redovisas i styckena som följer och i Figur 4. Riksintressen Den befintliga järnvägen (se Figur 4) som till viss del passerar över Lindesåsen är ett område som av Trafikverket har utpekats som riksintresse för järnväg enligt 3 kap. 8 miljöbalken.. Ett område som är utpekat som Riksintresse för kust- turism och friluftsliv enligt miljöbalken 4:2, har namnet Kloten och gränsar till påverkansområdet i norr. Naturmiljö och vegetation I påverkansområdets norra del finns ett område som är upptaget i Ängs- och betesmarksinventeringen, avseende bete. I utkanten av påverkansområdet i norr finns ett naturområde kallat Solbacken som utgörs av en ravin. Ett område upptaget i våtmarksinventeringen finns ca 1,4 km norr om BR2. Båtnadsområden I höjd med Katrinelund på östra sidan av Bottenån ligger Katrinelunds dikningsföretag. Området omfattas av dikningsåtgärder som förbinder åkermarken med våtmarken intill ån. Företaget tillkom 1964. \\ser01col1se\common Projects\5580\2014\10208385\3_Dokument\33_Underlag\samråd med särskilt berörda\samråd allmänhet 151006.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Kulturmiljö Vid Lindesbergs södra strand till sjön Stora Lindessjön finns ett större utpekat fornlämningsområde av Riksantikvarieämbetet. Området är beskrivet som ett eventuellt kulturlager från 1600-talsstaden, och kan omfattas av stadsprivilegier från 1643. Området sträcker sig från Bottenåns utlopp från Loppholmarna söderut till Sundsbron. Inom påverkansområdet finns en fyndplats som är övrig kulturhistorisk lämning, samt en fornlämning som är ett vägmärke av typen milstolpe. Miljöskydd I närområdet till Lindesåsen finns flera inventerade potentiellt förorenade området, samt miljöfarliga verksamheter.

Uppdragsnr: 10208385 8 (11) \\ser01col1se\common Projects\5580\2014\10208385\3_Dokument\33_Underlag\samråd med särskilt berörda\samråd allmänhet 151006.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 Figur 4. Bedömt påverkansområde vid ett uttag på 70 l/s, samt bevarandeintressen inhämtade från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet.

Uppdragsnr: 10208385 9 (11) Miljökvalitetsnormer vattenförekomster. Sveriges vattenmyndigheter har identifierat vattenförekomster och statusklassat dem samt angivit framtida kvalitetskrav för dem. Lindesåsen och Bottenån är vattenförekomster. Miljökvalitetsnormer för berörda vattenförekomster presenteras i Tabell 2. Tabell 2. I tabellen syns miljökvalitetsnormer för berörda vattenförekomster, dvs Lindesåsen och Bottenån(Arbogaån mellan Råsvalen och Stora Lindessjön). EU-ID Namn och typ Status 2009 Vattenförekomst Kvalitetskrav och tidpunkt Status (förslag) Kvalitetskrav (förslag) SE66101 8-146713 Arbogaån mellan Råsvalen och Stora Lindessjön Vattendrag Måttlig ekologisk status God kemisk ytvattenstatus (exkl. kvicksilver) God ekologisk status 2021 God kemisk ytvattenstatus 2015 (exkl. kvicksilver) God ekologisk status 2013 Uppnås ej god kemisk ytvattenstatus 2015 God ekologisk status God kemisk ytvattenstatus SE66070 0-146707 Lindesbergsåsen, Lindeområdet Grundvattenförekomst God kemisk grundvattenstatus God kvantitativ status God kemisk grundvatten-status 2015 God kvantitativ status 2015 God kemisk grundvattenstatus God kvantitativ status God kemisk grundvattenstatus God kvantitativ status Enskilda intressen En inventering av enskilda brunnar har genomförts för den gällande vattendomen samt vid tiden för provpumpningen 2013. Resultatet från den brunnsinventeringen redovisas i Figur 5. \\ser01col1se\common Projects\5580\2014\10208385\3_Dokument\33_Underlag\samråd med särskilt berörda\samråd allmänhet 151006.docx Mall: Memo.dot ver 1.0

Uppdragsnr: 10208385 10 (11) Figur 5. Inventerade privata brunnar inom påverkansområdet \\ser01col1se\common Projects\5580\2014\10208385\3_Dokument\33_Underlag\samråd med särskilt berörda\samråd allmänhet 151006.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 En kompletterande undersökning av energibrunnar som finns registrerade hos kommunen pågår. Merparten av de fastigheter som finns inom påverkansområdet har kommunalt vatten. Sättningsmätningar på 61 hus har gjorts kontinuerligt mellan 1985 och år 2013. Sättningen varierade mellan 0-10 mm, med undantag för 2 punkter där sättningen var 2,4 cm respektive 1,2 cm. Den största grundvattensänkningen sker i åsmaterial (sand och grus) som är mindre sättningskänsligt. Då grundvattenuttagen varit höga tidigare, samt att Stora Lindessjöns nivå historiskt varit betydligt lägre, bedöms också eventuella sättningar till stor del redan ha utbildats inom påverkansområdet med undantag för området där grundvatten har infiltrerats, i centrala Lindesberg. En beräkning av sättningar har genomförts. Av ett grundvattenuttag på 70 l/s beräknas sättningarna som utbildas bli som mest 3 cm. Dessa sättningar bedöms ske jämt och under lång tid. Utsläpp av spol- och kylvatten i Bottenån Använt spol- och kylvatten planeras släppas ut i Bottenån. Medelflödet i Bottenån är enligt SMHI 13,8 m3/s, vilket är 13800 l/s. Medellågvattenflödet i Bottenån är 2,3 m3/s, vilket motsvarar 2300 l/s. Utsläppet av kylvatten uppgår som mest till ca 3% av medellågvattenflödet i Bottenån och utsläppet av spolvatten uppgår som mest till ca 0,1% av medellågvattenflödet i Bottenån.

Uppdragsnr: 10208385 11 (11) Bedömd påverkan Förutsedda miljökonsekvenser bedöms i dagsläget som relativt små. Uttaget kommer att minska från det tillståndsgivna 130 l/s till 70 l/s. Infiltrationen kommer att ändras från det i nuläget tillståndsgivna 50 l/s till inget alls. Eftersom uttag skett under lång tid i BR2 bedöms påverkan från ett minskat uttag norr om BR2 vara mycket liten eller ingen alls. Närmare Lindesbergs centrum kan området bli något påverkat av det tillståndssökta uttaget eftersom ingen infiltration av vatten kommer att ske. Där blir grundvattensänkningen större än den historiskt har varit. Den befintliga järnvägen kan närmast Lindesberg centrum påverkas något av sättningar, de bedöms dock som små och acceptabla för verksamheten. Samråd kommer ske med Trafikverket. Eventuell påverkan bedöms också kunna uppkomma på enskilda brunnar, samt i form av sättningar i Lindesbergs centrum. Eftersom grundvattennivåerna kommer sjunka 1 m som mest (invid uttagsbrunnarna) och att uttaget historiskt varit större åren 1986 1998 bedöms tillkommande påverkan vara liten. Av en grundvattensänkning på 70 l/s beräknas sättningarna som utbildas bli som mest 3 cm. Dessa sättningar bedöms ske under lång tid och bli mjuka, vilket bedöms ge marginell påverkan. Utsläppet av kyl- och spolvatten bedöms inte ge några miljökonsekvenser. Ett kontrollprogram kommer att upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten. I kontrollprogrammet kommer det att bestämmas vilka mätningar som ska göras för att följa upp grundvattenuttagets påverkan på omgivningarna. Bilagor Bilaga 1 Befintligt tillstånd \\ser01col1se\common Projects\5580\2014\10208385\3_Dokument\33_Underlag\samråd med särskilt berörda\samråd allmänhet 151006.docx Mall: Memo.dot ver 1.0 WSP Sverige AB Falun 2015-10-09

Bilaga 1