2018-03-06 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN REDOVISNING MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2017 Uppföljning av miljö- och hållbarhetsarbetet vid Naturvetenskapliga fakulteten Upprättad av miljösamordnaren 2018-02-16 Redovisningen är en fakultetsspecifik uppföljning av universitetets Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2017-2019 och redovisar aktiviteter inom miljö och hållbar utveckling vid institutionerna såväl som statistik från universitetsgemensamma källor och leverantörer såsom fastighetsägare och researrangörer. Miljömålen för år 2017-2019 har indelats i åtta områden vilka överensstämmer med universitetets betydande miljöaspekter: Kärnverksamhet Forskning Utbildning Studentmedverkan Hållbar resurshantering Upphandling och inköp Resor Energi och byggnader Kemiska ämnen och miljörisker Återanvändning och avfall Institutionerna ska genomföra aktiviteter relevanta för den egna verksamheten baserat på uppdragen till dekan/prefekt i handlingsplanen. Fakulteterna och institutionerna ska följa upp egna aktiviteter och återrapportera dessa i GURIA i samband med universitetets samlade årsuppföljning. Fakultetens och institutionernas uppgifter bidrar därigenom till universitetets hållbarhetsredovisning. Universitetets hållbarhetsredovisningar finns här: http://medarbetarportalen.gu.se/miljohandbok/uppfoljning/hallbarhetsredovisning/ Miljöredovisningar för Naturvetenskapliga fakulteten finns här: https://medarbetarportalen.gu.se/internt-science/organisationstyrning/hallbarutveckling/miljoarbete/d_miljoredovisning/ Göteborgs universitet 1 (13) Universitetsplatsen 1, Box 100, 405 30 Göteborg 031 786 10 00 www.gu.se
Forskning Universitetet skall främja forskning som syftar till att identifiera, öka kunskapen om samt lösa globala samhällsutmaningar. Bryta ner det universitetsgemensamma målet i aktiviteter som är relevanta för den egna verksamheten Antalet publicerade artiklar relaterade till hållbar utveckling vid fakulteten 2017 var 196 av totalt 799 artiklar i samma kategorier (24 %). Antalet motsvarar 60 % av totala antalet publicerade artiklar relaterade till hållbar utveckling vid GU. 250 200 150 100 50 0 2013 2014 2015 2016 2017 Antal publikationer inom hållbar utveckling vid Naturvetenskapliga fakulteten 2013-2017. 2 (13)
Havsmiljöinstitutet Kulturvård Fysik Matematiska vetenskaper CEMEB Sven Lovén centrum Kemi och molekylärbiologi Geovetenskaper Marina vetenskaper Biologi och miljövetenskap 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Antal publicerade artiklar inom hållbar utveckling per institution/centrum 2017. Fakulteten deltar i fem av sex UGOT Challenges projekt. Fakulteten har under 2017 arbetat med inventering av forsknings- utbildningsverksamhet kopplad till de globala målen för hållbar utveckling. En särskild hemsida har upprättats som beskriver exempel på fakultetens verksamhet kopplad till de globala målen. Nästan all forskning på institutionen för biologi och miljövetenskap handlar om identifiera, öka kunskapen om samt lösa globala samhällsutmaningar där forskningen bland annat berör effekter av klimatförändringar på fjällekosystem, på hav och i sjöar. Forskning bedrivs om förvaltning av värdefull natur och under året har Centrum för Global Biodiversitet inrättats. Flera projekt ingår i UGOT Challenges, bland annat projektet FRAM (om hälsovådliga miljögifter och hur de kan begränsas) som leds av forskare från institutionen. Institutionen arbetar aktivt för att främja arbetsmiljön och stimulera god miljöforskning. Även inom akvakultur och växtförädling driver institutionen stora program som kan bidra till jordens framtida matproduktion. Antal publicerade vetenskapliga artiklar relaterade till hållbar utveckling. (Bibliometrisk sökning görs för tre publikationstyper: Artikel i vetenskaplig tidskrift, Artikel i övriga tidsskrifter, Forskningsöversiktsartikel) 3 (13)
Utbildning Universitetet skall öka och kvalitetssäkra integreringen av hållbar utveckling i utbildningen. Synliggöra och stödja användningen av fakultetsanpassade verktygslådor för hållbar utveckling; Främja kompetensutveckling inom hållbar utveckling för lärarkollegiet och andra relevanta yrkeskategorier; Integrera hållbar utveckling i kurser och utbildningsprogram; Stärka arbetet med hållbarhetsmärkning av kurser och utbildningsprogram. 14 % av kurserna var hållbarhetsmärkta 2017 (97/712). Vid GU totalt var 9 % märkta. 33 % av programmen var hållbarhetsmärkta 2017 (14/42). Vid GU var totalt 16 % märkta. På fakultetsnivå finns avsatt medel för projektledare som samordnar arbetet med verktygslådorna och workshops har arrangerats för utbildningsansvariga på institutionerna. Institutionen för kemi och molekylärbiologi har kommit mycket långt med att integrera hållbar utveckling i utbildningen och därför märkt kurser och program med sådant innehåll. Detta synliggörs också på hemsidan. Miljöaspekter och kulturvård som ett perspektiv på uthållig samhällsutveckling skrivs in i relevanta kursplaner. Matematiska vetenskaper har genomfört en inventering av samtliga kurser för att se vilka som innehåller inslag av hållbar utveckling. Väldigt få kurser motsvarar kraven. Institutionen för biologi och miljövetenskap har haft en redovisning av verktygslådan för ledamöterna i Programrådet för miljövetenskap (PRÅM). Man har också hållit institutionsgemensam workshop då flertalet kurser inventerades med avseende på hur kursinnehållet relaterar till FN:s globala hållbarhetsmål. Utvecklingspotentialen diskuterades och eftersom flertalet kurser relaterar till hållbarhetsmålen föreslogs det att fokus ska ligga på att synliggöra och kommunicera hållbar utveckling för studenterna. Inom institutionen för biologi och miljövetenskap innehåller 100% av miljökurser/-program och ca 70% av biologikurser/-program inslag av hållbar utveckling. Andelen hållbarhetsmärkta kurser och utbildningsprogram av totalt antal kurser och utbildningsprogram per år. 4 (13)
Studentmedverkan Universitetet skall öka studentmedverkan inom hållbar utveckling vid universitetet och i samhället. Inkludera studenter i fakultetens/institutionens/motsvarandes hållbarhetsarbete och i arbetet med integrering av hållbar utveckling i utbildningen; Stödja studentinitiativ inom hållbar utveckling; Synliggöra och kommunicera universitetets arbete med hållbar utveckling för studenterna; Samarbeta med Miljöbron och/eller andra aktörer för utbyte med näringsliv och offentlig verksamhet inom hållbar utveckling. Studentkåren har varit aktiv i arbetet med hållbarhetsmålen som representanter i fakultetens beredningsorgan. I beredningsgrupperna kommer studentrepresentanterna med inspel till institutionerna och fakulteten i stort när de anser att det finns ett bristande studentperspektiv kring arbetet med hållbar utveckling. Hållbarhetsarbetet synliggörs också genom hållbarhetsmärkning av kurser och program. Studenterna deltar i kurs- och programutveckling genom utvärderingar och via grundutbildningsberedningens arbete. Vid institutionen för biologi och miljövetenskap får samtliga programstudenter regelbundet information om det arbete som pågår i samarbete med Centrum för hav och samhälle. Vid institutionen för kulturvård kommuniceras arbetet med hållbar utveckling kontinuerligt i undervisningen. Det förmedlas via kursplaner, kursguider och både vid praktiskt arbete och via föreläsningar. Vid institutionen för biologi och miljövetenskap informeras nya studenter om att GU är miljöcertifierat och att alla bör göra det man kan för att leva upp till kraven inom certifieringen. I huvudsak serveras ekologiska produkter när studenterna bjuds på någon form av förtäring. Hållbarhetsdagen är obligatorisk för alla förstaårsstudenter på kandidatprogrammet. Det finns ett samarbete med Miljöbron inom kursen Miljövetenskap i praktiken, Miljöbron ordnar med praktikplatser inom denna kurs. Miljöbron kan också hjälpa till med att hitta projekt även inom examenskurser. Antal aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för, av eller med studenter vid Göteborgs universitet. 5 (13)
Upphandling och inköp Universitetet skall ställa hållbarhetskrav vid alla ramavtal och öka kravställningen vid objektsupphandlingar. Universitetet skall öka andelen inköp där det ställs hållbarhetskrav, inom prioriterade produktområden. Verka för att det ställs hållbarhetskrav vid inköp. Ingen speciell aktivitet har anordnats vid Naturvetenskapliga fakulteten. Flera institutioner rapporterar att de enbart gör inköp via ramavtal och att miljökrav redan är ställda vid upphandlingen. Där inköp görs utanför avtal finns en osäkerhet om vilka krav som kan ställas på produkten. Flera efterlyser utbildning för inköpsansvariga om möjliga hållbarhetskrav att ställa. Antal upphandlingar (uppdelat på ramavtal och objektsupphandlingar) där hållbarhetskrav ställts på varor respektive tjänster av totalt antal upphandlingar. Ekonomiskt värde av de produkter/tjänster som köps in med hållbarhetskrav, av totalt värde, inom respektive prioriterat produktområde. (Indikator mäts endast på GU-gemensam nivå.) 6 (13)
Resor Universitetet skall minska utsläppen av koldioxid från tjänsteresor per helårsanställd till 2019 jämfört med 2015. Verka för att minska antalet flygresor mellan Göteborg och Stockholm; Främja personalens användande av tekniker för resfria möten (distansmöten); Underlätta och skapa incitament för personal att miljöanpassa tjänsteresor samt resor till och från arbetet. Utsläppen av CO 2 från tjänsteresor var 1259 kg per helårsanställd 2017 (849 kg per helårsanställd vid GU) Mängden CO 2 från flygresor minskade med 2 % från 2016 till 829 ton. 116 st flygresor (enkel tur) gjordes mellan Göteborg och Stockholm 2017, en minskning med 18 % från 2016 Utsläppen av CO 2 från tåg är försumbart. 1.3 kg under 2017 Antalet kilometer med bil i tjänsten var i stort sett oförändrad från 2016, 220 000 km. Antalet tågkilometer var 500 000, en ökning med 11 % från 2016. 0%6% 15% 8% 71% Tåg Bil/Taxi/bilpool Båtar Flyg uder 50 mil Flyg över 50 mil Totalt utsläpp av koldioxid från tjänsteresor och användning av fartyg och båtar 2017 var 1052 ton, en minskning med 8 % från 2016. 7 (13)
1400000 1200000 1000000 800000 600000 400000 Bil/taxi/bilpool Flyg Tåg 200000 0 Koldioxidutsläpp (kg) från resor per reseslag och fakultet 2017 vid GU. 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2017 2016 Antal enkelresor med flyg mellan Göteborg och Stockholm per fakultet 2016-2017. Totalt antal resor vid GU var 1449 stycken, en minskning med 14 % sedan 2016. 8 (13)
Samtliga institutioner hävdar att de aktivt uppmanar till användning av distansmöten och att tågresor alltid rekommenderas till Stockholm. Jabber och Skype används flitigt och flera institutioner har investerat i uppgraderade videokonferensanläggningar. Biologi och miljövetenskap uppmanar personalen till användning av el-cykel för att ta sig runt i Göteborg. Medel till el-cykel via GU Klimatfond. Marina vetenskaper har köpt in ett antal Västtrafikkort som laddas av administratörer och finns att hämta på varje arbetsställe. Lovéncentret har elbil för transporter mellan fältstationerna. Många möten sker på distans via tekniska lösningar. Vid större möten eller liknande i Gbg används stationsbussen för resa tillsammans. Fartyget Nereus har under 2017 använt Ecopar miljödiesel - försök finansierat av klimatfonden. Matematiska vetenskaper tillser att personal får tillgång till busskort för tjänsteresor mellan Campus Lindholmen och Campus Johanneberg. Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor per helårsanställd. 9 (13)
Energi och byggnader Universitetet skall minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2019 jämfört med 2015. Universitetet skall vid alla nybyggnationer och större ombyggnationer ställa miljökrav motsvarande Miljöklassad byggnad nivå Guld. Verka för att minska energianvändningen i verksamhetens lokaler; Verka för att hållbarhetsaspekter beaktas i nya, och befintliga, campusutvecklingsprojekt. Energianvändningen mätte totalt 289 kwh/m 2 och ökade med 11 % från 2016. Energianvändning totalt för GU är 207 kwh/m 2 I programhandling för nybyggnation Naturvetenskap Life på Medicinareberget planeras för certifiering enligt Miljöbyggnad nivå Silver. 350 300 250 200 150 100 50 0 2015 2016 2017 El Fjärrvärme Fjärrkyla Normalårskorrigerad energianvändning (kwh/m 2) vid Naturvetenskapliga fakulteten 2015-2017. Energianvändningen är beräknad på en yta av 56552 m 2 Från och med 2017 redovisas även energianvändningen vid institutionerna på Chalmers. 10 (13)
Institutionen för kemi och molekylärbiologi har många dragskåp vars ventilation styrs av hur öppna de är. Medarbetare uppmuntras att hjälpa varandra att hålla de så stängda som möjligt, släcka ljus och att inte förbruka stora mängder kylvatten genom användning av alternativa lösningar i labbet. Biologi och miljövetenskap uppmanar personal att stänga dragskåp, släcka lampor och att inte ha mobilladdare i vägguttagen när de inte används och att inte diska i rinnande varmt vatten. Kontinuerligt utbyte av glödlampor och teknisk utrustning till mer energieffektiv sker vid institutionen för kulturvård. Akademiska Hus har gjort en inventering av energi-läckande fönster och dörrar i äldre undervisningslokaler på Tjärnö samt inlett en omfattande ombyggnad av värme- och kylsystem vid Kristineberg, för att effektivisera och optimera fastighetens system. Vid renovering av studenternas lunchrum på zoologen har begagnade möbler hämtas från Campus Haga samt lunchen.nu. Detta har gjort i samarbete med Akademiska hus. I botanhuset har man återanvänt laboratrieinventarier vid nybyggnation. Försök med miljödiesel i forskningsfartyget Nereus med gott resultat, finansierat av klimatfonden. Miljösamordningen vid Kristineberg tilldelades medel från universitets klimatfond för att skaffa nya cyklar till Kristinebergs cykelpool. Årlig energianvändning i kwh per kvadratmeter. Antal ny- och ombyggnationer där universitetet har ställt miljökrav motsvarande Miljöklassad byggnad nivå Guld. 11 (13)
Kemiska ämnen och miljörisker Universitetet skall minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön samt verka för att minimera konsekvenserna av incidenter. Säkerställa att inventering genomförs årligen i KLARA; Arbeta aktivt för att substituera farliga kemikalier vid institutionen; Verka för att KLARA kemikaliehanteringssystem används för riskbedömningar; Tillse att fakulteten har en slutgranskare i KLARA; Säkerställa att GURIA används för avvikelserapportering och förbättringsförslag inom miljö och hållbar utveckling. Många förebyggande åtgärder genomförs vid institutionerna; introduktion och säkerhetsgenomgång för studenter vid laboratorier, ateljéer och verkstäder, riskbedömningar samt ronder för säkerhet, miljö och arbetsmiljö. Vid fakulteten finns också en slutgranskare i KLARA. Vid institutionerna för kemi och molekylärbiologi samt kulturvård och Lovéncentret Kristineberg fungerar det bra med inventeringarna i KLARA. Inventeringar är tidskrävande och vid institutionen för biologi och miljövetenskap befarar man att detta kan bli eftersatt om antalet forskningsingenjörer minskar. Vid Lovéncentret Tjärnö är kurslaboratoriet och stora kemikalieförrådet inte inventerat då lab-ansvarig har slutat och inte ersatts. Många substitutioner handlar om ersättning för CMR-ämnen där utredning krävs innan användning är tillåten. En forskargrupp vid Lovéncentret Kristineberg använder NaCl i stället för ZnCl2 av miljö- och hälsoskäl. Vid institutionen för kulturvård arbetar man kontinuerlig med att sortera ut och göra av med farliga kemikalier och att substituera mot mindre farliga kemikalier. Riskbedömningar av nya metoder görs vid samtliga institutioner där det bedrivs laboratoriearbete och för det mesta används KLARA. GURIA används alldeles för litet men incident är anmäld: Det skedde ett mindre oljeutsläpp från forskningsfartyget Skagerrak när den låg vid kaj på Kristineberg. Antal inträffade incidenter med negativa konsekvenser för miljön. Antal genomförda aktiviteter med syfte att förebygga och minimera uppkomsten av incidenter, som medför negativa konsekvenser för miljön. 12 (13)
Återanvändning och avfall Universitetet skall minska den totala mängden avfall med fem procent till 2019 jämfört med 2015. Universitetet skall öka andelen avfall som återanvänds, materialåtervinns eller komposteras med tre procentenheter till 2019 jämfört med 2015. Säkerställa att allt avfall sorteras enligt avfallsplan eller återanvänds. Den totala mängden avfall var 159 ton 2017 vilket motsvarar en minskning med 17 % från 2016. Mängden avfall motsvarar 15 % av universitetets totala avfallsmängd (1083 ton) Andelen avfall som materialåtervinns eller komposteras var 31 % 2017. ( 40 % vid GU) 250 Avfallsmängder i fraktioner 200 150 100 50 0 2015 2016 2017 energiutvinning materialåtervinning, kompost farligt avfall, elektronik övrigt Fördelningen av avfall i fraktioner vid Naturvetenskapliga fakulteten 2015-2017. Ingen statistik finns att tillgå från Kulturvård i Mariestad eller institutioner på Chalmers. Total årlig mängd avfall i vikt fördelat i fraktioner. Från och med 2017 särredovisas farligt avfall och elektronik p g a av ny målbeskrivning och indikator. 13 (13)